Barns värderingar, föreställningar och förväntningar på kön utifrån bildsamtal

AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI

Bild: privat.

Barns värderingar, föreställningar och

förväntningar på kön utifrån bildsamtal

”För det är lite annorlunda och olika för killar och tjejer”

Mathilda Junås och Nathalie Svedberg

2020

Examensarbete, Grundnivå (yrkesexamen), 7,5 hp Pedagogik

Förskollärarprogrammet PEG 700

Tack.

Med kärlek, glädje och tacksamhet vill vi tacka de rektorer och pedagoger vi varit i kontakt med som gjort denna studie möjlig samt de deltagande barnen som bidragit till studien. Utan er hade inte denna studie varit vid liv.

Dessutom vill vi rikta ett stort tack till Johan Liljestrand som med öppet sinne och positiv support professionellt väglett oss till denna färdiga studie.

Normkritik är ett någorlunda nytt kunskapsområde, men det är också, i skrivande stund, en studie i syfte att förändra normerna och ge pedagoger, vårdnadshavare och andra normintresserade ett barnperspektiv på området. Således tar vi gärna emot idéer, tankar och åsikter om studiens innehåll. Hör av dig till oss på nathalie.svedbergs@gmail.com

eller thilda_10@hotmail.com.

Vi önskar att vi kan vara med och bidra till en bättre framtid och samhälle i syfte att varje liten individ ska få alla möjligheter och tillgång till hela världen.

”Alla barn är lika mycket värda. Ingen annan är som du. Du och alla andra barn och unga ska respekteras. Det spelar ingen roll vad du har för familj, vilket land du kommer ifrån, vilket språk du talar, vad tror på, om du en tjej eller kille, vem du är kär i eller om du har något funktionshinder.”

Barnombudsmannen

Svedberg, N & Junås, M (2020) Barns värderingar, föreställningar och förväntningar på kön utifrån bildsamtal. Examensarbete i pedagogik. Förskollärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi.

Sammanfattning

Syftet med studien var att studera barns syn på kön och det som undersöktes var barns värderingar, föreställningar och förväntningar på kön utifrån normativa- och

normkritiska bildsamtal. Tidigare forskning visar på att barn är medvetna om hur de olika könen ska bete sig för att passa in i samhället och bli accepterade. Därutöver förklarar skolbarn att de vill att ett jämställdhetsarbete ska finnas i skolan då flickorna upplever att de är hjälpredor åt pojkarna och förväntas prestera i skolan. Metoden för undersökningen var enskilda barnintervjuer där intervjuerna spelades in. Dessutom användes bilder för att få fram barns tankar och syn på kön. Resultatet visade att barn i fyra- och femårsåldern har påverkats av samhällets normer och kan tydligt redogöra för dessa. Vi ser att barnen redan i så ung ålder är influerade av samhället och hur detta har påverkat deras värderingar, föreställningar och förväntningar på könen.

Nyckelord: Barnintervjuer, barns syn, genus, jämställdhet, könsroller.

Innehåll

1 Inledning ... 1

2 Begreppslista ... 1

3 Teoretiska utgångspunkter... 2

4 Bakgrund ... 3

4.1 Genomgång av genus i läromedel och statistik... 3

4.2 Tidigare forskning ... 5 5 Syfte ... 7 6 Metod ... 8 6.1 Urval ... 8 6.2 Genomförande ... 8 6.3 Dataanalys ... 11 6.4 Etiska överväganden... 12 6.5 Studiens trovärdighet ... 13

7 Resultat och analys... 14

7.1 Tabell 1: Barns kategoriseringar ... 16

7.2 Tabell 2: Barns förväntningar på yttre attribut ... 17

7.3 Tabell 3: Barns förklaringar ... 19

7.4 Tabell 4: Barnen tillskriver ord utifrån deras könsbestämmelse ... 20

8 Diskussion ... 22

8.1 Metoddiskussion ... 22

8.1.2 Urvalsdiskussion ... 23

8.1.3 Tiden ... 23

8.2 Resultatdiskussion ... 24

8.2.1 Barns kategoriseringar och förväntningar på yttre attribut ... 24

8.2.2 Tillskrivning av ord utifrån en könsbestämmelse ... 25

8.2.3 Konsekvenser för samhället av att behandla barn olika ... 26

8.2.4 Studiens brister ... 27

8.2.5 Studiens betydelse - till dig som verkar inom förskolan ... 27

1

1 Inledning

Kön finns överallt, mellan oss, inom oss och runt om oss, vilket resulterar i att det formar oss och tillskriver oss manlighet eller kvinnlighet oavsett om vi vill det eller inte (Salmson & Ivarsson, 2015). Därmed tar vi skribenter på oss genusglasögonen i syfte att få syn på barns syn på kön.

Normer och värderingar som finns i vårt samhälle är något som påverkar oss människor mer eller mindre (Hirdman, 1988). Idag är en av de främsta normerna genus, alltså dess oskrivna regler samhället skapat för flickor respektive pojkar som påverkar oss hela livet via vårt handlande, tänkande och agerande (Henkel & Tomicic, 2018). Att vetenskapliga rapporter och undersökningar visat på skillnaden mellan könen är inte någon nyhet eller något som väcker förvåning, den intressanta och betydande frågan är vad dessa skillnader beror på, vilket diskuteras senare i studien och har utgångspunkt i Yvonne Hirdmans genuskontrakt därpå Hirdman påstår att analyser genom

genussystemet synliggör dolda normer (Hirdman, 1998). Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) redogör för dess grundläggande värden som ska genomsyra arbetet i förskolan där det ska vara jämställdhet mellan könen och att inget barn ska

diskrimineras på grund av deras kön eller könsöverskridande identitet. Vi saknade studier om barns syn på könsroller och genom intresse, engagemang och som en av våra hjärtefrågor valde vi att skriva ett arbete utifrån pedagogikämnet där vi undersöker 86 barns syn på kön med hjälp av normativa- och normkritiska bilder i barnintervju som metod. Därpå redogörs för tidigare forsning kring jämställdhet och kön följt av en analys och diskussion kring denna studies resultat och tidigare forskning. Nedan följer en begreppslista med ord som kommer att genomsyra studien.

2 Begreppslista

Att köna: Att sortera in vuxna, barn, leksaker, material, kläder med mera i tjejigt respektive killigt och tillskriva dem egenskaper och förväntningar (Henkel & Tomicic, 2018).

2 således att människor formar och formas till flicka respektive pojke och att detta sedan avspeglas i samhället (Helén & Granholm, 2007).

Jämställdhet: Att ge alla människor lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter, oavsett kön (Henkel & Tomicic, 2018).

Normativ: Det som anses vara det normala eller godkända beteendet i en social grupp (Salmson & Ivarsson, 2015).

Normkritisk: Handlar om att utmana normer i vissa situationer på ett kreativt sätt (Salmson & Ivarsson, 2015).

Pedagoger: Pedagog används i studien som ett samlingsord för alla som arbetar med barn i förskolan, såsom barnskötare, förskollärare och vikarier.

3 Teoretiska utgångspunkter

Yvonne Hirdman introducerade begreppet genus på 1960-talet och därefter skapade Hirdman begreppet genussystemet för att visa på problematiken med vissa

föreställningar och förväntningar kring kön. På så sätt är genussystemet en

ordningsstruktur av kön, likväl som andra sociala ordningar. Hirdman (1988) talar om genussystemet utifrån två mönster som handlar om isärhållandet mellan manligt och kvinnligt samt att dessa ses som varandras motsatser. Enligt Hirdman (1988) leder detta till att män och kvinnor finns på olika platser i samhället på så sätt att det är

3

4 Bakgrund

Genusforskning har funnits i 60 år och tillkom redan på 1960-talet då en grupp kvinnor började studera på högskolor och universitet och därigenom ifrågasatte varför det till största del nämndes män i skönlitteraturen.

Genom detta ställde de sig frågan var alla kvinnor i litteraturen fanns (Hedlin, 2006). Genus är ett begrepp som används för att skilja på social kultur från biologi. Därmed kan genus översättas till socialt kön, då genus är socialt konstruerat och därmed inte medfött (Hirdman, 1988). Könsnormerna bygger på föreställningen om de två biologiska könen samt de socialt separerade könen såsom de kvinnliga och manliga (Salmson & Ivarsson, 2015).

4.1 Genomgång av genus i läromedel och statistik

I dagens samhälle blir flickor och pojkar klädda i olika kläder och olika färger som vanligtvis påvisar deras könstillhörighet (Henkel & Tomicic, 2018). Barnen dediceras olika egenskaper och uppmuntras till olika beteenden. Sådana egenskaper kan vara att pojkar “är” bråkiga medan flickor fostras till att vara duktiga. Därmed genomgår barnen olika processer som formar dem till antingen flickor eller pojkar. Läroplanen för

förskolan (Skolverket, 2018) säger att alla barn ska ha samma rättigheter och inte begränsas av stereotypiska könsroller.

4 pojkfärg, påstår Henkel och Tomicic (2018). Det räcker med att gå förbi en förskola och titta på barnens ytterkläder där flickorna bär rosa, lila, rött och gult medan de barn som bär blått, svart, brunt och grönt förmodligen är killar. Dock har flickor tillgång till mer färger på grund av att ingen reagerar om en tjej har marinblå overall men om en pojke kommer i rosa byxor uppmärksammas detta desto mer (Henkel & Tomicic, 2018).

År 2015 anmäldes 85 100 misshandelsbrott i Sverige och 82% av förövarna var män (BRÅ, 2016) samt begår män 81% av alla brott (SCB, 2014). Henkel och Tomicic (2018) menar att pojkar utsätts för mer våld än flickor, eftersom våld hos barn i vissa fall kan ses som lek av vuxna. En anledning till att pojkar använder våld i sin barndom kan vara kopplat till idéen om manlighet, att vara tuff och osårbar. I skolan är de flesta kränkningar kopplade till normer kring kön och genus (Skolverket, 2009).

Könsidentitet innebär hur vi människor identifierar oss själv och andra såsom en hon, han, en hen eller som något annat. Vanligtvis förutsätts en individs könsidentitet utifrån det biologiska könet en person verkar ha eller har (Salmson & Ivarsson, 2015). Vuxna använder dessa ord i meningar och i samtal om olika personer. För att avstå från att kränka eller diskriminera någon krävs det att medvetandegöra sitt sätt att uttrycka sig kring könsnormer och -föreställningar kopplat med någons kön. Genom detta

möjliggörs barns identitetsskapande utan att andra skapar könsidentiteten åt dem. På så sätt tillåter vi att barnen själva kan uttrycka om de vill kallas som han, hon, hen eller något annat (Salmson & Ivarsson, 2015). Vissa påpekar att det kan bli rörigt för barn utan det två könstillhörigheterna. Författarna besvarar frågan om användandet av ordet hen är vilseledande för barn genom att redogöra att barn föds utan ord och att det är vi som lär dem att använda ord som han eller hon. Detta synliggörs bland annat genom att barn har svårt att isärhålla och skilja på orden innan de lärt sig att tala genom att de vanligtvis använder endast ett av orden när de samtalar om en person. Yngre barn har inte urskilt värderingar och normer som finns i samhället samt attribut och utseende som isärhåller könen (Salmson & Ivarsson, 2015).

5 något positivt, såsom att en fin tjej är en lyckad tjej. Attribut och utseende blir därmed en del av ens tjejs identitet. Barnets känsla kring att den är lyckad om barnet är fin resulterar i att många tjejer och kvinnor gör om sig själva. Detta beror även på att pojkar och flickor lär sig tidigt att flickor är objekt och något som ska vara fint att titta på. Killar är inte i lika stor utsträckning utsatta för sexualisering eller utseendefixering på grund av att de uppmärksammas för vad de gör snarare än för sitt utseende (Henkel & Tomicic, 2018).

Sammanfattningsvis har läromedel och statiskt poängterat vikten av att arbeta med genus och jämställdhet i förskolan. Den redogör från bemötande till könsidentiteter så väl som konsekvenser i form av statistik från brott och ätstörningar samt könskodade kläder som visar på könstillhörigheten.

4.2 Tidigare forskning

Forskaren Elizabeth Saewyc (2017) redogör i en global rapport hur barn tidigt lär sig att passa in i könsrollerna, det vill säga att barnen socialiseras in i könsmönstren. I studien deltar 450 barn som är mellan 10–14 år i 15 länder. Denna forskning har skett i

samarbete med världsorganisationen WHO. I barnintervjuerna redogör barnen för bemötande för att passa in i könsrollerna, vilket är ett av studiens resultat. Ett ytterligare resultat visar att pojkar uppmuntras till att ta plats och att vara framåt i sociala

sammanhang medan flickor tidigt lär sig att framhäva eller skyla sin kropp, eftersom kvinnors kroppar ofta anses vara en tillgång för samhället och således blir det

betydelsefullt att exponera kvinnokroppen på olika sätt. Slutsatsen av denna forskning visar att barn påverkas av könsroller oavsett vilket land i världen de härstammar ifrån (Saewyc, 2017).

Likväl som forskaren undersöker hur barn tidigt lär sig hur de ska socialisera sig in i de olika könsmönstren har Eidevald (2009) undersökt vilka beteenden hos flickor

respektive pojkar som accepteras och vilka typ av beteenden som inte är lika accepterande i förskolan. Därmed har skribenten undersökt vilka omedvetna

förväntningar om kön som sätts av vuxna och barn. Eidevald (2009) menar därigenom att pojkar och flickor i förskolan preciseras och bemöts stereotypiskt. Dock förekommer en stor variation hur pojkar och flickor beter sig i olika situationer. De vuxnas

6 Axelsson (2019) startade ett forskningsbaserat projekt i syfte att utveckla

jämställdhetsarbetet i förskolor och skolor i en kommun i Sverige. Forskningen utgår ifrån att skapa en förståelse om hur jämställdhet tillämpas och erfaras. Axelsson (2019) använder sig av ett heterogent urval utifrån geografisk spridning, könstillhörighet, etnicitet, ålder och språk. Elevernas uppfattningar om jämställdhet anses vara en mänsklig rättighet men bedöms som svårt att uppnå. Därtill resonerar barnen att det finns olika förväntningar på flickor och pojkar genom att uttrycka att tjejer förväntas prestera i skolan samt ges exempel utifrån barns egna erfarenheter att lärarna inte uppmärksammar pojkar i lika stor utsträckning och att flickor får mer hjälp även om pojkens prestation är likvärdig. Dessutom framförs det i intervjuerna att flickorna tilldelas rollen som hjälpreda åt vissa pojkar. Trots detta nämner ingen motsatsen, att pojkar skulle gå in i rollen som hjälpreda åt flickorna.

Utöver barns uppfattningar om jämställdhet undersöker Axelsson (2019) pedagogers uppfattningar om ämnet baserat på deras tolkningar och förhållningssätt. I forskningen uttrycker sig pedagogerna på liknande sätt som barnen. Dock finns en vilja och strävan mot att behandla alla barnen jämlikt. Utomdess redogör pedagogerna att ett

jämställdhetsarbete inte får gå till överdrift och påstår att användningen av ordet hen är ett exempel på när det gått för långt (Axelsson, 2019). I pedagogernas svar som

framkommer i intervjuerna uttrycks en okunskap kring begreppen och innebörden i jämlikhet och jämställdhet på så sätt att de inte förstår att jämställdhet handlar om könsrelationer. Med detta resultat syftar rapporten till att skapa utbildningsinsatser och andra arbetssätt för att främja ett mer nyanserat och medvetet jämställdhetsarbete (Axelsson, 2019).

Eidevald (2009) förklarar genus på ett genomgripande sätt där författaren påstår att kön anses vara biologiskt på så sätt att flickor och pojkars utveckling sker på olika sätt då könens egenskaper redan är förutbestämda såsom hormonella olikheter. Dessutom diskuterar skribenten att både kön och genus är socialt skapat. Genom detta påstås att det inte finns en skillnad mellan genus och biologiskt kön. Mårten Hjernquist (2013) resonerar liknande genom att påstå att könsroller bestäms utifrån anisogami, det vill säga könscellernas olika storlek, vilket innebär att könsroller är biologiskt förutbestämt (Eidevald, 2009).

7 Ylva Odenbring (2010) analyserar könskonstruktioner som synliggörs i en förskola därpå analysen grundas på observationer av samspel fysiskt och verbalt mellan barn och vuxna samt mellan barn och barn. Studien fokuserar på strukturer av kön i

förskoleinstitutioner och visar bland annat att pedagogernas användning av könskategorier resulterar i en uppbyggnad av sociala hierarkier beroende på kön. Barnen påverkar också den sociala uppbyggnaden av hierarkier i deras användning av uppdelningar när de själva samspelar mellan barn och barn och på så sätt grupperar sig efter kön.

Gottzén skriver i rapporten Hjältar och Monster (2013) om mäns våld i relation till genus. Könsrollsteorin menar att mäns våld är kopplat till socialisationsprocessen på så sätt att pappans frånvaro från familjen och hemmet är utslagsgivande för att pojkar ska bilda och skapa kompulsiv (tvångsmässig) maskulinitet. Därmed blir våldet och aggressionerna en handling för att leva upp till den manliga rollen. Våld i relation till könsrollsteorin är något som förbrukas i relationer såsom mellan män och kvinnor samt män och män. I patriarkatet är våld en betydelsefull del med argumentet att våld är ett redskap för att vidmakthålla mäns överordning och könsmakt. Patriarkala ideologin yrkar att mäns våld handlar om bestämmanderätt och ägande av kvinnokroppen således är mäns våld befogad och legitimerad.

Sammanfattningsvis visar forskningen barn och pedagogers syn på könsroller, genus och jämställdhet i Sverige och globalt i både förskolan och grundskolan. Det som redogörs är hur barn påverkas av normer och värderingar i deras språkande kring detta i intervjuer. Dessutom beskrivs pedagoger och barns syn på ett jämställdhetsarbete och båda parter har samma uppfattning att det är betydelsefullt och skall arbetas aktivt med. Dessutom diskuteras vikten av ett genusarbete och dess konsekvenser samhällets normer leder till. Bland annat kan detta leda till våld i relationer med mera.

5 Syfte

8

6 Metod

Nedan presenteras datainsamlingsmetoden, urval och undersökningsgrupp, följt av genomförande, databearbetning samt etiska överväganden och avslutas med studiens trovärdighet.

6.1 Urval

86 barn i åldern fyra och fem år, från 8 olika förskolor, deltar i studien. I studien har barnen fingerade namn och namnen är inte kopplade till barnets kön, utifrån

perspektivet att könet är irrelevant i relation till barnens svar och studiens syfte. Barnen är inte slumpmässigt valda då vi i första hand har valt stora förskolor för att komma upp i en viss volym för att sedan komplettera med mindre förskolor. Biträdande rektorer till de 8 utvalda förskolorna kontaktades via mejl, där de fick förfrågan om att delta i studien samt information om studiens syfte och upplägg (se bilaga 1). Alla rektorer responderade på mejlet och därefter kontaktades en pedagog på respektive förskola via telefon där de informerades om samma information som rektorerna. Därefter besöktes varje förskola och tillståndsblanketter tilldelades varje barns vårdnadshavare (se bilaga 2).

Val av att intervjua barn i fyra- och fem årsåldern beror på att äldre barn har mer livserfarenhet och därigenom kan ge ett mer utvecklat och nyanserat svar än de yngre barnen, som eventuellt inte utvecklat ett fullt verbalt språk (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2012). 105 barn fick godkännande av vårdnadshavare att delta i studien därpå 86 barn har medverkat på hela intervjun medan 8 barn svarade på endast vissa frågor. Medan 11 tackade nej till deltagande trots vårdnadshavares godkännande. I resultatet redogörs inte alla barns uttalanden, utan endast några få citat som hör till respektive ämne och där barnen har fingerade könsneutrala namn. Skälet är att inte skapa värderingar eller förväntningar för vem som svarat på intervjufrågorna eftersom barnets kön är irrelevant till studiens syfte samt för att minimera risken av att läsarna drar en slutsats kring att barnens svar har med barnets kön att göra.

9 Vi har via mejl samt över telefon bestämt dag och tid när intervjuerna skulle

genomföras. Intervjuerna skedde tisdagar, onsdagar och torsdagar med hänsyn till önskan hos pedagogerna och att det är bortfall av personal på måndagar och fredagar på grund av schemalagd avdelningsplanering. Trots godkännande av vårdnadshavare tillfrågades barnen om de ville medverka i studien och fick information om att de när som helst kunde avbryta deltagandet. Skälet är att det finns olika form av samtycke enligt Bryman (2011) då deltagande är frivilligt oavsett om barnen fått godkännande av vårdnadshavare. Dessutom informerades barnen att de inte behövde svara på alla frågor om de inte ville och att de när som helst kunde avbryta intervjun. Om intervjuaren upplevde att respondenten uttryckte eller visade en osäkerhet under samtalet ställdes frågan ytterligare en gång om de ville avbryta intervjun, för att ge barnen möjlighet att ännu en gång avbryta om de så önskade.

Vi blev tilldelade ett varsitt rum inne på 7 förskolor. Dock var vi ute på en förskola där vi blev tilldelade en gård med bord där resterande barnen inte hade en pågående

aktivitet. Intervjuerna skedde olika tider på antingen för- eller eftermiddagen men aldrig tidigare än klockan 8.30 då barnen skulle få möjlighet att äta frukost innan intervjun skedde. Tanken var att ha gruppintervju som metod i syfte att Doverborg och Pramling Samuelsson (2000) anser att en enskild barnintervju kan resultera i att barnen blir osäkra då intervjuaren inte har en relation med barnen. Med det var tanken att barnen skulle känna trygghet till varandra. Därmed inledde vi de första två intervjuerna i grupp med tre barn. Dock märkte vi att barnen begränsade varandra och inte vågade svara på våra frågor. Därav provade vi att intervjua ett barn åt gången med endast en intervjuare, som sedan blev metodens tillvägagångssätt.

10

Vid intervjutillfället inledde intervjuaren med att presentera sig och förklarade vad syftet var med att intervjua barnen i enlighet med Brymans (2011) råd vid kvantitativ intervju. Dessutom informerades barnen om att samtalen kommer att spelas in för att vi ska komma ihåg vad som sägs. Det var ett barn som önskade att vi skrev ned dennes svar, vilket vi gjorde för att inte kränka barnets integritet och åsikt (Lindgren, 2016). Vi ville att intervjun skulle likna ett vanligt samtal i syfte att barnen skulle känna sig avslappnade. Därav spelade vi endast in samtalen då Saunders et.al (2009) påstår att inspelning av intervju är till fördel då intervjuaren sällan hinner skriva ned allt barnen säger samt kan saker upptäckas i efterhand. Dessutom kunde fullt fokus och närvarande läggas på det barnet responderande och berättade. För att skapa en avslappnad intervju placerade vi oss bredvid barnen och tittade på bilderna tillsammans medan barnen delade sina tankar och funderingar med oss. Valet att placera oss bredvid barnen i cirka 90 graders vinkel mot varandra beror på att barnen inte skulle uppleva att det var ett förhör eller att de var i underläge och genom denna placering känner sig inte barnen hotad och dessutom skapas goda förutsättningar för samtal (Denscombe, 2018).

11 bilderna samt följdfrågor i vissa fall. Dessutom avslutades bildsamtalet genom att fråga om de såg något mer på bilden eller ville berätta något mer. Valet att ha 9 bilder grundas i att behålla barnens fokus genom hela samtalet då fler bilder skulle medföra en risk för att de svarar något “bara för att” samt att de eventuellt skulle tappa fokus och intresse då vi ställde samma fråga till varje bild under hela intervjun. Dock är det individuellt hur länge barn orkar hålla koncentrationen, men bildsamtal kräver fokus hos barnen i hög grad (Bryman, 2011).

6.3 Dataanalys

Efter insamlande av data lyssnade vi på det inspelade materialet tillsammans. Dels i syfte att om någon hade missat något, dels för att innehållet ska bli sanningsenlig och korrekt, för att innehållet kan tolkas olika. Det inspelade materialet var fyra timmar, 28 minuter och 6 sekunder långt. Vi lyssnade igenom respektive intervju två gånger och den andra gången skrevs barnens svar ned i ett löpandeprotokoll där barnen kallas 1–86. Barnens svar skrevs ned under respektive bild för att sedan jämföra innehållet mot varandra om hur samtalen utvecklas utifrån varje bild. Samtalen skiljer sig inte avsevärt innehållsmässigt och samtalsformen är till större del lika, då den är konkret, utan

problematiseringar eller förklaringar såvida inte intervjuaren ställde en följdfråga. Dock skiljer sig tiden markant från de olika intervjutillfällena där den kortaste intervjun varade i 1.01 minuter och det längsta intervjun var 11 minuter lång. Den tydliga skillnaden beror på att vissa barn var mer pratbenägna än andra samt att andra samtal skapades på barnets initiativ under intervjutillfället.

12 och utseende. Syftet var att svara på frågeställningen om barns värderingar,

föreställning och förväntningar kring kön synliggörs i bildsamtal. För att öka

jämförbarheten har vi begränsat antal gånger barnet könar bilderna. Det vill säga att vi endast räknar med ett yttrande om kön per barn. Därmed jämför vi hur många barn som använt könkodade ord kontra hur många barn som använder könsneutrala ord. På det sättet vill vi öka jämförbarheten i resultatet med avsikten att slutsatsen ska bli trovärdig. För att förtydliga får inte innebörden större betydelse utifrån hur många gånger barnen använder könat begrepp, utan att de gör det på ett tydligt sätt.

6.4 Etiska överväganden

Enligt Vetenskapsrådets regler och riktlinjer (2017) gällande forskning och studier ska ett forskningsetiskt förhållningssätt genomsyra hela forskningsprocessen. Detta gäller redan från när forskningsämnet valts till genomförande och fram till det skrivna resultatet av forskningen. Detta innebär att studien ska innehålla en vetenskaplig trovärdighet samt understryks vikten av att studien ska innehålla samma grundsats och regelverk som vilken studie som helst (Roos, 2014). I kontakt med biträdande rektorer och pedagoger har studien fått godkännande att lämna ut tillståndsblanketter till

vårdnadshavare för att göra en undersökning och barnintervjuer på respektive förskolor. Dessutom har tydlig och konkret information givits ut till alla inblandade om studiens innehåll och tillvägagångssätt. Även har de fått information om kontaktuppgifter till skribenterna och huvudansvarig lärare på högskolan. Avsikten med detta har varit om de skulle ha ytterligare frågor eller om de under några omständigheter vill avbryta deltagandet i studien. Det är endast barn som fått ett godkännande som deltar i studien på grund av Codex (1999–3013) och Vetenskapsrådets riktlinjer och regler (2017). Barnintervjuerna har därefter genomförts med endast en intervjuare i syfte att sträva efter att barnen ska ha rätt till att känna trygghet under hela intervjun och att de inte ska känna press med två okända vuxna som intervjuar barnen, då vi inte har en relation till barnen majoriteten av respondenterna. Innan intervjun har barnen blivit tillfrågade om de vill delta, för att ha en chans oavsett vårdnadshavares godkännande att få bestämma själva samt informerades barnen om att de när som helst kan avbryta deltagandet om de så önskade. Studien respekterar barns rätt till yttrandefrihet genom att uttrycka sin åsikt och påverka sin situation i relation till Barnkonventionen (BRIS, 2016). Vid

13 visade samt ställde frågan om de ”ville hjälpa oss” genom att delta i studien och berätta vad de ser på bilderna. Vi betonade att det inte fanns något rätt eller fel svar utan att de kunde språka fritt kring bilderna. Anledningen till att vi inte berättade om studiens primära syfte, barns syn på könsroller, var på grund av att vi inte vill påverka deras språkande kring bilderna då Bryman (2011) menar att barnen kan säga det dem tror att vi vill höra för att tillfredsställa en förväntan hos intervjuaren. Dessutom hade det gått emot studiens värderingar att språka i termer såsom flicka och pojke. En möjlig

förklaring till barnen hade kunnat vara: ”Vi vill höra om du ser en flicka eller pojke på bilderna och varför en flicka eller pojke ser ut på ett visst sätt”. En annan förklaring hade kunnat vara: ”Vi undersöker könsroller och barns syn på detta” men detta hade möjligen varit för komplext och svårt för barn att förstå. Därtill ville vi inte påverka studiens reliabilitet och validitet, vilket kan göras om respondenterna är medvetna om syftet, eftersom de kan svara på ett sätt som de tror att intervjuerna vill (Bryman, 2011). I studien nämns inte barnens namn, kön, förskola eller kommun för att värna om

barnens och förskolans integritet samt på grund av att denna information inte anses som relevant för studiens resultat.

6.5 Studiens trovärdighet

Studiens reliabilitet innebär att data är insamlat på ett noggrant sätt och i tillräcklig mängd för att kunna svara på studiens frågeställning (Roos, 2014). I detta fall samlades data in med ljudinspelning i syfte att kunna analysera allt material i efterhand eftersom det finns risk att material går till miste när det antecknats med papper och penna som metod. Dessutom finns möjligheten att lyssna på det insamlade materialet ett flertal gånger, tillsammans, för att inget skulle misstolkas eller glömmas, vilket gjordes vid två tillfällen. Första gången var för sig och sedan tillsammans för att säkerhetsställa barnens svar för att öka studiens trovärdighet. Förutom detta innehåller studien ett stort urval, eftersom 86 barn responderade på alla frågor vid intervjun. Dock deltog fler barn men valde att hoppa av sitt deltagande. Således innehåller studien hög reliabilitet (Roos, 2014). Eftersom studiens syfte är att undersöka hur barns värderingar, föreställningar och förväntningar synliggörs i bildsamtal var intervju som metod relevant för syftet eftersom det inte hade gått att besvara studiens frågeställning med observation som metod, exempelvis. Dessutom innehåller studien enskild barnintervju, vilket också ökar studiens trovärdighet, då barnen inte påverkas av andra kamrater eller vuxnas

14 diskuterades fram och tillbaka under flera veckors tid samt med hjälp av olika

förskollärare för att inte ställa en intervjufråga som påverkar barnens svar eller studiens resultat. Således valdes frågan: “Vad ser du på bilden?” för att inte lägga någon

värdering eller förväntan hos barnen som det hade gjorts om vi ställde frågor som: ”Vad är en tjej respektive kille?” och ”Hur får en tjej se ut?”. Detta på grund av att det går emot våra värderingar av att använda könsbestämda ord och att det medför en risk att vi lägger en värdering hos barnen såsom att det borde vara en skillnad mellan en flicka och pojke utöver det biologiska. Val av att intervjua barn och inte förskollärare är för att förskollärare inte kan svara på hur barn ser på könsroller utan endast ha intryck av hur barnen reflekterar kring detta. Dessutom anser vi att intervju med förskollärare inte innehåller en hög reliabilitet då de vanligtvis svarar professionellt utifrån förskolans styrdokument och inte delar sina privata tankar och värderingar kring ämnet.

Det som kan ifrågasätta studiens trovärdighet är valet av de bilder som ligger till grund för studien vid barnintervjuerna att bilderna kan vägleda barnen för att få de svar vi vill ha, vilket är sant att olika bilder påverkar hur barnens samtal utvecklas. Dock ställdes öppna frågor som inte vägleder barnen i syfte att få fram vad barnen ser utan någon påverkande eller styrande frågor.

7 Resultat och analys

Nedanstående resultat och analys är kategoriserat utifrån barnens uttalanden. Med uttalanden i detta sammanhang menas att det inspelade materialet är transkriberat utifrån barns påstående kring respektive bild men är kategoriserat i dataanalysen på så sätt att ett barn har sagt ett uttalande per bild. Därmed redogörs resultatet i tabeller därpå vi jämför hur många barn som kategoriserat på ett visst sätt. Därtill innehåller resultatet genusformuleringar utifrån Yvonne Hirdmans (1988) dimension om att män och

15

Tabell 1 om barns kategoriseringar beskriver hur många barn som sorterar människorna på bilderna efter olika kön utifrån Hirdmans (1988) genuskontrakt att män och kvinnor ses som varandras motsatser. Genus är en av de starkaste normerna då vi snabbt och kvickt sorterar in människor i olika kategorier, såsom tjej respektive kille. Exempelvis om vi uppfattar att en person är en kille tolkar vi personen på ett annat sätt än om det skulle vara en tjej (Salmson & Ivarsson, 2015). Därmed beskriver tabell 1 hur många barn som kategoriserar personerna på bilden som antingen en flicka, pojke eller något könsneutralt såsom människa eller person.

Tabell 2 om barns förväntningar på yttre attribut beskriver de förväntningar barn har på en människa baserat på vilket kön de har (Saewyc, 2017). Därmed beskriver tabell 2 vad de har för förväntningar på respektive kön efter att barnen utifrån tabell 1 har

kategoriserat människorna på bilderna utifrån deras uppfattning om vad personen har för kön. Deras förväntningar (tabell 2) handlar på så sätt om attribut och är analyserat utifrån genuskontraktet att män och kvinnor ses som varandras motsatser samt att det manliga är norm. Hirdman (1988) menar att män och kvinnor finns på olika platser i samhället och detta gäller även attribut. Alltså hur en tjej bör se ut och ha på sig och vice versa (Henkel & Tomicic, 2018). Barnens anledning till att köna (tabell 1) förklarar de med hjälp av deras förväntningar om hur en flicka respektive pojke bör se ut utifrån attribut eller utseende.

Tabell 3 om barns förklaringar beskriver uppfattningar och omdömen som barnen har om kön. Detta bygger på att vi människor har genusföreställningar förknippat med någons kön eller det kön vi tror att någon har vilket leder till att vi har värderingar om hur den personen bör vara, se ut, ha på sig med mera vilket barnen språkar om i intervjun (Salmson & Ivarsson, 2015).

16

7.1 Tabell 1: Barns kategoriseringar

Nedanstående tabell beskriver barns sätt att sortera personerna bilderna efter olika kön. I tabell 1 könar antingen barnen personerna på bilderna som flicka eller pojke alternativt använder könsneutrala begrepp såsom människa eller person.

Könens isärhållande

Barnen ser män och kvinnor som varandras motsatser och därmed

könar.

Barnen ser män och kvinnor som en helhet och använder begreppet människa, person eller

barn.

67 barn av 86 19 barn av 86

Den vänstra kolumnen beskriver att barn ser män och kvinnor som varandras motsatser och därmed könar. Det exemplifieras med följande citat:

Nilo: “Jag ser bara en man för har ser ut som en man som min pappa som har skägg”.

Rio: “En gubbe”.

Den högra kolumnen i ovanstående tabell beskriver att barnen ser män och kvinnor som en helhet genom att använda begrepp som människa, person, barn eller andra val av ord såsom ”den”. Det exemplifieras nedan med citat:

Charlie: “En människa”.

Ovanstående resultat redovisar att majoriteten av barnen i deras samtal om normativa- och normkritiska bilder könar personerna, vilket Hirdmans genuskontrakt visar att män och kvinnor är varandras motsatser som även barnen verkar vara införstådda i

17 förklaring att barnen könar personerna beror på deras förväntningar och föreställningar om hur en flicka respektive pojke ser ut.

7.2 Tabell 2: Barns förväntningar på yttre attribut

I tabell 2 språkar barnen om deras förväntningar på respektive kön. Det vill säga att de redogör hur de olika könen bör se ut (utseende) samt vad de bör ha för kläder. Detta ses som en förklaring till deras föreställningar om varför de valt att köna personen på ett visst sätt.

Könens isärhållande på grund av förväntningar med attribut (kläder och accessoarer)

Barnen ser män och kvinnor som varandras motsatser och ger förklaring att det beror på attribut.

Barnen associerar inte attribut utifrån kön.

50 barn av 86 36 barn av 86

Den vänstra kolumnen beskriver att barn ser män och kvinnor som varandras motsatser och ger förklaringar att det beror på attribut, såsom kläder. Detta exemplifieras med citat:

Lo: Det är en tjej, för det är en gul tröja och klackskor. Om den inte hade klackskor var det en kille. Det är en tjej.

Tintin: “En tjej, klänning. Killar kan inte ha klänning, då dem inte passar i det”.

Den högra kolumnen beskriver att barnen inte associerar yttre attribut i relation till kön. Detta exemplifieras följande med citat av vad två barn uttrycker i intervjun:

Lo: “Den ska dansa för den har klänning och krona”. Juno: “En människa och två blommor”.

18 Barnen ser män och kvinnor som varandras motsatser

och ger förklaring att beror på hår och skägg.

Barnen associerar inte hår och skägg med kön.

49 barn av 86 37 barn av 86

Den vänstra kolumnen beskriver att barn ser män och kvinnor som varandras motsatser och ger förklaringar att det beror på utseende, såsom hår och skägg.

Kim: “Hon har lite kortare hår, men långt. Jobbar på bibliotek. Det är en tjej för hon har långt hår som tjejer har”.

Frankie: “Jag vet inte om han är en tjej eller en kille”, “En kille ser det ut som, för han har inte långt hår”. (Kan tjejer ha kort hår?) “Nej”.

Den högra kolumnen i ovanstående tabell beskriver att barnen inte associerar utseende i relation till kön.

Charlie: “En människa. Svart hår och skägg”.

19 2017). Exempelvis via färgkodade kläder såsom rosa till en flicka och blått till en pojke i syfte att påvisa deras könstillhörighet (Henkel & Tomicic, 2018).

7.3 Tabell 3: Barns förklaringar

Nedanstående citat och tabell visar hur barnen ger en förklaring till deras föreställningar om könsnormer.

Barns förklaringar om varför de isärhållt könen utifrån deras värderingar om kläder och attribut

Barnen uttrycker att personen har “klätt ut sig” efter att de har könsbestämt att det är

en kille som har normkritisk klädsel.

Barnen uttrycker att personen har “klätt ut sig” efter att de har könsbestämt att det

är en tjej som har normkritisk klädsel.

7 barn av 86 0 barn av 86

Den vänstra kolumnen beskriver att barnen uttryckt att personen på bilden “klätt ut sig” efter att dem könsbestämt att det är en kille som har normkritisk klädsel.

Kim: “Han har klätt ut sig”.

Tintin: “Det är en tjej. Nej en kille fast han har klätt ut sig för han har

killansikte. Men klätt ut sig med låtsas hår och klänning. Antingen har han klätt ut sig eller vill ha klänning för att han vill då vara tjej”.

Jamie: “Det är en kille. Som klätt ut sig prinsessa”.

Den högra kolumnen beskriver att barn uttrycker att personen “klätt ut sig” efter att de könsbestämt att det är en tjej som har normkritisk klädsel. Detta kan inte exemplifieras då inget barn som uttrycker att en tjej har klätt ut sig.

Nedan redogörs citat från barnintervjuerna med motiveringar som går utöver tabellerna för att visa på barns motiveringar kring kön:

20 Rio: “Tjejer kan inte ha skägg. Pappa kan låna mammas kläder, men bara om det är jeans för då tror dom att det är pappas jeans”.

Kim: “Tjejer kan inte ha killkläder”.

Lo: “Om den inte hade haft klackskor är det en kille men nu är det en tjej”.

Charlie, 5 år: “Han har ju kort hår som dom andra tjejerna inte har. Skorna passar inte honom och han har ju klänning, så då vet jag inget mer om det. Killar kan inte ha klänning”.

Tintin: “Killar kan inte ha klänning då dom inte passar i det”.

Frankie: “Hon har blommor i håret och det kan inte killar ha. Hon har klänning och killar kan aldrig ha klänning, bara tjejer”.

Jamie: “Hon har ju läppstift, klänning och blommor på sig. Killar kan inte ha det, dom har ju kostymer istället”. (Varför är det så tror du?) “För att det är lite annorlunda för flickor och pojkar”.

Robin: “Nej killar har inte klänning, då ser de superkonstiga ut. Alla kommer skratta då åt pojkarna, men lång tröja kan dom ha”.

Ovanstående resultat redovisar att barn ger en förklaring till varför de könat på ett visst sätt. En förklaring till vårt resultat kan tänkas vara att värderingarna kring könsnormer kan bland annat ha skapats av en biologisk syn som Hjernquist (2013) påstår.

Ytterligare en förklaring kan vara utifrån genuskontraktet att män ses som norm och betraktas som mer värdefullt och därmed inte är normbrytande (Hirdman, 1988). Vårt resultat visar att barnen har värderingar om hur respektive kön får klä sig för att bli accepterade i samhället då de säger att någon kommer skratta åt en pojke om den har klänning samt ger uttryck för att normbrytande kring kläder är “konstigt”.

21 Nedanstående tabell visar de sociala förväntningar som barn kopplar till vissa ord. Barnen uttrycker dessa sociala egenskaper genom att säga att en tjej är fin samt att en kille är cool när de samtalar kring bilderna i intervjuerna.

Barnen tillskriver egenskapen fin

Barnen tillskriver egenskapen fin när de har könsbestämt att det är en tjej.

Barnen tillskriver egenskapen fin när de har könsbestämt att det är en kille.

3 barn av 86 0 barn av 86

Den vänstra kolumnen beskriver att barnen tillskriver egenskapen fin när de könsbestämt att det är en tjej. Detta exemplifieras nedan med citat från barnintervjuerna:

Jamie: ”En fin dansare. Hon har något på halsen”.

Robin: “En fin tjej som har ögonglans, rosor och klänning”.

Den högra kolumnen beskriver att barnen tillskriver egenskapen fin när de könsbestämt att det är en kille. Detta kan inte exemplifieras då det är inget barn som uttrycker att en kille är fin.

Barnen tillskriver egenskapen cool

Barnen tillskriver egenskapen cool när det har könsbestämt att det är en tjej.

Barnen tillskriver egenskapen cool när det har könsbestämt att det är en kille.

0 barn av 86 4 barn av 86

Den vänstra kolumnen beskriver att barnen tillskriver egenskapen cool när de könsbestämt att det är en tjej. Detta kan inte exemplifieras då det är inget barn som uttrycker att en tjej är cool.

Den högra kolumnen beskriver att barnen tillskriver egenskapen cool när de

22 Alex: “Ganska cool då det är en kille, jag ser verkligen det då håret är kort”. Bailey: “Här ser jag en cool kille då den har fina skor, fin skjorta”.

Henkel och Tomicic (2018) redogör att pojkar ofta får höra att det är tuffa och coola medan flickorna får höra att de är snälla, fina och söta. Axelsson (2019) menar att via vuxnas sätt att tilldela flickor och pojkar olika egenskaper skapar barnen en kunskap om att också tilldela könen olika egenskaper, som visas i resultatet ovan. Det vill säga att endast pojkar tillskrivs egenskapen cool samt tjejer egenskapen fin och inte vice versa i deras språkande om bilderna. I ovanstående resultat relaterar barnen ord till personerna på bilderna, likt vi vuxna gör till barn (Henkel & Tomicic, 2018). Detta kan tänkas bero på som Eidevald (2009) redogör att flickor och pojkar i förskolan bemöts och definieras stereotypiskt samt visar Axelssons (2019) studie att barnen uttrycker i intervjuerna att flickorna har en förväntan av att prestera och vara duktiga i skolan till skillnad från pojkarna likväl som Hirdman (1988) menar att män bibehåller makten genom att följa normen kring hur killar ska ”vara”.

8 Diskussion

Nedan följer en diskussion av studien följt av rubriker som inleds med metoddiskussion, urvalsdiskussion, tiden och bilderna.

8.1 Metoddiskussion

23 leda till. Fördelen med ljudinspelning är att fullt fokus kan läggas på barnen istället för att lägga det fokuset på att skriva ner vad barnet säger. Detta medförde även att det blir en dialog mellan två personer istället för ett förhör. Dessutom ökar ljudupptagning reliabiliteten och validiteten i studien på så sätt att inget glöms att skrivas ner. Därmed kan vi säkerhetsställa att allt det barnen har sagt är en del av vårt resultat.

8.1.2 Urvalsdiskussion

Valet av att studera fyra- och femåringar togs för att dem vanligtvis har ett utvecklat verbalt språk samt kan reflektera och förklara sina tankar. Om vi skulle undersöka de yngre barnens syn på kön hade en annan metod behövts tillämpas. Skälet för det stora urvalet, 86 respondenter, är för att öka studiens trovärdighet samt för att få en nyanserad och övergripande bild av hur barn ser på kön och hur pass medvetna de är om

samhällets normer kring kön.

8.1.3 Tiden

Längden på samtalen varierar markant från 1.01 minuter till 11 minuter. Dock är det svårt att bedöma betydelsen av att samtalen skilde sig så pass mycket i relation till resultatet. Anledningen till att samtalen varierade i sådan stor grad beror på att en del barn var mer pratglada än andra samt pushades inte barnen till att prata mer än vad de själva ville. Men eftersom resultatet bygger på samtalets innehåll får det ingen

avgörande betydelse.

8.1.4 Bilderna

De normativa- och normkritiska bilderna, som ligger till grund för denna studie, påverkar samtalens utformning och innehåll. Dock är detta medvetet eftersom studiens syfte handlar om barns syn på kön. Bilderna påverkar och formar samtalet som barnen för kring bilderna, likväl som andra bilder hade format andra samtal. Oavsett vilka bilder vi hade haft med i studien hade barns syn på kön synliggjorts eftersom

intervjufrågan formade samtalet och inte bilderna. När bilder valdes ut till studien var tanken att både undersöka normen samt det normbrytande. Det normbrytande kallar vi i studien det normkritiska.

24 som inte killar kan?”. Således blir bilderna ett material som inte leder barnen till att svara på ett visst sätt. Vi har valt att inte samtala i termer såsom “tjej” och “kille” samt inte ställa frågor som att det finns en skillnad mellan könen. Därmed anser vi att bildsamtal är en metod som är tillräckligt öppen. Resultatet visar att bilderna inspirerar barnen att prata och samtala.

8.2 Resultatdiskussion

Nedan presenteras resultatdiskussionen med rubrikerna barns kategoriseringar och förväntningar på yttre attribut följt av tillskrivning av ord utifrån könsbestämmelse. Därefter diskuteras användningen av ordet hen, konsekvenser för samhället av att behandla barn olika och studiens brister. Resultatdiskussionen avslutas med studiens relevans – till dig som verkar inom förskolan samt studiens slutsats.

8.2.1 Barns kategoriseringar och förväntningar på yttre attribut

Resultatet utifrån barnintervjuerna i vår studie visar att barnen är medvetna om de normer kring kön som råder i samhället eftersom de uttrycker olika föreställningar, värderingar och förväntningar på flickor respektive pojkar. Det framgår genom att majoriteten av barnen könar personerna på bilderna i relation till kläder, attribut och utseende samt att de gör nyanserade förklaringar till varför en tjej ser ut på ett visst sätt och en kille på ett annat, bland annat genom att exemplifiera med hjälp av kläder. Barnen säger att en kille inte kan ha klänning för att det är “konstigt” och “för det är lite annorlunda och olika för flickor och pojkar”. En möjlig förklaring att barnen könar personerna är att deras förväntningar och föreställningar om hur en flicka respektive pojke ser ut. Detta kan bland annat bero på att barn tidigt lär sig passa in i könsrollerna och blir medvetna om dessa (Saewyc, 2017). Vuxna använder pronomen som han och hon i alla samtal, vilket smittar av sig på barnen (Salmson och Ivarsson, 2015) och kan vara en förklaring till varför barnen i vårt resultat samtalar om personerna på bilderna som en han eller hon.

25 respektive pojkar kan vara olika på grund av kulturer. Detta redogör även Saewyc (2017) för, att barn påverkas av könsroller oavsett vilket land de härstammar ifrån. Resultatet i Saewyc (2017) studie synliggör att barn mellan 10–14 år är medvetna om hur de ska vara och agera för att passa in, vilket barnen i vår studie också verkar göra.

Därutöver skapar barnen värderingar grundade på den sociala uppbyggnaden av

hierarkier som finns i samhället som sedan barnen använder sig av när de grupperar sig efter kön, också i förskolan (Odenbring, 2010). Därtill utvecklar barn värderingar genom att de påverkas av samhällets könsnormer och könskategoriseringar som det kan finna tillexempel i klädbutiker där kläderna är kategoriserade i en flick- respektive pojkavdelning (Henkel & Tomicic, 2018). Genus är föränderligt i och med att normerna förändras med samhället som således påverkar våra värderingar. På så sätt formas barnen utifrån vuxnas sätt att sortera in barnen som antingen flicka eller pojke via kläder, språk och genom att könsbestämma med användningen av han eller hon. Därmed kan en tolkning vara att barnen i vår studie lärt sig hur en flicka och en pojke ser ut i dagens samhälle trots att någon enstaka går mot normen.

8.2.2 Tillskrivning av ord utifrån en könsbestämmelse

Eidevald (2009) visar att flickor och pojkar bemöts stereotypiskt av pedagoger, genom att pedagogernas förväntningar påverkar vilket bemötande de respektive könen

(biologiskt) får i olika sammanhang. Det är tydliga resultat om vad som händer med människan och främst barn när vuxna tillskriver olika förväntningar och egenskaper beroende på vilket kön barnet har (Henkel & Tomicic, 2018). Att flickor redan i

26

Bild: privat.

8.2.3 Konsekvenser för samhället av att behandla barn olika

År 2015 anmäldes 85 100 misshandelsbrott i Sverige och 82% av förövarna var män (BRÅ, 2016) samt begår män 81% av alla brott, visar statistik från SCB (2014). Vissa påstår att dessa siffror har med biologi att göra medan andra menar att det har med genus att göra (Hjernquist, 2013). Henkel & Tomicic (2018) påstår att pojkar utsätts för mer våld, då våld hos barn ses som lek hos vuxna. Oavsett om detta är biologiskt eller genusförankrat påstår Henkel och Tomicic (2018) att pojkar utsätts för mer våld på grund av våldslek i förskolan. Möjligtvis skulle detta kunna kopplas till Hirdmans genuskontrakt att män ses som norm och har makten i samhället på grund av att de ses som mer värdefulla (Hirdman, 1988).

Bild: privat.

27

8.2.4 Studiens brister

Det som kan uppfattas som en brist i studien är att det finns få studier och forskning som undersöker barns syn på kön. Dock undersöks könsroller och genus utifrån ett förskollärarperspektiv i högre grad. Det var svårt att hitta studier likt denna där barns tankar kring kön undersöks på ett normkritiskt sätt. Det fanns en del studentuppsatser som undersöker ämnet där frågorna som ställdes till barnen var ledande frågor med normativa påståenden såsom: “Hur är en tjej respektive kille” samt “Får killar klä sig hur dem vill?”. Ställs sådana frågor medför detta också en påverkan på barnen som om det borde vara en skillnad hur flickor respektive pojkar ser ut. Dessutom går skribentens förhållningssätt och uttryck, både verbalt och muntligt, mot studiens syfte, enligt oss. Ytterligare en brist kan tänkas vara att studien är så pass liten, tidsmässigt i detta fall då urvalet är stort. Dessutom hade önskan varit att vi kunnat undersöka vårdnadshavare och förskollärares syn i relation till barnens för att kunna dra en tydligare slutsats och se om det fanns en korrelation.

8.2.5 Studiens betydelse - till dig som verkar inom förskolan

I Axelssons (2019) studie påstår pedagogerna att användningen av orden hen är ett exempel på när ett jämställdhetsarbete har gått för långt. Detta innebär att människors könsidentitet inte respekteras utifrån läroplanen (Skolverket, 2018). Det handlar om att varje individ måste få bestämma själv vad den vill definieras som och kallas. För att minimera risken att kränka eller diskriminera någon kan ett arbetssätt vara att

28

Bild: privat.

Detta ser vi som en ypperlig möjlighet att påverka barns val av ord. Om vi leker med tanken att ord som han och hon försvinner och byts ut mot hen försvinner kanske automatiskt könsrollerna som finns i samhället. Detta på så sätt att om en person inte blir kallad för tjej eller hon, tillskrivs inte heller egenskaper kring könet såsom hur en tjej bör vara respektive kille. Detta skulle kunna resultera i att personen själv får bestämma sin könstillhörighet utan att påverkas av samhällets förväntningar, tänker vi skribenter. Vi påstår inte att detta är ett obligatoriskt arbetssätt för att skapa

jämställdhet. Utan vi reflekterar kring ords betydelse och påverkan på människor.

Vi hoppas att studien och studiens resultat har bidragit dig som läsare till nya tankar och kunskaper på så sätt att normkritiskt arbetssätt anses som betydande. Då menar vi utöver att det ses som förskolans uppdrag, utan att det är betydelsefullt i sig självt, såsom för samhällets utveckling. Studiens resultat, att barn redan i fyra- och

femårsåldern möjligtvis har förstått samhällets normer kring kön och genus samt kan sätta ord på vad som anses som okej och inte är okej, hoppas vi är ett bidragande resultat för att arbeta ännu mer normkritiskt och med ett medvetet förhållningssätt. Detta på grund av att de vuxnas förhållningssätt påverkar barns respekt och förståelse för de skyldigheter och rättigheter som finns i vårt samhälle, enligt Skolverket (2018). Således är vuxna betydelsefulla förebilder (Skolverket, 2018).

8.3 Studiens slutsats

Utifrån studiens resultat kan barn i fyra- och femårsåldern redogöra för samhällets normer kring utseende och attribut kopplat till kön samt sorterar in personerna på bilderna i olika kön grundat på deras värderingar, föreställningar och förväntningar de har på de respektive könen. Studiens slutsats är att barn i fyra- och femårsåldern kan redogöra för samhällets normer och ser flickor respektive pojkar som varandras motsatser i enlighet med Hirdmans genuskontrakt (1998) att män och kvinnor ses som motpoler.

29

9 Referenser

Axelsson, T. (2019). Att tolka och praktisera jämställdhet i förskola och grundskola

[Elektronisk resurs] Slutrapport av projektet Forskningsbaserad samverkan – med målet att förbättra jämställdhetsarbetet i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor. Örebro: Örebro universitet.

Barnens rätt i samhället (2016). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets

rättigheter. Stockholm: BRIS.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Brottsförebyggande rådet (1989-). BRÅ-rapport. Stockholm: Fritze.

Codex. (1999–2003). Göteborg: Neogames.

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Doverborg, E. & Pramling Samuelsson, I. (2000). Att förstå barns tankar: metodik för

barnintervjuer. Stockholm: Liber.

Doverborg, E. & Pramling Samuelsson, I. (2012). Att förstå barns

tankar - kommunikationens betydelse. Stockholm: Liber.

Eidevald, C. (2009). Det finns inga tjejbestämmare - Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. School of Education and Communication Jönköping

University. Jönköping. ISBN 978-91-628-7692-0.

Elvin-Nowak, Y. & Thomsson, H. (2003). Att göra kön: om vårt våldsamma behov av

att vara kvinnor och män. Stockholm: Bonnier.

Gottzén, L. (2013). Hjältar och monster [Elektronisk resurs]: samhällsvetenskapliga

30 Hedlin, M. (2006). Jämställdhet, en del av skolans värdegrund. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Helén, E. & Granholm, M.T. (2007). På genusäventyr: metodbok för drama och genus i

förskolan. Stockholm: Natur och kultur.

Henkel, K. & Tomicic, M. (2018). Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2 om

genusfällor och genuskrux i vardagen. Johanneshov: MTM.

Hirdman, Y. (1988). Genussystemet: reflexioner kring kvinnors sociala underordning.

Kvinnovetenskaplig tidskrift. (1988:3 s. 49–63).

Hjernquist, Mårten (2013). Vi kan lära oss mycket av biologiforskning om våra

könsroller! Tidskrift för genusvetenskap nr 1

2013. http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/viewFile/2678/2380 [2017-11-03]

Lindgren, A. (2016). Etik, integritet och dokumentation i förskolan. Malmö: Gleerup.

Löfdahl Hultman, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (2014). Förskollärarens metod

och vetenskapsteori. Stockholm: Liber.

Odenbring, Y. (2010). Kramar, kategoriseringar och hjälpfröknar: könskonstruktioner i

interaktion i förskola, förskoleklass och skolår ett. Diss. Göteborg: Göteborgs

universitet, 2010. Göteborg.

Roos, C. (2014). Att berätta om små barn - att göra en minietnografisk studie. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzen, K. (red.). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (s.46- 57). Stockholm: Liber AB

Saewyc, E. (2017). A Global Perspective on Gender Roles and Identity. Journal of adolescent Health. Volume 61, issue 4, supplement, S1-S2.

31 Salmson, K. & Ivarsson, J. (2015). Normkreativitet i förskolan: om normkritik och

vägar till likabehandling. (1. uppl.) Linköping: Olika.

Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill A. (2009). Research methods for business students. Fifth edition. Harlow: Pearson Education Limited. ISBN: 978–0273716860.

Sverige. Statistiska centralbyrån (2010-2015). Källa: SCB [Elektronisk resurs]:

Statistiska centralbyråns kundtidning. Örebro: Statistiska centralbyrån (SCB).

Sverige. Domstolsverket (1985). Lagstiftning och rättskällor: lagboken. Jönköping: Domstolsverket

Sverige. Skolverket (2009). Diskriminerad, trakasserad, kränkt?: barns, elevers och

studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier. Stockholm: Skolverket.

Sverige. Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. [Stockholm]: Skolverket.

Svenska Akademien (2015). Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. (Fjortonde upplagan). Stockholm: Svenska Akademien.

32

10 Bilagor

10.1 Bilaga 1

Nu är vi i skrivandets stund för C-uppsatsen i examensarbete i pedagogik på

förskollärarprogrammet i Gävle. Vi kommer göra gruppintervjuer med barn i fyra- och fem årsåldern där vi undersöker barns syn på könsroller. Vi är intresserade av att göra undersökningen på bland annat dina förskolor … och ... och söker därmed godkännande från dig att lämna ut tillståndsblanketter till vårdnadshavare.

Bifogar tillståndsblanketten om du vill se hur den ser ut.

Med vänlig hälsning,

Nathalie Svedberg och Mathilda Junås

33

10.2 Bilaga 2

Gävle 20200827

Information och samtyckesblankett till vårdnadshavare

Vi heter Nathalie Svedberg och Mathilda Junås och studerar vid

förskollärarprogrammet, Högskolan i Gävle. Under höstterminen, 2020, skriver vi vårt examensarbete i pedagogik. Som en del av vårt examensarbete planerar vi att under hösten 2020 att genomföra en undersökning på er förskola. Syftet med undersökningen är att undersöka barns syn på könsroller. För att närma oss detta kommer vi att

genomföra enskild barnintervju och gruppintervju med hjälp av metoderna papper och penna samt ljudupptagning.

Förskolans namn och alla deltagande barn kommer att avidentifieras i det slutgiltiga arbetet (både i eventuella bilder och i text). Allt insamlat material förvaras så att ingen obehörig får tillgång till det. Det färdiga examensarbetet kommer att sparas i

högskolebibliotekets databas DIVA.

Medverkan i undersökningen barns syn på könsroller är helt frivillig och du och ditt barn kan när som helst avbryta deltagandet. Samtycke ger oss som studenter tillstånd att med papper och penna samt ljudupptagning dokumentera situationer där ditt barn medverkar. Vi står till förfogande för att svara på frågor under hela min tid på förskolan.

Enligt EU:s dataskyddsförordning har du rätt att kostnadsfritt ta del av insamlade uppgifter om ditt barn och vid behov få eventuella fel rättade. Du kan också begära att uppgifter om ditt barn raderas eller att hanteringen av personuppgifter begränsas. Kontaktperson är vår handledare (kontaktuppgifter nedan), som också tar emot eventuella klagomål på hanteringen av personuppgifter.

Vi är tacksam för svar senast onsdag 9 september.

Med vänlig hälsning, Nathalie Svedberg och Mathilda Junås

E-post: nathalie.svedbergs@gmail.com E-post: thilda_10@hotmail.com

34 Kontaktperson Högskolan i Gävle:

Handledare: Johan Liljestrand E-post: johan.liljestrand@hig.se

Samtycke

Medverkan i undersökningen barns syn på könsroller är helt frivillig och du och ditt barn kan när som helst avbryta deltagandet. Samtycke ger oss som studenter tillstånd att med ljudupptagning samt papper och penna dokumentera situationer där ditt barn medverkar. Vi står till förfogande för att svara på frågor under hela min tid på förskolan.

Du ger ditt medgivande genom att kryssa i rutorna nedan. Samtliga vårdnadshavare ska skriva under samtycket.

Ja, jag ger samtycke till att mitt barn deltar i intervju med papper och penna som

metod.

Ja, jag ger samtycke till att mitt barn deltar i intervju med ljudupptagning som

metod.

Datum och plats:………..

Barnets namn:………..

Vårdnadshavares underskrift Vårdnadshavares underskrift

……… ……….

Namnförtydligande Namnförtydligande

35

10.3 Bilaga 3

Intervjufrågor:

• Vad ser du på bilden?