Att äga sin egen anställning och vardag : om frilans inom IT

A

TT ÄGA SIN EGEN

ANSTÄLLNING OCH

VARDAG

– OM FRILANS INOM IT

Program: Organisations och personalvetare i samhället

Svensk titel: Att äga sin egen anställning och vardag – om frilans inom IT

Engelsk titel: To own your employment and everyday life – about freelance in IT Utgivningsår: 2020

Författare: Madelen Christiansson, Zeynep Kaya Handledare: Johan Alfonsson

Examinator: Christer Theandersson

Nyckelord: frilans, egenanställning, tillsvidareanställning, IT, mjukvaruutveckling, motivation, inre motivation, yttre motivation, självbestämmandeteorin, kulturellt kapital, socialt kapital, ekonomiskt kapital, fält

_________________________________________________________________ Sammanfattning

Tidigare forskning visar att frilansare många gånger upplevt missnöje och känslor av begränsning i sina tidigare tillsvidareanställningar. Frilansare inom professionella yrken söker aktivt frihet och önskar själva bestämma över sitt arbete. Det är vanligt för högt kvalificerade professioner att ta vägen till frilans i en bransch genom att först vara tillsvidareanställd i den branschen. Forskning visar också att frilansare många gånger saknar ett ekonomisk kapital och inte kan ta del av det sociala trygghetssystemet.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som möjliggör för deltagande respondenter att arbeta som frilansare inom IT. I studien undersöks hur deltagande respondenter beskriver och resonerar om vilka faktorer som möjliggör och motiverar dem att arbeta som frilansare inom IT. Studien utgår från att tolka respondenternas utsagor som både är relaterade till dåtid, nutid och framtid.

För att svara på syftet och frågeställningarna har denna undersökning antagit en kvalitativ metodansats. En hermeneutisk utgångspunkt har använts för att få svar på undersökningens syfte och frågeställning samt få respondenternas uppfattning av det undersökta fenomenet. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer, totalt genomfördes åtta intervjuer varav sex av dem användes för att svara på studiens syfte och frågeställningar. Använda huvudteorier är Bourdieus kapitalformer och fält samt Deci och Ryans självbestämmande-teori.

Resultat för den föreliggande undersökningen visar att denna grupp av respondenter uppger att de gjort ett eget aktivt och medvetet val när de gått in i frilans. Behov av frihet när det gäller att bestämma över sin tid och göra egna val i sitt arbete är en bidragande faktor till valet att frilansa enligt de intervjuade. Detta har en betydande inverkan på deras autonomi och motivation för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt. Att bestämma, styra och leda utifrån egna önskemål väger, enligt respondenterna, högre än en tillsvidareanställning med säkerhet i form av socialt skyddsnät.

Innehållsförteckning

1.4.1 Motiv till frilansarbete ... 3

1.4.2 Faktorer som möjliggör frilansarbete ... 4

1.4.3 Fältet frilans i Sverige ... 4

1.5 Teori ... 5

1.5.1 Kapitalformer och fält ... 5

1.5.2 Motivation ... 7

2 METOD ...9

2.1 Vetenskapligt perspektiv och motivering... 9

2.2 Genomförande ... 9 2.2.1 Tematisering ... 9 2.2.2 Planering ... 10 2.2.3 Intervju... 12 2.2.4 Utskrift ... 13 2.2.5 Analys ... 13 2.2.6 Verifiering ... 14 2.2.7 Rapportering ... 14 2.3 Förförståelse ... 14 2.4 Forskningsetiska principer ... 15 2.5 Presentation av respondenterna ... 15 3 RESULTATREDOVISNING ...17

3.1 Frilansare och deras arbetssituation ... 17

3.1.1 Fältet och dess former ... 17

3.1.2 Konsultmäklare som möjliggör och begränsar ... 19

3.1.3 Arbetskollegor och andra frilansare ... 19

3.2 Motiv ... 20

3.2.1 Yttre motivation ... 20

3.2.2 Inre motivation ... 22

3.3 Tillträde ... 24

3.3.1 Buffert och backup ... 24

3.3.2 Utveckling och lärande som sker kontinuerligt ... 25

3.3.3 Nätverkande ... 26

4 RESULTATANALYS OCH DISKUSSION...28

4.1 Motiv ... 28 4.1.1 Yttre motivation ... 28 4.1.2 Inre motivation ... 29 4.2 Tillträde ... 30 4.2.1 Socialt kapital ... 30 4.2.2 Kulturellt kapital ... 31 4.2.3 Ekonomiskt kapital ... 32 4.2.4 Fält ... 33 5 SLUTSUMMERING ...35 5.1 Undersökningens bidrag ... 35 5.2 Vidare forskning ... 36 6 REFERENSER ...37 7 Bilaga 1 ...40 8 Bilaga 2 ...43

1

1 INLEDNING

I takt med den ökade globaliseringen och utvecklingen som sker i världen uppstår nya sätt att utföra och organisera arbete. Att ”gigga” är en ny term som börjat etablera sig inom svensk arbetsmarknad, ordet kommer ursprungligen från musikvärlden och används som uttryck för tillfälliga arbeten. I Sverige används termen ”gig” bland annat av bolag som vill möjliggöra för uppdragsgivare och uppdragstagare inom professionella arbeten att komma i kontakt med varandra. Trygghetsrådet (TRR, 2020) beskriver framtidens yrken, ett av dem är “Gig Manager” som går ut på att hjälpa “giggare” eller frilansare till en jämn arbetsbelastning och tryggare tillvaro. Ett bolag som anammat yrkestiteln ”Gig Manager” är företaget NXT Interim AB. I en annons där de söker en “Gig Manager” inom HR, IT, Ekonomi & Finans, skrivs följande; “Som Gig Manager har du till uppgift att etablera kontakt med företag och personer

inom ditt och NXT Interims nätverk där vi matchar företag och proffs inom respektive område” (NXT Interim 2020).

I Sverige kan en individ ta arbetsuppdrag genom att registrera sig för enskild näringsverksamhet, en privatperson driver på så sätt ett eget företag med hjälp av F-skattsedel. Som enskild företagare ansvarar individen för att betala sociala avgifter i form av egenavgifter som ska täcka in sjukförsäkring och ålderspension (Skatteverket 2020). En egenanställning innebär enligt Skatteverket (2020) att individen anlitar ett egenanställningsföretag som innehar F-skattsedel. Detta företag betalar in uppdragstagarens egenavgifter, drar av skatt och betalar ut lön till uppdragstagaren. Egenanställningsföretaget fakturerar i sin tur uppdragsgivaren (Skatteverket 2020). För denna tjänst tar egenanställningsföretaget ut en provisionsavgift. För att visa på ett exempel kan företaget NXT Interim AB (NXT Interim 2020) som nämns ovan ses som ett egenanställningsföretag, de erbjuder exempelvis tjänster, mot betalning, där de för samman frilansare, med eller utan enskild näringsverksamhet och uppdragsgivare.

Då vi anser att termen gig/giggande bör kopplas till korta uppdrag väljer vi i denna undersökning att använda begreppet frilansare. Frilansare är inget nytt begrepp, det förknippas i svensk kontext främst till branscher som journalistik och konst. Begreppet frilansare kan beskrivas i form av att ta korta eller långa uppdrag genom eget bolag eller egenanställning. Antalet högutbildade frilansare i västra Europa (inkluderat Sverige) har under 1998–2014 ökat med 2,6% i genomsnittlig årlig tillväxt (Van Stel och Van der Swan 2019). I en rapport från arbetsmarknadsekonomiska rådet (2018, s. 31) ligger andel egenföretagare i Sverige på en nivå runt 10% mellan år 2005–2016. Egenanställda som begrepp mäts från 2011 och visar på en ökning till 2016. Ungefär 1% av alla sysselsatta i Sverige arbetade genom egenanställning år 2016. Hur kommer det sig att frilans breder ut sig inom fler professionella yrkeskategorier och branscher såsom IT, HR, ekonomi och finans i Sverige?

Inom branschen IT förekommer en stor kompetensbrist, menar IT och telekomföretagen (2017). År 2017 förutspåddes det saknas 70 000 individer med digital kompetens till år 2022. Den digitala sektorn innehar idag den starkaste tillväxten inom svenskt näringsliv och år 2017 sysselsatte den 6,3% av Sveriges totala arbetskraft (IT och telekomföretagen 2017).

IT är en professionell yrkeskategori där frilansande förekommer, vilket påvisas av Van Stel och Van der Swan (2019) som en ökande yrkesgrupp. Vi som genomför denna undersökning studerar arbetsvetenskap och tycker det är intressant att förstå bakomliggande motiv till denna ökning. Vilka faktorer skapar fält av frilansarbete och vad möjliggör för en individ att frilansa inom IT, är valet av frilans frivilligt och medvetet?

2

1.1 Syfte/Frågeställning

I studien undersöks hur deltagande respondenter beskriver och resonerar om vilka faktorer som möjliggör och motiverar dem att arbeta som frilansare inom IT. Studien utgår från att tolka respondenternas utsagor relaterade både till dåtid, nutid och framtid.

Frågeställning:

Hur beskriver och resonerar respondenterna om faktorer som möjliggör för dem att arbeta som frilansare inom IT?

Ovan fråga kompletteras med två underfrågor:

Vad motiverar respondenterna att arbeta som frilansare inom IT?

Vilka tillgångar kärvs enligt respondenterna för att arbeta som frilansare inom IT?

1.2 Disposition

Kapitel 1 presenterar undersökningens bakgrund, syfte och frågeställning. Den behandlar

också tidigare forskning inom ämnet och teorin som använts för att tolka och analysera empirin.

Kapitel 2 beskriver undersökningens vetenskapliga perspektiv, metodval, motivering, urval,

genomförande, kvalitetsaspekter samt författarnas förförståelse.

Kapitel 3 behandlar resultatredovisning utifrån analyserade teman.

Kapitel 4 redovisar resultatanalys och diskussion med utgångspunkt i tidigare forskning och

valda teorier.

Kapitel 5 presenterar en summering av undersökningen, dess bidrag och vidare forskning.

1.3 Bakgrund

Här följer en kort bakgrundsbeskrivning om frilansarbete i svensk och internationell kontext. Engelska centre for research on self-employment (CRSE 2019) drivs för att öka förståelsen för frilansare och deras påverkan på ekonomin. CRSE (2019, s. 12) menar att frilansare inom IT ofta förekommer i projekt där de med bäst passande kompetens ses som värdefulla för att ta fram exempelvis ny mjukvara eller systemarkitektur. CRSE (2019, s. 13) menar att frilansare skapar ett högt värde i projektekonomin då de bidrar med eftertraktad kompetens, dock riskerar de sin egen anställningstrygghet. Ju större unika färdigheter frilansaren har att konkurrera med desto större övertag har den på arbetsmarknaden (CRSE 2019, s. 13). Som frilansare kan uppdrag, inom Sverige, från privata företag tas utan några restriktioner. När det gäller inköp av varor eller tjänster inom myndigheter regleras det bland annat genom Lag (2016:1145) om offentlig upphandling. En myndighet kan även ingå ramavtal med leverantörer vilket möjliggör flera inköp över en bestämd tidsperiod (lagen.nu 2020).

Enligt statistik från SCB (Företagsregistret, 2019) fanns ca 23 000 registrerade enskilda firmor för dataprogrammering och datakonsultverksamhet i Sverige 2019 där innehavaren av firman är den enda som utför jobbet. När det gäller könsfördelning i branschen visar statistik från Sverige via Universitetskanslersämbetet (2016) år 2014–2015 att datatekniska utbildningar är fördelade 20% kvinnor och 80% män. Statistik från SCB (2016, s. 74) visar att könsfördelningen i yrkesgruppen “IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl.” är 18% kvinnor och 82% män vilket visar att branschen, i Sverige, är dominerad av män. Van

3

Stel och Van der Swan (2019) menar att antalet högutbildade frilansare ökat markant i Västeuropa (inkluderat Sverige) jämfört med lågutbildade, skiftet går mot högre utbildade frilansare. Ett begrepp som kopplas till frilans, där karaktären är av lös anknytning till arbetsgivare, är “prekärt” arbete (Standing 2014). Prekärt arbete karaktäriseras genom avsaknad av betald semester, sjukförsäkring, pensionsunderlag o dyl. Även skyddsnät i form av ersättning vid uteblivet arbete saknas. Standing (2014) menar även att prekära arbeten, för individen, innebär konstant nätverkande för att hitta nya jobb. Ofta är arbetare inom prekariatet utbildade på ett eller annat sätt men får sällan använda sina kunskaper i de arbetsuppdrag de får vilket innebär en stor frustration (Standing 2014).

1.4 Tidigare forskning

Då syftet är att undersöka vad som möjliggör frilansande inom IT koncentreras tidigare forskning till området professionella frilansare, i internationell kontext till IT branschen och i nordisk kontext även till andra branscher. Tidigare forskning framställer vad som motiverar och möjliggör för individer att arbeta som frilansare. Fältet av frilans framställs även i Svensk kontext genom de branscher som finns utforskade.

1.4.1 Motiv till frilansarbete

Leighton och McKeown (2015) bidrar med kunskap genom vetenskapliga studier som visar att frilansare många gånger varit missnöjda med sin tillsvidareanställning i form av för hög styrning, vilket för dem upplevs som besvärande och/eller stressande. Frilansare kan enligt Leighton och McKeown (2015) ses som professionella högpresterande individer vars frilansande är ett frivilligt karriärval. De är medvetna, tjänar bra, tar ansvar över sitt pensionssparande och buffrar pengar för egen säkerhet. Frilansare tar även ansvar över sin egen kompetens och dess utveckling. De som frilansar inom professionella yrken söker aktivt frihet, vill bestämma själva och göra egna val - vilket gör att de söker sig ifrån traditionella anställningar där de underordnar sig arbetsgivaren (Leighton & McKeown 2015). Pichault och McKeown (2019) har undersökt frilansare och deras koppling till autonomi i arbetet. Att individen drivs av autonomi kan kopplas till teorier om självbestämmande vilket ses ligga högt på en frilansares agenda - något som saknas inom diskursen för “vanliga” anställningar enligt Pichault & McKeown (2019, s. 60). Även om frilansaren fullt ut ansvarar över egen arbetssituation och sitt skyddsnät kan den ta hjälp av egenanställningsföretag vilka agerar plattform för arbeten och därigenom få hjälp med nätverk och kontakt för uppdrag (Pichault & McKeown 2019, ss. 60;63).

Pichault & McKeowns (2019) undersökning visar att frilansare väljer aktivt bort tillsvidareanställning i sin strävan att uppnå autonomi. De kommer ofta ifrån en tillsvidareanställning där de över tid utvecklar större behov av autonomi och således säger upp sig. Med detta som utgångspunkt menar Pichault & McKeown (2019, s. 68) att HR behöver ta i beaktande att vissa individer önskar hög autonomi. Antingen behöver de erbjudas det i sin anställning alternativt att arbetsplatser i framtiden måste hantera olika sorters anställningar, där tillsvidareanställda arbetar jämsides frilansare då vissa individer föredrar erbjudande om frilansuppdrag istället för tillsvidareanställning (Pichault & McKeown 2019, s. 68). Inom IT marknaden ses frilansare just nu bygga en standard för sitt arbete och dess struktur. Den traditionella arbetsmarknaden världen över utmanas av frilansare. Dock menar Pichault & McKeown (2019, s. 69) att autonomi sällan diskuteras i koppling till anställning, frilansarens egen uppfattning om betydelsen av autonomi är ett outforskat område. Det behövs därför mer empirisk analys för att förstå frilansarna och dess koppling till autonomi, vilket med fördel kan göras genom självbestämmandeteorin.

4 1.4.2 Faktorer som möjliggör frilansarbete

Koster och Andersson (2017) har undersökt “yrkesspinoff”. Yrkesspinoff betyder i denna kontext att en individ har kompetens inom ett specifikt yrkesområde vilket införskaffats genom exempelvis en högskoleutbildning. Den har en tillsvidareanställning i en bransch kopplad till det specifika yrkesområdet där den samlar erfarenhet, bygger upp sin kompetens och skapar kontakter och nätverk med aktörer inom branschen. När individen besitter en hög yrkes- och branschkunskap säger den upp sin tillsvidareanställning för att istället frilansa inom samma yrke och bransch. Således går individen vidare från en anställningsform till en annan inom samma yrke och bransch med hjälp av erfarenhet, kompetens och kontakter som individen har byggt upp.

Koster och Andersson (2017) har, med underlag från Svenska databaser 2004-2009, undersökt privata verksamheter (undantaget jordbruk) och dess koppling till yrkesspinoff. Av alla, i studien undersökta, nyregistrerade enskilda firmor - det vill säga frilansare, betecknas hälften som yrkesspinoff. Hälften av de som valt att börja frilansa kommer således från ett specifikt yrkesområde med samlad branscherfarenhet för att frilansa inom samma branschområde – så kallad yrkesspinoff.

Koster och Andersson (2017) påvisar även att gruppen män samt universitetsutbildade oftare tenderar att gå över i frilans genom yrkesspinoff. Chefer, specialister och högt kvalificerade individer inom bland annat IT och finans är de vanligaste kategorierna. Koster och Andersson (2017) har undersökt de som 2004 gick över till frilans och hur deras enskilda firmor presterat fram till 2009 och kommer fram till att yrkesspinoff är en nyckel till en framgångsrikt frilansande. Det kan påvisas att frilansare genom yrkesspinoff är mer framgångsrika än andra entreprenörer, de tjänar bra med pengar och tjänar mer pengar än de gjorde som anställda - speciellt inom storstäder som Göteborg, Malmö och Stockholm. Koster och Andersson (2017) drar slutsatsen att yrkesspinoff möjliggör framgångsrikt frilansande där individen inte är lika utsatt i avsaknad av tillsvidareanställningens skyddsnät.

1.4.3 Fältet frilans i Sverige

Forskning inom frilans i Sverige representeras bland annat av Flisbäck (2017) som har forskat inom konstnärliga yrken. Det råder inom branschen hög konkurrens där var och en får kämpa hårt för att få uppdrag (Flisbäck 2017, ss. 503–504). Inom konstnärsbranschen söker många ett självutvecklande och kreativt yrke, arbetet ger en inre tillfredsställelse men öppnar upp för en sårbarhet då individen ofta frilansar. Inom konstränsbranschen är tillsvidareanställningar ovanliga och svåra att få tillgång till, branschen präglas därför främst av frilansarbeten. I frilansarbeten befinner sig individen inte i den trygga kärnan av tillsvidareanställning utan i periferin av osäkra arbetsvillkor. Frilans kan ses som en dubbel situation eftersom det villkorar både risker likväl som möjligheter. Frilans inom branschen av konstnärsyrken bör varken glorifieras eller framställas som farlig - istället måste de bra/dåliga sidor som karaktäriserar branschen diskuteras parallellt. Konstnärsbranschen kan liknas vid en prototyp för de förändringsvindar som blåser genom svenskt arbetsliv menar Flisbäck (2017, ss. 508– 509). De flesta konstnärer som frilansar har låg ekonomisk inkomst. Ofta saknar de ekonomisk kapital och är beroende av familj som kan stötta ekonomiskt, det sociala trygghetssystemet stöttar inte frilansare menar Flisbäck (2017, s. 511).

En annan bransch som undersökts i svensk kontext är fältet av frilansare inom journalistik. Norbäck och Styhre (2019) menar att frilansande journalister arbetar i korta uppdrag, några timmar till några veckor är vanligt i sammanhanget. En stor del av journalisters tid måste

5

därför läggas på att hitta nya uppdrag, obetalt. Att skapa sig ett bra kontaktnät av klienter och bra relationer till andra frilansare är kritiskt för journalister då deras framtida uppdrag är beroende av dessa. Frilansare inom journalistik har svårt att skapa sitt eget skyddsnät i form av ekonomisk buffert. Många gånger är en partner med tillsvidareanställning räddningen. Frilansare inom journalistik jobbar även extra i andra arbeten, såsom telemarketing, timmar som undersköterska eller i kassan i någon affär. Norbäck och Styhre (2019) lägger fram att frilansande journalister inte kan jobba exklusivt inom sitt fält utan får ge sig ut i andra fält för att säkra sin inkomst.

Rolandsson, Saloniemi och Saari (2019) har undersökt frilansare inom översättningsbranchen i Sverige och Finland. Deras forskningsresultat påvisar att översättningsjobb flyttats från tillsvidareanställning på företag till plattformar på internet, vilket många gånger tvingar översättare till frilansarbete genom plattformen. När plattformsföretag tar till sig översättningsuppdrag och lägger ut dem på frilans pressar de priser, översättare får lägga in vad de önskar för ersättning för uppdraget. Lägst ersättning vinner och således tvingas översättarna att dumpa sina egna ersättningar. Översättare ser sig som välutbildade och kunniga, de är inte förtjusta i den utveckling och riktning som branschen har tagit då de tvingas in i frilansuppdrag mot sin egen vilja. Inom översättningsbranchen råder ett missnöje bland de som tvingas över i frilans, eftersom de upplever stress och ekonomisk osäkerhet menar Rolandsson, Saloniemi och Saari (2019).

1.5 Teori

Nedan presenteras valda teorier som används i undersökningen. Avsnittet utgår från två teorier, en sociologisk och en psykologiskt, då intresset ligger i att förstå individens och gruppens inverkan på val, handlingar och dess möjligheter. Vi bedömer att Pirerre Bourdieus olika kapitalformer såsom ekonomisk, kulturellt och socialt kapital samt fält kan skapa förståelse för de tillgångar som krävs för att frilansa. Deci och Ryans Self Determination Theory (SDT) är en motivationsteori vilken anses bidra till att svara på vad som motiverar individen till frilans. Vi bedömer att dessa teorier ger underlag till analys av vad som möjliggör frilans.

1.5.1 Kapitalformer och fält

Pierre Bourdieu är en välkänd fransk sociolog som intresserar sig för att förstå sociala distinktioner i sin kontext (Nationalencyklopedin u.å.). För varje mänsklig handling finns olika slags intressen och drivkrafter, dessa påverkas av individens sociala och kulturella kapital. Oavsett de intressen, värderingar eller känslor som ligger bakom en individs agerande, krävs resurser och medel. Således har olika individer och grupper olika grad av handlingsfrihet (Azarian 2007, s. 253). Med utgångspunkt att människor präglas av olika möjligheter och kännedom för sitt handlingsutrymme tillför Bourdieus begrepp fält och dess olika kapitalformer en insikt och förklaring om vilka tillgångar som möjliggör för individen att arbeta som frilansare inom IT branschen.

Det symboliska kapitalet kan betraktas som Bourdieus mest grundläggande begrepp och används för att fånga in vissa institutioner eller människor, titlar eller examina, prestige och rykte. Symboliskt kapital är det som igenkänns och erkänns som överlägset, aktningsvärt pålitligt och hedersvärt. Dessa erkännanden förekommer inte individuellt utan vilar på gruppers föreställningar och kan närmare uttryckas genom att ”symboliskt kapital är det som

av sociala grupper igenkänns som värdefullt och tillerkänns värde” (Broady 1991, s. 169).

Symboliskt kapital åberopar status, prestige och andra former av sociala aspekter som gör det möjligt för människor med högt symboliskt kapital att vara överlägsen och dominera personer

6

med lägre symboliskt kapital (Giddens & Sutton 2014, s. 576). Således blir det symboliska kapitalet den del som igenkänns och erkänns som värdefullt och legitimerande utifrån gruppens föreställningar. Symboliskt kapital legitimeras genom kulturellt kapital (Skeggers 2000, s. 21).

En individs kulturella kapital formas under uppväxten och genom utbildning (Giddens & Sutton 2014, s. 576). Det kulturella kapitalet kommer till uttryck genom tal och skrift, bildning, de vanor individen har och det sätt den lever på (Broady 1998, s. 6). Det kulturella kapitalet kan förekomma i tre former, det förkroppsligade som tar form av att vara allmänbildad och kunna orientera sig inom den erkända kulturen. Ett objektifierat kapital som omfattar värdefulla föremål vilket presenterar individens yttre, exempelvis bil, boende och kläder. Institutionaliserade kapital tar form av individers utbildningskvalifikationer, akademiska titel eller rykte inom en profession (Azarian 2007, ss. 262–263). Även Broady (1998, ss. 6–8) menar att utbildning och kännedom inom branschen skapar ett kulturellt kapital. Genom kulturellt kapital kan individen dominera över andra och skapa sig ett företräde inom ett fält. Ett högt kulturellt kapital är legitimerande och innebär att individen är kunnig inom sitt fält. Det är således frågan om individens positioner, förmågor, handlings och orienteringsmöjligheter samt dess kunskap om fältets spelregler (Broady 1998, ss. 6–8). Det kulturella kapitalet ökar kontinuerligt genom eget lärande, lärande på jobbet eller genom idé och erfarenhetsutbyte med andra frilansare, menar Azarian (2007, ss. 262–263).

Det sociala kapitalet är de tillgångar en individ innehar i form av släktrelationer, vänskapsrelationer, personkontakter och band mellan gamla skolkamrater (Broady 1991, s. 177). Bourdieu menar att individen i en grupp som består av familj, släkten eller vänner, var och en på sitt håll intar positioner som ökar det sociala kapitalet genom att knyta kontakter. Gruppens alla medlemmar kan dra fördel av det gemensamma sociala kapitalet (Broady 1991, s. 177). Bourdieu menar att en utbildning i sig inte säkerställer framgång i livet, sociala framgångar och yrkeskarriär förutsätter stöd från vänner eller studiekamrater (Broady 1991, s. 177). Begreppet socialt kapital är till stor del förknippat med nätverk och är förankrat i aktörens relation till andra i omgivningen (Azarian 2007, s. 257). Sociala relationer som individen har förutsätter en god kännedom om vilka länkar av direkta och indirekta relationer som leder till de resurser hen är intresserad av. Detta förutsätter också individens kompetens och skicklighet att bygga upp inflytelserika och resursstarka relationer. Väl uppbyggda relationer underlättar och/eller möjliggör för individen att få tillgång till eftertraktade fält som finns i hens nätverk. Relationer fungerar även som informationskanaler där individen kan ta till sig nya insikter, vilka kan vara betydelsefulla även för vägledning och råd. De sociala relationerna kan också nyttjas i termer av påverkanskanaler, där individen använder sina relationer för att påverka andras åsikter, attityder eller beslut (Azarian 2007, ss. 259–260). Det sociala kapitalet är avgörande för att kunna transformera sitt kulturella kapital, i form av kunskap, för att få tillträde till önskat fält menar Gunneriusson (1998, s. 56).

Det ekonomiska kapitalet innefattar inkomster, förmögenheter och ekonomiska arv (Skeggers 2000, s. 20). Det består av både materiella tillgångar och kunskap om ekonomins spelregler (Broady & Albertsen 1998, s. 13). Ekonomiskt kapital innebär även allt som kan generera vinst eller avkastning (Azarian 2007, s. 254). De ekonomiska kapital en individ innehar både möjliggör och begränsar vad som uppfattas som realistiska mål att eftersträva, i denna bemärkelse påverkar det ekonomiska kapitalet graden av handlingsutrymme (Azarian 2007, s. 255). Även om det ekonomiska kapitalet har en mycket stor betydelse för människors handlande kan andra former av resurser, som sociala och kulturella, påverka individens handlingskapacitet och utöka dennes valmöjligheter (Azarian 2007, s. 256).

7

I Bourdieus mening existerar ett socialt fält när en avgränsad grupp människor och institutioner strider om något som är gemensamt för dem. Det är ett avgränsat segment av den sociala verkligheten vilket utmärks av en viss typ av aktivitet och består av en viss typ av aktörer. Dessa aktörer kan vara organisationer, grupper eller människor av olika slag (Azarian 2007, s. 264). Dock är inte alla sociala sammanhang ett fält utan avser ”system av relationer

mellan positioner besatta av specialiserade agenter och institutioner som strider om något som för dem gemensamt” (Broady 1991, s. 266). Fältet uppkommer när människor strider om

materiella eller symboliska tillgångar som är gemensamma för dem och bara för dem (Broady 1991, s. 267). Något som även kännetecknar fält är dess förmåga att tolka diskurser, problem och kategoriseringar inom fältet. Fenomen utanför fältet kan tolkas inom fältet med hjälp av dess egna logik, regler och värderingar (Broady 1991, s. 268). Gunneriusson (1998, ss. 50–51) menar att fältets deltagare är specialister som är beroende av varandra. De har av egna regler för inträde, belöningar och straff, för att tillträda fältet krävs tillräckligt mått av de kapital som finns inom fältet.

1.5.2 Motivation

För att förstå vad som möjliggör för individer att frilansa undersöks deras subjektiva motiv av att vara i situationen. Motivation kan förklaras på olika sätt och genom olika teorier, motivation kan sägas handla om “faktorer hos en individ som väcker, kanaliserar och bevarar

ett visst beteende gentemot givet mål” (Hedegaard Hein 2012, s. 13). Motivation kan delas i

två komponenter, yttre och inre motivationsfaktorer. De inre motivationsfaktorerna finns i individen och skapas av hen utifrån egna önskemål om att utvecklas och prestera. Den yttre motivationen styrs många gånger utifrån en vilja att exempelvis tjäna pengar eller en önskan att komma ifrån ett problem, dvs faktorer som finns utanför individen. När individen agerar på yttre motivationsfaktorer infinner sig belöningar i form av materiella ting eller att slippa ifrån jobbiga situationer (Hedegaard Hein 2012, ss. 12–13). Självbestämmandeteorin eller Self Determination Theory (SDT) är sprungen ut motivationsteorier, primärt inre motivation som handlar om att göra saker för sin egen skull då det väcker ens intresse och skänker glädje (Gagne 2014, s. 1). När människan ställs inför val som gör att deras autonomi ökar så ökar även deras inre motivation. Den inre motivationen kommer dock till liv först när människan kan hantera sin omgivning och har en känsla av att klarar av det den ställs inför samtidigt som den känner att den själv kan bestämma över sina egna val (Gagne 2014, s. 2).

Tre fundamental psykologiska behov, eller komponenter, är enligt självbestämmandeteorin universella för att kunna skapa inre motivation hos individen och att omvandla yttre motivationtillskott till inre motivation: kompentens, autonomi/självbestämmande och

relationer (Gagne 2014, s. 2). Den kompetens som krävs för att utföra det individen önskar

skaffar den sig själv och blir på så sätt belönad med kunskap för att kunna utföra och genomföra det den önskar i sitt liv (Holt et al 2019, s. 463). Motivationen för att skaffa sig kompetens kommer på så sätt inifrån. Kompetens handlar om en känsla av att inneha en potential likväl som att lyckas ta sig an svåra utmaningar och utföra uppgifter till önskad perfektion. För att vara fri och följa sin egen inre vilja krävs autonomi - eller

självbestämmande (Holt et al 2019, ss. 463–464). Att bestämma över sig själv och vara

motiverad att ta egna beslut istället för att följa andra och styra över sitt liv och den riktning det ska ta, få personlig kontroll och förverkliga sig själv beskriver begreppet autonomi/självbestämmande. Att söka efter egen frihet och kontrollera sitt eget “själv” är viktigt, det innebär en önskan av att motivera sitt eget “själv” i motsats till att motiveras av yttre krafter, exempelvis pengar. Individen behöver även skapa relationer till andra. Genom relationer till och att bry sig om andra skapas känslor av egen frihet. Relationen till andra kräver känsla av tillförlit åt bägge håll och att individen känner att den kan få vara sig själv i

8

relationer med andra. Relationer innefattar även en känsla av generell anknytning till en social värld. När ovanstående basbehoven inom självbestämmandeteorin är uppfyllda menar forskare att människor mår psykiskt bra, de blir lycka, klarar av studier och på arbetet är de starkt bidragande och nöjda med vad de uppnår. När individen tillgodoser sitt behov av beståndsdelarna inom självbestämmandeteorin skapas bra relationer och meningsfulla livssituationer. Det är även när individen fyller behoven utifrån sina egna önskemål som den känner sig som mest välmående (Holt et al 2019, ss. 463–464).

Tidigare forskning visar att komponenterna i självbestämmandeteorin i form av upplevelsen av kompetens, självbestämmande/autonomi och relationer har en stark koppling till arbetslivet, vilket i sin tur leder till motivation, engagemang och bra prestationer. När en individ upplever att arbetsplatsen stödjer hens unika behov av uppmuntran och känslobekräftelse ökar den inre motivationen (Gagne 2014, s. 18). Om arbetsplatsen tvärtom motarbetar individens behov följer negativa känslor som påverkar individens mående, i värsta fall på ett skadligt sätt (Holt et al 2019, s. 464).

9

2 METOD

I följande avsnitt följer en redovisning av vetenskaplig utgångspunkt, tillvägagångssätt, genomförande och de etiska principer som använts i studien.

2.1 Vetenskapligt perspektiv och motivering

Övergripande syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som möjliggör för deltagande respondenter att arbeta som frilansare inom IT. Detta görs genom att intervjua sex frilansare om deras upplevelser och uppfattning av vad som möjliggör frilansande. Utgångspunkten är således deltagande respondenters beskrivningar och resonemang, genom deras utsagor önskar vi få en inblick i deras värld. Utgångspunkten för denna undersökning är inte att generalisera till populationen utan att tolka respondenternas motiv och åsikter kopplat till den unika kontext de befinner sig i. För att kunna få en förståelse om frilans inom IT utifrån respondentens perspektiv menar Bryman (2011, ss. 371–372) att kvalitativ forskning är tillämpbart. Undersökningen utgår därför från en kvalitativ metodansats med en hermeneutisk utgångspunkt. Undersökning intresserar sig för respondenternas tankar och resonemang innan de gick in i frilans inom IT och vad som möjliggjorde steget. Undersökningen vill även veta vad som krävs för att verka inom fältet frilans inom IT och vad som motiverar frilansarbetet. Vi har således behov av att utforska olika tidsperspektiv genom respondenternas utsagor. Vårt intresse ligger i att tolka utsagorna för att förstå resonemang och motiv i koppling till vad som möjliggör frilans inom IT. Undersökningen utgår därför ifrån den hermeneutiska kunskapsprocessen som enligt Sohlberg och Sohlberg (2013, s. 81) innefattar tolkning av individers utsagor. Centralt hos människan är tolkning, alla befinner sig i olika verkligheter parallellt med varandra, det finns inte en gemensam sanning, allt tolkas av alla. Tolkningen kommer ur de föreställningar och förståelser varje människa skapat sig och som således står som deras utgångspunkt. Genom den hermeneutiska arbetsmetoden tolkas utsagorna till en logisk förståelse och förklaring. Processen innebär att växla mellan “helhet

och delar, förflutet och framtid, subjektivt och objektivt och mellan olika analys- och abstraktionsnivåer” (Sohlberg & Sohlberg 2013, s. 81).

2.2 Genomförande

Denna undersökning följer Kvale och Brinkmans (2009, s. 118) sju olika stadier för en intervjuundersökning: tematisering, planering, intervju, utskrifter, analys, verifiering och

rapportering. Hur denna studie genomgått dessa sju stadier presenteras nedan.

2.2.1 Tematisering

Enligt Kvale och Brinkmann (2009, s. 120) finns tre nyckelfrågor vid tematisering av intervjuundersökning. Dessa nyckelfrågor är varför, vad och hur. Vi beskriver nedan den process som använts i undersökningen med stöd i dessa nyckelfrågor.

Första steget för oss innebar en fråga om vad vi ville undersöka. Vad innebär att utveckla en teoretisk förståelse av de fenomen som ska studeras menar Kvale och Brinkmann (2009, s. 22). Utifrån egna erfarenheter och de kunskaper vi fått till oss genom utbildningen föll intresset på området anställningsformer. Vi intresserade oss för anställningsformer som vi inte stött på inom utbildningen och började läsa vetenskapliga artiklar inom ämnet. Sökningar efter tidigare forskning och information om ämnesområdet samt litteratur gjordes med stöd av Högskolan i Borås biblioteks databaser, utifrån ämnesguiden arbetsvetenskap. Företrädesvis användes databasen ABI/INFORM Collection som innehåller ämnena företagsekonomi och Human Resource Management. Genomsökt forskning var både kvalitativ och kvantitativa, sökningarna koncentrerades till professionella yrkesgrupper med rena sökord eller i

10

kombination med varandra som; Gig, economy, professionals, software, development, consultant, institution, capital, Ipros, self employed, freelance. Utifrån dessa informationskällor skapade vi oss en förförståelse och ett intresse kopplat till ämnet frilans. Vi kontaktade två konsultmäklare som arbetade med att förmedla frilansuppdrag inom IT. Detta gav oss en ökad förförståelse och intresse för att undersöka de faktorer som motiverar och möjliggör för individer att arbeta som frilansare inom denna bransch. Genom att söka ytterligare forskningsartiklar insåg vi att frilansare inom IT är studerade i internationell kontext men outforskade i Svensk. Därav bestämde vi att avgränsa studien till frilansare inom IT för att kunna bidra med ny kunskap utifrån den grupp respondenter som redovisas i denna undersökning. Becker (2008, s. 100) menar att sökandet efter ett forskningsområde inte går ut på att hitta nya och revolutionerande fenomen. Forskning går enligt Becker (2008, s. 153) ut på att vidga begrepp. Ett begrepp kan ha förklarats i olika kontext och kan vidgas genom att ses ur en annorlunda kontext (Becker 2008, s. 153). Denna undersökning vill främst sätta en ny kontext till den forskning som bedrivits om frilansare i Sverige. Frilansare inom fält av journalistik är undersökt genom Norbäck och Styhre (2019) medan konstbranschen är undersökt av Flisbäck (2017). Rolandsson, Saloniemi och Saari (2019) har undersökt översättare i kontext av frilans i Sverige och Finland. Därför vill vi med denna undersökning utifrån ett arbetsvetenskapligt perspektiv vidga begreppet av frilans och bidra med ny kontext inom fältet IT i Sverige – vilket således är varför denna undersökning genomförs.

Med intresse i anställningsformer och i synnerhet vad som möjliggör och motiverar till frilans valdes två huvudteorier, en sociologisk och en psykologiskt. Den sociologiska i form av Bourdieus kapitalformer samt fält valdes i syfte att tolka respondenternas utsagor i koppling till möjliggörande faktorer för frilans. Den psykologiska motivationsteorin Self Determination Theory (SDT) av Deci och Ryan valdes med inspiration ur tidigare forskning som påvisade dess lämplighet i undersökning av vad som motiverar till frilansarbete. I processen av tematisering har vi tagit hänsyn till Kvale och Brinkmanns (2009) beskrivning av kunskapsreproduktion. Vetenskap definieras som en systematisk produktion av ny kunskap. För att kunna genomföra en vetenskaplig undersökning korrekt krävs presentation av de fenomen som ska undersökas och en presentation av rådande forskningsläge inom ämnet. Utan presentationerna blir det svårt för forskaren och läsaren att fastställa om kunskapen som kommer genom intervjuerna bidrar med något nytt samt vilket vetenskapligt bidrag som kan tillföras forskningen (Kvale & Brinkmann 2009, s. 123).

Utifrån successiva sökningar av information inom ämnet formulerades syftet och frågeställning, vilket stämdes av med handledaren. Den sista nyckelfrågan vid tematisering är

”hur” vilket gäller de tillvägagångssätt och redskap som används unders studiens gång

(Kvale & Brinkmann 2009, s. 120). Nedan presenteras samtliga “hur” faser som använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar.

2.2.2 Planering

Planeringsstadiet utgår från de kunskaper som efterfrågas i studien (Kvale & Brinkmann 2009, s. 118). I detta stadie har intervjuguide utformats och respondenter eftersökts.

Intervjuguiden (se bilaga 1) skapades för att få utsagor kopplade till dåtid, nutid och tankar om framtiden. Intervjufrågorna har sin grund i studiens teorier och är tematiserad utifrån att kunna tolka respondenternas utsagor i koppling till kapitalformer, fält samt självbestämmandeteorin. Alla teman och intervjufrågor ger oss information om varje respondents unika situation men även ett underlag för att tolka gruppen av respondenter i koppling till varandra. Enligt Bryman (2011, s. 156) operationaliseras teman utefter

11

undersökningens intresseområden. Teman kan härröras ur intresse om respondenternas attityd, beteende och deras sociala situation (Bryman 2011, s. 156). Intervjuguiden innehåller följande teman:

Introduktion av studien i detta avsnitt presenterar vi oss själva samt de etiska principerna. Generella lärdomar skapar en inblick i respondenternas bakgrund och nutid i koppling till

generella lärdomar som ålder, utbildning och arbeten de haft och har.

Individens relation till fältet ger utsagor som kan tolkas i koppling till inträde till fältet och

hur respondenten agerar inom fältet.

Hur möjliggörs fältet skapar underlag till att förstå och tolka respondenternas koppling till

kapitalformer och hur de orienterar sig inom fältets ramar.

Personliga egenskaper och attityder är utformad både i koppling till självbestämmandeteorin

och kapitalformerna vilket ger oss underlag att tolka respondenternas motiv och de faktorer som möjliggör frilansande inom IT.

Avslut här avrundas intervjun samt ger utrymme för respondenterna att göra egna tillägg.

Undersökningen inhämtar empiriska data genom semistrukturerade intervjuer, detta görs med hänsyn till Bryman (2011, s. 206) som hävdar att en semistrukturerad intervju har en uppsättning frågor i ett frågeschema där frågornas följd kan variera. Enligt Bryman (2011, ss. 243–244) innehåller en semistrukturerad intervju öppna frågor vilket innebär att respondenterna bjuds in till att svara med egna ord utan att känna sig tvungna att svara på frågorna med intervjuarens ordval. Intervjufrågorna har skapats med tanke att bjuda in respondenterna att lägga ut sina svar utifrån egen kontext. De ska känna sig välkomna och trygga att svara som de vill och bjuds in till detta genom ”hur” frågor. Detta är enligt Becker (2008, s. 70) rekommenderat till skillnad mot en fråga som börjar med “varför” som riskerar sätta respondenterna i försvarsställning (se intervjuguiden, Bilaga 1).

Urvalet av respondenterna skedde målinriktat, enligt Bryman (2011, s. 433) söks då aktivt respondenter i syfte att svara upp på studiens frågeställning. Vid målinriktat urval kan forskaren säkerställa att hitta respondenter som kan svara upp på intervjuguiden (Bryman 2011, s. 433). Denna undersökning är tydligt avgränsad utifrån de resurser och den tid som fanns studenterna tillhanda. Avgränsningarna sattes upp utefter studiens syfte innan respondenterna eftersöktes. Följande avgränsningar är gjorda:

* Alla respondenter ska arbeta som frilansare och ha gjort det under minst ett år. * Alla respondenter ska arbeta i branschen IT.

Respondenterna hittades genom sökningar på internet och kontaktades genom ett yrkesnätverk på internet. Totalt söktes kontakt med 50 personer som inledningsvis verkade passa in på uppsatta kriterier. Eftersom inga fysiska träffar var möjliga, på grund av Coronapandemin i världen våren 2020, behövdes inte sökområdet begränsas mer än inom Sveriges gränser. Då det är få kvinnor inom IT branschen gjordes även försök att komma i kontakt med dem genom andra forum. De respondenter som accepterade kontaktförfrågan fick information om varför vi sökt kontakt och en förfrågan om de kunde tänka sig att läsa studiens informationsbrev. De respondenter som svarade ”ja” på den frågan fick förfrågan om tid för intervju samt informationsbrevet om undersökningens syfte och samtyckesblankett (se Bilaga 2). Respondenterna som bokades in för intervju var de personer som återkom först med ett intresse att ställa upp på intervju, vilka alla var av manligt kön. Sökandet efter kvinnliga respondenter pågick aktivt, två kvinnor svarade upp men matchade inte studiens kriterier, vilket gjorde att denna undersökning genomfördes utan kvinnligt deltagande. Då denna undersökning inte innehåller någon aspekt av genus eller intresserar sig för genusfrågor inom IT kan enbart konstateras att branschen är dominerad av män (SCB 2016, s. 74). De

12

respondenter som deltagit i undersökningen är sex frilansare som arbetar med mjukvaruutveckling och/eller systemarkitektur inom fältet IT. Det genomfördes ytterligare två intervjuer, dock visade det sig under intervjuerna att respondenterna inte matchade kriterierna fullt ut, valet föll därför på att inte redovisa deras utsagor.

2.2.3 Intervju

Ett vanligt sätt att genomföra intervjuer i en kvalitativ undersökning är möten som sker ansikte mot ansikte, det vill säga kroppslig närvaro med tillgång till uttryck i gester och rörelser (Kvale & Brinkmann 2009, s. 165). Då undersökningen genomfördes våren 2020, under rådande Coronapandemi, fanns restriktioner mot fysiska träffar. Således genomfördes samtliga intervjuer via den digitala mötesplattformen Zoom, utefter bestämmelser av Högskolan i Borås. Zoom är ett verktyg för videomöte och möjliggjorde att genomföra videosamtal med respondenter oavsett var i Sverige de befann sig. Samtliga respondenter har även i detta sammanhang fått friheten att välja den miljö de önskar att bli intervjuad i. Dock uteblev kroppslig närvaro, kroppsspråk och ansiktsuttryck var svårt att utläsa. Detta resulterade några gånger i att respondent och intervjuare avbröt varandra, något som troligen undvikts vid intervju i samma fysiska rum.

Intervjun bör enligt Kvale och Brinkmann (2009, s. 144) struktureras så att intervjupersonen motiveras att berätta om sin livsvärld. De första minuterna är avgörande för intervjuns utfall. Respondenten vill skapa en uppfattning om intervjuaren innan hen väljer att tala fritt och avslöja erfarenheter och känslor för en obekant person (Kvale & Brinkmann 2009, s. 144). För att skapa en trygghet för samtliga respondenterna inleddes intervjuerna med att vi presenterade oss själva. Därefter lästes medgivande och etiska principer upp, muntligt medgivande från respondenterna för sitt medverkande hämtades in. Respondenten fick förklarat för sig om önskemål att spela in intervju för att säkerställa att deras utsagor skulle tolkas rätt. Enligt Aspers (2011, s. 156) är en kvalitativ forskare intresserade av vad och hur intervjupersonerna säger det de gör. För att kunna analysera respondenternas utsagor är det avgörande med fullständiga redogörelser av intervjuerna (Aspers 2011, s. 156). Därav spelades intervjuerna in genom två mobiltelefoner, detta för att säkerställa att respondenternas utsagor fanns tillgänglig även ifall någon inspelning skulle komma till skada eller råka raderas.

Alla intervjuer leddes av samma person, den andre personen hade en passiv roll i att lyssna och anteckna samt flika in följdfrågor vid behov. Enligt Asper (2017, s.141) ska alla intervjuer ske på samma sätt. En viktig aspekt är även makt, om respondenten känner sig maktlös i sin situation och upplever intervjun som jobbig eller otrevlig så finns en risk att utsagan begränsas. En skicklig intervjuare samtalar med respondenten utan att hen upplever ett tvång att svara på frågor (Aspers 2017, s.141). Intervjuaren var följsam med följdfrågor utifrån respondentens berättelse och flikade in passande frågor utifrån intervjuguiden. Detta medförde att ordningsföljden på frågorna för respektive intervju var olik. Som följdfråga användes frekvent “hur tänker du då” för att öppna upp intresse hos respondenten att berätta mer. Enligt Bryman (2011, s. 415) är en semistrukturerad intervju flexibel. Stor vikt läggs vid intervjuaren, hur frågorna ställs, dess ordningsföljd och förmåga att ställa följdfrågor för att fånga in det som inte finns med i det ursprungliga materialet men som kan tänkas berika studiens syfte och frågeställningar (Bryman 2011, s. 415).

Samtalen avslutades med att ge respondenten utrymme att fritt dela med sig om något den tyckte saknades under intervjun. Vidare tackades respondenten för sin medverkan och att ha berikat våra kunskaper om fenomenet frilans inom IT. Detta gjordes med tanke på att det i

13

slutet av en intervju kan uppstå spänning, tomhet eller oro hos intervjupersonen som varit öppen om personliga upplevelser (Kvale & Brinkmann 2009, s. 144). Samtliga intervjuer varade mellan 45–60 minuter, bedömning gjordes att sex personers utsagor var tillräckligt omfattande material för att kunna svara på studiens syfte och frågeställningar

2.2.4 Utskrift

Transkribering ska ske så snart som möjligt efter en intervju, genom den sker bearbetning av materialet i form av reflektion (Asper, 2011 ss. 155–156). Transkriberingar utfördes samma dygn som intervjun och lästes igenom upprepade gånger. Transkriberingarna användes som primära källa för att tolka utsagorna i sitt sammanhang. Tillvägagångssättet har ökat studiens validitet och reliabilitet genom att säkerställa att utsagorna inte tolkas eller redovisas i fel sammanhang. All transkribering samlades gemensamt i ett Google drivedokument, enbart författarna till denna undersökning hade åtkomst till dokumentet.

2.2.5 Analys

Analysen utfördes genom att lyssna på intervjuerna flertalet gånger och läsa igenom det transkriberade materialet för att få en förståelse och upplevelse för respondenternas utsagor. Därefter påbörjades kodning av insamlad empiri genom att ta fram fyra huvudteman (som senare i processen sammanfogades till tre). De tre huvudteman som använts i studien är:

1 Frilans och deras arbetssituation 2 Motiv

3 Tillträde

Till samtliga teman skapades underteman utifrån en kombination av teori och insamlad empiri. De underteman som togs fram kategoriserade empirin utifrån gemensamma nämnare med utgångspunkt i respondenternas utsagor. Respektive undertema fick en siffra som representerade dess kod. För att öka reliabiliteten skapades teman och koder till intervjumaterialet gemensamt, sedan satte sig var och en för att koda allt material själv. Kodningen skedde genom att skriva ut och läsa igenom transkriberingarna, det materiel som gick att tolka i koppling till någon av valda koder markerades i marginalen med respektive kodsiffra. Efter det jämfördes all kodning gemensamt, som visade sig vara nästintill identiskt utförd. Detta påvisar enligt Bryman (2008, s. 160) interbedömarreliabilitet då den subjektiva tolkningen överensstämmer mellan parterna. Ovan beskriva analysprocess är utförd med hänsyn till (Kvale & Brinkmann 2009, s. 218) som menar att kodningen är ”den process när

man bryter ner, undersöker, jämför, begreppsliggör och kategoriserar data”. Vi har även

tagit hänsyn till Aspers (2017, s. 192) som menar att kodningen sker genom ingående läsning och tolkning av det empiriska materialet, koder skapas utifrån empirin och/eller teorin.

Utsagorna skrevs sedan ihop till ett resultat genom narrativ analys vilket enligt Johannessen, Tuffe och Christofferson (2020, s. 207) innebär att varje intervjuanalys betraktas som en form av berättelse. Den narrativa analysen berättar en historia om respondenternas utsagor. Denna form av analys tillför en tätare, rikare och mer sammanhängande historia (Johannessen, Tuffe & Christofferson 2020, s. 207). De citat som presenteras under resultat har valts för att stärka berättelserna i sitt sammanhang. Här utgår vi från respondenternas egna ordval, vilket enligt Aspers (2017, s. 229) visar en nyanserad bild av respondenternas språk.

I nästa steg kopplades tidigare forskning och teori in genom att diskutera relationen mellan resultatet, tidigare forskning och teori. Detta gjordes gemensamt och gav i slutändan att teorin till viss del föll bort och kom till, Bourdieus begrepp som kåranda och habitus föll bort och fick istället ge plats åt symboliskt kapital. Tidigare forskning har även den reducerats inom vissa områden och utökats inom andra för att bäst beskriva och tolka de fenomen som

14

framkommer under resultat och diskussion. Johansson Lindfors (1993, s. 60) menar att hermeneutisk forskning utgår från teori, införskaffar empiri och sedan går tillbaka till teori. Det är viktigt att vara öppen för det empiriska materialet som samlas in genom att exempelvis skriva om teoriavsnitt eller söka mer passande forskning, enligt Johansson Lindfors (1993, s. 60). Utefter nya teoretiska perspektiv fick även resultatet justeras och stärkas upp med passande citat. Enligt Aspers (201, s. 199) är denna analysmetod av isärplockade och ihopsittande ett sätt att sammanställa all data till en helhet.

2.2.6 Verifiering

En undersöknings kvalitet kan säkerställas genom begreppen generalisering, validitet och reliabilitet. Generalisering syftar till vilken utsträckning resultatet kan appliceras på andra grupper i befolkningen (Bryman 2008, s. 168). Denna undersökning syftar inte till att generalisera till populationen. Validitet innebär att “mäta det man säger sig mäta” (Bryman 2008, s. 352). Reliabilitet består enligt Bryman (2008, s. 352) av två delar - extern och intern reliabilitet. Externa reliabiliteten handlar om huruvida undersökningen går att göra om och skapa samma resultat. Den ökas genom att beskriva hur undersökningen genomförts (Bryman 2008, s. 170). Denna undersökning ger en bild utifrån respondenternas unika kontext och sammanhang. Även om urvalet är avgränsat blir det troligen problematisk att replikera undersökningen och få samma utfall. Resultatet blir annorlunda eftersom det aldrig går att återskapa plats, tid, person och sammanhang. Intern reliabilitet ökas genom att forskarteamet som utför en vetenskaplig undersökning gör det som en enhet, för att gemensamt tolka det som kommer fram under undersökningsprocessen (Bryman 2008, s. 352). Justesen och Mik-Meyer (2010, s. 40) sätter även upp ett kvalitetskriterium kallat hantverksmässig kvalitet, detta kan ses som ett transparenskriterie och handlar om att påvisa för läsaren hur undersökningen har utförts. Denna undersökning tillämpar transparenskriteriet för att öka både validitet och reliabilitet genom att aktivt berätta hur undersökningen gått till, vilka val som gjorts utmed vägen och varför.

Johansson Lindfors (1993, s. 60) menar att hermeneutisk forskning utgår från teori, införskaffar empiri och sedan går tillbaka till teori. Det är viktigt att vara öppen för det empiriska materialet som samlas in genom att exempelvis skriva om teoriavsnitt eller leta mer passande forskning (Johansson Lindfors 1993, s. 60). Genom det empiriska material som samlats in har teorin koncentrerats till det som redovisas, tidigare forskning har även den reducerats inom vissa områden och utökats inom andra för att bäst beskriva och tolka de fenomen som framkommer under resultat och diskussion.

2.2.7 Rapportering

Resultat av studien har redovisats efter teman som successivt arbetats fram genom resultat och diskussion. Materialet är bearbetat gemensamt av båda författarna och diskussion med handledare har förts successivt för att skapa en korrekt rapportering. Handledaren har läst och gett respons på texten. Detta är enligt Aspers (2017, s. 223) ett sätt att få distans till texten men även att stärka materialitets rimlighet och verifiera att presentationen är väl utförd.

2.3 Förförståelse

Johansson Lindfors (1993, s. 19) menar att det finns olika saker som påverkar forskarens väg fram i forskningsprocessen så som forskarens bakgrund och omgivning. Förförståelsen av fenomenet påverkas av individers olika syn på världen. Den sociala bakgrunden som innefattar utbildning och praktisk erfarenhet påverkar problemformulering och kunskapsintressen (Johansson Lindfors 1993, ss. 25–26). Förförståelsen om det valda området av frilansare inom IT var inför denna undersökning väldigt begränsad. Den ena studenten är

15

27 år, har studerat på högskola i sex år och jobbat inom kommunala arbeten. Den andra studenten är 43 år och har arbetar i ett privat företag under 17 år innan högskolestudierna. Under utbildningen har olika former av anställningar studerats, dock inte frilansare/ egenföretagare. Således var fenomenet nytt och intressant inför kunskapssökningen. Under utbildningen har förståelse och intresse skapats för olika teorier, bland annat Bourdieus kapitalformer och fält. Genom tidigare forskning inom frilans uppmärksammades självbestämmandeteorin som därigenom applicerats på frilansare inom IT i denna undersökning. Tidigare forskning har även den väckt frågor som format intresset och lett oss fram till valt forskningsfält. Intervjuguiden utgår från nämnda teorier och tidigare forskning, de har präglat och format vårt intresse för vad och hur vi vill undersöka det studerade fenomenet. Vi är medvetna om att vår syn på frågor som handlar om anställning, anställningsbarhet, frihet, möjligheten för utveckling i arbetet, arbetsmiljö och sociala skyddsnät är präglade av vår kunskap om den svenska arbetsmarknadsmodellen. Därför är det möjligt att tänka att våra idéer om olika former av anknytningar till arbetslivet påverkat vår syn på frilansare och därmed också format studiens intresseområde och dess intervjuguide.

2.4 Forskningsetiska principer

För att hålla en hög kvalité genom denna undersökning och undvika skada för den enskilde deltagaren är utgångspunkten de fyra forskningsetiska principer som läggs fram av Vetenskapsrådet (2002) för humanistisk samhällsvetenskaplig forskning:

Informationskrav betyder att respondenterna informeras om forskningens syfte. De ska även

informeras om de villkor som gäller för deltagandet, att de deltar frivilligt och kan avbryta sitt deltagande när som. Uppfyllnad av informationskrav redovisas under metodavsnittet.

Samtycke innebär i koppling till denna uppsats att samtycke till medverkan i studien aktivt

måste lämnas av respondenterna. Respondenten har rätten på sin sida att ställa upp på, eller dra sig ur, undersökningen och detta ska hen upplysas om innan hen lämnar sitt samtycke. Uppfyllnad av samtyckeskrav redovisas under metod. Det är även viktigt att respondenterna inte står i beroendeställning till forskaren. I detta fall finns ingen personlig relation till deltagarna, från deltagarnas sida finns ingen beroendeställning gentemot författarna av denna uppsats. Konfidentialitetskravet innebär att all information och allt material som samlas in ska förvaras på ett sätt så att ingen utanför forskarlaget kan komma åt informationen. Respondenternas identitet ska skyddas i form av anonymitet. De inspelningar som gjorts under intervjuerna är låsta bakom lösenordsspärr. Under transkriberingsstadiet har respondenterna fått fiktiva namn, inga verkliga namn eller företagsnamn har transkriberats utan döpts om till XX/YY osv. Forskaren måste anstränga sig så att respondenterna inte kan identifieras av andra. Citat har därför formats om där de på något sätt kan avslöja respondenternas identitet. Respondenternas bostadsort presenteras inte närmare än till riksområden, deras yrkestitel skrivs inte ut, deras ålder avrundas mot närmaste tiotal.

Nyttjandekravet innebär att allt material som samlas in i form av deltagarnas utsagor inte får

användas till något annat än just avsedd undersökning. Materialet får inte på något sätt lånas ut eller användas i syften som inte är vetenskapliga. Material har enbart delats mellan undersökningens författare, handledaren har fått tillgång till material men inte till råkopior av transkriberingar.

2.5 Presentation av respondenterna

Respondenternas ålder avrundas till närmaste tiotal, bostadsort presenteras efter Sveriges riksområden. Respondenterna arbetar inom IT med mjukvaruutveckling och/eller systemarkitektur. Av anonymitetsskäl anges inte respondenternas exakta titel, de presenteras med fiktiva namn.

16

Daniel 20 år, ensamstående, Östra Mellansverige. Läste datateknik på gymnasiet, till stor del

självlärd. Varit tillsvidareanställd innan han startade upp egen firma och började frilansa. Studerar nu systemvetenskap på högskola parallellt med frilansande genom egen firma.

Alex 30 år, ensamstående, Västsverige. Kandidatexamen systemvetenskap. Har haft

tillsvidareanställning på två olika konsultbolag. Har nu eget bolag, frilansat ungefär 1,5 år

Fredrik 30 år, sambo, Västsverige. Kandidatexamen systemvetenskap. Har haft

tillsvidareanställningar inom olika bolag. Har nu eget bolag, frilansat ungefär 1,5 år.

Elvin 40 år, ensamstående, har barn, Västsverige. Mastersutbildning systemvetenskap. Har

haft tillsvidareanställningar inom olika bolag. Har nu eget bolag, frilansat ungefär 5 år.

Isak 50 år, gift, har barn, Västsverige. Arbetade flera år i en annan bransch än IT, tog sedan

kandidatexamen inom systemvetenskap. Har haft tillsvidareanställningar inom olika bolag. Har nu eget bolag, frilansat ungefär 10 år.

Sergio 60 år, sambo, har vuxna barn, Västsverige. Har en ofullständig utbildning som

dataekonom. Har varit tillsvidareanställd, projektanställd, byggt upp och sålt av flera bolag samt frilansat om vartannat. Av 35 arbetade år är fördelningen 20 år som egen, 15 år som anställd. Nu frilansar Sergio under sitt eget bolag.

17

3 RESULTATREDOVISNING

Under analysarbetet identifierades tre övergripande teman (tabell 1) som har en betydande effekt för individens val och möjlighet för att arbeta som frilansare inom IT- sektorn. I följande avsnitt redovisas respondenternas utsagor i koppling till dessa teman.

De tre övergripande teman är:

1. Frilansare och deras arbetssituation, 2. Motiv 3. Tillträde. Under alla övergripande teman

har även underteman identifierat som fördjupar bilden av respondenternas utsagor. Några av utsagorna är till viss del överlappande, de redovisas inom det undertema där utsagorna blev mest framträdande i analysarbetet. Samtliga utsagor är jämnt fördelade och alla respondenternas röster förekommer genom citat.

Tabell 1: Sammanställning över tre övergripande huvudteman och deras respektive

underteman som framkommit i bearbetning av intervjuerna.

3.1 Frilansare och deras arbetssituation

Nedan presenteras en bakgrund till fältet frilans inom IT. Bakgrunden ger förståelse för fältets form och dess aktörer, hur respondenterna ser på begrepp som arbetskollegor och vad de anser om andra frilansare.

3.1.1 Fältet och dess former

Respondenterna i denna undersökning har alla egen registrerad firma. De säljer tjänster i form av mjukvaruutveckling och systemarkitektur både till privata och offentliga aktörer. Alla respondenterna ger utsagor som visar på att fältet för frilansare inom IT består av olika former av uppdrag. Det finns privata uppdragsgivare, små som stora. Det finns även myndigheter och offentliga verksamheter där uppdrag läggs ut genom bland annat ramavtal. De respondenter som söker uppdrag genom ramavtal eller inom myndigheter går via konsultmäklare.

18

Konsultmäklare blir således en del av fältet. Vi väljer att benämna frilansare, privata uppdragsgivare och konsultmäklare som aktörer inom fältet. Med detta stycke vill vi förklara fältet utifrån dess uppdrag och respondenternas upplevelse kopplat till olika uppdragsgivare. Respondenterna har olika långa frilansuppdrag där längden ofta överstiger ett år. Alex, som frilansat ungefär två år, är på sitt första uppdrag, ett uppdrag han erbjöds genom sin tidigare arbetsgivare. Daniel arbetar i korta uppdrag som han får till sig genom väl inarbetade kontakter och nätverk. Sergio, som rört sig i fältet under många år och enbart gör jobb inom den privat sektorn, menar att uppdragen hittar honom genom de kontaktytor han skapat i fältet. Han behöver i princip inte leta efter uppdrag. Då Sergio har mycket kontakter i fältet så kan uppdrag komma genom att en VD på ett bolag byter till ett annat. Han berättar att VD;n då kontaktar honom för att utföra liknande uppdrag på den nya firman, Sergio säger;

“Han som var VD på XX när jag var där och jobbade och gjorde två projekt började som VD på YY och såg samma problemställning, lyfte telefonluren och ringde mig och frågade om jag ville vara med, så går det till just nu. [...] Sedan föder det ju en relation som i slutändan, man vet aldrig när det dyker upp till en ny affär. Om man sitter i badtunnan och dricker öl med ordförande på ZZ så vet man aldrig vad det kan leda till”.

Fredrik är inne på sitt andra frilansuppdrag, i sökandet efter det var han i kontakt med konsultmäklare men behövde i slutändan inte använda sig av dem. Elvin tar uppdrag via konsultmäklare då han många gånger söker uppdrag i form av de som går under ramavtal. Hans uppfattning är att det är lite svårare att få tag på uppdrag om han själv ska hitta dem. Isak berättar om sin frustration att hans kontakter i många fall inte går att nyttja då han rör sig i uppdrag som ligger under lagen om offentlig upphandling och därmed förmedlas av konsultmäklare, Isak säger;

“Jag kan liksom inte ringa in VD;n på XX kommunens YY bolag och säga - Hej, jag är en jäkel på dataanalys, kan du hyra mig på två miljoner, äääh, nej. Det har varit på gång via en gammal kollega som ville ha mig tillbaka på YY men det stannade vid upphandlingar liksom, så man har inte så mycket att sätta emot.”

De flesta respondenter ger uttryck för att de befinner sig i en lukrativ bransch med goda möjligheter till arbete. Elvin säger att det är brist på programmerare, det är många som hör av sig via LinkedIn och vill locka honom till sina bolag. Sergio säger att det finns gott om uppdrag, fler än vad han kan ta på sig att utföra. Fredrik berättar att han postade ett inlägg på sociala medier om att han sökte uppdrag när han startat sin egen firma, dagen efter hade inlägget visats 5500 gånger vilket Fredrik menar var ett gensvar utöver hans förväntan. Alex säger att han inte riktigt förstod hur stor brist det var på programmerare, han uttrycker följande;

”När jag jobbade på XX så hade de en hittelön om man rekommenderade folk, det var sjuka summor liksom. Bara ge oss någon att anställa så får du jättemycket pengar, så de var helt desperata.”

Utsagorna ovan ger exempel på olika former av uppdragsgivare och hur dessa möjliggör eller försvårar för frilansare. Respondenterna ger även uttryck för att branschen är lukrativ.