Resultatanalys – Kostnader och ekonomiska incitament

Resultatet visade att det krävs en stor investering för att implementera CC-teknologier. Beroende på en rad olika parametrar är aminteknologin eller HPC den teknologin med störst investeringskostnad. 3C och Svante har en lägre investeringskostnad jämfört med konventionell teknik till följd av deras kompakta lösningar. Som framkom i 7.1 Anläggningsstorlek har rökgasflödet en stor inverkan på teknologiernas storlek och därför bör utrustningskostnaderna påverkas av detta. Cementanläggningen som undersöktes av Nwaoha et al. (2018) har ett liknande rökgasflöde som Högdalenverket om alla pannor används. Till följd av detta kan det antas att investeringskostnaderna för aminteknologin på denna anläggning skulle stämma mer överens med Högdalenverket än investeringskostnaderna för kolkraftverket som Sultan et al. (2020) undersökte som har dubbelt så högt rökgasflöde. Däremot visade Levihn et al. (2019) en kostnad för HPC på 2000 MSEK och HPC kan antas ha liknande investeringskostnader som aminteknologin. Eftersom den senare studien är utförd i Sverige skulle den kunna stämma mer överens med investeringskostnader för aminteknologin eftersom utrustning, och framför allt arbetskostnader, kan skilja sig mycket åt mellan länder. Däremot är det ovisst om det som ingick i investeringskostnaderna skiljer sig åt från Levihn et al. (2019) jämfört med Nwaoha et al. (2018). Eftersom 2000 MSEK är nära ett medelvärde mellan de presenterade investeringskostnaderna för Sultan et al. (2020) och Nwaoha et al. (2018) användes ändå detta som en uppskattning för aminteknologin till följd av osäkerheterna. Om CO2 endast avskiljs från P4 bör investeringskostnaderna bli lägre eftersom rökgasflödet mer än halveras.

87

Vad som kan noteras är att driftkostnaderna var signifikanta för samtliga teknologier, precis som tidigare studier visat. Däremot var det stora skillnader mellan juli och december till följd av att fjärrvärmen uppskattas vara värd noll kronor under sommarmånaderna. Under juli är kostnaden för HPC cirka fyra gånger större jämfört med de andra teknologierna på grund av det höga elbehovet. I avsnittet 6.2 Metoder för reducering av el- och

värmebehov presenterades flertalet förslag på hur energibehovet skulle kunna reduceras. Om energibehovet

minskas skulle det rimligtvis leda till att driftkostnaderna minskar och till följd av de stora kostnaderna kan det anses vara av vikt att undersöka. Vissa av de förslag som lyftes fram i 6.2 Metoder för reducering av el- och värmebehov berörde även hur kolonnernas storlek kunde reduceras eftersom även det påverkar energibehovet. Som resultaten visade står absorptionskolonnen för den allra största delen av utrustningskostnaderna och även regenereringskolonnen står för en relativt stor del. Vidare står utrustningskostnaderna för en stor del av investeringskostnaderna. Att möjliggöra för minskad storlek på kolonnerna har därmed potential att reducera investeringskostnaderna noterbart.

För de vattenbaserade teknologierna med höga kolonner kommer det krävas en stor mängd el för att cirkulera solventen vilket inte tagits i beaktning i driftkostnaderna. Förhållandet mellan solvent och rökgas (L/G) är ett mått som är relaterat till pumparnas elbehov, vilket diskuteras i 6.4 Resultatanalys –

Koldioxidavskiljningsteknologiernas påverkan på el- och fjärrvärmeleverans. Om mer solvent pumpas runt i förhållande

till rökgaser innebär det ett högt elbehov och således höga driftkostnader. Å andra sidan ger en högre mängd solvent en högre CO2-upptagningsförmåga. Om CO2 i framtiden blir värt mycket skulle den ekonomiska vinningen av att avskilja mer CO2 kunna bli högre än kostnaderna relaterat till densamma. För att få det optimala förhållandet mellan mängd solvent och rökgas är det därför viktigt att göra en teknoekonomisk analys.

Vad gäller solventkostnaden skiljer sig procentandelen som tillförsel av MEA står för i de rörliga kostnaderna från vad Mazari et al. (2015) uppger. Studien presenterar att en vanlig kostnad är kring 10 procent av de rörliga kostnaderna för drift medan resultaten i denna uppsats visar cirka 1 – 8 procent. Kostnaden för tillförsel av solvent beror på hur stor degradationen blir. Eftersom driftförhållandet i regenereringskolonnen som uppgetts i Sultan et al. (2020) är detsamma som vad som antagits i denna uppsats bör den termiska nedbrytningen ligga på samma nivå. Däremot var O2 halten i Sultan et al. (2020) lägre jämfört med Högdalenverket och därför kan degradationen på Högdalenverket till följd av oxidativ nedbrytning bli högre än vad som antagits för den nämnda studien. 3C väntas ha lägre degradation av aminer jämfört med aminteknologin och därmed lägre kostnader för att ersätta solvent.

Som tidigare nämnt kommer användandet av kaliumkarbonat istället för aminer bidra till signifikant lägre solventkostnader samt fasta drift- och underhållskostnader. Katalysatorer behöver ofta tillsättas vilka kan vara av sorten amin, exempelvis PZ vilket gör att kostnaderna ökar. Andra katalysatorer som är billigare, mindre toxiska men samtidigt bidrar till ökad reaktionshastighet skulle därför vara att föredra. Ytterligare en nackdel

88

med HPC är att salter bildas i solventen som måste tillföras Det är emellertid inte en stor utmaning och dessutom kan denna saltbildning tillåtas eftersom de är så pass billiga att ersätta, på grund av kaliumkarbonatens låga kostnad. Gällande Svante råder det stor osäkerhet kring kostnaden på de nanomaterialet som adsorberar CO2. Det finns dessutom stor okunskap om hur ofta nanomateriaet behöver ersättas. Troligen kommer det behöva ersättas med jämna mellanrum men som nämndes i 5.1.4 Påverkan på modifierad kiseldioxid och metal-

organiska ramverk är fasta adsorbenter ofta mindre utsatta för degradation än vattenlösliga. Det kan därmed antas

att byte av material kan ske mer sällan än solventtillförsel i till exempel aminteknologin.

Kostnaderna för CC-teknologin är en stor barriär för implementering och spridning av CCS. Det pågår forskning och utveckling kring förbättring och framtagning av nya teknologier för att göra de mer effektiva och reducera kostnader. Det går inte minst att se på de nya teknologierna 3C och Svante som studerats i denna masteruppsats som, enligt företagen själva, har en kostnadsreducering på cirka 50 procent. Det är dessutom vanligt att kostnaden för en teknologi sjunker ju mer spridning och erfarenhet ökar med tiden. Det har varit fallet för solceller och vindkraft och bör kunna appliceras även på bio-CCS förutsatt att fler projekt genomförs inom den närmaste tiden. I nuläget bedömer Klimatpolitiska vägvalsutredningen (2020) emellertid att det inte är teknikfrågorna som är den huvudsakliga barriären för tillämpning och spridning av CCS och bio-CCS utan systemfrågorna. I systemfrågorna ingår bland annat hur en fungerande affärsmodell för CCS och bio-CCS kan konstrueras och hur ekonomiska incitament för bio-CCS kan skapas. I dagsläget finns därmed ingen marknad för bio-CCS eller några ekonomiska incitament till att implementera bio-CCS. Som diskuterats i 8.3 Ekonomiska

incitament föreslår Klimatpolitiska vägvalsutredningen (2020) initialt omvända auktioner där staten köper den

biogena CO2.

En grov uppskattning av återbetalningstiden har gjorts. Den har beräknats utifrån driftkostnaderna för el- och värme. Den har alltså inte inkluderat kostnader för exempelvis pumpar, solventtillförsel, drift, underhåll etc. vilket gör resultatet osäkert. Däremot framkommer det i litteraturen att det är el- och värmekostnaderna som står för majoriteten av drift- och underhållskostnaderna. De ekonomiska besparingar som görs med CCS har beräknats vara den undvikna koldioxidskatten på grund av minskade fossila CO2-utsläpp. De inkomster som görs med bio-CCS antas vara lika mycket som det kostar att avskilja CO2. Hur det ser ut i verkligheten är svårt att avgöra eftersom det inte finns en färdig affärsmodell för handeln med biogent CO2 i Sverige i dagsläget. Om man utgår från att det kommer att ske omvända auktioner kommer aktörer som implementerar bio-CCS troligen inte vilja sälja CO2 för mindre än vad det kostar att avskilja den och därför är det rimligt att anta att de åtminstone kommer få tillbaka det som avskiljningen kostar.

Återbetalningen visade att HPC kommer ha en återbetalningstid på mer än 100 år. Livslängden på Teknologin kommer troligen inte vara så lång vilket är en indikator på att en investering är olämplig. Vidare går det att

89

diskutera valet av kalkylränta på fyra procent. I vidare studier bör en känslighetsanalys på kalkylräntan göras eftersom det påverkar återbetalningstiden i stor utsträckning.

90