1
Examensarbete i fördjupningsämnet
Barndom och lärande
15 högskolepoäng, avancerad nivå
”Jag ångrar att jag inte sa något den gången!”
-En kvalitativ studie om barriärfaktorer mellan föräldrar med annan
härkomst och svensk förskola
”I regret that I did not say anything that time!”
-A qualitative study about barriers between parents with another origin
and swedish preschool
Ronja Åkerberg
Nicole Maszczyk
Förskollärarexamen, musikprofil 210 hp Examinator: Ingegerd Tallberg-Broman Slutseminarium 2017-05-29 Handledare: Eva Nyberg
Lärande och samhälle Barn, unga, samhälle
2
Förord
Denna uppsats behandlar så kallade barriärfaktorer av kommunikativ och kulturell art mellan personal och föräldrar med annan etnisk härkomst i svenska förskolor. Det har varit en intressant berg och dalbana under arbetets gång. Vår kunskap har ökat kring ämnet och vi tar med oss de lösningsfokuserade strategierna ut i verksamheten. Föräldrarna vi intervjuat har gett oss nya perspektiv och några aha-upplevelser i samtalen. Vi har tillsammans intervjuat, gjort fältanteckningar, reflekterat och skrivit arbetet. Några gånger har vi skrivit var för sig i samma dokument. Vi vill tacka föräldrar, förskollärare och förskolechef som ställt upp och medverkat, utan dem hade inte studien varit möjlig att genomföra. Vi vill även tacka vår handledare Eva Nyberg för all feedback, reflektion och stöttning.
Vi tackar varandra för ett bra teamwork!
Malmö högskola, maj 2017
3
Sammanfattning
I denna studie undersöker vi eventuella barriärfaktorer som avser kommunikation och kultur i samverkan med föräldrar som har utländsk bakgrund och svensk förskola. Studien har som syfte att ta reda på hur föräldrar upplever/ser på svensk förskola, dess normer och värderingar. Denna studie berör ett problem som enligt forskning Bouakaz (2009) och erfarenhet kan uppstå i förskolan där vi möter föräldrar som har annan etnisk bakgrund, nämligen kring kommunikation och samverkan. Genom intervjuer får vi ta del av föräldrars enskilda upplevelser i mötet med den svenska förskolan. Vi tar också del av en förskollärare och en förskolechefs erfarenheter kring ämnet, som sedan båda ligger till grund för analysen. Resultatet visar olika perspektiv att se på normer och värderingar, hur kommunikationen och
kulturen speglar samverkan mellan hem och förskola. Vi hoppas att genom förståelse för familjers enskilda upplevelser kunna bidra till ökad kunskap kring människors olika sätt att se på förskolan.
5
Innehåll
1. Inledning
... 71.1Syfte och frågeställningar ... 8
1.2Avgränsningar ... 8
2. Tidigare forskning
... 92.1Bouakaz perspektiv på föräldrasamverkan ... 9
2.2Samverkan ... 11 2.3Kommunikation ... 12 2.4Kultur………..12
3. Teoretisk referensram
... 15 3.1Säljö-sociokulturellt perspektiv………15 3.2 Vygotskij-sociokulturellt perspektiv ... 16 3.3 Bourdieu-sociologiskt perspektiv ... 163.4 Centrala begrepp- Kommunikativa och kulturella barriärfaktorer, kommunikation, kultur, samverkan ... 17
4. Metod
... 20 4.1Metodval ... 20 4.2Urval ... 20 4.3Genomförande ... 21 4.4Bearbetning av material ... 21 4.5Forskningsetiska överväganden ... 225. Resultat och analys
... 235.1Föräldrar berättar om förskolan I hemlandet ... 23
5.2Föräldrars upplevelser I mötet med svenska förskolan ... 24
5.3Föräldrars upplevelser av kommunikationen med förskolan ... 26
5.4Kulturella skillnader ... 27
5.5Förskollärares erfarenheter av kommunikation och samverkan med föräldrar ... 28
5.6Förskollärarnas erfarenheter kring kulturella skillnader ... 30
6. Diskussion
... 326 6.2Metoddiskussion……….34 6.3 Slutord ... 35
Referenser
... 36Bilaga 1
... 38Bilaga 2
... 397
1. Inledning
Denna studie berör ett problem som enligt forskning Bouakaz (2009) och erfarenhet kan uppstå i förskolan där vi möter föräldrar som har annan etnisk bakgrund, nämligen kring kommunikation och samverkan. Vi riktar vårt fokus mot föräldrar som både har varit, eller är inne, i en process där de ska eller har fått integrera sig i det svenska samhället, samt har egna barn placerade i svensk förskola. I vår yrkesroll som förskollärare ställs det krav på en god samverkan med föräldrar där tillitsfulla relationer och kommunikation utgör en viktig del för barns utveckling och lärande (Lpfö,98 rev 10). Vi menar att det är relevant att studera vilka faktorer som omgärdar dessa samverkansprocesser. Begrepp som kommer att tas upp i studien är de kommunikativa och kulturella barriärfaktorer som kan uppstå i samverkan mellan förskolepersonal och föräldrar. Vi tar del av fyra föräldrars, en förskollärare och en förskolechefs upplevelser/ tankar, och vill på så sätt bidra med kunskap om vad det kan innebära för eventuell problematik när både föräldern och barnet samtidigt integreras i förskolan och det nya samhället. Således är det samverkan mellan förskolans personal och föräldrar som utgör undersökningsfokus i denna studie och som kommer att diskuteras som utgångspunkt för barns lärande och utveckling enligt förskolans uppdrag. När vi skriver
föräldrar menar vi vårdnadshavare då vi tänker att föräldrar ger ett mer personligt intryck.
Dock är den korrekta definitionen vårdnadshavare.
Kulturella och kommunikativa barriärer kan skapa många svårigheter i olika sammanhang,
bland annat i förskola och skola. Olikheter i fråga om värderingar, normer, religion och traditioner mellan föräldrarna och lärarna kan utmynna i spänningar som hindrar båda sidor att ta steget som behövs för att skapa en bra arbetsrelation grundad på samverkan och ömsesidig förståelse Bouakaz (2009). Detta vill vi undersöka då vi tänker att det är en viktig fråga på grund av den ökade mångkulturaliteten i Malmö. I slutet av 2016 fanns 178 länder representerade i Malmö och antalet Malmöbor födda i utlandet ökade med ca 4100 personer enligt statistik från statistiska centralbyrån (Statistiska centralbyrån, 20170330). Detta är även en debatt som förs inom media och på andra ställen i samhället precis som Bouakaz (2009) menar. Det föräldrarna har med sig i sitt bagage av barnomsorg från hemlandet kan vara svårt att möta för den svenska förskolan med dess kultur och värderingar för att sedan samarbeta för barnets bästa. Kanske är förskolan den första kontakten med utbildningssystemet, det
8
svenska samhället och dess sociala relationer. Studien ska dock till största del fokusera på föräldrarnas perspektiv och undersöka om det kan finnas utmaningar med den svenska förskolan för dem som anlänt till Sverige de senaste 4–10 åren. Genom att också ta del av en förskollärares och förskolechefs perspektiv vill vi ta reda på vad de har upplevt för
utmaningar i samverkan med föräldrar med utländsk härkomst.
1:1 Syfte och frågeställningar
Studien har som syfte att ta reda på hur föräldrar upplever/ser på svensk förskola, dess normer och värderingar. Vi söker kunskap om vilka faktorer som kan göra att det skapas barriärer mellan föräldrar och förskola, vidare avser vi undersöka kommunikativa och kulturella
barriärfaktorer som kan ha betydelse för samspel och kommunikation mellan hem och
förskola. Vi tar del av en förskollärares och en förskolechefs perspektiv. Följande frågeställningar förväntas ge svar som kan uppnå detta syfte:
* Hur ser förskolan ut i föräldrarnas hemländer?
* Upplevs skillnader i kultur, värderingar och normer för föräldrar som kommer från en kultur till en annan? I så fall vilka?
* På vilka sätt kan sådana skillnader skapa spänningar, problem eller barriärer i kontakt och samarbete kring barnen?
* Hur ser förskolans personal på samverkan och eventuella problem som skapas i mötet?
1:2 Avgränsningar
Vi hoppas att genom förståelse för familjers enskilda upplevelser kunna bidra till ökad kunskap kring människors olika sätt att se på förskolan. Genom intervjuer med föräldrar från andra länder och deras berättelser om svensk förskola, hoppas vi att ökad förståelse kan bidra till reflektion för förskollärare i arbetet med barn. Vi tar också del av en förskollärares och en förskolechefs erfarenheter av samverkan med föräldrar med utländsk härkomst. Vi har således ingen ambition om att generalisera vårt resultat, utan tittar på ett fåtal förskolor och hur
samspelet fungerar just i dessa. Genom en sådan mindre, lokal studie kan eventuellt slutsatser dras som skulle kunna representera fler föräldrars och pedagogers tankar.
9
2. Tidigare forskning
I detta kapitel presenterasen genomgång av tidigare forskning i förhållande till vår
undersökning. När vi gick igenom vårt forskningsfält insåg vi att det fanns mycket forskning om föräldrasamverkan och kommunikation men inte mycket om problematiken som kan uppstå mellan föräldrar med annan härkomst och svensk förskola. Bouakaz som är lektor och forskare i mångkulturella skolfrågor skriver i sin bok Föräldrasamverkan i mångkulturella
skolor (2009) om barriärer som kan uppstå mellan utländska föräldrar och skola. I Bouakaz
avhandling tar han upp olika faktorer som kan vara bidragande till barriärer till exempel att vissa föräldrar saknar verktyg för att engagera sig i barnets skolgång. Därför väljer vi att luta oss mot hans begrepp och forskning men undersöker om liknande barriärer kan finnas på förskolan istället. Vi tar även upp forskning inom områdena samverkan, kommunikation och kultur, vilket blir relevant för vår studie då dessa begrepp blir nyckelord när vi intervjuar en förskollärare, föräldrar och en chef om deras syn på samverkan dem emellan. Katey De Giorgia (2013) tar i sin studie Moving beyond a Cycle of Misunderstanding in Early
Childhood Settings upp vikten av att medvetet anställa personal som pratar andra språk för att
underlätta i samverkan med föräldrar. Vi väljer att ha denna strategi i åtanke då det kan vara en sorts “lösning” på de barriärer som kan uppstå i samverkan. Enö (2005) lyfter pedagogers sätt att kommunicera och förhålla sig till föräldrar med invandrarbakgrund. Detta kan vara betydelsefullt för vår studie då det handlar om olika sätt att samverka beroende på vem du möter. Katey De Giorgia (2015) tar upp det som handlar om förväntningar på våra respektive roller , beroende på vilken kultur vi kommer ifrån samt vikten av tydlighet i partnerskapet mellan föräldrar och förskolan. Eftersom vi riktar särskilt fokus mot föräldrar med utländsk härkomst där olika kulturer verkar, finner vi detta relevant för vår studie. Anna-Leena Lastikka och Lasse Lipponen (2016) har undersökt föräldrars perspektiv i en multikulturell förskola där ömsesidig förståelse är av särskild betydelse.
2:1 Bouakaz perspektiv på föräldrasamverkan
Eftersom vi har valt att undersöka eventuella barriärfaktorer som kan uppstå i samverkan mellan föräldrar och förskola så förhåller vi oss till Bouakaz principer när det gäller
samverkan. Senare i vårt empirikapitel kommer vi även då förhålla oss till dessa principer då de kan vara relevanta för anledningar till barriärer.
10
Bouakaz (2009) menar att det finns tre grundläggande principer i samverkan mellan föräldrar och lärare, vilka är “oengagerad inställning”, “situationsbaserad inställning” och
“verktygslådamöjligheten”. Den “oengagerade inställningen” är en passiv relation mellan föräldrar och lärare som ofta handlar om att föräldrar känner att deras kapacitet inte räcker till för att genomföra förändringar i deras situation. Föräldrarna ger helt enkelt upp. En osäkerhet hos lärarna då föräldrarna har ett annat modersmål och en annan kulturell bakgrund gör att lärarna ger upp försöken att nå föräldrarna. Båda parter ser ofta lättare hindren än
möjligheterna till samverkan. En “situationsbaserad inställning” medför att både föräldrar och personal tar kontakt endast när ett problem har inträffat men återgår sedan till att inte
samverka med varandra, medan “verktygslådamöjligheten” kännetecknas av att båda parter väljer från möjligheter som finns tillgängliga för dem. Dessa föräldrar och lärare, till skillnad från föräldrar och lärare med den oengagerade inställningen, har ofta fördelen att de har någon social kontakt eller självförtroende och kunskap om varandra. Detta gör det oftast möjligt att bilda kontakter och samarbete för föräldrar och lärare. (Bouakaz, 2009).
Projektet belyser hur länkar mellan skola och hem med ett noga planerat multiprofessionellt tillvägagångssätt kan nå föräldrarna, men också hur svårt det är att hålla igång sådana projekt då länkarna försvinner. Betydelsen av en kontinuitet av insatser att involvera föräldrar blir uppenbar och det arbetet blir heller aldrig färdigt, men om insatserna ges det kontinuerliga stöd de behöver kan det i hög grad förbättra föräldrars integration i samhället. Så länkarna mellan hem och skola är beroende av de som sitter vid makten som kan ge stödinsatserna. Föräldrarna är ofta i stort behov av information om skolan och samhället i sin helhet, något som lärarna ofta undviker att bli involverade i. De svårigheter som föräldrar och lärare kan stöta på i frågan om föräldrasamverkan handlar om en lång process av motsägelser, enigheter och oenigheter om vad som är bäst för att utveckla en nära arbetsrelation mellan föräldrarna och lärarna. (Bouakaz, 2009).
Bouakaz (2007) har i sin avhandling undersökt vad som kan hindra och skapa barriärer mellan hem och skola, föräldrars engagemang i deras barns skolarbete och skapandet av relationer med lärare. Med ett begränsat socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital kan det bidra till att föräldrar håller ett visst avstånd till skolan, inte för att de inte bryr sig om barnens skolgång utan för att de är rädda att involvera sig på fel sätt så att det gör mer skada än nytta för barnen. De förblir exkluderade utan ett nätverk av relationer som introducerar skolan för dem.
11
sig om sina barn precis som alla andra, men saknar helt enkelt verktyg för att på ett enkelt sätt utveckla en sådan relation. Genom bristande kunskap om skolan och dess pedagogiska syfte försöker föräldrarna skydda barnen mot skolan, ofta i de situationer som rör moraliska värderingar, religiösa trosuppfattningar, vilket de ofta känner att skolan inte delar samma uppfattning om. Lärarna i studien gav olika förklaringar till föräldrarnas passiva roll i barnens utbildning. De menade att hinder kan vara språket, kulturella skillnader, olika religiösa
trosuppfattningar, brist på tid, och brist på en gemensam uppfattning hos personalen i skolan och hur de ska få föräldrarna att bli mer involverade. Lärarna gav uttryck för att ha en medvetenhet kring olika kulturer men var också något oroliga över barnens starka påverkan av deras föräldrars traditioner. Både föräldrar och lärare upptäckte begränsningar i deras egna handlingar. Vissa föräldrar missade att ta tillvara på inbjudningar från lärarna, misslyckades i att svara och blev försenade med det. Ett önskemål från både lärare och föräldrar var att få tillgång till någon form av förmedlare som kunde göra det lättare att komma över de hinder som uppstod och få dem att komma närmre i relationen till varandra (Bouakaz, 2007).
2:2 Samverkan
Bouakaz menar att samverkan mellan lärare och föräldrar påverkas av deltagarnas inställning och förmåga. Han menar att de aktuella strategierna i samverkan med skolan påverkas av social klass, etnicitet och sådana faktorer som förtrogenheten med skolsystemet, behärskning av svenska språket och ekonomisk situation. Kampen mellan lärarna och barnens föräldrar är många gånger symbolisk och syftar till att bestämma innehåll och inriktning i barnens
skolgång och utbildning och sättet att uppfostra barnen. Var och en försöker skydda barnen. Skolan är den arena på vilken unga människor från olika delar av världen möts och
tillsammans stärker det mångkulturella samhällets demokratiska värden (Bouakaz, 2009). Intervjuerna i denna studie syftar till att ta reda på om, och i så fall vilka, faktorerna till barriärerna är som kan uppstå i samverkan mellan föräldrar och förskola. Vi vill ta reda på om det även förekommer barriärer i förskolan då det inte är något krav på barnen att prestera som i skolan. Kanske finns barriärerna där ändå men faktorerna till barriären handlar om något annat än att bestämma barnets innehåll i skolgången. Genom intervjuerna kan bredare kunskap nås angående eventuell problematik kring samverkan.
12
2:3 Kommunikation
Kommunikationsbarriärer kommer vi att definiera under rubriken centrala begrepp. Katey De Gioia (2015) framhäver i sin vetenskapliga artikel spänningar som kan uppkomma mellan invandrarfamiljer och en öppen förskola i Australien. Hon vill med sin studie ta reda på hur lärare/educators kan hjälpa invandrarfamiljer i sin process att integrera och om det finns några svårigheter med detta. Deltagarna i Katey De Gioias studie hade inga problem med
kommunikationsbarriärer eftersom alla deltagare hade något språk som de kunde kommunicera på, lärare/educator och förälder emellan. Många av deltagarna hade även engelskan som extra språk. Föreståndaren för institutionen anställer medvetet personal som kan olika språk just för att barnen ska få en igenkänningsfaktor och trygghet när de kommer dit. Kommunikationsbarriärer är borta och då återstår resten av samverkan mellan
lärare/educator och förälder. I intervjuer med mödrarna i studien framkommer det att de tycker att kommunikationen är viktig och att lärare/educators informerar om institutionen (De Gioia,2015).
Kommunikationen kan vara en av de viktigaste faktorerna till att föräldrar och personal kan samverka med varandra. I kommunikationen kan alla parter mötas för att samarbeta för barnets utveckling.
Mariann Enö (2005) skriver i sin avhandling om samtalets potential och gör sin studie i ett invandrartätt område. Genom intervjuer med förskollärare och barnskötare låter hon dem reflektera och problematisera kommunikationen med föräldrarna. Deras reflektioner ger exempel på en igenkännande attityd och en förståelse för invandrarföräldrars situation och position i samhället. Genom att använda ett okomplicerat språk strävar de efter att skapa goda relationer till familjerna. Det som är gemensamt för intervjupersonernas beskrivningar är att de positionerar sig i hur de förhåller sig till föräldrarna. Genom den kunskap och de
erfarenheter de besitter, handlar de senare på ett visst sätt. Eftersom de har möjligheten att uttrycka sig på olika sätt beroende på vem de pratar med kan det tolkas som att de använder sitt sociala kapital när de i kontakten med föräldrarna tar avstånd från “tjusiga ord”, samtidigt som de i situationer när det krävs använder andra begrepp (Enö, 2005).
2:4 Kultur
Begreppet kultur kommer även att definieras under rubriken centrala begrepp och hur vi väljer att använda oss av det. Här sägs det något om begreppet utifrån forskningsstudier.
13
Katey De Giogia (2013) sammanfattar i sin vetenskapliga artikel Moving beyond a Cycle of
Misunderstanding in Early Childhood Settings att utveckla partnerskap mellan familjer och
förskola kan vara känsligt. Familjer och omsorgstagare/lärare har med sig olika kulturella bakgrunder och erfarenheter, samt förväntningar på deras roller och på barnomsorgen. Det är de här skillnaderna som kan göra att det påverkar relationen dem emellan. Problem som att inte vara tillräckligt tydlig med information om sitt eget barn men också från personalens sida att berätta om verksamheten och dess innehåll. För att ta sig förbi missförstånd tas vikten av att hitta sätt att fråga föräldrarna vad de har förväntningar på verksamheten upp, att dela med sig om vad personalen har för förväntningar och att förhandla kring eventuella problem som kan dyka upp. Språket kan också göra att det blir svårt att bygga en relation, om det inte finns personal som kan förstå barn och föräldrar. Att hitta strategier för detta behövs; på en förskola i studien användes exempelvis nyckelord i konversationerna för att förstå varandra bättre. De äldre barnen uppmuntrades också till att hjälpa personalen att översätta när det behövdes.
Anna-Leena Lastikka och Lasse Lipponen (2016) har undersökt föräldrars perspektiv på deras barns utbildning och omsorg i en multikulturell förskola i Finland. Det kom fram att
föräldrarna överlag var nöjda i den dagliga kontakten med personalen. De utvecklade informationen på ett sådant sätt som gjorde att föräldrarna kunde få den informationen de behövde om sina barn och hur dagen på förskolan varit, vilket gjorde att föräldrarna lättare kunde delta i en diskussion om någon incident hade träffats på under dagen. De ville gärna veta allt som rörde deras barn så den ömsesidiga förståelsen blev väldigt viktig. Även om föräldrarna mestadels uttryckte en tillfredsställelse kring personalens sätt att ta tillvara deras olika kulturer , så fanns det fortfarande föräldrar som upplevde att deras kultur inte blev tillräckligt uppmärksammad. En förälder hade inte pratat alls med personalen om kulturella frågor, en annan upplevde att olika skepnader inom hens kultur inte synliggjordes. Några tyckte också att deras religion skulle inkluderas bättre och önskade att få besöka någon kyrka tillhörande deras religion.
Enö (2005) menar att olika etniska bakgrunder kan innebära olika förhållningssätt och
inställningar. I hennes studie tar ingen i personalen upp denna problematik och undviker att ta upp sådant som inte anses vara normativt korrekt. Däremot beskriver de betydelsefullheten i att arbeta och stanna kvar i det upptagningsområde de befinner sig i och att de upplever utmaningar och meningsfullhet. Att det ger en känsla av att de gör en “insats” och att de
14
verkligen behövs där. De problem som finns är “ärliga” och inte “dolda” i jämförelse med ett högresursområde. Igenkännande har stor betydelse för förståelse av föräldrarnas och barnens situation, normer och värderingar relateras till boendet och social bakgrund Enö (2005). Kan det här vara en anledning till att barriärer uppstår? Att inte sätta ord på vilka problemen är. Det finns en känsla hos personalen i studien att de verkligen gör en insats och att
problemen är ärliga. Vad händer rent konkret när problemen uppstår och vad sker i samverkan med föräldrarna?
15
3. Teoretisk referensram
I detta kapitel presenteras två teoretiska perspektiv som anses ha värde och relevans för studien. Vi lyfter först Vygotskijs teori om språk och tänkande, det sociokulturella perspektivet och även Säljös (2014) tolkning i Lärande I praktiken ett sociokulturellt
perspektiv. Därefter presenteras Bourdieus sociologiska perspektiv på vad som sker mellan
människor i det sociala rummet. Slutligen definieras centrala begrepp som utgör en analytisk grund för studien.
3.1 Säljö – Sociokulturellt perspektiv
Säljö (2014) menar när han tolkar ett sociokulturellt perspektiv att det i varje trivalt samtal, handling eller händelse finns en möjlighet att individer eller grupper tar med sig någonting som man kommer använda i en framtida situation. I vår studie har vissa av föräldrarna varit med om en negativ händelse eller samtal i mötet med förskolan och eftersom säljö menar att varje individ tar med sig något från varje samtal, händelse och handling, så kan vi koppla detta till studien då föräldrarna som en gång upplevt missnöje inte kan släppa det riktigt till nästa händelse. Då kan den dåliga upplevelsen vara avgörande för hur fortsatta relationer mellan förskola och föräldrar blir. Säljö (2014) beskriver att skolans kommunikativa tradition bidrar både till skapandet av kunskaper och färdigheter hos människor men också till
skapandet och svårigheter att lära och förstå. Människan har en märkvärdig, flexibel och utvecklingsbar mekanism för att skapa mening som det mänskliga språket utgör. Språket är en mekanism för att bildligt uttryckt lagra kunskaper, insikter och förståelse hos individer och kollektiv. Genom att tolka en händelse i begreppsliga termer, kan vi jämföra och lära av erfarenheter. Detta blir användbart i mötet med föräldrar när vi ska kommunicera då vi kan skapa förståelse hos föräldrar genom att berätta varför vi gör saker i verksamheten för att det ska bli meningsfullt för dom. När vi till exempel visar bilder eller beställer tolk så skapar vi förståelse för föräldern och därmed menigsfullhet. Säljö (2014) säger att våra sätt att bete oss, tänka, kommunicera och uppfatta verkligheten, är formad av sociala och kulturella
erfarenheter och kan inte i särskilt stor utsträckning förklaras med hänvisning till instinkter eller genetiskt programmerade reflexer och beteenden. Människan skapar på gott och ont sin omvärld och anpassar sig inte enbart passivt till de förutsättningar som finns. Som koppling till vår egen studie tänker vi att när olika personer möts på den sociala arenan förskolan så kan det skapas barriärer då det kan vara svårt att förändra den verklighet man skapat för att
16
samverka för ett gemensamt sätt att fungera på en och samma arena samt för barnets utveckling
3:2 Vygotskij - Sociokulturellt perspektiv
För att ett barn ska ta in kunskaper behövs det att det undervisas och har bra relationer med äldre (föräldrar, lärare, förebilder med flera). Enligt Vygotskij påverkar de sociala faktorerna intelligensen, som inte enbart beror på biologiska förutsättningar. Han menar att tänkandet och språket är nära förknippat med varandra men inte identiska, utan förhållandet är
komplext. Han ställer sig emot teorier som menar att språk och tanke är skilda från varandra. Till skillnad från ett biologiskt synsätt, där individens inre psykologiska utveckling anses vara den enda drivkraften, är det interaktionen mellan utveckling och undervisning som är
förutsättningen för lärandet. Barnets tänkande är socialt och kulturellt bestämt (Vygotskij, 1934). Vygotskijs teori om språk och tänkande kan liknas vid när vi möter föräldrar utan det svenska språket och ska kommunicera med dem då det kan vara svårt att få fram sina tankar i ord om man inte behärskar det språk som den man ska tala med använder. Detta kan leda till missförstånd som i sin tur kan leda till en barriär mellan förälder och personal. Då Vygotskij menar att individer inte kan lära utan kommunikation med andra så kan det vara av hög
prioritet att föräldrar och personal får en god förståelse för varandras oliktänkande. Precis som ett barn utvecklar sitt språk i samspel med andra så borde det vara liknande för vuxna. Om personal och föräldrar utvecklar ett gemensamt språk för att förstå varandras olikheter kunde det vara optimalt för samverkan om barnets utveckling.
3:3 Bourdieu - sociologiskt perspektiv
Bourdieu (1993) pratar om det sociala rummet som är kodat med värderingar och regler. Han menar att vi bär med oss ett startkapital hemifrån och vi senare skaffar andra kapital i det sociala rummet. Individers förflyttningar inom det sociala rummet sker inte av en slump eftersom dels krafterna som organiserar detta rum utövar inflytande på individerna och dels är det individernas egenskaper som gör att man har olika förmågor till att sätta sig emot
krafterna. Övergången från en bana till en annan beror ofta på kollektiva eller individuella händelser. Relationen mellan det kapital man för med sig hemifrån och det man senare uppnår anses vara förutbestämd. Till exempel om medlemmar av en klass som finner sig inom ett
17
visst ekonomiskt och kulturellt startkapital att de med viss sannolikhet är förutbestämda för en utbildningsbana och social bana ledande fram till en givande position, så betyder det också att några inom klassen kommer att ge sig in på antingen en högre eller lägre bana. Allmänt sett är det utbildningskapital man besitter vid en given punkt ett uttryck för bland annat den sociala och ekonomiska nivån hos familjen man härstammar ifrån, men inte som resultat av någon robotaktig process, utan som slutresultatet av ett mer eller mindre utdraget förlopp. Det kulturella kapital man har med sig hemifrån låter sig bara delvis övergå till utbildningskapital och vidare när man ser samband mellan utbildningskapital och den ena eller andra praktiken dyker det upp effekter som är bundna till kön, och som bidrar till att bestämma i hur nedärvt kapital övergår till utbildningskapital. Skillnaderna mellan hur pojkar och flickor ur
hemmiljöer med samma kapital “väljer” olika slag av utbildning är ett sådant uttryck
(Bourdieu, 1993) Att vara medveten om det kapital familjer bär med sig eller har skapat, den hemmiljö barnen växer upp i, tänker vi kan påverka för hur samverkan blir mellan hem och förskola. Vårt samarbete med barn och föräldrar bygger på ömsesidig respekt och förståelse. Om vi kan se att det finns ett samband mellan kultur, klass, kön, utbildningsnivå, att det spelar stor roll för vilka sammanhang människor lever och verkar i, så underlättar det för hur
relationerna utvecklas. Vi menar att barns olika uppväxtmiljöer inte är slumpmässiga, men inte heller förutbestämda, då föräldrar tar olika riktningar i livet trots sitt startkapital. Men uppenbarligen är det så att vårt startkapital är något vi bär med oss resten av livet och påverkar våra val och värderingar.
3:4 Centrala begrepp
Kommunikativa och kulturella barriärfaktorer
Vi fokuserar på de kommunikativa och kulturella faktorerna och undersöker vad som kan vara anledningen till att dessa uppstår och vad som kan göras för att möta föräldrarna i deras fostran av barnen utan att personalen frångår läroplanens principer och värderingar. Med
kommunikativa barriärfaktorer menar vi det som ryms inom ramen för samtal och de hinder
som kan uppstå i samtalet mellan olika personer. Kulturella barriärfaktorer är de faktorer i en individs kulturella bagage som på något sätt hindrar två parter att samverka för ett gemensamt mål, vilket är barnets utveckling i vår studie. De faktorer barriärerna bland annat berott på är språket, kunskap om svenska skolsystemet, skriftligt material på föräldrarnas eget språk samt lärare som inte tillämpat strategier för att engagera föräldrar (Bouakaz, 2009).
18
Kommunikation
Genom att kommunicera kan vi förstå hur andra uppfattar oss och vad som accepteras och uppskattas av omgivningen. Att på olika sätt uttrycka sig med ord eller kroppsspråk är viktiga steg i den personliga utvecklingen. Den som kan kommunicera ökar både sitt självförtroende och sin sociala kompetens. Man behöver bland annat lyssna, samtala, begära ordet och genomföra en presentation för andra. När två människor möts startar ett samspel mellan en
sändare och en mottagare. Det sker muntligt, skriftligt och genom kroppsspråket och kallas
för kommunikationsprocess (Dahlqwist, 2012).
Kultur
Medvetenhet om att kultur är ett stort begrepp finns och att det kan innefatta många olika sätt att definiera begreppet på. När vi skriver “kultur” så ser vi det ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Det vill säga olika sätt grupper av människor lever på som är socialt överförbara på nästa generation. Det omfattar etnicitet, språk, normer, värderingar, trosuppfattningar och traditioner. En viss grupps tankar och handlingar. Elmeroth (2008) gör en beskrivning av begreppet interkulturell där hon menar att till skillnad från “mångkulturell” så talar
interkulturell för att det är olika etniska grupper som både samverkar och påverkar varandra
men som har en grundläggande övertygelse om alla människors lika värde. Begreppet
mångkulturell beskriver hon som att olika etniska grupper lever sida vid sida utan att påverka
eller påverkas av varandra. Interkulturell innehåller begreppet kultur och Elmeroth menar att kultur är något man föds in i som är av karaktäristiska drag i människors beteende. Hon menar alltså inte kultur som i de skapande formerna bild, dans, musik och litteratur. Om både
föräldrar och pedagoger har interkulturalitet i åtanke i mötet med varandra kanske barriärer kan upphöra när vi tänker på varandras olikheter med öppenhet och strävar för en gemensam värdegrund. Säljö (2014) menar att kultur är en uppsättning av idèer, värderingar, kunskaper och andra resurser som vi förvärvar genom interaktion med omvärlden. I kulturen ingår också alla de fysiska redskap som hela vår vardag är fylld av. Kulturen är således bade materiell och immaretiell.
Samverkan
Socialstyrelsen (2008) definierar begreppet samverkan med att det är någon eller några som tillför sina specifika resurser, kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man
19
gemensamt har att genomföra. De menar att samspelet mellan samarbete och samordning tillsammans blir samverkan. Samarbete används för att beteckna mellanmänskliga relationer och samordning betecknar stödstrukturer för sådant samarbete, till exempel person och organisation. Samarbets- och samordningsperspektiven ska samspela för att få en långverkande samverkan.
I förskola skulle man kunna använda sig av denna definition då förskolan är en organisation och föräldrar är personer. I förskolan skulle vi kunna arbeta på att utveckla strategier för att samordna med föräldrar. Till exempel strategier där man kartlägger barnets språkmiljö när det inskolas, för att få en djupare tillgång till hur man kan arbeta med språket hos just det barnet. När vi möter föräldrar som kanske av olika anledningar inte vet hur de ska göra för att
samarbeta med förskolan kan vi ha dessa samordningsstrategier för att möta föräldrarna på ett sätt som bjuder in till att samarbeta. Då kan vi tillsammans samverka för barnens utveckling.
20
4. Metod
I detta kapitel kommer vi att presentera och motivera hur vi resonerar kring våra val och urval som vi gjort i studien. Sedan följer en genomgång av hur vi gått tillväga i genomförandet av studien, bearbetning av materialet samt forskningsetiska överväganden.
4:1 Metodval
Metod är ett sätt att lägga personliga åsikter åt sidan och på ett professionellt sätt analysera andras påståenden eller undersökningsresultat. Denna studie är en kvalitativ studie. Kvalitativ metod intresserar sig för meningar, eller innebörder, snarare än statistiskt verifierbara
samband. Att försöka reducera verklighetens komplexitet till alltför enkla samband är inte den kvalitativa metodens uppgift. Den kvalitativa metodens uppgift är att visa komplexitet och nyansrikedom. Att man använder en kvalitativ metod innebär nästan alltid en nedtoning av begreppet kvantitativ, men betyder inte att det inte kan finnas inslag av kvantitativa element. Kvantiteter spelar i många fall en viktig roll i kvalitativ forskning men inte nödvändigtvis samma entydiga roll som då statistiska samband är avgörande för tolkningen och relevansen av data (Alvehus, 2013). I studien använde vi oss av semistrukturerade intervjuer där vi fick ta del av deltagarnas livsupplevelser i förhållande till vår studie. Intervjupersoner var föräldrar, förskollärare och en förskolechef, där fokus har varit samverkan dem emellan.
Semistrukturerade intervjuer med öppna frågor anser vi är ett lämpligt metodval för vår studie till skillnad från att ha flera bestämda intervjufrågor som kan göra att information utelämnas och riskerar att forma svaren. Då semistrukturerade intervjuer handlar om att inte ha många frågor för att det inte ska bli en för styrd intervju utan att intervjupersonen får berätta relativt fritt.
4:2 Urval
Då tiden var begränsad gjorde vi ett bekvämlighetsurval när vi tillfrågade personer vi kände till att delta i studien. Det skulle annars tagit alltför lång tid att hitta och få bekräftelse av föräldrar som skulle vilja delta. Trots detta urval var deltagarna aldrig från samma område, vilket gjorde att svaren inte riskerade att spegla en viss grupp utan istället speglade ett bredare fenomen (Alvehus, 2013). Föräldrarna representerar olika nationaliteter, har olika
utbildningsnivå och har botti Sverige mellan 4–15 år. De representerade länderna som intervjuföräldrarna kom ifrån var Polen, Albanien, Makedonien och Finland. Förskolläraren
21
och förskolechefen valde vi från förskolor vi tidigare haft kontakt med. Förskolorna är belägna i en sydsvensk kommun, varav den ena utgör en majoritet av barn och föräldrar med annat ursprung.
4:3 Genomförande
I intervjuerna utgick vi ifrån frågeställningarna som finns under rubriken syfte och
frågeställningar. Deltagarna som intervjuats var fyra stycken föräldrar, en pedagog och en
förskolechef. Vi kallar föräldrarna för A, B, C och D för att visa att samtliga föräldrar tar lika mycket plats i emperin. Föräldrarna har blivit kontaktade via telefon eller mail. Förskolläraren och förskolechefen har blivit intervjuade ute på de förskolor där de själva arbetar. De
intervjuer vi genomfört med föräldrar har gjorts i vårt eget hem, både med deras fysiska närvaro och genom telefonsamtal eller mail. Vi har använt oss av ljudinspelning i de fall då vi har har träffat personen, i samband med telefonintervjuer har vi använt anteckningar.
Ljudinspelning gav oss möjligheten att bättre kunna koncentrera oss på deltagarnas
upplevelser och vara aktiva i dialogen när det behövdes. Intervjuerna har skett vid ett tillfälle per deltagare, tiden har varierat men har i snitt tagit 30–60 minuter per deltagare. Intervjuerna genomfördes på svenska då alla deltagare kunde göra sig mer eller mindre förstådda på svenska. Frågorna vi ställde skrev vi så att de anpassades till om det var en förälder eller en pedagog vi intervjuade. Dessa frågor användes som ett stöd för oss själva under samtalens gång och gjorde att vi kunde hålla oss inom ramen för studiens syfte. Frågorna har varit till mer eller mindre nytta beroende på vem vi intervjuat, i vissa fall blev frågorna besvarade innan vi hunnit ställa dem och samtalen gjorde många gånger att vi på ett naturligt sätt berörde det vi ville ta upp med deltagarna. Alla deltagare har varit positiva till att medverka i studien och har uttryckt att de gärna ville ställa upp. Det har i vissa fall funnits en viss oro hos ett par deltagare att inte kunna uttrycka sig på ett korrekt sätt i samband med intervjun, då har vi förklarat att vi hjälps åt att förstå varandra och att upplägget är mer som en diskussion med stödfrågor. Detta för att få deltagarna att känna sig mer bekväma med intervjun och inte behöva känna att språket skulle vara ett hinder.
4:4 Bearbetning av material
För att få en tydligare struktur i arbetet har vi i genomgången av vårt material delat in svaren under olika rubriker/teman utifrån våra frågeställningar. Genom att lyssna igenom en intervju
22
i taget har vi plockat ut det vi kände var mest relevant att analysera. Vi har valt att först lyfta föräldrarnas svar för att sedan stötta upp och jämföra med förskollärarens och chefens svar. Medvetenhet kring att plocka ut valda saker ur intervjun kan göra att man inte får hela bilden av svaren.
4.5 Forskningsetiska överväganden
Under insamlingen av vårt empiriska material har vi förhållit oss till fyra etiska krav som vi kort beskriver. Konfidentialitetskravet handlar om att deltagarnas identitet ska skyddas och inte får spridas till andra, nyttjandekravet om att materialet endast får användas för det angivna syftet, informationskravet om att alla deltagare ska få information om studiens syfte och samtyckeskravet om att alla deltagare måste uttrycka samtycke för att delta i studien (Alvehus, 2013).
Med hänsyn till dessa fyra forskningsetiska krav fick deltagarna före intervjun läsa igenom och skriva under två stycken papper med dels information om vårt syfte med studien (se bilaga 1) och information om de etiska kraven (se bilaga 2). Detta för att vi ville vara tydliga med att deltagarna skulle veta vad de tackade ja till och inga eventuella missförstånd dyka upp.
23
5. Resultat och analys
Denna studie har som syfte att ta reda på hur föräldrar upplever/ser på svensk förskola, dess normer och värderingar, samt vilka barriärer avseende kultur och kommunikation som kan uppstå mellan hem och förskola. I detta kapitel presenterar vi vårt resultat och analys.
Intervjuerna speglar enskilda föräldrars berättelser/upplevelser och vi är medvetna om att det vi analyserar fram inte är någon generell sanning, men vi vill på detta sätt bidra till ökad förståelse. I kapitlets början ger vi en överblick över hur det ser ut med barnomsorgen i föräldrarnas ursprungsländer för att sedan övergå till deras upplevelser och tankar kring svenska förskolan. Detta för att få en överblick i hur det ser ut med barnomsorg i deras hemländer och därmed få en djupare förståelse för vad de bär med sig. Vidare delar vi in kapitlet i avsnitt som handlar om kommunikation och kulturella skillnader, där både föräldrar, en förskollärare och en chef ger sina perspektiv som blir till grund för analysen.
5:1 Föräldrar berättar om förskolan i hemlandet
Samtliga föräldrar beskriver att det inte är vanligt att barn går i förskolan redan från ett års ålder som de gör i Sverige. Är man som kvinna hemmafru så är man med sitt barn eller om kvinnan arbetar så lämnas barnet till mor-eller farföräldrar. En av föräldrarna beskriver att i Finland är det inte alla som har barn på förskolan utan man är hemma med barnet i två till tre år, annars är det vanligt att lämna sitt barn till en nanny, kyrkans verksamhet eller dagmamma om man behöver innan det. Gemensamt för två av de intervjuade föräldrarna är att de
beskriver att omsorgen är dyrare i deras länder. I Finland är det ungefär dubbelt så dyrt som i Sverige med barnomsorgen uppger föräldern. Alla har rätt till förskola i Finland, även om man är hemma med syskon, arbetslös och så vidare. Föräldern har känslan att man inte använder rättigheten till barnomsorg så ofta som i Sverige.
Förälder A “Alla mina svenska väninnor som var hemmafruar hade sina barn på förskolan, men inga i mitt hemland skulle aldrig gjort det”.
I ett av föräldrarnas länder får man inte gå i förskola förrän man är tre år och förskolan är bara öppen till 15.00 sedan måste man ordna annan barnomsorg. Mor-eller farföräldrar får passa barnen om man jobbar utanför den tiden.
24
Förälder D ”Det skulle bli svårt om morföräldrarna var döda och ingen kan passa barnet efter 15.00”.
Två föräldrar uppger att förskolorna i deras hemland inte har så mycket leksaker och material som förskolorna i Sverige. De uppskattar att deras barn får möjlighet till lek och att utforska med tekniken. I samtliga länder finns det något som liknar en läroplan i förskolan som personalen förhåller sig till. Tre av föräldrarna säger att alla har rätt till förskola i deras hemland men att man inte använder rättigheten så mycket som man gör i Sverige. Är man hemma med syskon eller arbetslös så lämnar man inte barnet på förskolan. Två föräldrar tycker det är en märklig sak att man vill lämna sitt barn när de är små trots att man är hemma. Två av föräldrarna berättar att de lyckats att bli självständiga trots att de själva inte gick i förskola när de var små och vågade flytta till ett nytt land helt själva.
Förälder B “Jag har växt upp utan min pappa, min mamma var ensam med sex barn och jobbade hårt. Hon litade på mig och sa att jag kan klara saker själv. Därför vill jag vara självständig”.
De skillnader som uppkom under intervjuerna handlar alltså mycket om vad som anses vara en passande ålder att barnen börjar på förskola. Skillnader finns också vad gäller rättigheter, förskolans öppettider och vad förskolan ekonomiskt kan erbjuda.
5:2 Föräldrars upplevelser i mötet med svenska förskolan
Bourdieu menar att vi bär med oss ett startkapital av värderingar hemifrån som vi sedan har med oss in i det sociala rummet som redan är kodat med värderingar och regler och att vi sedan skaffar andra kapital i det sociala rummet (Bourdieu, 1993). Detta kan kopplas till hemmet och förskolan då barn och föräldrar kommer hemifrån med ett startkapital av värderingar till förskolan som är det sociala rummet med redan befintliga värderingar och regler. I förskolan ska sedan dessa aktörer skapa gemensamma kapital för att få envälfungerande atmosfär, vilket inte är så lätt alla gånger då det uppstår barriärer i mötet utifrån olikheter. Nedan beskrivs att de intervjuade föräldrarna har gemensamt att det i deras hemländer inte är vanligt att barnen börjar förskola så tidigt. Vi kan koppla det till Bourdieu (1993) som tar upp att man har olika startkapital med sig hemifrån som sedan ska samspela på en gemensam plats, förskolan, vilket kan skapa en barriär. Föräldrarnas erfarenhet är att inte börja förskolan som ettåring utan att vara till exempel hos mor- och farföräldrar eller hos en
25
nanny men i Sverige blir de tvungna att placera sina barn som små i förskolan då det inte finns andra alternativ. Detta kan göra att en barriär byggs upp på grund av frustrationen att föräldrarna tänker att deras barn är för små för att gå i förskolan som nedan beskrivs av en av de intervjuade föräldrarna. Föräldern från Finland blev förvånad över det höga antalet små barn som inte kan äta själv, gå själv eller klä på sig själv. Förskolan i Finland är inte bland de första alternativen, utan släkt eller dagmamma med färre barn går före förskola. Detta verkar vara ett övergripande tankesätt hos alla intervjuade föräldrar, då samtliga föräldrar beskriver att man i första hand vill att barnet hellre ska vara med släkten än på förskolan.
Förälder A “Det var en stor överraskning och skillnad att här är man konstig om man inte har sitt barn på förskola när de är 1 år, även om man är hemmafru”.
Vidare beskriver en av föräldrarna att allt var perfekt i början men att det efter hand dök saker upp som inte var lika perfekt, till exempel för mycket ombyte av personal, dålig
kommunikation angående en stängd dag på förskolan eller fulla blöjor. Två föräldrar säger att de är nöjda med den ekonomiska biten, att alla barn får mat, att föräldrar inte betalar för material som till exempel pennor, papper och annat. Tre föräldrar nämner att i deras
hemländer är det mycket större fokus på undervisning och vuxenledda aktiviteter. De är nöjda med att barnen har så mycket lek och leksaker i svensk förskola, menade att undervisning ändå kommer i skolan sedan, och att man som förälder lär barnet saker hemma. Det vi kan tolka som problematiskt i detta avsnitt och det som föräldrarna själva tar upp som ett problem återkommer till det som handlar om trygghet kopplat till kommunikation. Föräldern upplevde att allt var perfekt från början men när något dök upp som hen var mindre nöjd med skapade det en otrygghet och förstärktes genom att inte kunna säga ifrån, som i sin tur gjorde att det bildades missförstånd. Lastikka och Lipponen (2016) beskriver att när personalen utvecklade informationen på ett sådant sätt som gjorde att föräldrarna kunde få den informationen de behövde om sina barn och hur dagen på förskolan varit, resulterade det i att föräldrarna lättare kunde delta i en diskussion om någon incident hade träffats på under dagen. Vidare visar vi ytterligare exempel på både barriärer och förutsättningar gällande kommunikation.
26
5:3 Föräldrars upplevelser av kommunikationen med
förskolan
Vygotskij menar att tänkandet och språket är nära förknippade med varandra, vilket vi här tolkar som att föräldrarna blir frustrerade då de har saker i sina tankar som de vill få fram men inte språket att kommunicera fram det (Vygotskij, 1934). Gemensamt för tre föräldrar är att de inte fick en tolk vid inskolningen. I efterhand hade de önskat att de fick det. En av föräldrarna fick en tolk första dagen vid inskolningen men hade önskat fler dagar därför att föräldern kom på frågor i efterhand som dök upp under inskolningen. Flera av föräldrarna uppger att det var svårt/ jobbigt att kommunicera och att de inte vågade fördjupa sig i ett samtal på grund av att de inte hade språket och att de då var rädda att de skulle säga något som var fel. Några av föräldrarna uppger även flera sätt som personalen bemötte dem med för att underlätta kommunikationen.
Förälder A “Personalen frågade oss om att skriva ner viktiga ord på finska, frågade om traditioner och helgdagar, om maten och tog initiativ för att ansöka hemspråksundervisning. Det märktes att det inte var första gången när personalen hanterade barn och föräldrar som kunde inte svenska och det svenska systemet”.
Personalen visade bilder vid hämtning, skickade bilder på barnet för tryggheten via mobil, ritade lappar och försökte förklara på ett enkelt sätt. Några av föräldrarna skulle ändå velat ha tolk de första dagarna eller när det behövdes för att få en grundläggande introduktion av svensk förskola och dess rutiner, värderingar och praktiska saker. Den förälder som hade tolk en dag vid inskolningen beskrev det som en stressig situation att komma på alla frågor man har på en dag. En av föräldrarna beskrev en osäkerhet som kommer av att man inte kan språket och kan försvara sig.
Förälder B “Det var tydligt att de pratade om mig. Det är så dåligt. Varför ska de skratta åt någon som inte kan uttrycka sig”.
Samma förälder berättade om att endast en vän kunde hjälpa med översättning och till exempel när personalen glömt att byta blöjan på barnet och att barnet var känsligt så skulle föräldern vilja säga ifrån men det fanns ingen tolk.
27
Förälder C “Jag ångrar att jag inte sa något den gången. Ibland tänkte jag, varför har de inte tolk på såna ställen? “
Föräldrarnas vilja att utveckla en bra relation till lärarna finns och har sin grund i att de bryr sig om sina barn precis som alla andra, men saknar helt enkelt verktyg för att på ett enkelt sätt utveckla en sådan relation (Bouakaz, 2007). Det vi kan konstatera utifrån föräldrarnas
upplevelser i vår studie angående kommunikationen är att det helt enkelt är möjligt att få en god relation föräldrar och personal emellan. Vi tolkar det som att det är en kombination av viljan att kommunicera med varandra, vilken kunskap och erfarenhet personal bär med sig samt förståelse för vikten av att skapa bra relationer. Eftersom det i intervjuerna kom upp att vissa av föräldrarna var nöjda och vissa var missnöjda med just kommunikationen.
5:4 Kulturella skillnader
I denna delen ser vi tydligt hur föräldrar från olika kulturer kan se på saker på olika sätt, då en förälder inte vill klaga på något den tycker är fel och den andre är chockad över att ingen annan förälder agerar och framför klagomål till personalen.
Förälder B “Jag ville inte vara problemet för till exempel i mitt hemland när man gör ett klagomål kan personen få sparken. Så jag tänkte att det var samma sak här. Jag har jobbat i mitt hemland och där gjorde vi allt för ingen skulle gå till chefen”
En annan förälder ser det på ett helt annat sätt och beskriver chocken över att man blundar för konflikter, är så rädd för att erkänna problem och håller fast vid rutiner som inte fungerar bland annat att föräldrar lämnar sina barn till en personal med tolv gråtande barn yngre än tre år. Denna förälder valde att stanna kvar med sitt barn tills det kom mer personal eller tog en dag ledigt. Föräldern önskade att det fanns fler alternativ än förskola i Sverige.
Förlder A “Han var tvungen att ha blöja på förskolan, eftersom det var en uteförskola och blöjan var obligatorisk fram till 4 års åldern, oavsett om barnen klarade sig utan eller inte. Mitt barn fick aggressiva exem och att alla läkarna och föräldrar bara accepterar sånt”. Förälder C ”Så fort någon i familjen kom till Sverige, typ min mamma, så stanna mitt barn hemma från förskolan”
28
Ovan säger en förälder att denne inte vågar klaga medan en annan undrar varför ingen reagerar vid missnöje. Att föräldrarna ovan tänker olika i situationer där de är missnöjda kan vara samma anledning som Bouakaz (2007) beskriver, att olikheter mellan föräldrar kan ha att göra med att de har ett begränsat socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital och att det
kan bidra till att föräldrar håller ett visst avstånd till skolan, för att de är rädda att medföra mer skada än nytta för barnen. Andra kulturella skillnader som dök upp under intervjuer med föräldrarna var att samtliga föräldrar tyckte det var konstigt att man går ut med barnen på förskolan när det blåser, regnar och är kallt. Även att barnen sover utomhus då barnen kan bli sjuka av detta.
Förälder D ”Jag förstod inte varför man är ute när det regnar, varför liksom, man blir ju sjuk”
En annan skillnad var en förälder som inte hade varit på luciafirande innan. Det var frivilligt men föräldern upplevde att det var spännande att gå och titta på och hade hört av en släkting att barnen klär ut sig och sjunger, vilket skulle bli roligt.
5:5 Förskollärares erfarenheter av kommunikation och
samverkan med föräldrar
Här presenterar vi, tolkar och analyserar de svar vi fick när vi intervjuade en förskollärare och en biträdande förskolechef (tidigare förskollärare) från två olika förskolor i olika
upptagningsområden. Gemensamt för svaren från förskollärarna är att en god samverkan bygger på att skapa bra relationer. När det gäller språket i samverkan menar de att det krävs tålamod i att förklara så att föräldern förstår. Vikten av att använda personal som talar andra språk beskriver båda som en tillgång i verksamheterna, samt att använda tolk när det behövs. Ett problem kan vara att den dagliga kommunikationen ofta inte blir så djup och att det krävs andra hjälpmedel för att det ska uppnås. Enö (2005) menar också att den kunskap och de erfarenheter personalen besitter hör ihop med hur de senare agerar, eftersom de har möjligheten att uttrycka sig på olika sätt beroende på vem de pratar med.
“På förskoleförvaltningen menar de att vi måste använda tolk då det är en rättighet för föräldrarna. Det har vi kanske inte gjort så mycket innan. Men jag tänker i framtiden att när det kommer en förälder som inte kan svenska är det otroligt viktigt att man beställer tolk så dem får ta del av all information.” (Förskollärare)
29
“När familjen är ny kan man göra en kartläggning om vilken språklig miljö barnet befinner sig i, man tar reda på så mycket som möjligt” (Förskolechef)
“Kontakten blir ofta väldigt ”basic” och ibland upplever jag att föräldrar kan känna sig sänkta i den dagliga kontakten när de inte förstår. Det är jättesvårt! (Förskollärare)
Vi kan här se likheter med föräldrarnas svar om att introduktionen är väldigt betydelsefull för hur man upplever sig bli förstådd och kan ta del av den information man behöver som
förälder. Att det lätt kan uppstå missförstånd i den dagliga kontakten, att ha ett fördjupande samtal kring barnet är svårt och enligt våra deltagare stannar det då ofta vid att man pratar om det som är lättare att förstå och kan förklaras både verbalt och med sitt kroppsspråk. Vi
upplever att förskolläraren gärna hade velat att föräldrarna till dessa barn ska få lite mer av det som andra föräldrar får, just i den dagliga kontakten där språket är ett hinder. Att medvetet anställa personal som pratar barns och föräldrars olika språk tolkar vi som ett av verktygen som kan vara avgörande för hur samverkan blir som också De Giogia (2015) nämner som ett betydelsefullt sätt att skapa bra relationer mellan personal och hem.
Föräldramöten är något som både chef och förskollärare är överens om att man behöver hitta lösningar på så att föräldrarna dels har möjlighet att närvara på mötet men också känna en meningsfullhet i att komma dit och förstå vad personalen vill förmedla.
“Vi har ordnat barnomsorg vid föräldramöten och så använder vi mycket bilder där vi visar till exempel när vi gick på promenad eller hur vi gjorde ett experiment” (Förskolechef)
“Föräldramöten skulle vi verkligen behöva ändra så att det inte endast är de genusmedvetna föräldrarna med barnvakt som dyker upp” (Förskollärare)
Svaren från intervjuerna finner vi intressanta då det speglar en verklighet som ser väldigt olika ut för barn och vuxna i vårt samhälle, likt det som Bouakaz (2007) beskriver om att ett begränsat socialt, ekonomiskt och kulturellt kapital kan leda till att föräldrar väljer att hålla ett visst avstånd till skolan. Förskolorna har goda visioner och strategier om hur man kan göra för att få en bra samverkan men sen är det upp till personalen att verkställa detta i vardagen. Detta bekräftar deltagarna i studien då de berättar om olika situationer de upplevt där
30
kommunikationen har brustit. Vi ställer oss frågan om detta kan ha att göra med olika kvalitet och kompetens på förskolorna kring samverkan mellan hem och förskola?
5.6 Förskollärarnas erfarenheter kring kulturella barriärer
Här tar vi upp de spänningar som enligt de intervjuade kan uppstå när det gäller kulturella skillnader. Båda beskriver att barnen ofta kommer till förskolan med väldigt mycket kläder på sig i tron om att barnen skulle bli sjuka med mindre kläder på sig, och att de inte kan vistas ute på grund av kylan. Detta kan tolkas som bristande kunskap men har ju också med kulturella skillnader att göra. Även skillnader mellan pojkar och flickor kom upp. De båda berättar att det händer att exempelvis pojkar inte får leka i dockrummet. Förskolechefen beskriver också att det ibland har hänt att föräldrar inte vill att män ska byta blöjor på deras barn.De Giogia (2013) menar att det handlar om att hitta sätt att fråga föräldrarna vad de har för förväntningar på verksamheten och att dela med sig om vad personalen har förförväntningar och att förhandla kring eventuella problem som kan dyka upp. Vi tänker att det kanske inte är möjligt att förhandla kring allt? I vår yrkesroll kan vi inte göra skillnad på pojkar och flickor, män och kvinnor. Något “recept” finns det knappast, men vad kan ligga till grund för en lyckad samverkan med föräldrar där kultur och värderingar skiljer sig åt från förskolans? Enö (2005) beskriver att olika etniska grupper kräver olika förhållningssätt, och att pedagogerna undviker att ta upp sådant som inte anses vara normativt korrekt. Utifrån våra intervjuer kan vi dra slutsatsen att det delvis handlar om mod, att våga kommunicera med föräldrar där vi vet att spänningen är ett faktum.
“Det har ju hänt att föräldrar, mest pappor har sagt att min pojke får inte leka där inne bland dockorna. Men jag tycker att vi alltid har lyckats att nå fram till föräldern genom att förklara att här har alla barn lika mycket rätt, att det är vår lag och vår läroplan”. Förskollärare
“Man måste ha med sig att föräldrar kommer från andra kulturer där det kanske bara är kvinnor som byter blöjor”. Förskolechef
Förskolläraren berättar också att det ibland uppstår en spänning mellan förskolan och vissa föräldrar där de anser att deras barn har för mycket lek och för lite lektioner.
“Det kan vara en sån här spänning, och det märker vi ju här att det tar död på lusten hos barnen när det blir ett måste. Men jag tror att de flesta ser poängen efter ett tag, att barnen
31
blir självständiga, kan reflektera över saker själva och inte bara rabbla upp bokstäver och siffror.”
Delade kulturella och religiösa uppfattningar kan göra att spänningar uppstår.
“Man kan också ibland märka att pappor har stort inflytande i familjen, att barnen pratar mycket om vad pappan säger, att det är hans världsbild. Även om det för det mesta är mamman vi träffar. Det kan ibland vara en väldig religiös världsbild som kan med fingertoppskänsla vara tufft som pedagog att möta. Det är inte helt enkelt, men det är vårt arbete att se till att kontakten fungerar. Vi försöker vara ödmjuka, trevliga, förklara vår barnsyn, med respekt för personen. Men man ska våga säga även om det går stick i stäv”
“Ibland kan jag känna att vi har olika barnsyn när vi pratar med varandra, men det är nog för att vi är utbildade. Det kan jag märka när jag pratar med mina egna kompisar också”
Bouakaz (2007) menar att föräldrars bristande kunskap kring det pedagogiska syftet kan göra att de försöker skydda barnen mot skolan, ofta i de situationer som rör moraliska värderingar, religiösa trosuppfattningar, vilket de ofta känner att skolan inte delar samma uppfattning om. Enligt förskollärarna i denna studie handlar det mycket om fingertoppskänsla. Att det är en balansgång att kunna med respekt för individen och familjers syn på utbildning, kultur, värderingar, också förmedla vad förskolan står för. De uppger också att i dessa situationer är styrdokumenten något som är till hjälp och som lättare kan få föräldrarna att “köpa”
verksamheten, men att det är en process som kan ta tid och man får förklara samma sak många gånger. Genom att lyssna in och vara ödmjuk, men samtidigt också stå upp för innehållet i verksamheten och det uppdrag vi förväntas utföra, är det möjligt att nå en god eller åtminstone fungerande samverkan kring barnen.
32
6. Diskussion
6.1 Resultatdiskussion
Denna studie har som syfte att ta reda på hur föräldrar upplever/ser på svensk förskola, dess normer och värderingar. Vi söker kunskap om vilka faktorer som kan göra att det skapas barriärer mellan föräldrar och förskola. Vi har undersökt kommunikativa och kulturella
barriärfaktorer som kan ha betydelse för samspel och kommunikation mellan hem och
förskola.
Vi har bland annat utgått från Bouakaz (2009) som undersökt ämnet i mångkulturella skolor och där det visade sig att barriärerna bland annat berott på språket, kunskap om svenska skolsystemet, skriftligt material på föräldrarnas eget språk samt lärare som inte tillämpat strategier för att engagera föräldrar. Vi har kommit fram till att intervjupersonernas svar ger ytterligare kunskap och förståelse för vilka faktorer som spelar roll när barriärer byggs upp mellan hem och förskola. Exempel på faktorer var brist i kommunikation, information på modersmålet, betydelsen av personal och tolk som pratar samma språk som familjerna och ödmjukhet från personalen i mötet med föräldrarna. Det är en nyvunnen kunskap att vissa förskolor använder sig av “språkdomäner” för att kartlägga barnets språkliga miljö, vilket är användbart när man ska beställa tolk eller använda personal i samtal med föräldern. Förskolan kan även använda underlaget i arbetet med barnet då pedagogerna erbjuder olika sätt för att utveckla språket hos barnet. Alla intervjuade föräldrar hade velat ha ett underlag på sitt språk när deras barn började förskolan. De hade också velat ha tillgång till tolk de första mötena med förskolan. Förutom detta så finns det olikheter i vad föräldrarna ansåg vara ett problem. Vi tolkar dock att alla nämnda barriärer rör samma sak, nämligen inställningen och
engagemanget hos personalen. Föräldrarna beskriver att när de kände att de hade en god relation med personalen så vågade de samtala fast att de hade brister i språket för att de ansåg att det fanns en trygghet. De gånger föräldrarna kände att personalen inte var så
tillmötesgående vågade de inte samtala med personalen på grund av rädsla att säga något fel. Vi sammanfattar även att tryggheten var en stor faktor för om föräldrarna ansåg att de blivit introducerade väl i svensk förskola. Då menar vi att omsorgsbiten var “felfri” det vill säga att blöjor var bytta, kläder var på plats, barnet fick tröst och att barnet hade ätit och sovit. Under intervjuerna, oavsett frågan vi ställde halkade alltid någon förälder in på om de var missnöjda med omsorgen trots att frågan inte egentligen handlade om omsorg. Kanske har det att göra
33
med att föräldrarna inte vet vad de ska förvänta sig och frågar därför inte om barnets utveckling och lärande. Svaren vi fick från föräldrarna var delvis förväntade men också överraskande. De svar som var förväntade handlar om sådant som vi själva erfarit, som exempelvis föräldrar som har en annan syn eller kunskap om utevistelse samt hur mycket/lite kläder barnen behöver ha på sig. Vi blev överraskade över att det i vissa länder inte är det inte lika accepterat att framföra klagomål då personalen kan få sparken och fick då ny kunskap kring detta. Det var också överraskande för oss att i ett så pass närliggande land som Finland så är förskolan inte det första alternativet man väljer som omsorg till barnen. När det gäller kommunikation så uppkom skillnader i hur föräldrarna kände att de kunde ta del av
information, ställa frågor och göra sig förstådda. Detta tolkar vi som att det var beroende på vilka resurser, strategier och hjälpmedel som fanns på förskolorna i att introducera föräldern i förskolan. Samt vilken möjlighet föräldern hade att uttrycka sig på, vilka förväntningar hen hade med sig och vilken personlighet man är.
Från förskolläraren och förskolechefen fick vi en del väntade svar som handlade om kulturskillnader som handlar om pojkar och flickors rättigheter, om kläder och utevistelser som också speglade ett par av föräldrarnas svar, samt män som inte får byta blöjor. Det som blivit till ny kunskap för oss är föräldrars eventuella brister i kunskap om det pedagogiska syftet med leken. Förskolläraren menar att man ibland nästan behöver försvara leken och dess betydelse för barnet. Att man får prata professionellt om leken och att det är en process som kan ta tid för en del föräldrar att förstå, då det ibland inte anses som undervisning. Vad gäller kommunikationen kom det fram att den dagliga kontakten är den som kanske blir mest lidande vad gäller samverkan kring barnet. Att det blir ett problem både för föräldrarna och personalen att fördjupa sig i samtalet, därav stannar det vid det som handlar om basala saker kring barnets dag. Men trots svårigheterna finns det en rad av strategier och möjligheter för att skapa en god samverkan som bygger på respektfulla relationer. Utifrån förskollärarnas egna erfarenheter kom det många förslag på hur man kan agera i olika situationer, men att det i grund och botten handlar om respekt, tillit, förståelse för individen och för uppdraget. Chefen och förskolläraren har goda visioner om en bra samverkan då de berättar om olika sätt att möta familjer som kommer till Sverige och inte hade språket. Föräldrarna har dock olika uppfattningar om vad de var nöjda eller missnöjda med, vilket vi tänker kan ha att göra med dels vilken kultur, utbildning, klass, kön och ekonomiskt kapital de har men även hur mycket personalen väljer att engagera sig i detta ämne. Bourdieu (1993) pratar om det sociala rummet som är kodat med värderingar och regler. Han menar att vi bär med oss ett startkapital
34
hemifrån och vi senare skaffar andra kapital i det sociala rummet. Eftersom några föräldrar nämner att de inte var nöjda med informationen de fick när barnet började förskolan och några nämnde att de var nöjda, så tänker vi att kvaliteten på förskolan, det vill säga engagemang hos personalen, utbildning hos personalen och stöd från ledningen i frågan om hur man bemöter dessa familjer har stor betydelse för hur det fortsatt kommer att se ut i samverkan mellan hem och förskola. De kommunikativa och kulturella barriärfaktorerna vi mött under studien är kanske inte så häpnadsväckande men dock väldigt viktiga och de finns där. Så med andra ord behöver alla förskolor ha en jämn kvalitet. Hur arbetar vi vidare med att möta och lösa de barriärer som finns? Frågor till vidare forskning kan vara att ta reda på vad föräldrarna har för förväntningar på förskolan när de kommer dit för första gången? Och vad de i så fall skulle behöva bli informerade om för att få en möjlighet att sätta sig in i det pedagogiska syftet och vad den svenska förskolan står för. En annan kan vara att man ser över om de olika
strategierna för samverkan och kommunikation finns på alla förskolor och vilka de är? Är personalen på förskolan medveten om att det finns olika strategier? Hur följer man upp om föräldrarna var nöjda med hur de blev introducerade? Har alla förskolor i Sverige likvärdiga underlag för samverkan så att det blir en likvärdig kvalitet på alla förskolor?
6.2 Metoddiskussion
Upplägget vad gäller våra intervjuer tycker vi har fungerat bra då vi gav personerna en chans att berätta om sina upplevelser på ett sätt som gjorde att det inte blev styrda och vi fick en rättvis bild av deras svar. Då vi trots bekvämlighetsurvalet inte kände alla deltagare så väl, blev det en passande metod med semistrukturerade intervjuer som gjorde att samtalen blev bekväma och naturliga. I efterhand hade vi velat intervjua lite fler personer för att möjligen få en större mångfald bland svaren. Å andra sidan har det gett oss en hel del olika perspektiv på kommunikativa och kulturella barriärfaktorer. Möjligen hade vi kunnat komplettera med en kvantitativ undersökning för att få fler svar. Å andra sidan blir det inte lika fylliga svar då man inte ser kroppsspråket på intervjupersonen, röstläget eller ansiktsuttrycken med mera i en kvantitativ undersökning. Överlag är vi nöjda med metodvalet förutom att vi hade velat fördjupat oss ytterligare frågor som vi nämner ovan här i resultatdiskussionen
35
6.3 Slutord
Vi tänker att föräldrarnas berättelser i studien ska kunna bidra till en nyansering i
förskolärares, barnskötares, och pedagogers syn på om hur olika föräldrar ser på saker och situationer. Det är lätt att egna personliga värderingar präglar ens arbete och
relationsskapande. Att se över kvaliteten i Sveriges alla förskolor så att den är likvärdig skulle vara ett steg i rätt riktning. Att följa upp om och hur alla förskolor använder sig av det tänkta materialet/underlaget för samverkan mellan hem och skola skulle vara ett annat sätt att säkra kvaliteten.
