I detta avsnitt kommer resultatet analyseras med hjälp av tidigare forskning och jämföras med de variabler och grupper som undersökt elevernas tillit och förtroende.
5.2.1 Analys om mellanmänsklig tillit
Den grupp som har högst tillit till andra människor i undersökningen är männen med 28%. Tidigare forskning (Putnam 1993, Rothstein 1998) visar att aktivitet i föreningar på fritiden kan bidra till ökat socialt kapital och därmed den mellanmänskliga tilliten. Det som skulle kunna tänkas vara en anledning till att männen i denna undersökning visar en högre tillit är att 53% av männen uppger att de är aktiva i en förening eller organisation plus de 15% som uppger att de är aktiva i ett politiskt parti eller förbund. Av kvinnorna uppger ”endast” 24% att de är aktiva i en förening och ingen som är aktiv i en politisk förening eller förbund. Undersökningen visar att de manliga informanterna i denna undersökning har, i snitt, högre socialt kapital än kvinnorna.
Lägst antal höglitare är gruppen som studerar på ett praktiskt program, där är 9% höglitare och av dem är det 18% som uppgav att de är aktiva i en idrotts-/friluftförening. Att männen har en högre mellanmänsklig tillit till andra än de som studerar ett praktiskt
yrkesprogram skulle alltså kunna förklaras med hjälp av att de är mer aktiva utanför de organiserade ramarna på fritiden, i det här fallet en idrotts- eller friluftsförening.
32
Tendensen går också att se när man jämför de praktiska och teoretiska programmen hur stort antal låglitare det finns. På det praktiska programmet är 40% av informanterna låglitare och som tidigare nämnt 18% aktiva i en förening eller organisation. På det teoretiska programmet är 20% låglitare, hälften så stor andel som på det praktiska programmet och där är 46% av informanterna aktiva i en förening eller organisation.
Återigen går det att göra koppling mellan mellanmänsklig tillit och socialt kapital, i detta fall aktivitet på fritiden i form av en förening eller organisation. Aktivitet i
förening/organisation hävdas (Putnam 1993) leda till ökat socialt kapital och därför också högre generell tillit till andra. Påståendet sätts ordentligt på prov när man jämför den grupp där alla, 100%, uppgett sig vara aktiva i en förening eller organisation. Där borde tilliten vara som högst om påståendet (och Putnams forskning) är korrekt.
Resultatet visar att det påståendet inte håller. Av de informanter som uppgett att de är aktiva på fritiden så uppger 22% av dem sig själva som låglitare och 25% uppger sig vara höglitare. Alltså finns det fler höglitare i gruppen ”män” och ”teoretiskt pluggande” trots att de grupperna inte är, i lika stor utsträckning, aktiva i någon förening eller organisation.
Den största skillnaden i förtroendet i det område människor bor i ser vi mellan grupperna teoretiskt studerande och praktiskt studerande. Teoretiskt studerande uppger att 76% att de är höglitare till människor som bor i deras område och bland praktiskt studerande uppger endast 28% sig själva som höglitare till folk i bostadsområdet. Den stora skillnaden är högst intressant och skulle av behöva undersökas mer om var dessa grupper bor i för
bostadsområden. För en sådan analys behövs ett större dataunderlag än vad som finns
tillgänglig i detta arbete men skillnaden är ändå värd att nämna. Som tidigare forskning visar (Eriksson 2012) så är tilliten i bostadsområdet direkt kopplat till det sociala kapitalet i samhället, skolan och individens välmående.
Förtroendet för informanternas nära och kära är på höga 91% och det visar att man litar mest på de man känner och umgås dagligen med.
5.2.2 Analys om tillit till olika institutioner
Undersökningen kommer fram till att elever från årskurs 1 har högre förtroende för de samtliga sex institutionerna som undersöks jämfört med elever ur årskurs 3. Resultatet visar motsatsen till tidigare forskning som påstår att människor får större tillit med åldern (Torége 2015). Skillnaden är att årskurs 1-eleverna har 51% deltagande i en förening eller organisation medan årskurs 3-eleverna ”endast” har 31% deltagande. I detta fall visar det att
33
Sjukvården är den institution som fått högst förtroende totalt sett och allra högst förtroende får den av de som pluggar ett teoretiskt program och de som studerar i årskurs 1. I båda
grupperna svarade 79% att det antingen har ett ”mycket stort” eller ”ganska stort” förtroende för sjukvården. Institutionen med lägst förtroende totalt sett är kommunpolitikerna där uppgav 24% att de har ”ganska litet” eller ”mycket litet” förtroende för dem. Den grupp som har lägst förtroende för kommunalpolitikerna är de som studerar årskurs 3, där svarade 26% att de har ”ganska litet” eller ”mycket litet” förtroende.
På fem av de sex undersökta institutionerna svarade de praktiskt studerande eleverna,
minst 41% ”varken eller”, angående deras förtroende till dem. Kommunalpolitiker är den
institution som flest svarat ”varken eller” på. Varför den fått högst andel ”varken eller”-svar kan tänkas förklaras att de som pluggar den teoretiska utbildningen läser per automatik kursen samhällskunskap 1b som har större fokus på politik i deras centrala innehåll. De som läser teoretiskt program hade näst lägst antal ”varken eller”-svar på förtroendet för
kommunalpolitiker, 52%.
Tillämpar man samma teori här som tidigare, att de som är aktiva i en förening eller organisation ska ha ett större generellt förtroende så ser vi att det inte riktigt stämmer återigen. Om man bara tittar på de som är ”fritidsaktiva” kan man inte se något utmärkande resultat med deras förtroende för institutionerna. Den ligger i samma nivå med övriga grupper där inte alla är aktiva i en förening eller organisation.
6 Diskussion
I det här kapitlet diskuteras den valda metoden, resultatet, arbetets slutsatser, nya forskningsfrågor och avslutningsvis vilken pedagogisk relevans arbetet har.
6.1 Metoddiskussion
Tanken med examensarbetet var delvis att göra en jämförande studie med SOM-institutets årliga enkätundersökning. Frågorna i enkäten är hämtade från den och därför var det givet att samma metod skulle anammas när denna studie genomfördes. Problematiken med att
genomföra en kvantitativ undersökning på kandidatnivå var i det här fallet tidsramen för att samla ihop tillräckligt mycket data för att få den representativ för en större grupp.
Etthundratjugotre informanter är inte tillräckligt för att representera gymnasieelever i Sverige, Västmanland eller knappt Västerås. Därför kan studien inte ses över ett större perspektiv än
34
vad den är, detta är vad 123 elever tycker och tänker. Men tanken var från början inte att arbetet skulle vara representativt heller utan endast ge en indikation på hur det kan se ut med socialt kapital hos gymnasieelever.
Det finns även en viss problematik med frågeställningen om tillit till andra människor ”rent allmänt” följt av en svarsskala 0-10. Hur eleverna uppfattar vad ”andra människor rent allmänt” betyder varierar självklart beroende på elevens individuella erfarenheter. En tanke var istället att, i frågeformuläret ge exempel på olika konkreta situationer i livet där man ställs inför scenarion och tvingas ta ställning till hur mycket man litar på en främmande människa i en viss situation. En sådan undersökning känns helt klart mer spännande än att eleverna själva får avgöra vad det innebär att lita på andra människor ”rent generellt” betyder. Men jag hänvisar igen till uppsatsens begränsningar i storlek, tid, pengar och engagemang och menar att en sådan undersökning behövs göras på en annan nivå.
I undersökningen fanns också en tanke om att undersöka och jämföra elevernas tillit till deras bostadsområde så att det skulle vara en variabel. När informanternas svar, angående vilket bostadsområde de bor, i analyserades upptäcktes det ganska tidigt att det resultatet och den variabeln skulle bli för svag för att göra en djupare analys på. Ett exempel är en
gymnasieklass som deltog i undersökningen. Där svarade 20 elever i undersökningen och 18 av dessa bor i olika bostadsområden. Spridningen i svaren angående bostadsområdesfrågan blev helt enkelt för stort och mycket större än vad tanken var att det skulle bli när enkäten utformades. Därför har den variabeln helt åsidosatts i resultatpresentationen och i
resultatanalysen.
Även om det finns mycket man skulle vilja göra på ett annat sätt när man får mersmak inom ett forskningsområde tycker jag att den valda metoden för att få svar på
forskningsfrågorna har varit det rätta valet, lätt argumenterat, eftersom jag fått svar på de forskningsfrågor som undersökningen utgick från.
6.2 Resultatdiskussion
Resultatet visar att den mellanmänskliga tilliten är lägre hos gymnasieelever än övriga Sveriges befolkning tillsammans. Det kan förklaras med den tidigare forskning som visar att det allmänna förtroende för andra blir högre desto äldre man blir. Jag ställer mig frågandes om det måste vara på det viset. Varför har man lägre tillit när man är ung tonåring än när man blir äldre och får mer livserfarenhet? Vad är det i samhället, eller hos vuxna individer, som gör att de yngre har ett sådant lågt förtroende för andra? Ännu mer rullar tankarna iväg när
35
forskningen visar att ungas förtroende blir lägre och lägre vid samma ålder som tidigare ålderskohorter. Vad kan det bero på och vad kan vi göra åt saken om trenden håller i sig? Minskad mellanmänsklig tillit är dåligt för samhället och därför borde fenomenet följas upp av berörda parter som har makt och kunskap att göra en förändring i trenden.
Förtroendet till de institutioner som undersöktes följer nästan SOM-institutets resultat. Rangordnar man förtroendet från högst till lägst blir det: sjukvården följt av polisen,
domstolarna, skolan, riksdagen och sist kommunalstyret.
Riksdagen och kommunalstyret var de två institutioner som hade flest ”varken eller”- svar. Jag kan endast spekulera i vad det kan bero på men en tanke är att eleverna kanske inte riktigt har koll på hur institutionerna jobbar eller fungerar. Som sagt är det endast de som studerar det teoretiska programmet som läser samhällskunskapskursen där de berör politiska system på en mer detaljerad nivå, från lokalpolitisk- upp till EU-nivå. Vet man inte hur det fungerar kanske ”varken eller”-svaret ligger närmast till hands. Detta leder mig till en tanke då som undrar: borde inte kunskap om vårt demokratiska system vara en grundsten i
utbildningen, inte minst för att uppfylla skolans dubbla uppdrag? Borde inte kunskap om hur man kan vara med och påverka politiken från lokal- till riksnivå vara obligatorisk för alla elever?
Intressant är resultatet som visar att gruppen ”män” har högst andel höglitare när det kommer till allmän tillit till andra och inte gruppen som är aktiva i en förening eller organisation. Resultatet visar att många av de grupper som har hög andel ”fritidsaktiva” är också de grupper som har högst andel höglitare på frågan om mellanmänskligt förtroende. Det kan alltså inte vara den avgörande faktorn för att man ska få ett högt socialt kapital och hög tillit till andra men det finns givetvis variabler som saknas i arbetet som inte undersöks och som kan kopplas med elevernas aktivitet på fritiden som kan påverka deras generella tillit, fritid med vänner till exempel.
Därför är det också svårt att säga vilka grupper som har ett högt eller lågt socialt kapital. Men utifrån de variabler och frågar som ställts vågar jag ändå ge en indikation på vilka
grupper som har högre eller lägre socialt kapital. Männen är den grupp som har högst förtroende för andra människor rent generellt, högst förtroende för de olika institutionerna sammanlagt och är den grupp som svarat i högst grad är aktiva på fritiden med en förening eller politiskt parti/förbund. Med högst generellt tillit och flest procentuellt fritidsaktiva så argumenterar jag för att bland de undersökta eleverna är gruppen män den med högst socialt kapital. Även gruppen årskurs 1-elever visade relativt högt förtroende för andra människor
36
och för institutionerna samt att majoriteten är aktiva i en förening eller organisation och kan därför argumenteras med ett högt socialt kapital.
Om vi ska titta på grupper som visar på ett mindre socialt kapital än övriga så är det gruppen som studerar på ett praktiskt program. Där visade resultatet en relativt låg andel höglitare till människor i allmänhet, lägst förtroende till institutionerna och knappt en av fem elever var aktiva i en förening eller organisation.
Grupper som har högre andel informanter som är aktiva i en förening eller organisation har också, enligt en subjektiv bedömning, ett högre socialt kapital i denna undersökning. Men slutsatsen är att aktivitet i en förening eller organisation inte är avgörande för elevens
generella tillit eller förtroende.
6.3 Slutsatser
Gymnasieelever har en lägre tillit till andra än tidigare forskning som är representativ för hela befolkningen.
Gymnasieelevernas förtroende för institutionerna följer samma mönster som den tidigare forskningen som är riksrepresentativ.
Högst socialt kapital har gruppen män och de som pluggar teoretiskt program. Den grupp med lägst socialt kapital är de som studerar ett praktiskt program.
En hög andel ”varken eller”-svar angående förtroende till institutioner kan bero på otillräcklig kunskap inom ämnet.
6.4 Nya forskningsfrågor
Studien har haft två forskningsfrågor som utgångspunkt men det har under arbetets gång väckts flera frågetecken som skulle vara intressanta att forska vidare kring. Den första och mest centrala tanken är: om resultatet är representativt för hela Sveriges gymnasieelever? Kan det verkligen vara så att gymnasieelever har mycket lägre allmänt förtroende för andra än vad den övriga befolkningen har och vad beror det på? Det går givetvis att dyka på djupet i det och fortsätta undersöka, vad beror det på? En riksrepresentativ undersökning skulle vara högst intressant att titta på.
Tanken i detta arbete var att se relevansen mellan socialt kapital och bostadsområde men det visade sig att underlaget blev för klent. Det hade givetvis varit intressant att se en sådan koppling i framtida forskning om gymnasieelevers sociala kapital.
37
6.5 Pedagogisk relevans
Forskning om gymnasieelevers attityd gentemot andra i samhället men också mot de institutioner som finns ger lärare en möjlighet att anpassa sin undervisning efter dessa. I arbetets resultat visar det sig att kommunalpolitiker har lägst förtroende av de undersökta institutionerna och också flest andel ”varken eller”-svar vilket kan tyda på att eleverna inte riktigt vet hur man arbetar i kommunerna och inte vet hur man påverkar den kommunala politiken vilket gör dem osäkra. Med forskningsunderlag med detta faktum kan pedagoger välja att rikta en del av sin undervisning till att förklara och berätta hur det går till i den kommunala politiken och kommunstyret.
38
Referenser
Almgren, E. (2006). Att fostra demokrater – Om skolan i demokratin och demokratin i skolan.
Uppsala: Elanders Gotab
Charron, N & Rothstein, B. (2015). Social tillit i Europas regioner. In Välfärdsgapet - EU:s
sociala utmaning, ed. U. Bernitz, L. Oxelheim and T. Persson. Stockholm: Santërus
förlag.
Ekengren Oscarsson, H & Bergström, A. (2015). SOM-institutet. Svenska trender – 1986-
2014. Hämtad den 13 maj 2016 från:
http://som.gu.se/digitalAssets/1534/1534693_svenska-trender-1986-2014.pdf
Eriksson, M. (2003). Socialt kapital Teori, begrepp och mätning – en kunskapsöversikt med
fokus på folkhälsa. Institutionen för epidemiologi och folkhälsa: Umeå Universitet.
Hämtad den 16 maj 2016 från: http://polisen.azurewebsites.net/wp- content/uploads/2013/05/Socialt-kapital.pdf
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Putnam, R. (1993). Making democracy work: Civic traditions in modern Italy. Princeton University Press.
Portes, Alejandro, (1998). Social Capital: Its Origins and Application in Modern Sociology, Annual Reviews Sociology. 24: 1-24.
Rothstein, B. (1998). Varifrån kommer det sociala kapitalet? (Socialvetenskaplig tidskrift nummer 2-3.). Hämtad den 17 mars 2016 från:
http://www.ips.gu.se/digitalAssets/1286/1286967_09.pdf
Rothstein, B. (2003). Sociala fällor och tillitens problem. Hämtad den 22 maj 2016 från: http://www.som.gu.se/digitalAssets/1286/1286904_20.pdf
Rothstein, B, Holmgren, S & Arkhede, S. (2015). Mellanmänsklig tillit i Sverige. Göteborg: SOM-institutet. Hämtad den 2 maj 2016 från:
39
Rothstein, B & Kumlin, S. (2001). Demokrati, socialt kapital och förtroende. (Land, Du välsignade?) Göteborg: SOM-institutet. Hämtad den 17 mars 2016 från:
http://uppsol.forsakringskassan.se/upload/pdf/trycksaker/fkf105_005.pdf#page=16
Skolverket.se (2011a) Hämtad den 3 maj 2016 från: http://www.skolverket.se/laroplaner-
amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/samhallskunskap
Skolverket.se (2011b) Hämtad den 3 maj 2016 från: http://www.skolverket.se/laroplaner-
amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sam
Skolverket.se (2011c) Hämtad den 12 maj 2016 från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2705
SOM-institutet. (2014). Frågeformulär. Hämtad den 18 maj 2016 från:
http://som.gu.se/digitalAssets/1535/1535462_riks-1-2014.pdf
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur
Torége, J. (2015). Tillit och tolerans – en skrift om det sociala kapitalets betydelse för platsens utveckling. Hämtad den 13 maj 2016 från:
40
Bilagor
Bilaga 1. Missivbrev
Information om examensarbete rörande socialt kapital bland gymnasieelever
Jag heter Tommy och studerar på ämneslärarprogrammet på Mälardalens högskola och skriver just nu ett examensarbete inom samhällskunskap. Syftet med undersökningen är att ta reda på gymnasieelevers sociala kapital och jag skulle behöva din hjälp att genomföra
undersökningen. Socialt kapital är ett begrepp som beskriver hur stor förtroendet och tilliten är till andra människor samt hur stort deltagandet är i föreningslivet och andra sociala aktiviteter utanför de formella sammanhangen (som skolan till exempel).
Genomförandet av undersökningen kommer ske med hjälp av enkätsfrågor. Tanken är att minst två klasser från olika skolor deltar i studien och jag har valt att fråga dig och din klass om ert deltagande eftersom urvalet av informanter innefattar en blandning mellan kön, utbildning och ålder.
Det som förväntas av dig som informant är att du ställer upp på att lägga ungefär 10minuter på att besvara sanningsenligt på de frågor som förekommer i enkäten. Det finns inga risker med ett deltagande i undersökningen. Det kommer däremot finnas möjlighet för dig att ta del av resultatet och/eller den färdiga uppsatsen när den är klar.
Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens högskola som i sin slutversion läggs ut på databasen DiVA. Det material som samlas in vid undersökningen kommer att anonymiseras. Dina enkätsvar kommer att, tillsammans med övriga deltagande att utgöra uppsatsens resultat. Svaren kommer att analyseras, sammanställas och publiceras i uppsatsen men då utan möjlighet för eventuell läsare att spåra informationen till dig eller ens till någon specifik klass eller skola. De som får ta del av enkätsvaren under arbetets gång är Tommy och Mikael (handledare). De enkätsvar som görs under insamlingen av data kommer att raderas så fort uppsatsen är godkänd. Dina svar kommer inte att utnyttjas eller utlånas till någon tredje part. Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du har rätten att när som helst avbryta ditt deltagande utan motivering och utan några negativa konsekvenser för dig. Resultatet av arbetet kommer att vara till nytta, inte bara för mig, utan också för andra intresserade statsvetare som tar del av arbetet. Studien kommer ge insikt om vad elever på gymnasieskolan har för förtroende och tillit gentemot andra och deras deltagande i samhället. Din medverkan i undersökningen är viktig för mig och jag vore tacksam om du ställer upp. Tommy Maxe, 0763-11 35 55, tme11001@student.mdh.se
Handledare, Mikael Axberg, mikael.axberg@mdh.se Ytterligare upplysningar lämnas av Tommy Maxe.
41
Bilaga 2. Enkät
Enkätundersökning
Årskurs_______Juridiskt kön__________
Bostadsområde i kommunen du bor i___________________
Gymnasieprogram (praktisk eller teoretisk) ______________________
1. Enligt din uppfattning, I vilken utsträckning anser du att det går att lita på människor i det område där du bor?
Det går inte att lita Det går att lita
på människor på människor
i det område jag bor i det område jag bor
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Enligt din uppfattning, I vilken utsträckning anser du att det går att lita på människor i din närhet (som familj & vänner)?
Det går inte att lita Det går att lita
på människor i min närhet på människor i min närhet
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Enligt din uppfattning, i vilken utsträckning anser du att det går att lita på människor i allmänhet?
Det går inte att lita Det går att lita
på människor i allmänhet på människor i allmänhet
42
2. Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete? (kryssa för en ruta på varje institution)
Mycket stort Ganska stort Varken stort Ganska litet Mycket litet Förtroende förtroende eller litet förtroende förtroende
förtroende Riksdagen Polis Domstolarna Sjukvården Skolan Dina lokala kommunpolitiker
3. Är du medlem i någon typ av förening/organisation?
JA NEJ