Skolan är en av samhällets viktigaste institutioner, där samhällets fortlevnad och utveckling garanteras genom sekundär socialisation, kunskapsförvärv och medborgerlig uppfostran. Skolan är även en plats där barn och ungdomar med olika sociala ursprung, genom olika politiska strävanden och reformer, ska ges möjligheter att överskrida den sociala bakgrundens begränsningar. En allmänt accepterad uppfattning är att skolan som institution speglar förhållandena i samhället, samtidigt som skolan reproducerar förhållandena i samhället. Barn från olika sociala skikt, etniska grupper och med olika kön går i samma skola, men presterar olika till följd av varierande stöd hemifrån, lärares förväntningar, språkbruk, intressen och liknande. Differentieringen understryks ytterligare av den sociala snedrekryteringen, där barn från olika samhällsskikt rekryteras till högre utbildning i olika utsträckning. Detta tar sig uttryck i bl. a. att skolor i medelklassområden anses vara mera stabila och har högre status än skolor i områden med många arbetslösa och invandrade familjer.47
Jag har tidigare presenterat en teoribildning som utgår från Pierre Bourdieus forskning. Som jag tidigare varit inne på består ett samhälle, sociologiskt sett, av en mängd fält där varje fält domineras av ett fenomen som exempelvis kan handla om politik, ekonomi, utbildning, kultur etc. Fälten påverkar varandra genom nätverk av relationer och ömsesidigt beroende mellan de individer, institutioner och organisationer som är verksamma inom de olika fälten. Varje aktör intar en viss position inom olika fält och kommer att producera och påverkas av olika föreställningar eller representationer. Det är utifrån detta som den individuella hand-lingskapaciteten kommer att bestämmas, då aktörens handlingar kommer att betraktas som önskvärda och eftersträvansvärda eller inte. För att nå en förändring krävs ständigt nya kapitalinvesteringar eftersom aktörernas positioner utgår från erfarenheter och representa-tioner och alltid måste betraktas i relation till varandra. Detta gör att vi inte alltid kan förstå varför individer handlar som de gör i olika situationer utan handlingarna påverkas utifrån rådande maktstruktur i det fält den agerar. Detta innebär att personer, föräldrar som själva har en utbildning och arbete med en viss status kommer att försöka påverka sina barn att gå i en viss riktning för att om inte förbättra sin position i ett visst fält så om möjligt behålla den. Det är denna konsolidering och konservering av den socioekonomiska strukturen man kan se resultatet av i denna undersökning, där barn till akademiker själva verkar gå i samma fotspår som sina föräldrar.
47
Den skola som kom att växa fram under 1900-talet brottades med två motstridiga problem. Dels skulle den vara anpassad till samhällets och arbetslivets krav på kunskaper. Dels skulle den skapa en allt större jämlikhet genom att ge alla individer samma möjligheter. Att den anpassas till samhället innebär att den återskapar samhällets rådande värderingar och kunskaper. De som har ett kulturellt och socialt kapital har fördelar gentemot de som saknar detta. En total jämlik skola är kanske bara möjlig om skolan isoleras från samhället helt.48 I en demokrati är ett icke önskvärt samhälle ett samhälle som såväl internt som externt sätter upp barriärer för fritt umgänge och kommunikation av erfarenheter. Ett samhälle som ser till att alla dess medlemmar, på lika villkor, får del av dess förmåner och som tryggar en anpassning av dess institutioner genom interaktion med de olika formerna av samhällsliv är därmed demokratiskt. Genom detta måste samhället ha en utbildning som ger individerna ett intresse för sociala relationer och kontroll som gör det möjligt att genomföra sociala förändringar utan att oordning uppstår. Om inte kommer olikheterna att kvarstå.49
Utifrån detta måste man betänka de direktiv som den statliga utredningen fick inför reformeringen av gymnasieskolan som är tänkt att träda i kraft 2011, där endast de elever som examineras från ett studieförberedande program ska få behörighet till akademiska studier.50 Detta borde rimligtvis, med denna studie som bakgrund, innebära att den sociala jämlikheten torde minska och därmed segregationen öka i samhället. Genom tidigare forskning och som redovisats ovan i denna studie har man fastslagit att ett hinder för demokratin är en segregerande och ojämlik skola. Att inte ge alla samma möjligheter ökar den sociala exklusionen och marginaliseringen med bl. a. en ökad kriminalitet och psykisk ohälsa som följd.51
Med tanke på de ekonomi- och utbildningsmässiga nivåer som kommunen, där studiens gjorts, befinner sig i gentemot riksgenomsnittet borde det sannolikt, i ett kommunal politiskt perspektiv, rimligtvis ligga i politikernas intresse i X kommun att ha som mål att medellönen i kommunen stiger och att utbildningsnivån höjs. I denna studie kan man finna ett samband mellan utbildning och ekonomi, där en förbättrad utbildning indirekt oftast leder till en förbättrad ekonomi och tvärtom. Som medborgare kan man tycka att i den samhälleliga planeringen och skapandet av strategiska mål för kommunen, borde detta samband vara något som politiker fäste större vikt vid.
48 Lindensjö, Bo & Lundgren, Ulf P (2000). S.58-59
49 Dewey, John (1985). S.140
50 SOU 2008:27 S.485
51
Av denna begränsade studie kan man konstatera att undersökningen som redovisas i form av ett diagram i ovan nämnd lärobok i samhällskunskap ger en ganska samstämmig bild av hur det än idag ser ut på gymnasieskolan i X kommun, vilket troligtvis inte skiljer sig nämnvärt från hur det ser ut i riket i stort. Det vore självfallet önskvärt om studien hade varit mera omfattande, men tendensen är relativt klar och jag tror inte gymnasieskolan i X kommun är så unik att det endast är där som dessa förhållanden kvarstår. I och med detta känns det även befogat att ställa sig frågan till beslutsfattarna om ambitionen med att skapa en skola för alla har övergivits och i sådana fall varför. Skulle det som Basil Bernstein för fram tillfullo stämma överens med verkligheten skulle en skola för alla inte vara möjlig med nuvarande sätt att se på kunskap. Det är kanske detta som politikerna insett eftersom de gamla incitamenten för att förändra skolan i en klassutjämnande riktning tycks ha tappats bort eller tydligen visat sig vara verkningslösa. Samtidigt lever vi i ett demokratiskt land där alla bör ha samma möjligheter. Om denna lokala studie stämmer överens med det nationella läget vad gäller snedrekryteringen till teoretiska studier, lever vi i ett ojämlikt samhälle där det gäller att födas och växa upp hos rätt föräldrar för att ha större möjligheter att lyckas i skolan och få ett av samhället ansedd utbildning och senare yrke.
Sammanfattningsvis för att kortfattat besvara uppsatsens problemformulering så visar studien att mönstren som tidigare anförd lärobok lyfter fram, kvarstår än i dag på gymnasieskolan i X kommun. Troligtvis innebär detta att mönstret kvarstår på fler skolor i landet eftersom gymnasieskolan i X kommun sannolikt inte är unik i detta avseende. Att mönstren finns kvar, på så sätt att barn följer i sina föräldrars fotspår, kan man se som ett hinder för demokratin och de politiska försök som gjorts för att förändra dem tycks ha misslyckats. Detta visar också att det är svårt att med politiska styrmedel förändra sociala beteenden.
Summary
The idea for this study came out of reviewing old textbooks where I found a section in one of the books in Social Studies which was about education and work. The book, Jorden runt på nittio timmar, presents how the reform in comprehensive school was implemented in 1962 and that a biased recruitment had been done regarding the Upper Secondary School’s theo-reticcal programmes, where the amount of adolescence with parents holding an academic education or a profession as higher officials or similar seemed to be over-represented.
In 1962, the educational system in Sweden was modified. It became the united compulsory school. Earlier, there had been a school system where all children started elementary school, but after three grades a small amount of children tried out for the intermediate school which gave access to higher education. The pupils who chose the intermediate school and later upper secondary school often had parents with similar background. When, in 1962, the united compulsory school was implemented it was done because of two reasons. Firstly, because all adolescence were supposed to be given the same opportunities, regardless of the parents’ profession, income or residential area. Secondly, it was thought that society would profit from having as many adolescents as possible educated. According to Jorden runt på nittio timmar they started during the 80s to examine how the change of school system had turned out. The result showed exclusively that there hadn’t been any major changes. As of earlier it came down to the parents’ education, profession, and income when it came to the influence of the children’s choice of study.
The aim of this essay has been to research whether the pattern from the investigation which the textbook in social studies refers to also can be discerned in the state school in the Upper secondary school in X municipality. That is to what degree the profession of the parents’ influence their children to choose the more theoretical educations.
The study is based on a survey where a questionnaire was used for five programmes, two for theoretical studies and three for vocational training. The theoretical base for the essay is taken from Pierre Bourdieus’ research about education and structures in society since he is a central character in this context.
Among other things, the result of the study shows that this unequal recruitment to the theoretical programmes at upper secondary schools is similar to the investigation referred to in the textbook Jorden runt på nittio timmar, concerning the school in X municipality even today. It is still primarily parents with academic merits who have children in the theoretical programmes at upper secondary schools.
Sammanfattning
Uppslaget till denna undersökning växte fram i samband med en genomgång av gamla läroböcker där jag fann ett avsnitt i en av böckerna i samhällskunskap som handlade om utbildning och arbete. Boken, Jorden runt på nittio timmar, redovisar hur grundskolereformen genomfördes 1962 och att en snedrekrytering skett till gymnasieskolans teoretiska program, där andelen ungdomar med föräldrar med akademisk utbildning eller ett yrke som ”högre tjänsteman” eller liknande, verkade vara överrepresenterade.
1962 ändrade man skolsystem i Sverige. Vi fick den sammanhållna grundskolan. Tidigare hade man ett skolsystem där alla barn började i folkskola, men efter tre årskurser övergick ett mindre antal till att pröva till realskola som gav tillträde till högre utbildningar. De elever som valde att gå realskola och senare gymnasium hade oftast föräldrar med liknande bakgrund. När man 1962 genomförde den sammanhållna grundskolan gjordes detta främst av två skäl. För det första ville man att alla ungdomar skulle ha samma möjligheter, oavsett föräldrarnas yrke, inkomst och bostadsort. För det andra tänkte man att samhället skulle tjäna på att så många ungdomar som möjligt hade utbildning. Enligt Jorden runt på nittio timmar började man under -80-talet på allvar att utvärdera hur väl förändringen av skolsystemet hade slagit ut. Resultatet visade uteslutande att det inte hade skett några egentliga förändringar. Liksom tidigare var det föräldrarnas utbildning, yrke och inkomst som påverkade barnens studieval. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om mönstret från utredningen som läroboken i samhällskunskap refererar till även kan skönjas på den kommunala gymnasieskolan i X kommun. Det vill säga i vilken grad föräldrars yrke påverkar deras ungdomar att välja gymnasieskolans teoretiska program.
Studien bygger på en surveyundersökning där en enkät gått ut till fem program, två studieförberedande och tre yrkesförberedande. Den teoretiska grunden till uppsatsen är hämtad från Pierre Bourdieus forskning kring utbildning och samhälleliga strukturer då denne är en central gestalt i dessa sammanhang.
Resultatet av undersökningen visar bl. a. att denna snedrekrytering till gymnasiets teoretiska program är, likt den undersökning läroboken Jorden runt på nittio timmar refererar till, gällande på gymnasieskolan i X kommun än idag. Det är fortfarande så att det är främst de föräldrar som har en akademisk examen som har barn som går på gymnasiets teoretiska program.