4.1 Yrkesidentitet
4.1.1 Handledarnas syn på förskollärare
För att kunna tolka begreppet yrkesidentitet valde jag att först låta intervjupersonerna definiera vad en förskollärare är för dem. Flera av handledarna menade att de är en förebild för barnen, att de är en slags brygga mellan samhället och barnet som lär barnen de regler och normer som gäller. De hjälper också barnen med hur man bygger relationer, hur man beter sig mot andra och lär dem att visa hänsyn. De förmedlar också mer konkreta samhällsnormer om till exempel bordsskick och handhygien. Handledarna menade också att de ska främja barns utveckling, ge dem en god omsorg och grundläggande kunskaper i exempelvis svenska språket, matematik och naturkunskap. Handledarna uttryckte även att det är deras uppgift att iaktta normalitet, avvikelser och problem för att kunna identifiera om något barn behöver extra hjälp och stöd.
4.1.2 Handledarnas syn på barnskötare
Intervjupersonerna fick även i uppdrag att berätta om vad en barnskötare är för dem. Detta var inte fullt lika enkelt som att definiera sin egen yrkesroll. Flera av handledarna hade svårt att exakt definiera skillnaderna, men ansåg att det blivit tydligare uppdelat vad respektive yrkeskategori ska arbeta med i den nya läroplanen. De tryckte på att de som förskollärare har ansvar för den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtal och dokumentering och uppföljning. Frågan om värderingen av barnskötare och deras arbetsuppgifter verkade vara känslig. Flera av handledarna hade upplevt ett missnöje hos barnskötarna med att utvecklingen har gått åt att förskollärarna fått mer ansvar, då man på flera förskolor arbetat med ungefär samma uppgifter tidigare.
Här i vår kommun så har ju nämnden tagit beslut om att inga barnskötare får ha utvecklings-samtalen /…/ Det är väl inte alltid lika poppis, kan man säga eftersom de har fått haft det förut de känner sig ju lite kränkta, men så är det ju. Jag vill ju inte att någon som är bilmekaniker ska ta sänkan på mig. (Person C).
De flesta handledarna var dock överens om att de mött många barnskötare som varit duktiga på att bemöta barn och föräldrar på ett pedagogiskt sätt och att utbildningen till förskollärare
inte enbart avgör hur god pedagog en person är. Handledarna menade att även personliga egenskaper och intresse för yrket spelar in, liksom hur många år man varit yrkesverksam som barnskötare. Däremot kunde handledarna ibland känna av att barnskötarna inte på samma sätt kopplar det de gör till teoretisk kunskap, eftersom de inte har med sig denna på samma sätt som förskollärarna har från sin högskoleutbildning.
4.1.3 Handledarnas syn på yrkesidentitet
Några av handledarna tolkade begreppet yrkesidentitet som den man är när man är på jobbet.
Det är väl vem är, hur man är i jobbet. För det är såklart skillnad hur man är mot barn på jobbet och hur man är mot sina egna barn. Även om man säger i bemötandet mot barnens föräldrar och andra vuxna, jämfört med hur man är privat. Rent privat är jag ganska konflikträdd och så, men om man säger i yrket då, så måste man ju ta konflikterna för de hör till liksom och då kan man ju i sin roll ha det lite lättare. (Person E).
De menade också att yrkesidentiteten utvecklas över tiden och att det tog några år att känna sig trygg i sitt uppdrag och sina arbetsuppgifter. De flesta av handledarna nämnde både orden ansvar och trygghet när de tolkade begreppet yrkesidentitet. Ansvaret handlar både om att ge barnen de kunskaper de har rätt till enligt och att se till att de utvecklas både motoriskt, intellektuellt och socialt. Barn och föräldrar ska också kunna känna sig trygga med att barnen får en god omsorg när de vistas på förskolan;
Föräldrarna lämnar det bästa de har hos oss. Jag har en viktig roll och ett stort ansvar för att barnen är starka och trygga när de lämnar oss för att gå vidare i livet. Att man inte gör som man lärt sig bara, efter böcker, men att man hittar ett sätt att jobba som inger trygghet, att barnen ska tycka att det är kul att komma hit. (Person A).
Handledarna nämnde i detta sammanhang också den nya läroplanen för förskolan som en viktig del av yrkesidentiteten. Läroplanen ger dem själva hjälp och stöd och en trygghet då det gäller beskrivningen av personalens uppdrag, vad de ska arbeta med. Dessutom ger läroplanen föräldrarna en bild av vad deras barn har rätt att få för kunskaper, omsorg, hjälp och stöd i förskolan. Handledarna upplevde det som positivt att det sker en utveckling av förskolans uppdrag och poängterade vikten av att hålla sig uppdaterad och inte vara rädd för att följa med i utvecklingen. De hoppades också att förskolans status skulle öka och att deras löner skulle höjas nu när förskolan blivit en skolform.
4.1.4 Handledarens möjlighet att stärka yrkesidentiteten
Handledarna menade att för att kunna stärka yrkesidentiteten hos eleven är det är viktigt att handledaren har ett positivt och ödmjukt bemötande.
Positivt bemötande, man ska ju inte säga ”så här ska du göra, så här ska du göra”, utan man ska liksom hämta upp dem där de är. Det är inte säkert att det jag gör hundraprocentigt är rätt. Utan det är att jag kanske till och med får tips från dem också /…/ Man ska ju inte vara den som är där med pekpinnarna, det är ju inte det det gäller att vara handledare. (Person C).
Handledarna menade också att det är viktigt att handledaren är engagerad och finns till hands för att kunna fråga, förklara, tillåta och ge återkoppling på det eleven gör.
4.1.5 Konkreta exempel på utveckling av yrkesidentitet
Då det gäller att beskriva konkreta tecken på att eleverna utvecklat en yrkesidentitet var det framförallt två aspekter som återkom, nämligen att handledaren ser att eleven tar ansvar och att eleven vågar ta sig an olika arbetsuppgifter på förskolan. Handledarna kunde se detta genom att eleverna blir mer självgående och vågar ta egna initiativ. Det kan också handla om att eleven börjar våga ifrågasätta och diskutera arbetet och arbetsuppgifterna med personalen.
Handledarna menade också att utveckla en yrkesidentitet handlar om att våga följa barnen, visa ett engagemang och utveckla en förmåga att få med sig barnen i lekar och aktiviteter. De menade att det är viktigt att eleven inte bara sitter passiv, utan på något sätt deltar i barnens lek. Handledarna ansåg också att utvecklingen av yrkesidentiteten visar sig genom att eleven vågar ta kontakt och prata med föräldrar som kommer för att hämta eller lämna sina barn. En av handledarna tyckte dock att det har skett en försämring på senare år bland ungdomar just när det gäller att ta ansvar. Handledaren menade att ungdomar idag inte på samma sätt får lära sig att ta ansvar och att det är både de vuxna och samhällets fel. Handledaren hade stött på ungdomar som inte kände till hur man handskas med grundläggande saker i ett hushåll, som till exempel en elvisp eller en brödrost.
Handledarna menade också att förmågan att förstå syftet med förskolans alla rutiner, är ett annat konkret exempel på att man utvecklat sin yrkesidentitet. Att eleven kan förstå varför rutinerna finns till och att rutinerna inte är av ondo, utan istället är en trygghet för många barn, inte minst de barn som behöver extra stöd.
4.2 Yrkeskultur
4.2.1 Handledarnas syn på yrkeskultur
När det gäller förskolans yrkeskultur lyfte handledarna fram flera olika aspekter. Några berättade om förskolan ur ett historiskt perspektiv och om hur kulturen utvecklats och förändrat sig under årens lopp. De menade att förskolan fått en högre status i och med att man införde en läroplan och idag är en skolform, en del av det svenska utbildningsväsendet.
Två av handledarna hade även arbetslivserfarenhet från grundskolan, som lärare i förskole-klass, och ser arbetslagsarbetet som en viktig del av förskolans yrkeskultur. De menade att det förekommer mer ensamarbete i skolan och att man där arbetat intensivt med att få ihop arbetslag och arbetsenheter, vilket inte varit alldeles självklart för lärarna. Handledarna menar att i förskolan är man mycket mer van vid att arbeta i arbetslag. Samma två handledare gjorde också jämförelsen med skolan när det gäller att se till helheten när det gäller barn.
Förmågan att ha en helhetssyn tyckte de är en del av förskolans yrkeskultur. Helhetsbilden skaffar sig personalen i förskolan genom att de träffar barnets föräldrar varje dag och även får en bild av barnets familj. Handledarna menade att i förskolan bildar både omsorg, lärande och utveckling en helhet på ett helt annat sätt än i skolan.
Ytterligare delar av förskolans yrkeskultur lyftes fram och då handlade det bland annat om den samstämmiga synen på barn som kompetenta, kunniga och kapabla att klara saker.
Handledarna gav också konkreta exempel på aktiviteter som är en del av förskolans yrkeskultur, till exempel att man sitter på golvet med barnen, har fruktstund och vistas mycket ute i naturen. Två av handledarna som arbetat länge inom förskolan lyfter leken som en viktig del av förskolans yrkeskultur. De var oroliga för att tiden för lek ska minska och istället ersättas av mer schemalagt och stillasittande lärande nu när förskolan har blivit en skolform.
Det har de väl också försökt nagga lite på, men då gäller det som gammal gam att sitta och hålla kvar den där leken. Det är genom rörelse de lär sig. Här tränar vi dem till att gå och sen när de kan springa då ska de sitta still… (skratt) (Person C).
Handledarna upplevde att det var viktigt att barn får känna att verksamheten är kravlös ibland och att de får chans att bara leka.
4.2.2 Handledarens möjlighet att förmedla yrkeskulturen
Handledarna menade att de har möjlighet att förmedla yrkeskulturen genom att uppvisa en yrkesstolthet. I denna yrkesstolthet ligger bland annat att man är en förebild, har en positiv inställning till arbetet och att man visar upp det som förskolan är bra på utifrån läroplanen, både när det gäller omsorg och lärande och att man verkligen tror på det man gör med barnen. Några handledare såg samtalet och dialogen med eleven som ett bra tillfälle att förmedla yrkeskulturen och att sätta ord på vad man gör med barnen under tiden de vistas i förskolan. Detta blir då också en del av yrkesstoltheten då man visar att man känner till vad man gör och varför, vad de olika delarna av förskolans verksamhet har för syfte. Detta speglar sig även i att eleverna ser att personalen i förskolan handlar och beter sig ungefär på samma sätt i likartade situationer. En person menade också att det är viktigt att eleverna får prova på de olika sakerna i förskolans verksamhet praktiskt för att ytterligare utveckla förståelsen för yrkeskulturen.
4.2.3 Konkreta exempel på förståelsen av yrkeskulturen
Några handledare menade att de kan se när eleven förstått sitt uppdrag utifrån läroplanen och är medvetna om att det finns ett lärande även i de vardagliga rutinerna och att de tar fasta på detta i sitt arbete med barnen.
Just det att man pratar, om man till exempel är i hallen att man pratar om vad vi sätter på oss, när vi hjälper till, det skulle man vilja höra ibland. Att samtalet är igång mellan barnet och den vuxne.
Det är då lärande finns. (Person B).
Du kan inte säga att det är matte i allt du gör, för då är du ute och simmar, du måste liksom göra matte av klossarna, du måste göra matte med bilarna, du måste göra matte med frukten för att det ska bli det. Det kommer liksom inte av sig själv, utan det hänger på dig som vuxen. (Person C).
En handledare återkom till yrkesstoltheten och sa att ett konkret exempel på att man tagit till sig yrkeskulturen är när denna yrkesstolthet även börjar visa sig hos eleven genom att handledarna ser att eleven verkligen vill det här, att de tycker det är roligt och att de är stolta över det yrkesval de gjort.
En annan handledare hade noterat att elever ibland tycker att det är svårt att våga prova på olika arbetsuppgifter och att kommunikationen mellan handledare och elev ibland brister.
Handledaren menade att eleverna ibland är rädda för att öppna sig och att våga göra fel. Då är det också svårare att se utvecklingen och förmågan att ta till sig yrkeskulturen.
4.3 Sammanfattning och slutsatser
Handledarna tolkade yrkesidentitet som vem man är på jobbet och att i detta ligger även de båda begreppen ansvar och trygghet inbakade. Tryggheten handlar både om att vara trygg i sitt uppdrag, men även att vara en trygghet för barnen som vistas på förskolan. Ansvaret handlar om både själva uppdraget som förskollärare och ansvaret för de barn som vistas i förskolan. Barnen har rätt till både en god omsorg, ett lärande och en individuell utveckling.
Uppdraget grundar sig i den nya läroplanen och att förskolan numera är en skolform, som ska lägga grunden till framtida lärande. Förskollärare och barnskötare måste vara väl insatta i och pålästa när det gäller läroplanen. Förskolans personal fungerar även som länk mellan barnet och samhället, då han eller hon ska förmedla samhällets lagar, regler, normer och värderingar.
Handledarna menade att de kan stärka yrkesidentiteten hos gymnasieelever under deras arbetsplatsförlagda lärande genom att bemöta dem på ett positivt sätt. Detta genom att
”hämta upp dem” där de befinner sig för tillfället, stärka det positiva hos eleven samt ge dem en bild av vad arbetet på förskolan innebär genom att vara närvarande, förklara, fråga, tillåta och ge feedback. De menade också att det är viktigt att de som handledare är ödmjuka och inte försöker föra över sina egna arbetssätt på eleven. Handledarna är nämligen medvetna om att det de kanske inte handlar helt perfekt i alla situationer. Eleven måste istället skapa sig en helt egen yrkesidentitet med hjälp och stöd av handledaren.
Handledarna menade att de kan se konkreta tecken på att gymnasieelever utvecklat sin yrkesidentitet när de börjar våga ta för sig, vågar ansvar för olika uppgifter på förskolan, vågar ta tag i saker, vågar ta egna initiativ eller kommer med egna förslag. De menade också att det handlar om att eleven vågar följa barnen, vågar ta föräldrakontakt, vågar stå på sig och att de vågar ifrågasätta tanken bakom rutiner, aktiviteter och personalens bemötande gentemot barn och föräldrar i olika situationer. De ansåg även att de kan se konkreta tecken på utvecklad yrkesidentitet när de ser att eleven förstått syftet med förskolans alla rutiner. En annan viktig del är att eleven är engagerad och kan få kontakt med barnen och på så sätt få dem med sig i lekar och aktiviteter.
De intervjuade handledarna tolkade begreppet yrkeskultur på förskolan på lite olika sätt. De berättade bland annat om den utveckling som ägt rum inom förskolan från ren barnomsorg till en skolform. De ansåg att förskolan på grund av detta uppnått en högre status de senaste åren. De som hade arbetat i grundskolan lyfte fram lagarbetet i personalgruppen och helhetssynen på barnet som andra viktiga aspekter av förskolans yrkeskultur. Handledarna talade även om en samstämmig barnsyn där barn ses som kompetenta, kunniga och kapabla att klara saker. Slutligen lyftes även leken fram som en viktig del av förskolans yrkeskultur.
Några handledare var oroliga över att lekens betydelse ska tonas ner och att tiden för lek ska minska nu när förskolan blivit en skolform och istället ersättas av mer traditionellt, stillasittande, lärande.
Handledarna menade att de förmedlar yrkeskulturen genom att visa upp en yrkesstolthet. De visar att de är stolta över sitt yrke genom att själv vara en förebild, ha en positiv inställning till arbetet och att arbeta med utgångspunkt i läroplanen. Handledarna använde även samtalet med eleven som ett tillfälle att förmedla yrkeskulturen, då de har möjlighet att förklara vad de olika delarna av förskolans verksamhet har för syfte och mening.
Handledarna berättade att de kan se konkreta kännetecken på att gymnaieeleven utvecklat förståelsen för yrkeskulturen när eleven väver in lärandet i de vardagliga rutinerna genom att samtala med barnen. Som exempel på detta gav de påklädningssituationen i hallen och möjligheten att använda sig av matematik i leken eller under fruktstunden. Ett annat konkret exempel var när handledarna ser att eleverna själva utvecklar en yrkesstolthet och vågar ta sig an praktiska uppgifter därför att de känner sig trygga med att de vet vad de har för uppdrag och arbetsuppgifter.
I det stora hela skiljde sig inte handledarnas tolkningar speciellt mycket åt. Alla var väl insatta i den nya läroplanen, de kände till sitt och förskolans uppdrag. De kände även till vilka normer och värderingar och kunskaper de ska förmedla till barnen. Alla handledarna nämnde ansvar och trygghet som viktiga ledord för sitt arbete. Dessa båda saker ville de förmedla till eleverna som kommer från barn- och fritidsprogrammet och som gör sitt arbetsplatsförlagda lärande på en förskola genom att samtala, förklara, stötta och ge eleverna möjlighet att prova på de olika delarna av arbetet på en förskola. Genom att göra detta hoppades handledarna på att de kan hjälpa eleven att utveckla sin yrkesidentitet och sin förmåga att förstå yrkeskulturen.