I följande avsnitt redovisas en diskussion med stöd av teoretisk bakgrund och tidigare forskning. Diskussionen kopplar an till syfte och frågeställningar som är utgångspunkten för denna studie.
4.1 Motiv
I nedanstående stycke diskuteras de yttre och inre motiv som ligger bakom respondenternas val att arbeta som frilansare.
4.1.1 Yttre motivation
Samtliga respondenter uppger att de gått in frilansande av eget fritt val. Flera av dem uttrycker att belöningen för inlagd prestation var för dålig när de var tillsvidareanställda. Arbetsgivaren tar för stor del av intjäningen där respondenterna upplever en orättvisa kopplat till pengar. Isak menar att han tjänar in mycket pengar åt aktieägare som han inte ser någon anknytning till. Även om Isak inte var missnöjd med sin lön så kände han sig mer lojal mot kunden än arbetsgivaren. Han menar att för kundens del spelar det ingen roll om han jobbar direkt mot dem eller genom någon annan. För Isaks del innebär det att få en högre lön för det arbete han utför om han frilansar. Alex liknar anställningen vid en dyr tjänst och Elvin ser inget värde i att vara anställd. Alex menar även att databranschen är så lukrativ att en mjukvaruutvecklare förlorar pengar på att inte frilansa. Enligt Hedegaard Hein (2012, ss. 12– 13) agerar människor utifrån yttre motivationsfaktorer när de gör sina val kopplat till pengar eller instrumentell belöning. Utsagorna ger exempel på yttre motivation i form av pengar som motiv till valet att börja frilansa.
Vidare berättar individerna om irritationsmoment kopplat till tidigare anställningar. De upplever en tröghet som begränsar deras utrymme och kreativitet. Sergio menar att diskussion och beslut som ändå inte följs tar av hans energi, vilket går emot hans sätt att arbeta. Sergio söker sig till fältet av frilans och eget beslutsfattande där han blir mer motståndskraftig mot stress och press. Detta är ett mönster vi kan konstatera hos respondenterna som uttryckligen vill bestämma över sin egen tid och arbetssätt. Leighton och McKeown (2015) har genom vetenskapliga studier kommit fram till att frilansare många gånger varit missnöjda med sin tillsvidareanställning i form av för hög styrning, vilket för många upplevs som besvärande och/eller stressande (Leighton & McKeown 2015). Detta är tydligt även i våra respondenters utsagor. I Elvin, Alex och Fredriks utsagor kan utläsas att de blivit uttråkade på och missnöjda med sin arbetsgivares beteende, detta har medfört att de valt att frilansa för att komma ifrån ett arbetssätt som inte fick dem att känna sig tillfredsställda. Enligt Hedegaard Hein (2012, ss. 12–13) är beteenden ibland en reaktion på något individen vill undvika. Yttre motivation gör att individer reagerar på obehag med att undvika det obehagliga. Det kan konstateras att obehag i form av tröga organisationer, orättvisor och känslor av att vara uttråkad är incitament av yttre motivation att söka sig till frilansarbete (Hedegaard Hein 2012, ss. 12–13). Enligt Standing (2014) kan frilansarbete ses som prekärt, eftersom karaktären består av lös anknytning till arbetsgivaren. De flesta inom prekära arbeten är utbildade på ett eller annat sätt men får sällan använda sina kunskaper i de arbetsuppdrag de får, vilket innebär en stor frustration Standing (2014). Här ser vi dock ett annat fenomen, respondenterna är missnöjda och frustrerade över att inte fullt ut få nyttja sin kompetens i form av tillsvidareanställning, vilket gör att de själva väljer att gå in i prekärt arbete där de upplever en större frihet.
29 4.1.2 Inre motivation
Respondenterna uttrycker vidare en medvetenhet om sin kompetens och förmåga att kunna genomföra det de önskar. Genom att referera till tidigare erfarenheter beskriver de också en känsla av självständighet och medvetenhet av sitt eget värde, ett värde de genererar i sitt arbete. Att arbeta självständigt och ha mer ansvar ger en annorlunda feedback enligt Alex, något han inte upplevt tidigare. Alex menar att det skapar en större lust att arbeta som frilansande där hans insats bekräftar hans potential. Fredrik, Isak och Sergio menar att de håller en väldigt hög kvalitet i sitt arbete och att de som frilansare leverera värde genom sin arbetsinsats. En av grundkomponenterna i självbestämmandeteorin (SDT) är kompetens (Holt et al 2019, s. 463). Genom inre motivation skaffar sig en individ aktiv kunskap och belönas, genom den, med kompetens att utföra det den önskar i sitt liv. Kompetensen skapar en känsla av potential att själv kunna prestera goda arbetsresultat (Holt et al 2019, s. 463). Respondenterna bekräftar känslan av att kunna bestämma över sin arbetsinsats genom sin kompetens vilket är något som de önskar. Respondenternas utsagor visar på medvetenhet om egen hög kvalitet och potential, något som Holt et al (2019, s. 463) härleder till inre motivation.
En stark önskan hos respondenterna är att vara fria, att bestämma själva och göra egna val, både över när och hur de utför sitt arbete. Daniel, Alex, Isak, Sergio och Elvin uttrycker att friheten att själv styra och välja sina arbetsuppgifter är en stark drivkraft hos dem, något de inte fann i en tillsvidareanställning. Leighton och McKeown (2015) beskriver att det huvudsakliga syftet med frilans är frihet. Individuella professionella frilansare karaktäriseras av att aktivt söka sig till frilans eftersom de vill bestämma själva och göra egna val - de söker sig ifrån traditionella anställningar där de underordnar sig arbetsgivaren (Leighton & McKeown 2015). Respondenternas önskemål om självbestämmande och hög autonomi kopplar även väl an till Pichault och McKeown (2019, s. 68) som menar att HR behöver ta i beaktning att vissa individer önskar hög autonomi och kommer att föredra att erbjudas frilansuppdrag istället för tillsvidareanställning.
Fredrik, Elvin och Sergio menar att uppdragen ska vara utmanande och givande, annars är de inte intressanta och aktuella att tacka ja till, oavsett betalning. Isak och Daniel menar att frilans ger dem möjlighet att bestämma själv över vad de gör. Vidare beskriver de att självbestämmande ger energi, Sergio menar att självbestämmande ger honom styrka att hantera stress och press. En komponent i självbestämmandeteorin (SDT) är just självbestämmande, även känt som autonomi (Holt et al 2019, ss. 463–464). Att bestämma över sig själv och ta egna beslut istället för att följa andras tillsägelser ökar samtliga respondenternas motivation och arbetsförmåga. Att söka sig till en frihet i val och utförandet av uppdrag samt att kontrollera sitt eget “själv”, är en gemensam nämnare för samtliga respondenter, vilket är vad Holt et al (2019 ss. 463–464) beskriver som självbestämmande. Holt et al (2019 ss. 463–464) menar att söka efter egen frihet och att kontrollera sitt eget “själv” är viktigt, det innebär en önskan av att motivera sitt eget “själv” i motsats till att motiveras av yttre krafter. Nyfikenhet är en stark drivkraft hos Daniel och Sergio vilket ökar deras intresse för att prova på nya saker, som sedermera tillför nya erfarenheter och kompetenser. Detta är för dem ett sätt att arbeta, att hela tiden motivera sig till sina egna beslut, att själv sitta i förarsätet och bestämma över vilken riktning deras lärande och yrkeskarriär ska ta sig. Holt et al (2019 ss. 463–464) menar att självbestämmande handlar om att ta egna beslut och bestämma över sitt eget liv.
Respondenterna menar att de alla har arbetskamrater och kollegor som de på ett eller annat sätt håller kontakten med. De har relationer med människor i olika former såsom vänskap,
30
kollegialt eller till hjälp för nya uppdrag. Samtliga respondenter ser andra frilansare som kollegor, de kan alltid vända sig till dessa vid sökandet efter nya kunskaper och hjälp. Elvin, Sergio och Daniel har inga “fasta” arbetskamrater men söker kontakt med andra när de önskar. En komponent i självbestämmandeteorin (SDT) är just relationer (Holt et al 2019, ss. 463–464). Respondenterna har relationer till andra och menar att relation till andra individer är viktigt för dem, på ett eller annat sätt. Detta bekräftar relationskomponenten i självbestämmandeteorin som menar att människor genom relationer till och att bry sig om, andra skapar känslor av egen frihet (Holt et al 2019, ss. 463–464).
För att summera diskussionen om motivation kan konstateras att respondenterna till viss del påverkats av yttre motivation i sitt val att bli frilansare. Det som även påverkat beslutet och som håller dem kvar i frilansandet är den inre motivationen. Holt et al (2019, ss. 463–464) menar att när basbehoven inom självbestämmandeteorin, dvs kompetens, självbestämmande och relationer, är uppfyllda så mår människor psykiskt bra, blir lyckliga och i arbetet är de starkt bidragande och nöjda med vad de uppnår, något som stämmer väl in på respondenterna. Eftersom autonomi sällan diskuteras i koppling till anställning menar Pichault och McKeown (2019, s. 60) att forskare vet för lite om frilansarens egen uppfattning om betydelsen av autonomi. Pichault och McKeown (2019, s. 69) menar att det behövs mer empirisk analys för att förstå professionella frilansare och dess koppling till autonomi - vilket med fördel kan göras genom självbestämmandeteorin.
De respondenter som uttrycker missnöje i form av pengar eller arbetsgivarens beteende, det vill säga yttre motivationsfaktorer, kopplar väl an till Holt et al (2019, s. 464) som menar att arbetsplatser som motarbetar individens behov av självbestämmande skapar negativa känslor hos individen. Dessa negativa känslor kan konstateras ha påverkat respondenternas val att gå över till frilans.
4.2 Tillträde
Respondenterna har alla sökt sig från ett fält av tillsvidareanställning till frilans. Nedan stycke diskuterar de faktorer som möjliggör tillträde till fältet frilansarbete inom IT.
4.2.1 Socialt kapital
En faktor som möjliggör frilansande är socialt kapital. Flera av respondenterna har skapat sig socialt kapital genom anställningar och uppdrag de haft innan de började frilansa. Daniel, vars karriär är kortare än övriga respondenter, har medvetet byggt sitt sociala kapital. Daniel har jobbat aktivt med att bygga relationer till branschmänniskor, han menar att uppdragen kommer via kontaktnät. Genom att prestera bra i uppdragen sprids hans goda rykte och fler uppdrag kommer honom tillhanda. Daniel menar att han måste behärska relationsbyggande i form av att prata med och skapa förtroende hos potentiella kunder, han måste sälja in sig. Alex och Fredrik har byggt sitt sociala kapital genom människor de lärt känna i olika uppdrag. De har genom sitt sociala kapital fått sina första uppdrag. Elvin och Isak har under lång tid byggt upp socialt kapital bestående av gamla kollegor och andra frilansare som de håller kontakt med. Dock kan de inte alltid nyttja detta kapital för att få uppdrag då de ofta tar myndighetsuppdrag genom konsultmäklare. Sergio, som frilansat längst av alla och rör sig inom den privata sektorn, har ett väl uppbyggt socialt kapital i form av ett gott rykte och ett namn i branschen. Genom att i flera år leverera värde och vinst åt sina kunder behöver han inte längre söka efter uppdrag, de kommer till honom. Azarian (2007, ss. 257–260) menar att individen skapar sitt sociala kapital i relation till andra individer genom de grupper individen befinner sig i. Individen positionerar sig i gruppen och ackumulerar med tiden sitt sociala
31
kapital då den knyter fler kontakter och nyttjar de förmåner som finns i gruppen och det egna nätverket. Summerat skapar detta tillgångar som individen kan ta nytta av. Det sociala kapitalet är avgörande för att kunna transformera sitt kulturella kapital i form av kunskap för att få tillträde till önskat fält menar Gunneriusson (1998, s. 56). Daniel, den yngsta respondenten, arbetar aktivt med att bygga sitt sociala kapital och skaffa sig uppdrag. Sergio, som har frilansat under 20 år, innehar ett stort socialt kapital vilket medför att han inte längre letar aktivt efter uppdrag. Detta visar att Sergio har positionerat sig väl i gruppen och kan nyttja det sociala kapital han byggt upp under längre tid medan Daniel fortfarande jobbar på att ackumulera sitt sociala kapital.
4.2.2 Kulturellt kapital
Alla respondenter utom Daniel innehar en akademisk utbildning, Daniel har en pågående utbildning. Daniel är i mångt och mycket självlärd men uttrycker att han ser värdet i utbildning för att säkra sin framtida kompetens. Han jobbar i korta uppdrag vilket han inte ser som hållbart i längden. Investering i utbildning ger honom tillträde till annan form av uppdrag eller säkrare anställning. Alex och Fredrik har efter examen arbetat några år som anställda där de byggt sin erfarenhet både inom jobbet och branschen. Intresset i IT gör att de ägnar stor del av fritiden åt att bygga vidare på sin kompetens, vilket även Fredrik menar är nödvändigt för att kunna bli en riktigt duktig utvecklare.
Isak och Elvin bygger även de ständigt vidare på sin kompetens, de riktar aktivt sin kompetens gentemot myndighetsuppdrag. Elvin menar att kännedom om nyaste tekniken ger högre status bland kollegor, något han strävar efter. Sergio har lång erfarenhet inom branschen, han menar att han är trygg med sin kunskap och att det är allt han har för att driva sin verksamhet framgångsrikt och hålla sig kvar i fältet. Sergio menar att det är absolut nödvändigt att hela tiden hålla sig uppdaterad inom branschen eftersom den rör sig så fort. Broady (1998, ss. 6–8) menar att utbildning och kännedom inom branschen skapar ett kulturellt kapital. Genom kulturellt kapital kan individen dominera över andra och skapa sig ett företräde inom ett fält.
Ett högt kulturellt kapital är legitimerande och innebär att individen är kunnig inom sitt fält. Det är således frågan om individens dispositioner, förmågor, handlings- och orienterings- möjligheter, en kunskap om fältets spelregler (Broady 1998, ss. 6–8). Detta påvisas av respondenterna som uttrycker ett stort intresse för att bygga vidare på sitt kulturella kapital. För att kunna skapa sig företräde och dominera inom fältet måste de ständigt utvecklas inom sin nisch. Inom IT kan vi utifrån utsagorna konstatera att det är en lukrativ bransch i ständig rörelse där aktören måste ta ett eget initiativ för att öka och bygga vidare på sitt kulturella kapital. Respondenternas utsagor stärks även av Azarian (2007, ss. 262–263) som lägger fram att individen kontinuerligt kan öka sitt kulturella kapital genom eget lärande, lärande på jobbet eller idé- och erfarenhetsutbyte med andra frilansare.
Det kulturella kapitalet kan även ses symboliskt kapital, det kulturella kapitalet igenkänns som symboliskt kapital där ”symboliskt kapital är det som av sociala grupper igenkänns som
värdefullt och tillerkänns värde” (Broady 1991, s. 169). Symboliskt kapital åberopar status,
prestige och andra former av sociala aspekter som gör det möjligt för människor med högt symboliskt kapital att vara överlägsen och dominera personer med lägre symboliskt kapital (Giddens & Sutton 2014, s. 576). Således blir det symboliska kapitalet den del som igenkänns och erkänns som värdefullt och legitimerande utifrån gruppens föreställningar. Det symboliska kapitalet legitimeras genom kulturellt kapital (Skeggers 2000, s. 21). Vår tolkning är att respondenterna har ett kulturellt kapital kopplat till sin inre kunskap och sina
32
kompetenser. Gruppen, det vill säga IT branschen, erkänner och legitimerar respondenternas kompetens i form av symboliskt kapital. De flesta av respondenternas utsagor påvisar att de har ett högt symboliskt kapital där de är eftertraktade av arbetsgivare, de har en hög status som frilansare. De ger även uttryck för att de har ett högt symboliskt kapital genom att vara bättre än genomsnittet i sin bransch. De har byggt upp ett namn kring sig själva och väljer uppdrag där de kan prestera och visa vad de går för.
Azarian (2007, ss. 262–263) menar att kulturellt kapital erkänns och igenkänns som något värdefullt av en grupp som mäter dess värde. Genom Elvins uttryck, att kännedom om ny teknik ger högre status, kan tolkas att även gruppen frilansare inom IT ser kulturellt kapital som något mycket värdefullt och betydelsefullt. Vår tolkning är att Elvins uttryck om kunskap inom den senaste tekniken skapar ett högt legitimerande värde i form av symboliskt kapital, vilket bekräftas av övriga respondenter.
Respondenterna ger inte uttryck för att prestigemässigt eller hierarkiskt stå över någon annan. Vår tolkning utifrån utsagorna är att respondenterna ger uttryck för att högt kulturellt kapital krävs för att frilansa. Respondenternas symboliskt kapital legitimeras genom deras kulturella kapital som ger dem tillgång till eftersträvade uppdrag. Daniel, som inte besitter lika högt kulturellt kapital som övriga, är begränsad i sitt handlingsutrymme. Detta ligger i linje med Giddens och Suttons (2014, s. 576) antagande om att symboliskt kapital åberopar status, prestige och andra former av sociala aspekter som gör det möjligt för människor med högt symboliskt kapital att vara överlägsen och dominera personer med lägre symboliskt kapital. 4.2.3 Ekonomiskt kapital
Samtliga respondenter uttrycker att de var införstådda i att införskaffa sig en ekonomisk buffert för att kunna arbeta som frilansare. Detta i form av skyddsnät för att kunna luta sig mot om och när uppdrag uteblir. Samtliga respondenter har sparat undan en ekonomisk buffert innan eller under sitt frilansande. Genom bufferten möjliggör det för respondenterna att under några månader betala ut lön till sig själva, då de är medvetna om att de inte kan nyttja det sociala trygghetssystemet. Det ekonomiska kapitalet består av både materiella tillgångar och kunskap om ekonomins spelregler (Broady & Albertsen 1998, s. 13). Respondenterna har byggt upp ett skyddsnät och en trygghet i form av ekonomisk kapital, de är även väl insatta i ekonomins spelregler gällande eget sparande till pension, semester och att kunna försörja sig om de står utan uppdrag eller blir sjuka. Flisbäck (2017, s. 511) menar att frilansare inom konstnärsbranschen många gånger saknar ekonomisk buffert och är beroende av familj eller vänner som kan stötta. Även Norbäck och Styhre (2019) menar att situationen är densamma för journalister. Det kan konstateras att frilansare inom IT branschen har möjlighet att skapa sig en ekonomisk buffert, tvärt emot vad frilansare inom journalistik och konstnärsbranchens har. Vidare menar Flisbäck (2017, s. 511) att det sociala trygghets- systemet inte stöttar frilansare. Respondenterna är väl medvetna om att det sociala trygghetssystemet inte stöttar dem, dock har de resurser och kunskap att skapa sig ett eget skyddsnät. För översättare vittnar Rolandsson, Saloniemi och Saari (2019) om tillsvidareanställningar som flyttas över till IT plattformar vilket tvingar in översättare i frilans. Inom översättningsbranschen råder ett missnöje, individer upplever stress och osäkerhet kring sin ekonomiska situation (Rolandsson, Saloniemi och Saari 2019). Det kan konstateras att respondenterna i denna undersökning inte uppger att de tvingas in i frilans, utan menar att det är ett eget val baserat på önskemål om frihet, autonomi och makten över sin egen tid och sina arbetsuppgifter. Respondenterna i denna undersökning vittnar inte om samma problem som upplevs av frilansare inom journalistik, konstnärsyrken och översättning.
33
Azarian (2007, s. 255) menar att ekonomiskt kapital sätter upp en individs ramar och dess möjlighet till handlingsutrymme. De som framkommit i respondenternas utsagor är att alla införskaffat sig en ekonomisk buffert. Den ekonomiska bufferten fungerar som ett skyddsnät för respondenterna som de kan nyttja vid behov.
4.2.4 Fält
Broady (1991, s. 266) menar att ett fält är ett system som består av relationer och är styrd av människor och institutioner som strider om något för dem gemensamt. IT branschen kan ses som ett fält, frilansare inom IT kan även det ses som ett eget fält. Gunneriusson (1998, ss. 50– 51) menar vidare att fältets deltagare är specialister som är beroende av varandra. Fältet består av egna regler för inträde, belöningar och straff. För att tillträda fältet krävs tillräckligt mått av de kapital som finns inom fältet (Gunneriusson 1998, ss. 50–51). Respondenternas tillträde till fältet sker genom deras sociala, kulturella och ekonomiska kapital. Isak, som arbetade i en annan bransch, fick inte tillträde till fältet IT utan en formell utbildning. Isak valde då att studera för att få tillgång till det kulturella kapital som krävdes. Daniel har fått tillträde till fältet IT genom sitt kulturella kapital, dock är detta begränsat, vilket han förstår, därav har han