I detta avsnitt presenteras den skapande empirin som består av sex intervjuer med sex
förskollärare. I löpande text analyseras empirin utifrån en hermeneutiskt metodansats som vi beskriver tidigare i metodansatsen. När vår förförståelse inte har räckt till har vi använt oss utav tolkning för att kunna förstå förskollärarnas upplevelser. Vi kommer att förstå och tolka innehållet i det empiriska materialet och därmed kunna förstå förskollärares tankar,
erfarenheter och uppfattningar om det fenomen vi undersöker. Resultatet i vår studie är varken rätt eller fel eftersom vår förförståelse kan skilja sig från någon annans, resultatet kan vara varierande beroende på forskarens samt deltagarnas förförståelse och erfarenheter. Vi har använt oss utav begreppen monokulturalitet, interkulturalitet och andrafiering som
analysverktyg för att förstå det empiriska materialet. Vi beskriver om mångkultur i förskolan är självklart eller svårtolkat, hur förskolorna arbetar med mångfald i förskolan, att svenskhet kan ses som en norm, vad förskollärarna upplever för utmaningar och möjligheter. Detta avsnitt avslutas med en sammanfattande analys.
De sex intervjuade förskollärarna är verksamma på sex kommunala förskolor belägna i två olika städer. Antalet år som de intervjuade arbetat inom förskolläraryrket varierar.
Förskolläraren som har arbetat i förskolan kortast tid har gjort det i 5 år och den som arbetat längst har gjort det i 43 år. Vi har intervjuat två förskollärare som profilerat sig som icke mångkulturella och fyra som profilerat sig som mångkulturella.
6.1 Mångkultur i förskolan - självklart eller svårtolkat?
Skulle du kunna berätta vad du tänker på när du hör uttrycket mångkultur i förskolan? Detta var den första frågan vi ställde till samtliga förskollärare som vi intervjuade. Tanken var att fånga deras spontana tankar om förskolans mångkulturella uppdrag. Svaren varierade och något överraskande outvecklade. Det blev tydligt för oss att begreppet var svårtolkat och komplext. Många förskollärare verkade ha svårigheter med att sätta ord på vad mångkultur i förskolan innebär, och särskilt de som var verksamma i förskolor som inte profilerar sig som mångkulturella. Från två förskollärare tolkades svaren som korta och obekväma, ena
förskolläraren arbetade i en icke mångkulturell förskola och svarar med obekväm ton: “(tyst…) jaaa...tänker jag barn och föräldrar från olika kulturer eller nått”.
Den andra förskolläraren som arbetade på en mångkulturell förskola var väldigt kortfattad och otydlig i sitt svar vilket gjorde att vi bad förskolläraren att utveckla sitt svar: “Olika!”.
34 När vi bad om ett mer utvecklande svar menade förskolläraren att det finns många olika människor som man får syn på från olika delar av världen. Majoriteten av förskollärarna som arbetade i en mångkulturell förskola berättade att mångkultur i förskolan innebär att förskolan ska vara en mötesplats för alla oavsett vad föräldrar eller barn har för etnisk eller kulturell bakgrund. Vi tolkade det som att förskollärarna menade att man ska ta del av varandras olika kulturer.
Bland dessa förskollärare upplevde vi att det verkar finnas en kunskap och medvetenhet om fördelarna med ett interkulturellt förhållningssätt. Flera av dem belyste också ett
interkulturellt tänkande men använde inte begreppet i kontexten. Exempelvis var det endast en förskollärare som nämnde det interkulturella förhållningssättet samt flerspråkighet: “Jag tänker på det här interkulturellt förhållningssätt, och det här att flerspråkighet, barn med annat modersmål, ja det är väl det man tänker på först och främst”.
Utifrån intervjusvaren kunde vi se att begreppet mångkultur kopplades till olika typer av olikheter som exempelvis etnicitet, språk eller religion. Förskollärarna uttryckte sig om barn och familjer med `annat ursprung´ samt muslimska barn, det som uppfattas som olikt det svenska. Man skulle kunna säga att detta är ett tecken på interkulturellt tankesätt eftersom man vill ta del av andras kulturer, men det interkulturella tankesättet sker omedvetet från förskollärarna. Två förskollärare som arbetade i en mångkulturell förskola menade att
mångkultur handlar om barn som har ursprung från många olika länder, sen som pedagog vill ta till sig och lära sig om andras kulturer och betonar att alla barn är olika, att man kan vara brun, vit, gul men att alla är lika mycket värda. Detta tolkar vi som ett interkulturellt
förhållningssätt. Vad mångkultur innebär i förskolan visade sig vara mer svårtolkat för vissa av förskollärarna, detta skulle kunna bero på att det skiljer sig i arbetslivserfarenhet men det skulle även kunna bero på olika inställningar till uppdraget.
6.2 Att främja förskolan som kulturell mötesplats
När intervjupersonerna fick berätta hur de arbetade med kulturell mångfald i verksamheten, lyftes både det språkliga arbetet fram samt hur traditioner uppmärksammas. Det framgick även att förskollärarna pratade om människan och om vilka olikheter och likheter som finns bland oss.
35
6.2.1 Det språkliga arbetet
Det finns många olika sätt att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling. Majoriteten av de intervjuade svarade att de använde sig av en specifik app för flerspråkiga barn. Vidare, pratade förskollärarna om olika typer av olikheter som till exempel olika språk och kulturer tillsammans med barngruppen. Förskollärare som arbetade på mångkulturella och icke mångkulturella förskolor betonade i sina berättelser förskolans tillgångar till språkpedagog och olika appar som användes i relation till det mångkulturella arbetet. Det som särskilt lyftes fram var att de använde sig av appen “Pollyglutt” i syfte att barnen skulle lära sig om både det svenska språket men också barnens modersmål för att kunna känna sig stolta i sin identitet och sitt ursprung. En förskollärare som arbetade på en mångkulturell förskola menade att det även är viktigt att bevara barnens modersmål men också att några barn inte vill prata eller lära sig om sitt modersmål utan endast det svenska språket:
F[...] om dem bara talar svenska i förskolan måste vi lägga vikten där men samtidigt se vart dem ligger språkligt i deras modersmål. Så dem läser ju själva, vi brukar ha dem på Ipaden. Och då kan man ju köra den några gånger på deras språk sen byta och köra samma bok på svenska. Sen är det ju vissa barn, några äldre barn som bara säger stopp nej vi vill inte höra vårt språk, dom vill bara ha på svenska. Så man får verkligen känna av vad varje barn vill.
Detta tolkar vi som att förskolläraren har ett interkulturellt tänkande, då språklärandet utgår utifrån både svenska språket och annat modersmål än svenska.
En annan förskollärare som arbetade i en mångkulturell förskola nämnde att det är viktigt för barnen att lära sig svenska språket, speciellt sen när de börjar skolan för annars kan det bli svårt för dem:
F[...] HELA TIDEN benämna saker.. barnen ska bada i språket för att de ska få det mycket… dem inte ska få det svårt när dem börjar skolan, jag har även jobbat i förskoleklass och i skolan så jag vet att dem här åren i förskolan är såååå viktiga för att barnen ska lära sig språket, dem ska få en grund i språket och dem ska få eh ordförrådet och allting så.. [...]
Förskollärarens uttalande menar på att det är viktigt att barnet får kunskaper i det svenska språket för att kunna få en lyckad skolgång. Vi tolkar det som att förskolläraren tycker att det är viktigt att introducera det svenska språket för barnet redan i förskolan för att kunna klara av övergången till förskoleklass och skola. Det kan också tolkas som att hen vill lära barnen det svenska språket först för att sedan arbeta med att bevara barnets modersmål. Det skulle i sådant fall kunna tolkas som ett interkulturellt förhållningssätt.
36 En förskollärare som arbetade i en mångkulturell förskola nämnde också att de ofta pratar om att alla kan se olika ut, exempelvis gällande hudfärg, ögonfärg eller lång/kort men
uppmärksammar även det som är gemensamt:
F: [...] nu pratar vi om kroppsdelar, hudfärg, och lite alltså, nu har dem ju.. alla är från samma så alla har mörkbruna ögon och mörkt hår så dem är jätte fascinerade av mig som har ljust hår och blåa ögon men då försöker jag att visa att det finns flera olika, man kan ha gröna ögon också, alla behöver inte vara lika så, och sen när, är man lång och kort..[...]
Förskollärarens uttalade ovan bevisar ett tydligt interkulturellt förhållningssätt då
förskolläraren och barnen samtalar om människors olikheter och likheter. Vi tolkar det som att förskolläraren vill belysa acceptansen om att det är okej att alla människor är olika. Dock finns det både mångkulturella och icke mångkulturella förskolor som väljer att inte jobba på något speciellt sätt med det mångkulturella uppdraget. När det gäller den ena icke
mångkulturella förskolan väljs arbetet bort då inga barn men annan kultur eller nationalitet går på förskolan.
En förskollärare som arbetade i en mångkulturell förskola menade att de inte arbetar på något speciellt sätt men att de istället brukar reflektera och samtala med barnen vid samlingar om olika slags människor, olika kulturer samt olika tankesätt och behov. Förskolläraren tog även upp att hen var en Reggio Emilia pedagog och att de arbetar med så kallade mångfaldiga material, vilket kan enligt förskolläraren vara anpassade böcker med olika slags människor och etniciteter där det finns möjlighet att få in samtal och reflektioner med barnen om olika slags människor och grupper. Detta kan tolkas som ett interkulturellt tankesätt hos
förskolläraren.
Vi kunde se olika inställningar hos förskollärarna till språkarbetet, några tyckte att modersmålet var viktigt medan andra ansåg att det svenska språket var viktigast för barnen att lära sig. De mångkulturella förskolorna arbetade med det mångkulturella uppdraget i större utsträckning än de icke mångkulturella förskolorna då de verkade välja bort arbetet då de inte ansåg att behovet fanns. I detta fall gäller dock inte detta alla icke mångkulturella förskolorna då det ändå verkade finnas en viss ambition till språkarbetet hos några av dem.Majoriteten av förskollärarna i de mångkulturella förskolorna tolkar vi arbetade utefter ett interkulturellt tänkande eftersom de arbetar med både det svenska språket och andra språk. De pratade även om människors olikheter och likheter i barngruppen för att motverka typiska normer.
37
6.2.2 Traditioner
Traditioner är också något som lyftes fram när vi ställde en öppen fråga om dem skulle kunna berätta konkret om hur de arbetar för att se till att förskolan blir en kulturell mötesplats. Traditioner är dock något som bara några få av förskollärarna lyfte fram, i detta fall de
förskollärare som arbetade på en mångkulturell förskola. De förskollärare som arbetade på en icke mångkulturell förskola nämnde inget om traditioner i samband med att skapa en kulturell mötesplats. En förskollärare som arbetade i en mångkulturell förskola berättade att de
uppmärksammade svenska högtider, exempelvis midsommar eller påsk. De pratade även om barnens olika kulturer och i detta fall särskilt muslimska högtider och traditioner då
muslimska barn dominerar i barngruppen. Den intervjuade menade dock att de gärna skulle vilja uppmärksamma olika kulturer i högre utsträckning:
F: [..] vi uppmärksammar den svenska kulturen, svenska högtider, eehm.. midsommar, påsk aa osv.. och vi pratar också om andra kulturer som barnen har här, t.ex. vi har många barn som är muslimer, så vi pratar om muslimska högtider och muslimska traditioner men också andra.. [...]
Förskolläraren påvisar i citatet ett tydligt interkulturellt tankesätt då förskolan uppmärksammar både svenska kulturer och andra kulturer.
En annan förskollärare som arbetade i en mångkulturell förskola påvisade att de i nuläget bara har somaliska barn, men att hen hoppas på att barn från flera kulturer kommer in i verksamheten.Detta skulle kunna tolkas som att förskolläraren har en längtan om att arbeta mer utifrån ett interkulturellt förhållningssätt. Hen ansåg att olikheter berikar, exempelvis att det vore mer berikande för de somaliska barnen att få in barn med andra kulturer och ursprung. Just nu fokuserade de endast på dialoger om vad svenska traditioner är och hur de kan firas samt när det är Ramadan ber barnen berätta om traditioner i deras familjer:
F: Vi jobbar med att lära dom svenska och våra seder, och sen får dom berätta när det är ramadan så berättar dom hur dom har det hemma sen berättar jag vi gör vid jul och alla såna här saker lite grann [...]
Förskolläraren gör i citatet en andrafiering då hen uttalar sig om `vi och dem´ från
förskolläraren samt att deras största fokus är att lära barnen om den svenska kulturen men det verkar även finnas en ambition om att uppmärksamma barnens ursprungskultur.
38 Bland de mångkulturella förskolorna fanns det även de som valde att uppmärksamma ett mycket begränsat antal högtider. En annan förskollärare som också arbetade i en
mångkulturell förskola uppmärksammade endast Lucia, födelsedagar och sommaravslutning, det vill säga endast svenska högtider:
F: Det enda vi har här är lucia och sen har vi födelsedagar men det är inget vi firar stort och uppmärksammar men vi kan fira i barngrupp vid lunch där dom får sjunga om dem vill. Och sen ha vi då sommaravslutning. Så det är dom två, vi firar ingen annan högtid.
Detta uttalande kan vi tolka som att förskolan väljer bort arbetet med att uppmärksamma andra kulturer och förskolläraren uttryckte heller inte en önskan om att göra det framöver. Det kan tolkas som ett monokulturellt förhållningsätt. Detta skulle också kunna bero på att det finns en viss osäkerhet hur man kan uppmärksamma andra kulturer.
Förskollärarna som arbetade på icke mångkulturella förskolor uttalade sig ingenting om uppmärksammande av olika högtider eller traditioner vilket bidrog till att vi ställde en följdfråga till en av dem där vi frågade om de brukar uppmärksamma högtider på förskolan. Förskolläraren nämnde att det har hänt att barnen har fått berätta lite om någon fest från deras kultur men att behovet av att uppmärksamma inte har funnits i nuläget eftersom förskolan inte har många barn med andra kulturer. Hen uttryckte dock att om det kommer in fler kulturer i barngruppen i framtiden så är traditioner och högtider något förskolan skulle kunna
uppmärksamma mer. Vi tolkar att arbetet med att uppmärksamma andra traditioner och högtider lutar åt ett monokulturellt förhållningssätt då svenska traditioner och högtider dominerar.
6.3 Svenskhet som norm
Trots spår av interkulturellt tänkande som vi tidigare skrivit om, upplevde vi att ett
monokulturellt tankesätt kommer till uttryck hos en minoritet av de intervjuade förskollärarna. Vi har uppmärksammat i förskollärarnas intervjusvar att det har funnits en tydlig ambition till att lära barnen det svenska språket och hur samhället i Sverige fungerar. Detta ser vi både hos förskollärare som arbetade på en mångkulturell och icke mångkulturell förskola. En
förskollärare som arbetade i en icke mångkulturell förskola påpekade att de inte har så många barn från olika kulturer och att behovet med att uppmärksamma andra kulturer inte har funnits. Familjerna har velat att barnen ska in och lära sig om det svenska samhället och den svenska kulturen: ”Det har vi inte… men det är också lite dels för att vi inte har haft
39 jättemånga barn, och dem familjerna har liksom velat att dem ska in i svenska samhället, om ni förstår…”.
Detta ställningstagande anser vi är intressant eftersom läroplanen nämner att förskolan ska vara en kulturell mötesplats och det innefattar att förskolan inte bara ska uppmärksamma den svenska kulturen. Förskolläraren verkade ta sig friheten att inte vilja arbeta med att barn ska få kunskap, förståelse och respekt för andra kulturella olikheter. Förskolläraren uttalade sig även i en andrafiering då hen betonade dem.
En förskollärare som arbetade i en mångkulturell förskola upplyste oss om att det är vanligt att barn från andra länder när de kommer till förskolan inte följer `Sveriges regler och lagar´. För att de kanske inte förstår och menar att man då måste försöka förklara. Förskolläraren betonade att det är viktigt att `sätta ner foten´ och förklara, då hen menade på att man inte kan gå runt och låtsas som att barn inte förstår utan att man visar och förklarar med kroppsspråk och med hjälp av bilder. Här finns ett tydligt monokulturellt tankesätt hos förskolläraren, att det svenska ska följas och kanske ses som det enda rätta:
F: [...] det är viktigt och att dom inte ska, så som jag tänker att just att man måste vara så tydlig och kunna bemöta dom på ett så bra och positivt sätt som möjligt för att känna sig välkomna. Att känna att dom är en del utav och att deras barn är lika viktiga som alla andras barn. Men det är också en viktig del att dem får ta del och få lära sig det svenska språket, regler och kultur vi har här. Och då är det viktigt att vi sätter den tydliga gränsen och förklarar och berättar och det kan vara svårt när man inte har språket.
Vi tolkar förskollärarens uttalande som att hen vill `försvenska´ familjerna. Detta kan även ses som en tydlig andrafiering i uttalandet, exempelvis att dem ska lära sig det svenska samhället och att vi måste förklara och berätta om det.
6.4 Upplevda utmaningar
När vi frågade om utmaningar som kan uppstå i samband med det mångkulturella arbetet i förskolan har huvudsakligen två typer av utmaningar lyfts fram: kommunikation med vårdnadshavare och kulturkrockar.
6.4.1 “Vissa vårdnadshavare som inte har språket”
Majoriteten lyfte kommunikation med vårdnadshavare som en stor utmaning i förskolan. Både en förskollärare som arbetade i en icke mångkulturell och mångkulturell förskola
40 betonade att kommunikation är en utmaning och en viktig byggsten för att kunna skapa relation till vårdnadshavare. En förskollärare på en mångkulturell förskola ansåg också att det är en utmaning med kommunikationen med vårdnadshavarna men att de har personal på förskolan som är arabisktalande vilket har varit ett stort hjälpmedel för dem.
En förskollärare menade att man inte ska vara rädd för att kommunicera med vårdnadshavare även fast det är svårt. Det som förskolläraren lyfte är att om inte språket och
kommunikationen fungerar skapas det lätt missförstånd mellan förskolan och vårdnadshavarna då förskollärare/vårdnadshavare inte blir förstådd eller förstår:
F: [..] alltså om vi har föräldrar som inte passar tiden eller vi säger att ni måste komma klockan 9..,vi har samling klockan 9, då har vi samling prick 9 eller om vi har bestämt att vi ska gå iväg klockan 9, då går vi iväg klockan 9 och då blir det ju väldigt stora konsekvenser och vi har berättat, då har vi möten med föräldrarna flera gånger och berättar och då blir det ju en ganska stor
konsekvens för barnet och då blir ju barnet, eeh, vi kan ju inte sitta och vänta på ett barn för att, så att vi kan vänta på samlingen eller nånting, för att [...]
Citatet ovan påvisar att kommunikationen brister vid situationer som hämtning, lämning eller att vårdnadshavare inte passar tider. Detta verkar vara ett stort dilemma som sker ofta och det kan tolkas som att förskolan har höga förväntningar och krav på vårdnadshavare från början. Förskolan skulle kunna försöka få en förståelse för vårdnadshavares situation om de
exempelvis är nyanlända, då de kommer till ett nytt samhälle med nya förväntningar och