8.2 Resultatdiskussion
Nedan presenteras resultatdiskussionen med rubrikerna barns kategoriseringar och förväntningar på yttre attribut följt av tillskrivning av ord utifrån könsbestämmelse. Därefter diskuteras användningen av ordet hen, konsekvenser för samhället av att behandla barn olika och studiens brister. Resultatdiskussionen avslutas med studiens relevans – till dig som verkar inom förskolan samt studiens slutsats.
8.2.1 Barns kategoriseringar och förväntningar på yttre attribut
Resultatet utifrån barnintervjuerna i vår studie visar att barnen är medvetna om de normer kring kön som råder i samhället eftersom de uttrycker olika föreställningar, värderingar och förväntningar på flickor respektive pojkar. Det framgår genom att majoriteten av barnen könar personerna på bilderna i relation till kläder, attribut och utseende samt att de gör nyanserade förklaringar till varför en tjej ser ut på ett visst sätt och en kille på ett annat, bland annat genom att exemplifiera med hjälp av kläder. Barnen säger att en kille inte kan ha klänning för att det är “konstigt” och “för det är lite annorlunda och olika för flickor och pojkar”. En möjlig förklaring att barnen könar personerna är att deras förväntningar och föreställningar om hur en flicka respektive pojke ser ut. Detta kan bland annat bero på att barn tidigt lär sig passa in i könsrollerna och blir medvetna om dessa (Saewyc, 2017). Vuxna använder pronomen som han och hon i alla samtal, vilket smittar av sig på barnen (Salmson och Ivarsson, 2015) och kan vara en förklaring till varför barnen i vårt resultat samtalar om personerna på bilderna som en han eller hon.
Således är en tolkning att barnen är medvetna om könsnormerna och dess normer som finns i samhället om genus. Bland annat visar en global rapport (Saewyc, 2017) att barn tidigt lär sig att passa in i könsrollerna oavsett vilket land barnen kommer ifrån. Därmed kan en tolkning vara dessa mönster kring könsroller är global men kraven på flickor
25 respektive pojkar kan vara olika på grund av kulturer. Detta redogör även Saewyc (2017) för, att barn påverkas av könsroller oavsett vilket land de härstammar ifrån. Resultatet i Saewyc (2017) studie synliggör att barn mellan 10–14 år är medvetna om hur de ska vara och agera för att passa in, vilket barnen i vår studie också verkar göra.
Därutöver skapar barnen värderingar grundade på den sociala uppbyggnaden av
hierarkier som finns i samhället som sedan barnen använder sig av när de grupperar sig efter kön, också i förskolan (Odenbring, 2010). Därtill utvecklar barn värderingar genom att de påverkas av samhällets könsnormer och könskategoriseringar som det kan finna tillexempel i klädbutiker där kläderna är kategoriserade i en flick- respektive pojkavdelning (Henkel & Tomicic, 2018). Genus är föränderligt i och med att normerna förändras med samhället som således påverkar våra värderingar. På så sätt formas barnen utifrån vuxnas sätt att sortera in barnen som antingen flicka eller pojke via kläder, språk och genom att könsbestämma med användningen av han eller hon. Därmed kan en tolkning vara att barnen i vår studie lärt sig hur en flicka och en pojke ser ut i dagens samhälle trots att någon enstaka går mot normen.
8.2.2 Tillskrivning av ord utifrån en könsbestämmelse
Eidevald (2009) visar att flickor och pojkar bemöts stereotypiskt av pedagoger, genom att pedagogernas förväntningar påverkar vilket bemötande de respektive könen
(biologiskt) får i olika sammanhang. Det är tydliga resultat om vad som händer med människan och främst barn när vuxna tillskriver olika förväntningar och egenskaper beroende på vilket kön barnet har (Henkel & Tomicic, 2018). Att flickor redan i
tioårsåldern känner att de måste prestera i skolan kan bli en problematik som eventuellt påverkar dem (Axelsson, 2019). Kvinnor, i allt större utsträckning, lider av stress och utbrändhet (Henkel & Tomicic, 2018). Kan detta vara något som vi människor har skapat hos kvinnor redan från när de föddes, att de känner att de måste prestera på grund av att de upplever att samhället förväntar sig det? En möjlig anledning till att flickor och kvinnor i större utsträckning lider av ätstörningar, sexualisering och utseendefixering kan tänkas bero på att kvinnor uppmärksammas för sitt utseende och inte vad de gör (Henkel & Tomicic, 2018). Således kan kläder och utseende bli en del av en flickas identitet (Saewyc, 2017).
26
Bild: privat.
8.2.3 Konsekvenser för samhället av att behandla barn olika
År 2015 anmäldes 85 100 misshandelsbrott i Sverige och 82% av förövarna var män (BRÅ, 2016) samt begår män 81% av alla brott, visar statistik från SCB (2014). Vissa påstår att dessa siffror har med biologi att göra medan andra menar att det har med genus att göra (Hjernquist, 2013). Henkel & Tomicic (2018) påstår att pojkar utsätts för mer våld, då våld hos barn ses som lek hos vuxna. Oavsett om detta är biologiskt eller genusförankrat påstår Henkel och Tomicic (2018) att pojkar utsätts för mer våld på grund av våldslek i förskolan. Möjligtvis skulle detta kunna kopplas till Hirdmans genuskontrakt att män ses som norm och har makten i samhället på grund av att de ses som mer värdefulla (Hirdman, 1988).
Bild: privat.
27
8.2.4 Studiens brister
Det som kan uppfattas som en brist i studien är att det finns få studier och forskning som undersöker barns syn på kön. Dock undersöks könsroller och genus utifrån ett förskollärarperspektiv i högre grad. Det var svårt att hitta studier likt denna där barns tankar kring kön undersöks på ett normkritiskt sätt. Det fanns en del studentuppsatser som undersöker ämnet där frågorna som ställdes till barnen var ledande frågor med normativa påståenden såsom: “Hur är en tjej respektive kille” samt “Får killar klä sig hur dem vill?”. Ställs sådana frågor medför detta också en påverkan på barnen som om det borde vara en skillnad hur flickor respektive pojkar ser ut. Dessutom går skribentens förhållningssätt och uttryck, både verbalt och muntligt, mot studiens syfte, enligt oss. Ytterligare en brist kan tänkas vara att studien är så pass liten, tidsmässigt i detta fall då urvalet är stort. Dessutom hade önskan varit att vi kunnat undersöka vårdnadshavare och förskollärares syn i relation till barnens för att kunna dra en tydligare slutsats och se om det fanns en korrelation.
8.2.5 Studiens betydelse - till dig som verkar inom förskolan
I Axelssons (2019) studie påstår pedagogerna att användningen av orden hen är ett exempel på när ett jämställdhetsarbete har gått för långt. Detta innebär att människors könsidentitet inte respekteras utifrån läroplanen (Skolverket, 2018). Det handlar om att varje individ måste få bestämma själv vad den vill definieras som och kallas. För att minimera risken att kränka eller diskriminera någon kan ett arbetssätt vara att
medvetandegöra sitt sätt att uttrycka sig kring könsnormer- och föreställningar kopplat med någons biologiska kön. Därtill kan det vara intresseväckande att diskutera i arbetslag vad vi rädda för genom att använda exempelvis ordet hen.
28
Bild: privat.
Detta ser vi som en ypperlig möjlighet att påverka barns val av ord. Om vi leker med tanken att ord som han och hon försvinner och byts ut mot hen försvinner kanske automatiskt könsrollerna som finns i samhället. Detta på så sätt att om en person inte blir kallad för tjej eller hon, tillskrivs inte heller egenskaper kring könet såsom hur en tjej bör vara respektive kille. Detta skulle kunna resultera i att personen själv får bestämma sin könstillhörighet utan att påverkas av samhällets förväntningar, tänker vi skribenter. Vi påstår inte att detta är ett obligatoriskt arbetssätt för att skapa
jämställdhet. Utan vi reflekterar kring ords betydelse och påverkan på människor.
Vi hoppas att studien och studiens resultat har bidragit dig som läsare till nya tankar och kunskaper på så sätt att normkritiskt arbetssätt anses som betydande. Då menar vi utöver att det ses som förskolans uppdrag, utan att det är betydelsefullt i sig självt, såsom för samhällets utveckling. Studiens resultat, att barn redan i fyra- och
femårsåldern möjligtvis har förstått samhällets normer kring kön och genus samt kan sätta ord på vad som anses som okej och inte är okej, hoppas vi är ett bidragande resultat för att arbeta ännu mer normkritiskt och med ett medvetet förhållningssätt. Detta på grund av att de vuxnas förhållningssätt påverkar barns respekt och förståelse för de skyldigheter och rättigheter som finns i vårt samhälle, enligt Skolverket (2018). Således är vuxna betydelsefulla förebilder (Skolverket, 2018).