Resultatanalys och diskussion

5.2.1 Pedagogernas utbildning

Vi har erfarit stora skillnader i attityder kring musiken i skolan hos de intervjuade pedagogerna. Den främsta anledningen tror vi är pedagogernas skillnad i utbildning och till viss del anställningsform. Endast Anna och Britt har högskolepoäng i musik och har därför mer fokuserade tankar kring ämnet och verkar ha reflekterat mycket kring dess betydelse för undervisning. Britt backar även upp musikens roll i språkundervisningen med forskning, vilket vi anser är ett tecken på goda kunskaper inom fältet. De har full insikt i kursplanen för musik och de båda lyfter fram dess centrala delar utan tvekan. Vi ser inga konstigheter i skillnaderna jämfört med de pedagoger som inte har några akademiska studier i musik. Självklart har du större insikt i ett ämne om du har adekvat utbildning.

Något som vi däremot finner uppseendeväckande är att Eva, som är anställd som musiklärare i skola 2, är uttalat frustrerad över kursplanen i musik och menar att den är svår att förstå och hon verkar inte i någon större utsträckning förankra sin undervisning i styrdokumenten. Hon inser själv sin begränsning när hon påpekar att hennes osäkerhet mynnar i brist på musikalisk utbildning.

Vi finner i vår studie att flertalet av pedagogerna med ett personligt intresse för musik, på olika sätt använder sig av musik i undervisningen. En kvalificerad gissning är att de

33

pedagoger som anser sig begränsade inom området inte använder sig av musik, trots kursplanens tydlighet. Slutsatsen är att de pedagoger som undervisar i musikämnet bör ha relevant utbildning för att kunna hålla en hög och professionell nivå på undervisningen. Dessutom bör övriga pedagoger ha viss insikt i kursplanen för musik då musiken är ett viktigt redskap för lärande.

5.2.2 Musik som mål eller medel

I resultatdelen har vi isolerat två tydliga skillnader i hur pedagoger använder musiken i skolan: musik som mål i sig eller musik som ett medel för att uppnå andra mål. Musiklärarna använder främst musiken som ett mål i sig och övriga pedagoger använder, eller menar att man kan använda, musiken som ett medel för att uppnå andra mål. Vi menar alltså att musikundervisningen ska ta hand om de musikaliska målen medan övriga pedagoger inriktar sig på att använda musiken som ett medel.

Musiken som mål

Vi tolkar det som att synen på musik som lärandeobjekt skiljer sig mellan de olika pedagogerna. Musiklärarna är naturligt de pedagoger som arbetar med musiken som mål eftersom de nationella målen i musikundervisningen i huvudsak är rent estetiska. I skola 1 har musiken som just lärandeobjekt fått mer uppmärksamhet där Anna och Britt på ett aktivt sätt har tagit ansvar för att se till att musikundervisningen följer de nationella målen. De har därmed tagit sin utgångspunkt i styrdokumenten som en god pedagog bör. Det faktum att de som ansvariga för musikundervisningen uppmärksammat avsaknaden av utveckling som verksamheten lidit av, visar att de ser musiken som ett mål.

Eva, musikläraren i skola 2, ser också estetikens värde, men har enligt oss en mer amatörmässig utgångspunkt i de mål hon arbetar mot. Hon strävar efter att utveckla sången och kulturarvet, eftersom hon själv fått detta av sin mormor och mamma, mål som i och för sig återfinns i kursplanen. Vi får intrycket av att det är en högst personlig åsikt som tyvärr inte har någon relevans för vilken undervisning Eva enligt styrdokumenten bör bedriva. Hennes tankar påminner mycket om Engström som vill ”vårda klangen, utveckla barnens röster, se till att de sjunger och inte skriker” (Fagius red. 2007: 22).

34

De pedagogerna som ej arbetar med musikämnet eller har relevant utbildning har förståeligt ingen kunskap om kursplanen för musik, vilket vi i och för sig funnit problematiskt för användandet av musik i skolan; eftersom musiken enligt kursplanen är ett viktigt redskap för lärande (Kursplan för musik. www.skolverket.se, 26/1 2010), bör väl alla lärare använda sig av musik och även ha viss insikt i och kunskap om kursplanen för musik? Detta kan härledas till samma problematik som Pramling Samuelsson m.fl. (2008) talar om; kursplanen för musik förespråkar både musiken som ett mål och som ett medel.

I egenskap av att vara både musiklärare och lärare ser Anna och Britt musiken som ett mål respektive medel beroende på vad de undervisar i, men betonar att vi inte får bortse från att musikämnets kursmål är rent estetiska. Vi menar att arbetar du som musiklärare ska du företrädesvis använda dig av målen i kursplanen för musik där uppnåendemålen i huvudsak är rent estetiska.

Musiken som medel för inlärning

De intervjuade pedagogerna anser alla i olika grad att musiken kan vara ett bra hjälpmedel för inlärning och för att uppnå andra mål än de estetiska.

De pedagoger som inte arbetar som musiklärare kan självklart endast stöta på musiken som ett medel i undervisningen och alla intervjuade, inklusive musiklärarna, menar att musiken är ett bra hjälpmedel för att uppnå andra mål än de estetiska. Flera av pedagogerna arbetar även praktiskt med musiken i sin övriga undervisning eftersom den erbjuder ytterligare en inlärningskanal och en låttext stannar kvar hos en person resten av livet. Framför allt menar flera av pedagogerna att musiken är ett bra medel i språkundervisningen där eleverna på ett lustfyllt sätt bl.a. utökar sitt ordförråd och lär sig uttal. Här stämmer pedagogernas tankar överens med bl.a. Malin Rohlin som menar att musiken är ett viktigt verktyg i språkundervisningen (Claesdotter, 2009), men även Jederlund (2002) som lyfter fram musiken som ett hjälpmedel för språkutveckling. Några av pedagogerna påpekar även att musiken kan användas som stöd för matematikinlärning i form av räkne- och multiplikationsramsor, vilket vi menar kan likställas med ovan nämnda språkperspektiv då musiken fungerar som ett hjälpmedel att komma ihåg konkreta saker i undervisningen.

Vi bedömer att de intervjuade pedagogerna inser hur den lustfyllda musiken avdramatiserar inlärningen och är ett mycket användbart medel för inlärning, men att det personliga

35

musikintresset är avgörande för hur utbrett inslaget av musik blir. Vi tror att musiken tilltalar och påverkar människor på flera olika plan, framför allt emotionellt, och de situationer i människors uppväxt som smyckats med musik i olika former tenderar att göra bestående intryck. Därför är musiken ett bra hjälpmedel i skolan.

5.2.3 Förmågor

Vi ser två kategorier av förmågor som pedagogerna anser att musiken kan utveckla. Den klart största kategorin är de konkreta förmågorna, som är ett direkt resultat av vad eleverna lär sig i undervisningen, t.ex. utvecklade musikaliska och sociala förmågor, förmågan att våga, och förbättrade matematiska och språkliga kunskaper. Den andra, mindre kategorin är hur musiken kan utveckla kognitiva förmågor som ej står i direkt relation till undervisningen, s.k. överspridning.

Att eleverna i musikundervisningen utvecklar rent musikalilska förmågor som sång och instrumentspel ter sig självklart. Att eleverna enligt pedagogerna genom musiken och estetiken kan utveckla sociala förmågor är kanske mindre självklart, men mycket av den tidigare nämnda litteraturen instämmer i detta. Framför allt Bamford (Höglund, 2009) och Plaude (Rönnlid, 2007) poängterar hur samarbetet och det sociala samspelet stärks och hur tysta eller bråkiga elever plötsligt blommar ut socialt genom estetiken. Detta menar vi står i nära förbindelse med vad några av de intervjuade pedagogerna även talar om: att eleverna genom musiken kan utveckla förmågan att våga, t.ex. att våga sjunga och uppträda inför andra. Detta kan i sin tur härledas till vad vi tidigare kallat ”musik som personligt uttryck” och en pedagog poängterar just det personliga uttrycket; en elev kanske inte kan uttrycka sig annat än genom musik eller annan estetik. Jederlunds (2002) resonemang instämmer med pedagogens och menar att musiken ger människors inre en ”yttre klang” (a.a.: 11). Han poängterar även att musikupplevelser kan innebära individuell utveckling samt skapa hela människor och ser vi till läroplanen så återfinner vi delar som talar om den personliga utvecklingen.

Pedagogernas kunskap kring den inlärningspsykologiska forskningen och överspridningsbegreppet kan vi konstatera var begränsat och endast Anna hade tankar kring ämnet. Hon hade egna teorier kring musikens möjliga påverkan av de språkliga förmågorna. Mycket litteratur verkar stödja denna teori och menar på flera olika sätt hur musiken kan

36

stärka språket och hjälpa språkinlärningen. Men som Jederlund (2002) nämner och vi instämmer i, verkar inte något peka på ett direkt förhållande mellan musikutövning och språkutveckling; musiken fungerar endast som ett medel för att uppnå språkliga mål.

Anna uttalade även en tanke som landar relativt nära den inlärningspsykologiska forskning vi tidigare nämnt. Hon menar att om man lär sig lyssna aktivt på musik och utvecklar förmågan att lyssna på olika delar i musiken, utvecklas hjärnan positivt. Detta kan löst kopplas till Rauschers ”Mozarteffekt”, men även övrig inlärningspsykologisk forskning i ämnet.

5.2.4 Musikens syfte

Flera av pedagogerna menar att syftet med musiken i skolan inte är estetiken i sig, utan helt enkelt ett lustfyllt samt glädjefullt moment. I litteraturen finner vi inga referenser till att musikens huvudsyfte skulle vara att eleverna ska känna glädje och lust. Detta perspektiv nämns dock, men ej som referens till musikens syfte. Vi menar att när pedagoger använder musiken i undervisning utanför musikämnet och ser en vinst i att musiken är glädjefull för eleverna, är det ett gott nog syfte. Utöver detta kan musikens syfte för dessa pedagoger vara en hjälp att uppnå utomestetiska mål, t.ex. språkliga eller matematiska mål.

Musikpedagogerna med adekvat utbildning framhåller till skillnad från övriga pedagoger att det estetiska kunnandet är musikundervisningens huvudsyfte, men poängterar samtidigt under intervjuns gång att det också är viktigt vad musiken gör för människan på det personliga planet. Deras uppfattning av vad som i första hand är huvudsyftet går i linje med Paulsen (1996) som menar ”att musiken inte får reduceras till ett medel för individuell självutveckling” (a.a.: 28). Lindström menar precis som Anna och Britt att musiken kan användas som medel men att huvudsyftet med musikundervisningen måste vara det rent estetiska (Mathiasson, 2004).

Av ovanstående kan vi konstatera att det till viss del uppstår två läger angående syftet, beroende på vad som står på schemat. Ska du undervisa i musik är syftet rent estetisk och använder du musik i andra ämnen innebär det ett utomestetiskt syfte. De intervjuades tolkning av begreppet musik i skolan bör också tas i beaktande. De som undervisar i musik tänker i första hand på den estetiska biten medan övriga tittar mer på musik i skolan i stort. Mer angående musikens syfte följer i den avslutande diskussionen.

37

5.2.5 Musikaliskt urval

Vad gäller urvalet ser vi en ambition hos flera av pedagogerna att vara elevnära. Detta stämmer överens med Orffs Rousseausinspirerade tankar angående hur elevens behov bör styra (Varkøy, 1996). Dock är detta det enda konkreta exemplet på hur pedagogernas idéer går att härleda till kända pedagogiska teorier. Det skall tilläggas att detta är vår slutsats och att Orff inte nämns som inspiratör under intervjuerna. Oavsett om det är genomtänkt eller ej så menar vi att detta är en mycket bra utgångspunkt för att nå en god inlärningssituation.

Pedagogernas tankar kring urvalet av musik grundar sig också i ambitionen att bredda och komplettera elevernas repertoar. Enligt pedagogerna blir elevernas musikval ofta melodifestivalorienterat. De intervjuade är till viss del beredda på att ge melodifestivalen stort utrymme men vill också ge eleverna t.ex. inslag av klassisk musik. Enligt Engström bör dock skolan vara en motvikt till den kommersialism som t.ex. melodifestivalen medför (Fagius red. 2007).

5.2.6 Musikens betydelse för ämnesövergripande undervisning

Kursplanen för musik lyfter fram musikens betydelse för att kunna se ämnesövergripande samband och bjuder då in till att använda musiken mer ämnesövergripande, eller tematiskt, i undervisningen. Skola 2 menar att de arbetar med musiken tematiskt, men vi har insett att deras tematiska arbetssätt inte är ämnesövergripande utan endast en benämning av ett visst område som de i klassen arbetar med. Musikundervisningen involveras inte i deras ”tematiska arbete”. Problemet ligger alltså i skolans något haltande definition av begreppet. Skola 1 har däremot en mer korrekt definition av begreppet och använder musiken på ett sätt som motiveras i kursplanen. Musikundervisningen är ett genomarbetat inslag i deras tematiska, ämnesövergripande arbetssätt.