Högskolan i Halmstad
Sektionen för Hälsa och Samhälle
Skolan och det sociala arvet
En studie kring socioekonomisk differentiering på gymnasieskolans studie- och yrkesförberedande program på en gymnasieskola i en kommun i Sverige
Författare: Mikael Samuelsson Sociologi C (61-90hp)
Vt-2010
Handledare: Lars-Olof Hilding
Abstract
Uppsatsen behandlar segregation inom den svenska skolan, något som politiker en gång ville förändra och därmed genomförde grundskolereformen 1962.
Ämnesområdet behandlas i en lärobok i samhällskunskap från 1980-talet och är utgångspunkt för denna studie. Syftet är att undersöka om mönstret från utred- ningen som läroboken refererar till även kan skönjas på den kommunala gymnasieskolan i X-kommun i dag, d.v.s. i vilken grad föräldrars yrke påverk- ar deras ungdomar att välja gymnasieskolans teoretiska program. Studien bygger på en surveyundersökning där en enkät gått ut till elever på gymnasiets studieförberedande- och yrkesförberedande program. Den teoretiska grunden till uppsatsen är främst hämtad från Pierre Bourdieus forskning kring utbild- ning och samhälleliga strukturer. Resultatet av undersökningen visar främst att snedrekryteringen till gymnasieskolans teoretiska program är gällande på den gymnasieskolan i X-kommun än i dag.
Nyckelord: gymnasieskola, föräldrar, studie- och yrkesförberedande program, segregation, demokrati, kapital, utbildning, yrke
Innehållsförteckning
Del I
Bakgrund, syfte och frågeställning 4
Disposition 6
Historisk bakgrund 7
Folkskolans inrättande
7
Grundskolans inrättande
8
Metod och avgränsningar 11
Metodologiska överväganden
11
Enkätens konstruktion
13
Kommunen och gymnasiet
15
Teoretiska utgångspunkter 16
Pierre Bourdieu
16
Basil Bernstein
20
Del II
Resultat 21
Del III
Resultatanalys och slutsats 30
Summary / Sammanfattning 33
Källförteckning 35
Bilagor 37
Bakgrund, syfte och frågeställning
1993 utbildade jag mig till lärare och har sedan dess arbetat som sådan. Eftersom jag är intresserad av skol- och demokratifrågor i allmänhet och historia i synnerhet föll det sig naturligt att välja ett ämne med skolhistorieanknytning till denna C-uppsats. Idén och intresset för undersökningen fick jag då jag höll på att rensa ut gamla läroböcker på jobbet och fann ett avsnitt i en av böckerna i samhällskunskap som handlade om utbildning och arbete. Boken, Jorden runt på nittio timmar, redovisar hur grundskolereformen genomfördes 1962 och att en snedrekrytering skett till gymnasieskolans teoretiska program, där andelen ungdomar med föräldrar med akademisk utbildning eller ett yrke som ”högre tjänsteman” eller liknande, verkade vara överrepresenterade.1
Från och med 1962 ändrade man skolsystem i Sverige. Vi fick den sammanhållna grundskolan. Tidigare hade man ett skolsystem där alla barn började i folkskola, men efter tre årskurser övergick en mindre antal till att pröva till realskola som gav tillträde till högre utbildningar. De elever som valde att gå realskola och senare gymnasium hade oftast föräldrar med liknande bakgrund. När man 1962 genomförde den sammanhållna grundskolan gjordes detta främst av två skäl. För det första ville man att alla ungdomar skulle ha samma möjligheter, oavsett föräldrarnas yrke, inkomst och bostadsort. För det andra tänkte man att samhället skulle tjäna på att så många ungdomar som möjligt hade utbildning. Enligt Jorden runt på nittio timmar, började man under 1980-talet på allvar att utvärdera hur väl föränd- ringen av skolsystemet hade slagit ut. Resultatet visade uteslutande att det inte hade skett några egentliga förändringar. Liksom tidigare var det föräldrarnas utbildning, yrke och inkomst som påverkade barnens studieval.2
Det finns flera motiv till varför alla skolbarn bör ha samma möjligheter, för att nämna några: ekonomiska, arbetsmarknadsmässiga och demokratiska. När det gäller ekonomiskt och arbetsmarknadsmässigt så är ekvationen inte så svår att förstå. En ökad utbildningsgrad bland stora flertalet av befolkningen leder till ökat välstånd och utveckling då flera avancerade arbeten kan utföras av fler personer. I läroplanen för såväl det obligatoriska skolväsendet som de frivilliga skolformerna poängteras att skolan vilar på en demokratisk grund.3
I Skollagen slås det fast att:
”Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom.”4
1 Kieser, Jan (1996): S.80-86
2 Ibid. S.84-85
3 Lpo 94 / Lpf 94. S.5 och 23
4 Skollagen 1 kap. 2§
Att alla elever bör ha samma möjligheter blir med andra ord en demokratisk fråga, där definitionen av demokrati innefattar dels en innehållsmässig aspekt där samhället gjort vissa områden gemensamma för att man ska kunna utvecklas både individuellt och gemensamt samt att få ett fullvärdigt liv. Dels en aspekt där demokratin vilar på värden som jämställdhet, mänskliga rättigheter, lika värde, medbestämmande, yttrandefrihet, åsiktsfrihet samt frihet från diskriminering. Förutom innehåll och värde handlar demokratibegreppet även om att demokratin ska bygga på demokratiska former som inbegriper sådant som hur beslut fattas, att alla röster värderas lika etc.5
Syftet med denna uppsats är med andra ord att undersöka om mönstret från utredningen som ovan anförd lärobok i samhällskunskap refererar till kvarstår än idag och det på en skola som gymnasieskolan i X kommun, alltså om föräldrars utbildning och yrke påverkar barnens studieval. Det vill säga i vilken grad föräldrars yrke och utbildning påverkar deras barn att välja gymnasieskolans teoretiska- respektive yrkesförberedandeprogram. Som tidigare nämnts var skapandet av grundskolan ett sätt att ge barn samma förutsättningar till arbete. Om skolan skall arbeta för och skapa förutsättningar för att alla elever skall ha samma möjligheter – en skola för alla, är det av stor vikt att ta reda på om det finns faktorer som försvårar detta. I de fall där dessa faktorer tidigare konstaterats är det av än större vikt att undersöka om det skett någon förändring eller om mönstret kvarstår. Om åtgärderna, vilka de nu än må vara, haft en positiv effekt för att leda problemet i önskad riktning så har man lyckats. Om inte, bör problemet på nytt lyftas fram för att eventuellt ändra inriktning och åtgärder. Synliggör man inte problemet vet man heller inte att man har det.
Med andra ord vill jag med denna begränsade studie undersöka om mönstret i tidigare anförd lärobok kvarstår på gymnasieskolan i X kommun, vilket med ganska hög sannolikhet skulle betyda att sambandet mellan förälder och barn finns på fler skolor eftersom den skola som studien genomförts på troligtvis inte i det avseendet är unik.
5 Fridolf, Marie & Rydberg, Gunnel (2002), S.72-73
Disposition
Uppsatsen omfattar tre delar – Intentionerna bakom undersökningen, själva genomförandet och sammanvägningen av de två första delarna. I den första delen presenteras och diskuteras arbetets bakgrund, syfte och frågeställning där en kortare introduktion till arbetet ges dels varför jag valt ämnet, men även så att läsaren ska får en inblick i vad arbetet handlar om samt vilket mål jag har med undersökningen och varför detta är värt att studera. Vidare ges en förhållandevis kort summarisk historisk bakgrund till den svenska skolans utveckling. Detta för att läsaren ska kunna bilda sig en uppfattning om vilka politiska beslut som historiskt tagits och därmed format svenskt utbildningsväsende. I denna första del behandlar jag även uppsatsens avgränsningar samt metodologiska överväganden så att läsaren kan skapa sig en bild av hur arbetet gjorts. Dessutom ges en kort presentation av X kommun och gymnasieskolan som undersökningen gjorts på för att läsaren ska kunna bilda sig en uppfattning om kommunens och skolans beskaffenhet. Denna första del avslutas med att de teoretiska utgångspunkterna redovisas som ligger som grund för tolkningen av surveyunder- sökningen. Tanken med att metodavsnittet kommer före de teoretiska utgångspunkterna är att först redovisa hur studien gjorts och därefter utifrån vilka premisser den ska tolkas. I del två presenteras resultatet från den surveyundersökning som genomförts. I den tredje delen belyser jag i den avslutande diskussionen, med en huvudsaklig utgångspunkt i Pierre Bourdieus teoretiska perspektiv men även utifrån Basil Bernsteins forskning, hur relationen mellan skola, elever och dess föräldrar bidrar till att upprätthålla och konservera en tillsynes gammal samhällsstruktur som troligtvis är hämmande för det svenska samhället.
Historisk bakgrund
För att läsaren lättare ska kunna sätta sig in i ämnets problematik samt förstå hur det svenska skolväsendet har utvecklats följer här en förhållandevis kortfattad bakgrund till vad som skett de senaste 200 åren.
Folkskolans inrättande
Under 1800-talets mitt genomfördes en rad liberala reformer i vårt land, däribland folkskolestadgan som bl.a. innebar att det i varje statsförsamling och i varje socken på landet skulle finnas minst en skola med utbildad lärare. Den innebar också att vi fick skolplikt och att staten tog på sig ansvaret för att utbilda lärare. 6 Men det är i sammanhanget (läs denna uppsats) inte att vi fick en folkskola som är det intressanta utan det som föregick inrättandet av den. Man kan inte komma ifrån att det sannolikt inte var att man från statsmakten sida hade för avsikt att öka antalet människor som kunde läsa, då läskunnigheten i landet redan under 1700-talets slut uppgick till ca 80 %.7 Under 1800 gick Sverige från att ha varit ett stånds- samhälle till att bli ett klassamhälle. Landet omvandlades även från ett jordbrukssamhälle till att bli ett industrisamhälle. I takt med framgångarna inom industrin förbättrades även levnadsförhållandena, vilket resulterade i att dödligheten sjönk med en kraftig befolknings- ökning som följd. Mellan 1800 – 1900 steg folkmängden i landet från ca 2,4 till ca 5 miljoner, detta trots att en omfattande emigration ägde rum. Befolkningsökningen ledde framför allt till att antalet jordlösa och obesuttna blev fler.8 Det snabbt förändrande industrisamhället krävde nya kunskaper för att hantera nya situationer. 1842 inrättades en allmän folkskola, vilket innebar att i stort sett alla unga var läs- och skrivkunniga i slutet av 1800-talet.9
Inrättandet av en folkskola hade även en annan funktion. Genom proletariseringen och städernas tillväxt av fattiga och utstötta försvann även den gemenskap och kontroll som kyrkan kunnat förankra i sin verksamhet. Man såg därför en stor risk i att en stor grupp av människor skulle lämnas utan undervisning i kristendom, vilket sågs som skydd mot osedlighet. Kyrkan hade därför till uppgift att ta ledningen i inrättandet av folkskolan.10
Reformivrarna för inrättandet av en folkskola i början av 1800-talet hade franska revolutionen i minne och en framstående upplysningspedagog, Carl Ulric Broocman, skissade
6 Richardson, Gunnar (2004). S.56-57
7 Melin, Jan, Johansson, Alf W & Hedenborg, Susanna (1997).S.184
8 Beckman, Mona (Red.) (1993). S.117-118
9 Ibid. S.168-169
10 Widerberg, Karin (1980). S.50-51
på ett skolsystem i tre trappor: ”barnskola” 6-8 år, ”medborgarskola” 9-14 år och
”gymnasium” för vidare studier. I barnskolan skulle man lära sig läsa skriva och räkna samt få undervisning i bibelkunskap och naturlära. Detta ansågs tillräckligt för ”den arbetande folk- klassen”, dvs. bönder och arbetare. Barnen i ”borgarklassen” skulle även gå i ”medborgar- skolan” och barnen till de styrande (främst adel och präster) skulle fortsätta till ”gymnasium”.
Debatten präglades av två motsatta uppfattningar om folkskolans roll och utformning. Den ena uppfattningen präglades av en liberal samhällssyn där skolan skulle inrättas som ett led i en demokratiseringsprocess. Den andra uppfattningen var de konservativas linje där syftet var att ta om hand och fostra den ökande arbetarklassens barn. När reformen genomfördes var det de konservativas linje som segrade.11
Grundskolans inrättande
1800-talets folkskola visade sig med åren otillräcklig, otidsenlig och bristfällig. Folkskolan kom under 1900-talets första hälft att konsolideras, men den differentierade skolan kom att leva kvar till slutet av 50-talet.12 Under perioden 1950 – 62 genomfördes en omfattande försöksperiod och utredningar där syftet var att undersöka huruvida en sammantagen nio årig grundskola var möjlig att genomföra.13
1962 infördes den sammanhållna grundskolan. Det var i huvudsak två skäl som låg bakom denna förändring. Dels ansåg man att alla ungdomar skulle ha samma möjligheter, oavsett föräldrarnas yrke, inkomst och bostadsort och dels tänkte man att samhället skulle tjäna på att så många ungdomar som möjligt hade utbildning.14 Till saken hörde också att man genom skapandet av grundskolan, som skulle bli en skola för alla, kom att föra samman folkskolans massutbildning med läroverkets elitutbildning, som tidigare skapade en splittring i den pedagogiska strukturen.15 Reformarbetet kom att gå trögt och därför tillsattes i mitten av 1970-talet en grupp av den socialdemokratiska regeringen som hade till uppgift att utreda den statliga skoladministrationen och en likvärdig utbildning. Kommittén angav tre steg en definition:
”1. Alla barn och ungdomar skall ha tillgång till en likvärdig utbildning oavsett bostadsort, ekonomiska förhållanden, kön, begåvning, utvecklingsnivå, intresseriktning, föräldrars studiebakgrund och intresse för barnens studier.
2. Alla ska ha rätt och bör få samma möjligheter till skolutbildning, vilket i sin tur innebär att 3. skolan måste göra särskilda insatser för dem som har behov av stöd och stimulans.”
11 Isling, Åke (1988): S.512-513
12 Marklund, Sixten (1984). S.15
13 Ibid. S.41-42
14 Kieser, Jan (1996). S.84-85
15 Isling, Åke (1988). S.629-630
I propositionen (prop. 1980/81. Den statliga skoladministrationen) fastställdes riktlinjerna och principerna för ansvaret.16 Dessa riktlinjer kom att ligga till grund för utarbetandet av nya läroplaner i början av 1990-talet.17
Inför inrättandet av en ny läroplan 1994 tillsattes en statlig utredning för att undersöka hur arbetet utvecklats med att utjämna den sociala snedrekryteringen i skolan. Utredarna slog då fast att de sociala strukturerna har en hög grad av stabilitet över tid och de processer som ligger bakom den sociala snedrekryteringen är både svår att blottlägga och att förändra. Man var också skeptisk och såg det som orealistiskt att man med utbildningspolitik kan uppnå det liberala måttet om jämlikhet. Däremot såg man att det kunde vara möjligt över tid att via utbildningspolitiska medel närma sig målet om jämlikhet i möjligheten till utbildning. Man fastslår också att den sociala snedrekryteringen beror på skillnader i skolprestationer mellan barn från olika sociala ursprung, men även att för elever med samma betyg inverkar föräldrarnas utbildning, klasstillhörighet och ekonomiska resurser på barnens utbildningsval.
För att komma tillrätta med dessa jämlikhetsproblem lyfter man främst fram ekonomiska och pedagogiska hinder. Dock ger man ett antal förslag för att skapa gynnsamma förutsättningar för en god rekrytering till högre studier och en möjlig utjämning av den sociala snedrekryteringen över tid. Bl.a. anser man att den obligatoriska skolgången bör vara odifferentierad i så hög grad som möjligt så att valmöjligheterna till gymnasiet inte begränsas.
Man betonar likvärdigheten mellan skolor som viktig så att inte föräldrars bostadsort påverkar studieresultatet. De enskilda skolorna bör även ha en allsidig socioekonomisk samman- sättning. Studiebegåvade elever bör uppmuntras och rådas till att ägna sig åt teoretiska studier.
Man ser också det som viktigt att studiestödet bör vara generöst och att alla gymnasieelever från alla gymnasieprogram ska ha möjlighet till att gå vidare till högre studier.18
1994 var det dags för införandet av en ny läroplan där både grund- och gymnasieskolan reformerades. Bland annat fastställdes att båda skolformerna skulle vila på en gemensam
”värdegrund”19 Häri fastslås bl.a. att skolväsendet vilar på demokratins grund och ska främja demokratiska värderingar. Skolan har dessutom en viktig uppgift att förmedla och förankra människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan män och kvinnor samt solidaritet med svaga och utsatta. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar.20 Gymnasieskolan ska dessutom utveckla
16 Lindensjö, Bo & Lundgren, Ulf P (2000). S.94-95
17 Ibid S.104-105
18 SOU 1993:85. S.398-400
19 Richardson, Gunnar (2004). S.197
20 Lpo 94/Lpf 94. S.5-6
elevernas kunskaper som förberedelse för såväl yrkesverksamhet som studier vid universitet och högskola.21 Ett led i detta var att varje elev som fullföljde ett nationellt program skulle få minst, beroende på om programmet var yrkesförberedande eller studieförberedande, en allmän behörighet att söka till universitet eller högskola.22
2011 är det tänkt att gymnasieskolan ska reformeras på nytt. Inför denna gjordes en statlig utredning där ett av de politiska direktiven inför utredningen var att endast studier på de studieförberedande programmen ska ge behörighet till akademiska studier.23
21 Lpo 94/Lpf 94. S.27
22 Richardson, Gunnar (2004). S.256
23 SOU 2008:27 S. 485
Metod och avgränsningar
För att om möjligt besvara ovan nämnda problemformulering har en enkätundersökning gjorts på gymnasieskolan i X kommun. Med tanke på frågeställningens konstruktion har jag gjort den bedömningen att den bäst besvaras med hjälp av denna metod. Visserligen hade intervjuer kunnat vara ett alternativ, men då studien bygger på att samla in kvantitativa fakta skulle dessa ha varit mycket tidskrävande. För att minimera reliabilitets- och validitetsfrånfall har därför enkäten konstruerats så att eventuella tolknings- och värderingsmöjligheter för respondenten minimerats.
Metodologiska överväganden
Denna studie görs som C-uppsats där det tidsmässiga omfånget för arbetet är begränsat, vilket självfallet har fått till följd att en avgränsning av ämnesområdet har varit nödvändig.
Enkätundersökningen skulle därför kunna ses som en del i ett eventuell fortsatt utredande av ämnet. Att studien är begränsad medför även att en total överblick av forskningsläget inte är möjlig. Dock har, utifrån förutsättningarna och efter min egen bedömning, en relativ god litteraturgenomgång gjorts.
Med utgångspunkt från den problemformulering som ställts har de strategiska urval av program och elever som gjorts, utgått ifrån dels historiskt traditionellt studieförberedande program som Samhällvetenskapliga- (SP) och Naturvetenskapliga (NV) programmen och dels utifrån yrkesutbildningar som leder till traditionella ”arbetaryrken” där akademiska studier inte är en nödvändighet. Eftersom flera av de yrkesförberedande programmen har en snedfördelning vad gäller kön, där vissa domineras av kvinnliga respektive manliga sökande, har jag valt ett kvinnodominerat (Omvårdnadsprogrammet, OP), ett mansdominerat program (Byggprogrammet, BP) och ett program där könsfördelningen är något mera jämn (Barn- och fritidsprogrammet, BF). Inget av gymnasieskolans yrkesförberedande program har en jämn könsfördelning där det går lika många av varje. Alternativet har visserligen funnits att gå ut till ett större antal elever, men med tanke på undersökningens omfång har jag bedömt att det tidsmässigt inte funnits utrymme för detta. För att göra undersökningen mer hanterbar och samtidigt få en relativt trovärdig studie bestämde jag mig för att gå ut till 150 elever på de studieförberedande programmen och lika många på de yrkesförberedande. Detta innebar att 75 elever besvarade enkäten på NV och lika många på SP samt 50 elever på vart och ett på de tre yrkesförberedande programmen BF, BP och OP. Innan eleverna besvarade enkäten
förklarade jag vad som avsågs med varje fråga så att inga missförstånd med frågornas innebörd skulle uppstå. De hade dessutom möjlighet att ställa frågor ifall någon fråga ändå verkade oklar.
Den strukturerade enkät som undersökningen bygger på har konstruerats så att utrymmet för respondentens tolkningar av frågorna har minimerats, detta för att avlägsna eventuella snedvridningar och för att reliabiliteten och validiteten i undersökningen ska vara så god som möjligt. Dock finns det finns vissa svagheter med denna undersökning. Bl. a. det som rör urvalet, där tillförlitligheten i studien sannolikt har ökat med antalet respondenter. Dessutom handlar de slutsatser som kan dras endast om hur det ser ut på gymnasieskolan i X kommun och inte i riket i stort, även om denna skola troligtvis inte är unik i detta sammanhang.
”En vanlig kritik som riktas mot surveymetoden är att den försöker blottlägga kausala relationer mellan variabler, en strategi som kritikerna inte anser vara tillämpbar på mänskliga handlingar, som är normalstyrda och inte ”orsakade”… Två variabler kan vara relaterade till varandra, men denna korrelation innebär inte att den ena variabeln orsakar en förändring hos den andra…När forskare påstår att det råder ett kausalt förhållande mellan olika fenomen, dvs. att A endast inträffar när B inträffar, så har forskarna i de flesta fall egentligen inte påvisat mer än hur starkt sambandet är mellan olika variabler.”
Annan kritik som brukar föras fram i samband med användandet av enkäter är att de som gör studien införlivar egna värderingar och beteendemönster som inte är relevanta.24
Om man utgår från denna kritik kommer undersökningen inte att ge några definitiva svar utan endast visa på eventuella tendenser som kan finnas rörande ämnesområdet, vilket också är dess syfte då studiens omfattning är begränsad. När det gäller egna värderingar och beteendemönster är det svårt att göra andra tolkningar än vad som angivits. Dvs. har föräldrarna till de elever som deltagit i studien en akademisk utbildning så har de. Däremot kan man aldrig vara säker på att de personer som deltagit i studien har svarat sanningsenligt.
Den hypotes denna undersökning bygger på är att andelen ungdomar i gymnasieskolans teoretiska program varierar med deras föräldrars utbildning och yrke. Med andra ord ökar andelen ungdomar på gymnasieskolans teoretiska program om föräldrarna har en högre utbildning och/eller ett ansett yrke. Enkätundersökningen kommer att analyseras utifrån de teoretiska utgångspunkter som fortsättningsvis ges. Dessutom kommer om möjligt det insamlade materialet att jämföras med den statistik som läroboken Jorden runt på nittio timmar visar.25
24 May, Tim (1997). S.141
25 Kieser, Jan (1996). S.84-85
Enkätens konstruktion
När det gäller enkätens konstruktion och tolkning kommer de frågor som ställts till dessa gymnasieungdomar att handla om deras föräldrars arbetssituation (se bilaga). Tanken är att utröna i vilken omfattning föräldern arbetar, vilket kan vara av intresse i korrelation med typ av arbete och genomgången utbildning. En annan fråga handlar om vilka arbeten föräldrarna har. Syftet med den frågan är att möjliggöra den klassifikation av yrken som senare ska jämföras med diagrammet i tidigare anförd lärobok.26 Vidare har en fråga ställts för att klargöra vad föräldrarnas arbete går ut på. Detta är viktigt att få reda på, då denna undersökning söker svar på i vilken grad föräldrars utbildning och yrkesstatus påverkar deras barns val av gymnasiestudier. För att ta ett exempel, om den som svarat på enkäten skriver att föräldern är egen företagare är det i denna studie skillnad på om personen driver en kiosk eller om den driver en privat läkarmottagning. Två frågor rör vilken typ av utbildning föräldrarna har, men framför allt omfattningen av densamma. För att öka trovärdigheten i en kvantitativ undersökning som denna hade resultaten med fördel kunnat köras genom ett dataprogram. Då jag inte har tillgång till något sådant har resultaten granskats manuellt, vilket kan ha givit upphov till misstag som jag är ovetande om.
För att studien därför ska kunna operationaliseras, där antalet variabler inte ska bli för många, har jag i samband med undersökande av utbildningsnivå delat in de personer som ingår i studien i tre kategorier. De elever där föräldrarna har högskole-/universitetsutbildning, de med föräldrar som har gymnasieutbildning och slutligen de elever där föräldrarna grundskoleutbildning.
När det sedan gäller ”yrkesstatus” är begreppet svårdefinierat då status kan vara olika för olika människor. Den direkta kopplingen vore att använda sig av den indelning som läroboken Jorden runt på nittio timmar fastställer, men då boken inte anger någon definition av vilka yrken som döljer sig bakom exempelvis kategorierna ”högre tjänstemän och större företagare”
eller ”tjänstemän på mellannivå” kan det vara svårt att veta vad begreppen står för. Jag har emellertid gjort en egen tolkning av dessa som jag tror inte ska avvika allt för mycket från de i läroboken. Vad gäller kategorierna ”högre tjänstemän och större företagare” och ”tjänstemän på mellannivå” har jag slagit ihop dessa eftersom kommunen är relativt liten och antalet större företag är förhållandevis få, vilket skulle få en alltför snedvriden effekt. I den tolkning jag gjort innefattar de yrken som döljer sig bakom denna kategori exempelvis förvaltningschefer, chefer för företag med fler än 20 anställda, ekonomichefer och läkare. I den andra kategorin
26 Kieser, Jan (1996). S.84-85
har jag slagit ihop bokens kategorier ”Lägre tjänstemän”, ”Jordbrukare/fiskare” och
”Småföretagare”. Detta med anledning av att antalet fiskare i kommunen är relativt få samt att jordbruken är förhållandevis få och små, men att dessa idag drivs som företag. Till yrken som jag räknat som ”Lägre tjänstemän” finns exempelvis lärare och sjuksköterskor och till
”Småföretagare” har jag räknat företag med färre an 20 anställda. När det sedan gäller
”Arbetare med yrkesutbildning” har jag behållit kategorin som den anges i boken och där räknat in yrken som byggnadsarbetare, elektriker och målare. Även kategorin ”Arbetare utan yrkesutbildning” har jag behållit enligt boken och där räknat yrken som butiksbiträde och lokalvårdare. I studien har även föräldrarnas arbetsförmåga undersökts i mening om föräldrarna arbetar eller ej. Detta har gjorts i syfte att utröna om skillnader finns bland yrkesförberedande elevers föräldrar och studieförberedande elevers föräldrar. För att undersöka om val av program har att göra med hur man lyckats tidigare i sin skolgång har eleverna fått ange vilket betygsmedel de hade när de avslutade grundskolans årskurs nio.
Avsikten med denna fråga är att se vilka elever det är betygsmässigt som söker programmen som studien omfattar. Här bör man dock väga in att det rör sig om ett enkätsvar där eleverna dels kanske har glömt vad de hade för betygsmedel samt att de ej vill svara helt sanningsenligt just därför att man kanske vill verka bättre än vad man är. Resultatet hade kanske blivit annorlunda om man gått in och granskat skolans intagningsstatistik för de olika programmen.
Vidare har en fråga ställts kring hur mycket eleverna upplevde sig ha påverkats av sina föräldrar i samband med sitt val av program till gymnasiet. Syftet med denna fråga är att, om möjligt se tendenser till, huruvida föräldrar aktivt försöker påverka och vägleda sina barn i ett led i den sociala reproduktionen. Eleverna har också fått svara på varför de valde ett studieförberedande program och inte ett yrkesförberedande och tvärtom beroende på vilket program man gick. Tanken med denna fråga är att se hur eleverna ser på den typ av program man själv går och hur man ser på den andra formen samt att få en uppfattning om hur de ser på studier och vad de syftar till. Eftersom denna fråga är mer öppen än de övriga har den kategoriserats utefter det svarsmönster som uppstått. Enkäten avslutas med en fråga om eleverna tror att de i framtiden kommer att ägna sig åt akademiska studier. Anledningen till denna fråga är att få en uppfattning om hur eleverna ser sig själv agera i framtiden och huruvida de kommer att bryta eller konsolidera rådande sociala levnadsmönster. Samtidigt bör man vara medveten om att denna fråga handlar om vad eleverna ser som en framtida möjlighet och inte ett faktiskt resultat.
Kommunen och den kommunala gymnasieskolan
För att läsaren ska kunna bilda sig en uppfattning om kommunens och skolans beskaffenhet följer här en kort presentation av kommunen och den gymnasieskola som studien ägt rum på.
X är en kommun i norra X län med ca 37 000 innevånare. De tre största näringsgrenarna är tillverkning och utvinning, vård och omsorg samt handel och kommunikation. De fem största arbetsplatserna med flest anställda är i storleksordning den egna kommunen, landstinget, Holmen skog AB, Hiab och Ericsson Network Technologies AB. Kommunen har ett social- demokratiskt styre och har haft det under ett flertal mandatperioder. Kommunalskatten är något högre än genomsnittet i riket.27
Kommunens utbildningsnivå, i förhållande till riket, kan åskådliggöras med nedan följande figur. SCB redovisar även ett bortfall på 1 % på grund av saknade uppgifter, detta redovisas ej i Fig.1.
Fig. 1 Utbildningsfrekvens i X kommun jämfört med riket i åldrarna 25-64 år, redovisat i procent.
Befolkning Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildn. Eftergymnasial utbildn.
Folkskoleutbildn. Grundskoleutbildn. högst 2 år
3 år el.
mera
kortaree än 3 år
Minst 3 år
Antal % % % % % %
X kommun 18 890 6 % 12 % 34 % 20 % 12 % 15 %
Riket 4 847 121 5 % 10 % 28 % 19 % 14 % 22 %
Källa: www.scb.se/UF0506 [Åtkomst 100315]
Eftersom studien rör socioekonomisk differentiering i förhållande till utbildning kan det även vara på sin plats att redovisa ekonomisk statistik rörande förvärvsinkomst i X-kommun jäm- fört med hur det ser ut i riket som helhet.
Fig.2 Sammanräknad förvärvsinkomst per kommun 2000 och 2008 bland kvinnor och män som var 20 år och äldre och som var folkbokförda i Sverige 31/12 respektive år, redovisat i kronor.
2000 2008
Kvinnor Män Samtliga Kvinnor Män Samtliga
X kommun 163 696 224 705 188 899 184 536 252 427 214 206
Riket 169 030 234 413 197 461 193 800 262 785 224 740
Källa: www.scb.se/Pages/TableAndChart____225792.aspx hämtad [Åtkomst 100520]
För att öka perspektivet på undersökningen kan det även vara av vikt att nämna vissa faktauppgifter om skolan. Gymnasieskolan har ett elevantal på ca 1 800 elever, vilket gör skolan till en av de, till antalet elever, största skolorna i landet. Skolans huvudsakliga upptagningsområde är den egna kommunen samt en närliggande kommun. Skolan har 13 nationella och tre lokala program.28
27 Hudiksvalls kommun, www.hudiksvallskommun.se [Åtkomst 100315]
28 Ibid
Teoretiska utgångspunkter
När det gäller forskning kring utbildning och samhälleliga strukturer har jag i mina sociologistudier förstått att Pierre Bourdieu är en central gestalt i dessa sammanhang. Det känns därför naturligt att anamma hans teorier som utgångspunkt för denna uppsats, där Bourdieus sätt att uppfatta relationer mellan individer och strukturer uppfattas som de mest centrala. Den presentation av hans nyckelbegrepp som jag valt att redogöra för är mycket förenklad och komprimerad. Bourdieu har i sina utbildningssociologiska studier sökt åskåd- liggöra de mekanismer som styr den sociala reproduktionen i samhället utifrån sin dialektiska metodologi, vilket innebär att strukturer, socioekonomiska och kulturella förutsättningar för skolans arbete i samhället kartläggs. Ytterligare en teori som haft betydelse för området är Basil Bernsteins språkstudier som jag redogör för i slutet av denna teoridel.
Pierre Bourdieu
Allt fler forskare framhåller vikten av att betrakta klass mindre som en socioekonomisk klassifikation och mer som ett kulturellt, socialt och känslomässigt uttryck för differentiering, genom aktiva handlingar och sociala relationer. Här fungerar Pierre Bourdieus studier av klassrelationer i det franska samhället som en inspiration för många forskare.29
Bourdieu har beskrivit skolsystemet som relativt självständigt i förhållande till statsmakterna, där skolans funktioner dels är att lära nästa generation de kulturella tillväga- gångssätt som gör att den kan klara sig och få ett arbete och säkra sin existens. Dels även en funktion att som institution reproducera samhällets kulturella och ideologiska grundvalar. Det sistnämnda görs genom förmedling av kulturellt kapital via ett allmänt erkännande av samhällelig neutralitet och genom att officiellt stadsfästa och cementera att sociala skillnader framträder som utbildningsmässiga skillnader.30 Människor sorteras utifrån det vi kollektivt erkänt och inte ifrågasatt genom intelligensen, vilket gör att människor med låg intelligensnivå riskerar att bli utestängda och ägna sig åt kriminell verksamhet eller drabbas av psykiska kriser, mental sjukdom och självmord.31 Med andra ord reproducerar skolan klassamhället genom att gynna barn från resursstarka familjer genom att leda och garantera dem tillgång till samhällets dominerande positioner.32
29 Ambjörnsson, Fanny (2004). S.35-36
30 Olesen, Sören Gytz & Pedersen, Peter Möller (Red.) (2004) S.150
31 Bourdieu, Pierre (2004). S.41-42
32 Andersen, Heine & Kaspersen, Lars Bo (Red.) (2003). S.403
Efter att ha studerat några olika texter av Bourdieu ser man att den sociologi han för fram till stor utsträckning handlar om att bryta ned dualismen mellan abstrakt teoretiserande och teorilös empirism. Hans arbete kännetecknas av den centrala roll han tillskriver sociala och ekonomiska förhållanden. Strukturella grundvillkor och maktförhållanden genomsyrar alla vardagliga händelser och påverkar individens habitus, en slags kognitiv eller mental karta utifrån det individen uppfattar, förstår och värderar den värld den lever i. Habitus består av internaliserade strukturer som vägleder individens tänkande och handlande, vilket visar sig i det personen gör – kroppshållning, språk, smak etc.33 Genom habitusbegreppet har Bourdieu kunnat studera människors vardagsliv och handlingsmönster. För att undvika en ensidig fokusering på objektivt definierade positioner och strukturer använder han sig av begreppet fält. Ett fält skulle kunna definieras som ett strukturerat system av sociala positioner som ägs av antingen individer eller institutioner och vars natur bestämmer villkoren för dess innehavare. Det är även ett system av sociala krafter som finns mellan dessa positioner, vars interna maktförhållande styr fältets struktur. Fältet är en dynamisk företeelse där det ständigt pågår en kamp om olika positioner och resurser som Bourdieu i sin tur kallar kapital, vars förvärvande och behärskande kan garantera olika former av maktinnehav.34
Bourdieu har delat upp kapitalbegreppet i fyra olika former beroende på vilka resurser som står i centrum för sociala relationer. Dessa fyra former är – Ekonomiskt kapital (pengar, egendom etc.), Kulturellt kapital (smak, legitim kunskap mm. relaterade till konst, språk utbildning etc.), Socialt kapital (relationer och förbindelser till andra som genererar karriär- avgörande resurser) och Symboliskt kapital (innehav av prestige, ära och status man fått genom att förvärvat någon av de andra kapitalformerna. Värdet av det symboliska kapitalet erkänns när det har accepterats som legitimt av andra).35 Dessa kapitalformer påverkar varandra ömsesidigt och är överförbara inom familjen. Exempelvis kan en välbeställd familj som bosätter sig i ett område med hög status, i det närmaste, garanteras att skolan där eleverna rekryteras från har hög status. Genom denna sociokulturella miljö kommer barnen att skaffa sig vissa typer av värderingar som är viktiga för det kulturella kapitalet.36
Av detta kan man dra slutsatsen att det handlar om allt ifrån klädsmak, fritidsintressen och musik till framtidsplaner. Detta kulturella kapital gör att kontakter kan knytas bland dessa barn som därefter kan utveckla relationer med andra i samma sociala miljö. På så vis ökar
33 Bourdieu, Pierre (2004). S.13-20
34 Olesen, Sören Gytz & Pedersen, Peter Möller (Red.) (2004) S.152-153, Bourdieu, Pierre (2004). S.43-47, Bourdieu, Pierre & Passeron, Jean-Claude (2008). S.23
35 Andersen, Heine & Kaspersen, Lars Bo (Red.) (2003). S.426
36 Bourdieu, Pierre & Passeron, Jean-Claude (2008). S.18
även möjligheterna att i framtiden nå sådana positioner i samhället där symboliskt kapital är inblandat. Som delvis nämnts tidigare menar Bourdieu att skolan tar den dominerande klassens habitus och utformar den som en slags mall för önskvärda kunskaper. De personer som fått grunden till dessa kunskaper genom den primära socialisationsprocessen och som fortsätter att bygga upp den genom familj och umgängeskretsar, har ett oåterkalleligt försprång i förhållande till sina jämnåriga från kapitalmässigt mindre bemedlade familjer.37 Liksom de dominerande ekonomiska institutionerna är skapade till förmån för dem som har tillskansat sig ekonomiskt kapital, är utbildningssystemet utformat till förmån för dem som har kulturellt kapital. Användandet av språket och uppmuntrandet av vissa typer av intressen är bland de främsta utsorteringsmekanismerna i skolan. Den ideologiska bilden som legitimerar och rättfärdigar hela processen är formell likvärdighet, lika chanser och möjligheter för alla.
När de ”kapitalfattiga” har internaliserat denna bild, börjat betrakta den som rimlig och naturlig och därvidlag anpassat sina insatser till förväntningar. Då har de, menar Bourdieu, utsatts för symboliskt våld.38
Detta innebär att villkoret för symboliskt våld, förutom innehavet av ekonomiskt kapital, är besittandet av symbolisk makt. Symbolisk makt innebär makten att skapa föreställningar om verklighet eller makten att konservera eller omvandla nuvarande klassificeringar gällande kön, ålder och social status och detta görs genom de ord som används för att kategorisera eller beskriva individer, grupper eller institutioner. Kring sociala klassifikationer eller kategori- seringar, vilka är den symboliska maktens främsta instrument, pågår ständiga kamper och konflikter mellan skilda symboliska makter vars syfte är att förverkliga sin vision av den legitima divisionen mellan olika grupper. De objektiva maktrelationerna tenderar med andra ord att reproduceras och förstärkas genom symboliska maktrelationer. Om de rådande socio- ekonomiska förhållandena skall förändras måste först sättet att skapa den sociala världen förändras, påpekar Bourdieu. För att en symbolisk makt skall kunna göra anspråk på att erbjuda en legitim bild av relationer måste två förutsättningar till. Den första är att symboliskt kapital, som symbolisk makt är beroende av, måste finnas tillgänglig. Makten att påtvinga andra sitt synsätt på världen, inte minst när det gäller att få underordnade grupper att acceptera sin underordnade position i samhället som ”naturlig”, är beroende av den sociala auktoritet som innehavarna av den symboliska makten i fråga har förvärvat i tidigare kamper på fältet. Den andra förutsättningen är omfattningen av överensstämmelsen mellan det av
37 Bourdieu, Pierre (2004). S.119-120
38 Bourdieu, Pierre & Passeron, Jean-Claude (2008). S.41
innehavarna av symbolisk makt föreslagna synsättet och den faktiska situationen på fältet.
Symbolisk makt blir till makt enbart när dess beskrivningar är överensstämmande med tingens rådande ordning. Om så är fallet blir resultatet att den rådande ordningen tenderar att förstärkas och reproduceras, menar Bourdieu.39
Andra begrepp Bourdieu använder sig av är doxa och illusio. Bourdieu anser att varje fält har sin egen doxa, föreställningar om vad som är rätt och orätt, normalt och onormalt. Detta innebär att ett fälts doxa består av en uppsättning prereflexiva, icke medvetandegjorda, delvis förkroppsligande beteenderegler för det spel som gäller på fältet. Gemensamt för alla fält är kampen mellan fältets etablerade och dess nykomlingar. De etablerade står för fältets doxa och betraktas som den dominerande parten, medan fältets nykomlingar kännetecknas av ett visst mått av heterodoxi, men betraktas som den dominerade parten i fältet. Illusio handlar om att man är indragen i ett spel, där man investerar i spelet och att man tar det på så stort allvar att man glömmer att det är ett spel. Illusio beskriver relationen spelarna har till sitt fält även i situationer där aktörerna är oense och missnöjda. Att delta i fältets stridigheter innebär att man anser att fältet är värt att konkurrera om. Fältets undergång börjar då spelarna funderar över om spelet är värt att spela.40
I ett skolperspektiv skulle fältet/fälten bl.a. innehålla spänningar och kamper mellan olika institutioner, individer och grupper. Detta innebär att så länge det finns vinster att göra och att skolan finns kvar som statlig institution, men även som företeelse över huvudtaget, borgar det för att personer kommer att vilja satsa sitt kapital i det. Samtidigt fungerar detta som drivkraft för utveckling inom ”skolfältet”.
Sammanfattningsvis pågår det inom ett visst fält (exempelvis utbildningsfältet) kamper mellan olika institutioner, individer och grupper (exempelvis skolor, den lokala politiska ledningen, föräldrar) om olika kapitaltyper (ekonomiskt, kulturellt, socialt, symboliskt). För att kunna studera, förstå och förklara upphovet till, utvecklingsförloppet och utgången av dessa processer måste vi samtidigt studera relationerna mellan strukturer, habitus och den symboliska maktens logiker.
39 Bourdieu, Pierre (2004). S.150-162
40 Andersen, Heine & Kaspersen, Lars Bo (Red.) (2003). S.418-419
Basil Bernstein
En annan forskare som haft betydelse i detta sammanhang är Basil Bernstein. Enligt honom använder sig arbetarklassen av ett språk som han benämner som ”begränsad kod”. Detta sätt att använda språket rymmer flera outtalade förutsättningar och där talaren förväntar sig att andra ska förstå. Föräldrarna uppfostrar sina barn på ett direkt sätt genom att använda belöningar och klander för att skapa ett ”riktigt” beteende. Detta språk passar bättre vid samtal kring konkreta saker än diskussioner kring abstrakta idéer och skeenden. Den språkliga utvecklingen för medelklassens barn benämner Bernstein med ”utvecklad kod”, vilket innebär att språket och ordens betydelse anpassas efter situationen. Detta gör att dessa barn får lära sig att använda språket på ett mindre kontextberoende sätt som i sin tur gör att barnen får lättare att generalisera och uttrycka abstrakta idéer. Enligt Bernstein kommer de barn som tillägnat sig en utvecklad kod att klara sig bättre i skolan eftersom deras språk stämmer bättre överens med skolans språknormer. Barn som lärt sig använda en utvecklad kod kommer med andra ord att lyckas bättre i skolan.41
Det är således detta som utgör studiens utgångspunkt. Avslutningsvis för att förstå varför individer handlar som de gör är det först när positioner, erfarenheter och representationer ställs i relation till varandra i ett visst sammanhang, ett fält, man kan synliggöra en förklaring till varför differentieringen till gymnasieskolans teoretiska program skapas och vidmakthålles.
41 Giddens, Anthony (1989). S.427-428
Resultat
Enligt Bourdieu och som tidigare nämnts, pågår det inom ett visst fält kamper mellan olika institutioner, individer och grupper om olika kapitaltyper. För att kunna studera, förstå och förklara upphovet till utvecklingsförloppet och utgången av dessa processer måste vi sam- tidigt studera relationerna mellan strukturer, habitus och den symboliska maktens logiker.42 Som nämnts i teoriavsnittet menar Basil Bernstein att arbetarklassen använder sig av ett språk som han benämner som ”begränsad kod”, ett sätt att använda språket som rymmer flera outtalade förutsättningar och där talaren förväntar sig att andra ska förstå. Den språkliga utvecklingen för medelklassens barn benämner Bernstein med ”utvecklad kod”, vilket innebär att språket och ordens betydelse anpassas efter situationen. Detta gör även att dessa barn får lära sig att använda språket på ett mindre kontextberoende sätt som i sin tur gör att barnen får lättare att generalisera och uttrycka abstrakta idéer.43
Göran Arnman och Ingrid Jönsson slår fast att sämre skolresultat i vissa grupper inte beror på någon enskild faktor i barnens liv som relationen lärare – elev, kamratgrupp utan på grund av effekten av de samlade levnadsvillkoren. Metoder och innehåll i skolan är utformade av vissa sociala skikt och passar därför deras barn bättre än andra. Föräldrarnas arbetssituation har ett starkt samband med de olika levnadsvillkor eleverna lever under, där skolmiljön endast är en del av elevens livssituation.44
Anne-Sofie Rosén har i en studie av elevers studieresultat kommit fram till att något som påverkar jagutvecklingen i tonåren anses vara förhållandena i individens familjebakgrund, exempelvis föräldrarnas utbildning och socioekonomiska status. Barn till föräldrar med längre utbildning tenderar att lyckas bättre i skolan än barn vars föräldrar saknar utbildning. Orsaken kan vara att de med längre utbildning ger sina barn tid för att lyssna och uppmuntran samt uppmaningar att förtydliga sig och att argumentera bättre.45
Vi ska nu se ifall Bourdieus teorier kring habitus, fält och kapital samt Bernsteins
”begränsade” respektive ”utvecklade” kod slår igenom på gymnasieskolan i X kommun. Detta borde i sådana fall innebära att barn som har en bakgrund och uppväxtmiljö där föräldrarna har yrken som högre tjänsteman/större företagare i högre grad väljer gymnasieskolans teoretiska program framför yrkesförberedande program. På samma sätt bör barn till arbetare med och utan yrkesutbildning i högre grad välja yrkesförberedande program framför
42 Bunar, Nihad (2001). S.27-36
43 Giddens, Anthony (1989). S.427-428
44 Arnman, Göran & Jönsson, Ingrid (1985). S.20-22
45 Andersson, Bengt-Erik (Red.) (2001). S.214-216
teoretiska. Nedan följer ett diagram från tidigare anförd lärobok i samhällskunskap, Jorden runt på nittio timmar, som visar hur det såg ut i landet under 1980-talet. Därefter följer ett diagram som visar hur det ser ut på undersökta program på gymnasieskolan i X kommun.
Fig.3 Föräldrars yrke i förhållande till deras barns val av teoretiska program på gymnasiet som läroboken Jorden runt på nittio timmar redovisar utifrån en statlig utredning gjord på 1980-talet.
Källa: Kieser, Jan (1996). S.86
Fig.4 Föräldrars yrke i förhållande till deras barns val av teoretiska program på gymnasieskolan i X kommun gjord 2008.
Ande l av de ras ungdomar i gymnasie ts te ore tiska program i proce nt
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Arbetare utan yrkesutbildning
Arbetare med yrkesutbildning T jänstemän på lägre nivå o småföretagare T jänstemän på högre/mellannivå o störreföretagare Föräldrars yrke :
Som den uppmärksamme läsaren själv kan se har antalet kategorier minskats och slagits ihop.
Anledningen är, som tidigare nämnts, att kommunen är relativt liten och antalet större företag och därmed tjänstemän på högre nivå är förhållandevis få. Likheten de två diagrammen mellan är frapperande lika, vilket skulle betyda att mönstret ännu består. Man kan till och med göra den tolkningen att skillnaderna i samhället stärkts, men detta skulle även kunna bero på att kategorier slagits ihop.
Nedan följer några diagram som är tänkt att visa om föräldrars studiebakgrund har någon betydelse för vilket program deras barn väljer på gymnasiet. Redovisningen av diagrammen visar dels hur förhållandet ser ut mellan studieförberedande och yrkesförberedande program.
Jag har även gjort en uppdelning efter kön eftersom jag i samband med sammanställningen av materialet fann några, som jag och kanske andra personer med intresse för genusförändringar i samhället anser, väl noterbara tendenser.
Fig. 5 Föräldrars utbildning på undersökta yrkesförberedande(YF) och studieförberedande(SF) program på gymnasieskolan i X kommun uppdelade på kön i procent.
0 10 20 30 40 50 60 70 80
YF pappor YF mammor SF pappor SF mammor
Inget av ovanstående Sexårig grundskola Nioårig grundskola
Tvåårig gymnasieutbildning
3- eller 4årig teoretisk gymnasieutbildning
Av detta diagram kan man tydligt utläsa att teoretisk utbildning är den vanligaste formen i alla fyra kategorierna, vilket gör att man ligger betydligt högre än genomsnittet för såväl kommunen i sig som riket som helhet.46 Detta gör att denna uppgift verkar osäker, men kan vara sann då urvalet grundar sig på en relativt liten del av populationen i kommunen. En möjlig orsak är att eleverna blandat ihop nuvarande utbildning där alla program sedan 1994 omfattar tre års studier med det som var gällande innan, då endast teoretiska studier hade denna längd eller längre. Intressant är dock att mammorna verkar vara de med högst utbildning inom respektive familj. Bland de yrkesförberedande elevernas pappor har mer än en tredjedel inte gått gymnasiet överhuvudtaget utan slutat efter grundskolan och därefter börjat arbeta. Bland de studieförberedande elevernas pappor är de, utan gymnasieutbildning, en av fem. Värt att notera är även att cirka två tredjedelar av de studieförberedande elevernas mödrar har en tre- eller fyra årig teoretisk gymnasieutbildning och mer än 90 % har gått
46 Se Fig.1
gymnasiet. När det gäller de studieförberedande elevernas pappor har två av tio inte gått gymnasiet.
Fig.6 Föräldrars utbildning på undersökta yrkesförberedande(YF) och studieförberedande(SF) program på gymnasieskolan i X kommun totalt i procent.
0 10 20 30 40 50 60 70
Inget av ovanstående Sexårig grundskola Nioårig grundskola Tvåårig gymnasieutbildning 3- eller 4årig teoretisk gymnasieutbildning
YF totalt SF totalt
I Fig. 6 framgår det tydligt att de studieförberedande elevernas föräldrar i högre grad dels har en gymnasieutbildning, men även att denna grupp har en teoretisk utbildning om tre- eller fyra år. Som tidigare nämnts kan denna uppgift vara osäker. Bland de yrkesförberedande elevernas föräldrar finns det några som inte gått igenom svenskt utbildningssystem eller gått kortare tid, motsvarande den gamla folkskolan omfattande sex år.
Fig.7 Föräldrars utbildning på universitets/högskolenivå på undersökta yrkesförberedande(YF) och studieförberedande(SF) program på gymnasieskolan i X kommun uppdelade på kön i procent.
0 10 20 30 40 50 60 70
Univeritets/högskoleutbildning
Pappor YF Mammor YF Pappor SF Mammor SF
Liksom nämnts tidigare är det mödrarna som verkar utbilda sig mest. I Fig. 7 framgår att en stor del av de studieförberedande elevernas mammor har en akademisk utbildning.
Mammorna till de yrkesförberedande eleverna ligger nästan på samma nivå som de studieförberedande elevernas pappor, medan andelen yrkesförberedande elevers pappor med akademisk utbildning är förhållandevis låg. Även när det gäller eftergymnasial utbildning ligger den urvalsgruppen över såväl kommungenomsnittet som genomsnittet för riket, vilket i sig är ett samband. Detta blir än mer tydligt i nedanstående diagram som visar föräldrars utbildning på universitets/högskolenivå totalt i procent. Bland de studieförberedande elever- nas föräldrar är det i stort sett dubbelt så vanligt med akademisk utbildning som hos de yrkesförberedande föräldrarna.
Fig.8 Föräldrars utbildning på universitets/högskolenivå på undersökta yrkesförberedande(YF) och studieförberedande(SF) program på gymnasieskolan i X kommun totalt i procent.
0 10 20 30 40 50 60
Univeritets/högskoleutbildning
SF YF
Fig.9 Föräldrars arbetssituation på undersökta yrkesförberedande(YF) och studieförberedande(SF) program på gymnasieskolan i X kommun uppdelade på kön i procent.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Pappor YF Mammor YF
Pappor SF Mammor SF
Arbetar heltid Arbetar deltid Arbetslös Annat
Av diagrammet kan man utläsa att en relativt stor andel av urvalsgruppens föräldrar har arbete och arbetar heltid. Deltidsarbetande finner man främst bland de yrkesförberedande elevernas mammor, men även mammorna till de studieförberedande eleverna arbetar i högre grad deltid än papporna överlag. Med den kategori som benämns med ”Annat” avses personer som gått i pension, är sjukskriven eller har avlidit.
Fig.10 Elevers medelbetyg efter avslutad grundskola på undersökta yrkesförberedande(YF) och studieför- beredande(SF) program på gymnasieskolan i X kommun uppdelade på tre betygsgrupperingar och redovisade i procent.
0 10 20 30 40 50 60 70 80
SF YF
0-155p 160-235p 240-320p
Av utfallet av detta kan man se att de flesta av de elever som går på ett studieförberedande program har ett medelbetyg som är högre än 240 poäng. Detta innebär att dessa elever har ett medelbetyg som motsvarar VG i snitt eller bättre. I stort sett alla elever på studieförberedande har över 160 poäng, vilket innebär G i medelbetyg eller bättre. Endast 1 % har uppgivit att de har ett betygsmedel som innebär att de inte har godkänt i alla ämnen från grundskolan. När det gäller de elever som går på yrkesförberedande program ligger ca tre av fyra inom intervallet 160 – 235 poäng. Detta skulle i sådana fall innebära att dessa är i snitt godkända i alla ämnen från grundskolan och eventuellt med några betyg som är bättre än godkänt. Ca 10
% av eleverna i de yrkesförberedande programmen har inte godkänt i alla ämnen från grundskolan och ca 15 % har ett betygsmedel som motsvarar VG eller bättre. Vad gäller resultatet på denna fråga så kan den eventuellt upplevas som känslig i högre grad än övriga frågor i enkäten då denna fråga handlar om en skiktning utifrån eleven egna prestation. Man bör därför vara medveten om att detta rör sig just om ett enkätsvar där eleverna dels kanske har glömt vad de hade för betygsmedel samt att de ej vill svara helt sanningsenligt just därför att man kanske vill verka bättre än vad man är. Resultatet hade kanske blivit annorlunda om man gått in och granskat skolans intagningsstatistik för de olika programmen.
Fig. 11 Elevernas uppfattning över deras föräldrars inflytande över deras val av program till gymnasiet på undersökta yrkesförberedande(YF) och studieförberedande(SF) program på gymnasieskolan i X kommun redovisat i procent.
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
SF YF
Inte alls Något
Ganska mycket Mycket
Helt
Utav detta diagram kan man utläsa att de flesta, över 85 %, av eleverna på de yrkesförberedande programmen upplever att deras föräldrar inte alls eller något försökt att påverka dem att välja program till gymnasiet. I de studieförberedande programmen verkar det som eleverna i högre grad ha påverkats av sina föräldrar. För ett 60-tal av de 150 elever som går ett studieförberedande program tycks föräldrarna haft ganska mycket inflytande eller mer eller mindre ha bestämt vilket program deras barn ska gå.
Fig. 12 och 13 Elevers motivering till att man valt det program man går på undersökta Yrkesförbered- ande(YF) och studieförberedande(SF) program på gymnasieskolan i X kommun redovisat i procent.
SF
28
18 13
24 8
9
Yrke som kräver utbildning
Osäker vad man vill bli
Gillar att studera
Få en bred utbildning
Få ett bra arbete med hög lön
Ämnesområden som intresserar
YF
20
12
18 39
5 6
Mindre "plugg"
Osäker vad man vill bli Gjort sitt yrkesval Snabbt ut i yrkeslivet Jobba med människor Arbeta med kroppen
De tydliga skillnaderna här är att många elever på de yrkesförberedande programmen vill komma ut i arbetslivet så fort som möjligt, eventuellt p.g.a. att de är trötta på att studera.
Eleverna på de studieförberedande programmen tycks gilla studier och har en långsiktig plan mot yrken som kräver akademiska studier. Andelen elever som är osäkra på vad man vill bli är förhållandevis lika.
Fig. 14 Elevers uppfattning huruvida de kommer att ägna sig åt akademiska studier på undersökta yrkes- förberedande(YF) och studieförberedande(SF) program på gymnasieskolan i X kommun redovisat i procent.
I stort sett alla elever på de studieförberedande programmen ser sig i framtiden ägna sig åt akademiska studier. Motsvarande siffra för de yrkesförberedande programmen landar på drygt hälften. Skulle detta besannas och bli verklighet skulle nästan 80 % av alla elever som ingått i
studien studera vidare på högskola/universitet. Nu bör man vara medveten om att program som Omvårdnadsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet är program där man mer eller mindre tvingas till vidare studier för att vara anställningsbara inom de sektorer utbildningarna riktar sig mot. Dessutom bör man vara medveten om att det handlar om vad eleverna ser som en framtida möjlighet och inte ett faktiskt resultat.
