Resultatdiskussion

Denna studie har som syfte att ta reda på hur föräldrar upplever/ser på svensk förskola, dess normer och värderingar. Vi söker kunskap om vilka faktorer som kan göra att det skapas barriärer mellan föräldrar och förskola. Vi har undersökt kommunikativa och kulturella

barriärfaktorer som kan ha betydelse för samspel och kommunikation mellan hem och

förskola.

Vi har bland annat utgått från Bouakaz (2009) som undersökt ämnet i mångkulturella skolor och där det visade sig att barriärerna bland annat berott på språket, kunskap om svenska skolsystemet, skriftligt material på föräldrarnas eget språk samt lärare som inte tillämpat strategier för att engagera föräldrar. Vi har kommit fram till att intervjupersonernas svar ger ytterligare kunskap och förståelse för vilka faktorer som spelar roll när barriärer byggs upp mellan hem och förskola. Exempel på faktorer var brist i kommunikation, information på modersmålet, betydelsen av personal och tolk som pratar samma språk som familjerna och ödmjukhet från personalen i mötet med föräldrarna. Det är en nyvunnen kunskap att vissa förskolor använder sig av “språkdomäner” för att kartlägga barnets språkliga miljö, vilket är användbart när man ska beställa tolk eller använda personal i samtal med föräldern. Förskolan kan även använda underlaget i arbetet med barnet då pedagogerna erbjuder olika sätt för att utveckla språket hos barnet. Alla intervjuade föräldrar hade velat ha ett underlag på sitt språk när deras barn började förskolan. De hade också velat ha tillgång till tolk de första mötena med förskolan. Förutom detta så finns det olikheter i vad föräldrarna ansåg vara ett problem. Vi tolkar dock att alla nämnda barriärer rör samma sak, nämligen inställningen och

engagemanget hos personalen. Föräldrarna beskriver att när de kände att de hade en god relation med personalen så vågade de samtala fast att de hade brister i språket för att de ansåg att det fanns en trygghet. De gånger föräldrarna kände att personalen inte var så

tillmötesgående vågade de inte samtala med personalen på grund av rädsla att säga något fel. Vi sammanfattar även att tryggheten var en stor faktor för om föräldrarna ansåg att de blivit introducerade väl i svensk förskola. Då menar vi att omsorgsbiten var “felfri” det vill säga att blöjor var bytta, kläder var på plats, barnet fick tröst och att barnet hade ätit och sovit. Under intervjuerna, oavsett frågan vi ställde halkade alltid någon förälder in på om de var missnöjda med omsorgen trots att frågan inte egentligen handlade om omsorg. Kanske har det att göra

33

med att föräldrarna inte vet vad de ska förvänta sig och frågar därför inte om barnets utveckling och lärande. Svaren vi fick från föräldrarna var delvis förväntade men också överraskande. De svar som var förväntade handlar om sådant som vi själva erfarit, som exempelvis föräldrar som har en annan syn eller kunskap om utevistelse samt hur mycket/lite kläder barnen behöver ha på sig. Vi blev överraskade över att det i vissa länder inte är det inte lika accepterat att framföra klagomål då personalen kan få sparken och fick då ny kunskap kring detta. Det var också överraskande för oss att i ett så pass närliggande land som Finland så är förskolan inte det första alternativet man väljer som omsorg till barnen. När det gäller kommunikation så uppkom skillnader i hur föräldrarna kände att de kunde ta del av

information, ställa frågor och göra sig förstådda. Detta tolkar vi som att det var beroende på vilka resurser, strategier och hjälpmedel som fanns på förskolorna i att introducera föräldern i förskolan. Samt vilken möjlighet föräldern hade att uttrycka sig på, vilka förväntningar hen hade med sig och vilken personlighet man är.

Från förskolläraren och förskolechefen fick vi en del väntade svar som handlade om kulturskillnader som handlar om pojkar och flickors rättigheter, om kläder och utevistelser som också speglade ett par av föräldrarnas svar, samt män som inte får byta blöjor. Det som blivit till ny kunskap för oss är föräldrars eventuella brister i kunskap om det pedagogiska syftet med leken. Förskolläraren menar att man ibland nästan behöver försvara leken och dess betydelse för barnet. Att man får prata professionellt om leken och att det är en process som kan ta tid för en del föräldrar att förstå, då det ibland inte anses som undervisning. Vad gäller kommunikationen kom det fram att den dagliga kontakten är den som kanske blir mest lidande vad gäller samverkan kring barnet. Att det blir ett problem både för föräldrarna och personalen att fördjupa sig i samtalet, därav stannar det vid det som handlar om basala saker kring barnets dag. Men trots svårigheterna finns det en rad av strategier och möjligheter för att skapa en god samverkan som bygger på respektfulla relationer. Utifrån förskollärarnas egna erfarenheter kom det många förslag på hur man kan agera i olika situationer, men att det i grund och botten handlar om respekt, tillit, förståelse för individen och för uppdraget. Chefen och förskolläraren har goda visioner om en bra samverkan då de berättar om olika sätt att möta familjer som kommer till Sverige och inte hade språket. Föräldrarna har dock olika uppfattningar om vad de var nöjda eller missnöjda med, vilket vi tänker kan ha att göra med dels vilken kultur, utbildning, klass, kön och ekonomiskt kapital de har men även hur mycket personalen väljer att engagera sig i detta ämne. Bourdieu (1993) pratar om det sociala rummet som är kodat med värderingar och regler. Han menar att vi bär med oss ett startkapital

34

hemifrån och vi senare skaffar andra kapital i det sociala rummet. Eftersom några föräldrar nämner att de inte var nöjda med informationen de fick när barnet började förskolan och några nämnde att de var nöjda, så tänker vi att kvaliteten på förskolan, det vill säga engagemang hos personalen, utbildning hos personalen och stöd från ledningen i frågan om hur man bemöter dessa familjer har stor betydelse för hur det fortsatt kommer att se ut i samverkan mellan hem och förskola. De kommunikativa och kulturella barriärfaktorerna vi mött under studien är kanske inte så häpnadsväckande men dock väldigt viktiga och de finns där. Så med andra ord behöver alla förskolor ha en jämn kvalitet. Hur arbetar vi vidare med att möta och lösa de barriärer som finns? Frågor till vidare forskning kan vara att ta reda på vad föräldrarna har för förväntningar på förskolan när de kommer dit för första gången? Och vad de i så fall skulle behöva bli informerade om för att få en möjlighet att sätta sig in i det pedagogiska syftet och vad den svenska förskolan står för. En annan kan vara att man ser över om de olika

strategierna för samverkan och kommunikation finns på alla förskolor och vilka de är? Är personalen på förskolan medveten om att det finns olika strategier? Hur följer man upp om föräldrarna var nöjda med hur de blev introducerade? Har alla förskolor i Sverige likvärdiga underlag för samverkan så att det blir en likvärdig kvalitet på alla förskolor?

6.2 Metoddiskussion

Upplägget vad gäller våra intervjuer tycker vi har fungerat bra då vi gav personerna en chans att berätta om sina upplevelser på ett sätt som gjorde att det inte blev styrda och vi fick en rättvis bild av deras svar. Då vi trots bekvämlighetsurvalet inte kände alla deltagare så väl, blev det en passande metod med semistrukturerade intervjuer som gjorde att samtalen blev bekväma och naturliga. I efterhand hade vi velat intervjua lite fler personer för att möjligen få en större mångfald bland svaren. Å andra sidan har det gett oss en hel del olika perspektiv på kommunikativa och kulturella barriärfaktorer. Möjligen hade vi kunnat komplettera med en kvantitativ undersökning för att få fler svar. Å andra sidan blir det inte lika fylliga svar då man inte ser kroppsspråket på intervjupersonen, röstläget eller ansiktsuttrycken med mera i en kvantitativ undersökning. Överlag är vi nöjda med metodvalet förutom att vi hade velat fördjupat oss ytterligare frågor som vi nämner ovan här i resultatdiskussionen

35

6.3 Slutord

Vi tänker att föräldrarnas berättelser i studien ska kunna bidra till en nyansering i

förskolärares, barnskötares, och pedagogers syn på om hur olika föräldrar ser på saker och situationer. Det är lätt att egna personliga värderingar präglar ens arbete och

relationsskapande. Att se över kvaliteten i Sveriges alla förskolor så att den är likvärdig skulle vara ett steg i rätt riktning. Att följa upp om och hur alla förskolor använder sig av det tänkta materialet/underlaget för samverkan mellan hem och skola skulle vara ett annat sätt att säkra kvaliteten.

36

Referenser

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Liber AB Stockholm.

Bouakaz, Laid (2007), Parental Involvement In School : What Hinders And What Promotes

Parental Involvement In An Urban Schoo, n.p.: Malmö : Lärarutbildningen, Malmö högskola,

2007., Malmö University Library Catalogue, EBSCOhost, viewed 26 April 2017.

Bouakaz, Laid (2009) Föräldrasamverkan i mångkulturella skolor, Studentlitteratur AB, Lund.

Bourdieu, Pierre, Broady, Donald, & Palme, Mikael (1993), Kultursociologiska Texter, n.p.: Stockholm ; Stehag : B. Östlings bokförl. Symposion, 1993; (Stehag : B. Östlings

symposion), Malmö University Library Catalogue, EBSCOhost, viewed 2 May 2017.

Dahlkwist, Matts (2012), Kommunikation, n.p.: Stockholm: Liber, 2012 (Kina), Malmö University Library Catalogue, EBSCOhost, viewed 28 April 2017.

De Gioia, Katey. (2013). "Cultural Negotiation: Moving beyond a Cycle of Misunderstanding

in Early Childhood Settings." Journal Of Early Childhood Research 11, no. 2: 108-122. ERIC, EBSCOhost (accessed April 26, 2017).

De Gioia, Katey (2015), 'Immigrant and Refugee Mothers' Experiences of the Transition into

Childcare: A Case Study', European Early Childhood Education Research Journal, 23, 5, pp.

662- 672, ERIC, EBSCOhost, viewed 26 April 2017

Enö, Mariann (2005), Att Våga Flyga: Ett Deltagarorienterat Projekt Om Samtalets Potential

Och Förskolepersonals Konstruktion Av Det Professionella Subjektet, n.p.: Malmö :

Lärarutbildningen, Malmö högsk., 2005 (Malmö : Holmbergs), Malmö University Library Catalogue, EBSCOhost, viewed 26 April 2017.

37 http://malmö.se/kommun--politik/statistik.html

Lastikka, Anna-Leena & Lipponen, Lasse (2016), 'Immigrant Parents' Perspectives on Early Childhood Education and Care Practices in the Finnish Multicultural Context', International

Journal Of Multicultural Education, 18, 3, pp. 75-94, Education Research Complete,

EBSCOhost, viewed 26 April 2017.

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny reviderad utgåva] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Socialstyrelsen (2008), Samverkan i re/hablitering- en vägledning Artikelnr 2008-126-4, Sättning Edita, Västra Aros, Västerås, 2008.

Säljö, Roger (2014), Lärande i praktiken- ett sociokulturellt perspektiv, Studentlitteratur AB, Lund.

Vygotskij, L, & Öberg Lindsten, K (2001), Tänkande Och Språk, n.p.: Göteborg : Daidalos, 2001 ; (Uddevalla : Mediaprint), Malmö University Library Catalogue, EBSCOhost, viewed 26 April 2017.

38

Bilaga 1

Information till dig som medverkar i intervjuer.

Studien har som syfte att ta reda på hur föräldrar med utländsk härkomst upplever/ser på svensk förskola. Val av målgrupp är personer som har bott i Sverige 4-15 år , som har växt upp i ett annat land och som nu har egna barn som går i svensk förskola.

Olikheter inom olika kulturer, språk, värderingar, traditioner och normer kan skapa ett

spänningsfält mellan föräldrar och förskolan. Detta vill vi undersöka då vi tänker att det är en viktig fråga på grund av den ökade mångkulturaliteten i Malmö. Detta är även en debatt som förts inom media och på andra ställen i samhället. Genom ytterligare förståelse för föräldrar med utländsk härkomst och deras erfarenheter samt syn på svensk förskola, vill vi genom studien bidra till reflektion i vårt och andra pedagogers arbete med barn. Hur kan vi på bästa sätt samverka med dessa föräldrar? Hur möter vi utmaningarna och hur kan vi förhindra att barriärer uppstår?

Tidsramen för arbetet är tio veckor. Genom intervjuer med föräldrar/ personal och aktuell forskning kring området kommer vi att sammanställa materialet och analysera det ur teoretiska perspektiv. Du som blir intervjuad ska också bli informerad om de fyra etiska kraven som ska finnas med i arbetet.

Stort tack till dig som medverkar i vårt examensarbete! Nicole Maszczyk och Ronja Åkerberg

39

Bilaga 2

Individskyddskraven

Nyttjandekrav: Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för

forskningsändamål. Materialet får bara användas för det angivna syftet, inte till något annat.

Konfidentialitetskravet: Deltagarnas identitet ska skyddas och inga personliga uppgifter om dem får spridas. Använd fingerade namn.

Samtyckeskravet: Alla deltagare måste uttrycka samtycke för att delta i studien

Informationskravet: Alla deltagare ska informeras om studiens syfte, vem som står bakom projektet, hur materialet ska användas. Deltagarna kan avbryta sin medverkan när som helst.

Vi Ronja Åkerberg och Nicole Maszczyk förhåller oss och följer alltid ovanstående 4 individskyddskrav under våra studier och därefter.

Härmed godkänner jag användning av mina personliga uppgifter och informationen jag ger.

Namnteckning medverkande