Resultatdiskussion

Syftet med denna studie var att undersöka vilken uppfattning pedagogerna har om barns fria lek i förskoleverksamheten inomhus, samt vilka materiella förutsättningar det finns för barns fria lek inomhus. Studiens första frågeställning är: Vad är pedagogernas uppfattning om

barns fria lek inomhus? Pedagogernas intervjusvar visar att pedagogerna uppfattar fri lek på

samma sätt. De anser att fri lek är när barnen själva får bestämma lekens innehåll. Detta är vad Lillemyr (2013) menar att ”fri lek” är när barnen själva får bestämma vad de vill leka. Detta innebär att leken inte är styrd av någon vuxen. Barnen har mest roligt när de själva får bestämma lekinnehållet och vilka regler som ska följas. Det är genom detta som barnen lär sig och utvecklas som mest, då de är aktiva i det som görs och är intresserade av det. Detta leder till ett lustfyllt lärande. Trots det hade leken en del begränsningar hos samtliga pedagoger. Det innebär att den fria leken inte är lika fri som pedagogerna beskrev, då det finns accepterade och icke accepterade lekar. Det är vad Tullgren (2003) påpekar om, värderingar om det ”goda” barnets uppfostran. På grund av dessa värderingar kan leken vissa gånger inte ges den fria möjligheten som Lillemor (2013) och pedagogerna beskrev, då värderingar om det ”goda" barnet inte alltid finns med i leken. Det förväntas av barnen att leka det som anses vara rätt och som stämmer överens med samhällets etiska normer (Tullgren, 2003). Därmed menar Halldén (2007) att samhället hålls samman av regler för våra sociala bemötande. I ett socialt samspel förmedlas vad som får göras och inte göras.

Därmed, utifrån intervjusvaren, menar samtliga pedagoger att leken har en stor betydelse för barns lärande och utveckling, samt att deras uppgift i leken är att vara närvarande och att skapa förutsättningar utifrån barnens intresse och önskan. Trots detta har det visat sig, genom intervjurundan på avdelningen med pedagogerna och genom observationerna, att barns förutsättningar i leken inte alltid skapas utifrån ett barnperspektiv, utan utifrån ett

vuxenperspektiv. Ett tydligt exempel är att barnen inte kan nå upp till allt material som finns på avdelningen och att pedagogerna undanhåller en del material. I Reggio Emilia-

30

pedagogiken hänger barns lärande ihop med hur den pedagogiska miljön och materialet iscensätts, då dessa två bär på föreställningar om vilka möjligheter barnen ges till att utforska sin omvärld. Barns kunskaper och erfarenheter synliggörs i förhållande till miljöns

utformning och materialet som erbjuds i verksamheten (Alnervik & Göthson, 2017). Pedagogerna förståelse för hur materialet på avdelningen iscensätts handlar om det Öhman (2009, s. 57) skriver om att vi ibland har ”flera kontrasterande värderingar som bygger upp olika människosyner och dessa kommer till uttryck i olika situationer”. Med detta menas att människor har olika sätt att se på samma fenomen, beroende på vilka konstruerade

värderingar de har.

Studiens andra frågeställning är: Vilka är barnens materiella förutsättningar för fri lek

inomhus? Det var ganska tydligt, genom observationerna som gjordes i barngruppen, vilka

förutsättningar barnen hade i leken. Genom en jämförelse mellan de olika rummen på avdelningen har det visat sig att barnen brukade befinna sig i det rummet där pedagogerna bäst skapade materiella förutsättningar, som exempelvis att materialet är synligt och

tillgängligt för dem. Det är vad Øystein (2017) beskriver att redskap kan påverka handlingen på väldigt många olika sätt. Föremål kan genom sociala erfarenheter uppmuntra, begränsa, blockera, stödja, locka, fördröja, utvisa eller förbjuda en händelse. Redskap är en viktig förutsättning i barns lek, för att barn ska kunna ges möjligheter att utveckla sina erfarenheter. Redskap som används i barns lek har en viktig uppgift då dessa redskap skapar mening i leken (Nordtømme, 2015).

Denna studie är ett bidrag för att öka förståelse för hur pedagogerna kan anpassa sig till fri lek inomhus. Det var intressant att ta reda på vilken uppfattning pedagogerna hade kring den fria leken inomhus, gentemot hur den beskrevs av tidigare forskning, bland annat av Lillemyr (2013). Denna studie ökar också förståelsen för barnens materiella förutsättningar och hur dessa förutsättningar kan skapas för fri lek i förskoleverksamheten inomhus. Det var också intressant att ta reda på barnens materiella förutsättningar gentemot hur Øystein (2017) och Nordtømme (2015) beskriver det.

6.2 Metoddiskussion

Intervjumetoden var ett lämpligt val till denna studie och gav mig stora möjligheter till att kunna få reda på pedagogernas förståelse kring den fria leken. Trots detta fanns det nackdelar med intervjumetoden som val. Respondenterna kan enligt Alvehus (2013) rätta sitt uttrycksätt

31

beroende på hur intervjuaren ställer intervjufrågorna. Det hade varit intressant att få se hur exempelvis pedagogerna samtalar tillsammans om den fria leken istället för att intervjua varje pedagog enskilt där de ställs under intervjuarens påverkan och blir inledda i en bestämd riktning. Därmed har ljudinspelning under intervjusamtalen underlättat ganska mycket för mig, speciellt vid transkriberingen. Ljudinspelning har också varit till fördel för denna studie då jag ville beskriva på ett detaljerat sätt vad varje pedagog svarade.

Observationsmetoden gav mig möjligheten att kunna få en inblick i barns vardagliga

förskolemiljö. Därmed gav mitt deltagande som icke deltagande observatör mig potential till att anteckna viktiga fenomen i verksamheten. Nackdelen som jag upplevde med

observationsmetoden var att barnen vissa gånger upplevde obehag under tiden jag observerade. En annan nackdel som upplevdes under observationerna var att barnen inte kunde undvika att komma fram till mig för att be om hjälp. Därmed kunde jag som observatör inte låta bli att avbryta mitt icke deltagande till att lösa konflikter mellan barnen då

pedagogerna inte var i närheten. Det hade varit intressant och mer naturligt i förskoleverksamheten att vara en deltagande observatör istället för icke deltagande observatör.

6.3 Förslag till fortsatt forskning

Det hade varit intressant och givande att forska vidare om den fria leken i förskolan, eventuellt genom att intervjua barnen kring vilka förutsättningar som anses vara viktiga i deras fria lek. På så sätt utgår man som forskare ytterligare utifrån barns perspektiv men på ett tydligare sätt. Det hade även varit intressant och givande att undersöka vilken uppfattning pedagogerna har om fri lek, genom att intervjua pedagoger från olika förskolor, för att kunna därefter göra en jämförelse. Det hade också varit intressant att undersöka barns förutsättningar för fri lek i utomhusmiljö.

32

Referenser

Alnervik, Karin & Göthson, Harold (2017). Bilden av Reggio Emilia som inspiration till den svenska förskolan. I Riddarsporre, Bim & Persson, Sven (red.). Utbildningsvetenskap för

förskolan. Stockholm: Natur & Kultur.

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. En handbok. Stockholm: Liber

Denscombe, Martyn (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. [3 rev uppl.] Lund: Studentlitteratur

Johansson, Barbro & Karlsson, Marianne (2013). Att involvera barn i forskning och

utveckling. Lund: Studentlitteratur

Latour, Bruno (2015). Tinget återställt: En introduktion till actor-networktheory. Lund: Studentlitteratur

Lillemyr, Ole Fredrik (2013). Lek på allvar – en spännande utmaning. Stockholm: Liber

Löfgren, Håkan (2014). Lärarberättelser från förskolan. I Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria, Franzén, Karin (red.). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber

Nordtømme, Solveig. (2015). En teoretisk utdyping av rom og materialitet som pedagogisk

ressurs i barnehagen. Nordisk barnehageforskning, 10 (4), 1–14.

https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/1429/1276

Øksnes, Maria (2011). Lekens flertydighet Om barns lek i en institutionaliserad barndom. Stockholm: Liber

Øystein, Dag (2017). De yngste barnaogtingenederes – en ANT - analyse av lek i

småbarnsavdelinger. Nordisk barnehageforskning, 14 (6), 1–17.

https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/1800/1812

Patel, Runa (2011). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur

Pramling Samuelsson, Ingrid (2017). Utvecklingspedagogik — ett sätt att arbeta både

målmedvetet och med barns perspektiv. I Riddarsporre, Bim & Persson, Sven (red.). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & Kultur.

Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003). Det lekande lärande barnet: i

33

Pramling Samuelsson, Ingrid (2017). Utvecklingspedagogik — ett sätt att arbeta både

målmedvetet och med barns perspektiv. I Riddarsporre, Bim & Persson, Sven (red.). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & Kultur.

Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98: Reviderad 2016. Stockholm: Fritzes.

Sommer, Dion (2009). Barndomspsykologi. Utveckling i en förändrad värld. Stockholm: Liber.

Strandberg, Leif (2005). Vygotskijs kulturhistoriska psykologi. Reggio Emilia Institutets Skriftserie Modern Barndom "OM". Stockholm: Reggio Emilia Institutet

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: ScandBook.

34

Bilaga 1

Intervjuguide

Intervjufrågor

Tema 1 - Lek

- Vad innebär fri lek för dig som pedagog?

- Vilken betydelse har den fria leken för barns lärande och utveckling, tror du?

Tema 2 - Pedagogens roll i den fria leken

- Hur skapar du förutsättningar för barnen i den fria leken? (Pedagogen förklarar den skapade miljön på avdelningen)

- Hur gör du för att sätta igång leken, hos exempelvis rastlösa barn?

Tema 3 – barns roll i den fria leken

- Vad har barn inflytande över i den fria leken, tror du?

Avslutande fråga

35

Bilaga 2

Observationsschema

På vilket sätt inbjuder miljön till fri lek?

I vilket rum brukar barnen vara under den fria leken? Vad beror det på? Finns det hinder för fri lek?