Resultatdiskussion

En intressant aspekt som samtliga lärare lyfte fram som viktigt för att främja elevers läsmotivation var att presentera böcker för eleverna, särskilt nya böcker som skolan köpt in. Lärarna var eniga om att det ökar elevers läsmotivation genom att de faktiskt blir intresserade av de böckerna. Men varför arbetas det inte mer på det här sättet för att öka elevers läsmotivation då? Lärarna är högt medvetna om att det gynnar eleverna att presentera böcker men det görs inte särskilt ofta då böcker endast presenteras när det kommer in nya böcker. En del av lärarna anmärkte på att samarbetet mellan bibliotekarier från kommunen och lärarna har upphört. De bibliotekarierna kommer inte längre till skolorna och presenterar böcker.

Enligt min mening borde lärarna också kunna göra mer av detta arbete, aningen genom att själva presentera böcker kontinuerligt, både gamla och nya böcker, eller ta kontakt med bibliotekarier som kan komma till klassen och presentera böcker. Lärarna var medvetna

om hur de arbetar med skolbiblioteket kopplat till undervisningen till exempel genom välvalda böcker för högläsningen, läsprojekt och ämnesövergripande arbetssätt. Det fanns även en medvetenhet och önskan att samarbetet med skolbibliotekarien kunde bli bättre. De här arbetssätten som lärarna har möjlighet att utföra och till viss del utför påverkar elevers uppsatta lärandemål och den inre motivation som den sociokognitiva motivationsteorin framhåller. Det är dock viktigt att läraren fortsätter jobba på det här viset för att elevers engagemang till läsning fortsätter. Det är av vikt att läraren får eleverna att se läsandet som ett mål istället för prestationen som till exempel att läsa ett visst antal sidor i boken eller läsa mer än någon klasskamrat. Då hamnar jämförelsen i centrum och det är negativt för elevers motivation enligt den sociokognitiva motivationsteorin. Arbetssätten, som till exempel presentationer av böcker, skapar intresse hos eleverna för böcker och läsning där lärarna fungerar som positiv viktiga andra person, vilken tidigare forskning lyfter som en positiv faktor för elevers läsmotivation (Svensson, 2011). Däremot borde arbetet på skolorna med dessa arbetssätt, särskilt presentationerna av böcker, öka och bli mer kontinuerligt.

En annan aspekt är samarbetet mellan lärarna och skolbibliotekarierna/de ansvariga för skolbiblioteken är häpnadsväckande lågt. Det finns knappast något samarbete mellan dem. Det är beklagligt i ljuset av tidigare forskning, som visat att det är oerhört viktigt med ett gott samarbete mellan lärare och bibliotekarie för att öka elevers läsmotivation genom olika läsprojekt eller i sökandet efter rätt bokval för eleverna (Gärdén, 2017). Även om de flesta av lärarna menar att engagemanget är lågt ifrån skolbibliotekariernas sida så stämmer det inte helt. Det har visat sig, särskilt på en skola, att lärarnas vilja att plocka upp bibliotekariens idéer är relativt låg, mestadels på grund av tidsbristen. Men ett tätare samarbete mellan skolbibliotekarien och lärarna skulle avlasta deras fullspäckade scheman. Framförallt skulle det gynna elevers läsmotivation genom en kombination av skolbibliotekariens och lärarnas kunskaper om att utforma läsprojekt samt guida elever till rätt bokval. Det skulle i sin tur påverka elevers inre motivation då de ser syftet med och utmaningen i undervisningen. Dessa elever som föredrar utmanande uppgifter har ett intresse och en positiv attityd för lärandet (Giota, 2013). Den inre motivationen hos elever har också en positiv påverkan då det visat sig i tidigare forskning att elever som är drivna av den inre motivationen läser mer och varierade texter (Uyulgan & Nalan, 2014).

Förslagsvis är en idé att kommunen tillsätter en utbildad skolbibliotekarie som arbetar särskilt mot elever genom olika läsprojekt samt inspirerar elever med presentationer av böcker. Det kan också kopplas till tidigare forskning där Gärdén (2017) menar att en av de viktigaste komponenterna i skolbiblioteket är att det finns en kvalificerad skolbibliotekarie. Eftersom det enligt skollagen ska finnas en likvärdig skolgång för eleverna bör en kommunbibliotekarie med ett övergripande ansvar vara ett bra alternativ. Ett annat alternativ för kommunen skulle vara att se över riktlinjerna för de ansvariga på skolbiblioteken och följa upp hur man arbetar efter dem på samtliga skolor. Detta eftersom kommunens biblioteksplan säger att ”ansvarig personal för skolbiblioteket ska aktivt bedriva olika former av läsfrämjande verksamhet med mål att uppmuntra elevernas läsande och stödja dem i deras läs-, skriv- och språkutveckling” (Sävsjö kommun, 2019). Som det ser ut finns det ingen tydlighet om vem som gör vad i skolbiblioteket. Fanns det en tydlighet i lärarnas uppdrag tror jag att det skulle påverka engagemanget hos de ansvariga lärarna positivt. Det i sin tur tror jag skulle leda till en bättre undervisning med läsfrämjande aktiviteter, så som öka lästiden, modellering av läsning och ge tillgång till sociala interaktioner (Duncan, 2010). Det skulle leda till att elevers lärande hamnar i fokus. Det kan kopplas till den sociokognitiva motivationsteorin där elevers engagemang i sitt eget lärande är en viktig faktor för elevers lärande mål och inre motivation. Genom läsfrämjande aktiviteter som till exempel boksamtal eller högläsning bortser läraren från elevernas prestation, där elever jämför sig med andra, och riktar istället fokus på lärandet. Ytterligare en aspekt är att alla lärare i studien använder sig av det digitala biblioteket, Polyglutt. De menar på att det gynnar elevers läsmotivation. Det kan kopplas till tidigare forskning där det visat sig att det digitala biblioteket kan uppmuntra, stödja och utöka elevers kunskapsinhämtning (Rikowskis, 2008). Lärarna påstår att det är läsupplevelsen av böcker de vill åt i detta fall när eleverna antingen läser eller lyssnar och följer med i texten. Jag anser att det är viktigt att lärarna vet vad syftet med läsningen är eftersom att läsa och lyssna kan vara två helt olika saker. Om lärarens syfte med läsningen är att eleverna ska utveckla sina läsförmågor så bör alla elever läsa då läsningen i sig utvecklar läsförståelsen. Att lyssna utvecklar hörförståelsen. Det som är positivt med Polyglutt är att lärarna och eleverna får ett brett utbud av böcker att välja ur. Tidigare forskning menar på att det är en av de viktiga faktorerna för att öka elevers läsmotivation i kombination med ett fungerade samarbete mellan skolbibliotekarien och lärarna (Sheldon & Davis, 2015). Ett gediget

arbete mellan skolbibliotekarie och lärare är en av de viktiga faktorerna som Gärdén (2017) pekar på. Genom ett brett utbud av böcker och ett gediget samarbete mellan lärare och skolbibliotekarie finns det möjlighet att elever börja läsa av egen lust och glädje och det kan kopplas till den sociokognitiva motivationsteoris inre motivation. Där elevers egen vilja kan kopplas till lärandet genom de lärandemål som finns uppsatta hos inre motiverade elever (Giota, 2013).

Trots att lärarna var nöjda med det digitala biblioteket så fungerade det endast som ett komplement till det vanliga skolbiblioteket. Jag tror det är svårt att frångå det vanliga skolbiblioteket och enbart använda sig av det digitala biblioteket eftersom det finns nackdelar som är avgörande för det digitala bibliotekets tillgänglighet. Till exempel tillgången till fungerande Ipads/datorer samt internet. Fördelen med det digitala biblioteket är att alla elever har tillgång till samma böcker vilket kan vara motivationshöjare då den sociala motivationen höjs när lärandet sker i socialt sammanhang (Unrau, et. al., 2014). Den sociala motivationen innebär att elever skapar motivation till handling på grund av andra elever. Till exempel har det visat sig att om andra elever läser så börjar fler att läsa. Det betyder att en yttre faktor skapar en inre motivation hos elever (Ellis & Coddington, 2013). Däremot kan det digitala biblioteket påverka elever negativt om elever har prestationsmål där de jämför sig med andra elever. Då kan läsmotivationen missgynnas av att elever har tillgång till samma böcker (Giota, 2013). Det är viktigt att lärarna känner till dessa faktorer som antingen påverkar elevers läsmotivation positivt eller negativt då det i sin tur också påverkar läsutvecklingen. Det kan kopplas till matteuseffekten där två faktorer påverkar varandra antingen positivt eller negativt. I detta fall läsmotivationen och läsutvecklingen (Hoflin, et. al. (2018).

Det var intressant att analysera resultatet av hur lärarna definierade läsmotivation. De flesta hade en ytlig kunskap om vad motivation var och kopplade det enbart till situationerna när elever redan hade en motivation. Till exempel att man fastnar i en bok och inte kan sluta läsa. Endast ett par av lärarna, som relativt nyligen fortbildat sig antingen genom Läslyftet eller andra studier, har en mer nyanserad bild av vad motivation är och hur man kan arbeta för att gynna den. Jag anser att en djupare definition av begreppet motivation handlar om att kunna koppla det till både inre och yttre motivation. Det betyder alltså att en fortbildning av vad inre och yttre motivation är och hur arbetet kan utformas för att öka elevers läsmotivation i dessa fall behövs för att få lärarna att reflektera över vad motivation är på

ett djupare synsätt. Enligt den sociokognitiva motivationsteorin har läraren en central roll i elevers lärande som är kopplat till motivationen. Det är därför av vikt att lärare vet vad motivation innebär och hur motivation kan delas upp i inre och yttre motivation då elever kan fokusera på olika mål samtidigt. Det är också viktigt att läraren är medveten om vad som påverkar elevers motivation positivt och negativt för att kunna stötta elever i deras lärande.

Det är intressant att lärarna värderar skolbibliotekets roll högt för elevers läsmotivation men ändå så tas det utrymme från skolbiblioteks lokaler till annat på en av skolorna. Även om det är rektorer och huvudmän som ska lösa platsbristen så fanns det inget engagemang hos lärarna att göra en förändring. Det fanns däremot en accepterande ton i svaren som saknade glöd att försvara skolbibliotekets lokal. Det kan eventuellt också vara ett resultat av att inte ha en närvarande skolbibliotekarie på skolan. Det blir då lättare att ta av det utrymmet då ingen personal aktivt arbetar där inne.

Slutsatser och vidare forskning

Trots att det framkommit att skolbiblioteket har en viktig roll för elevers läsmotivation så används det inte på det sätt som det borde. Det behövs en tydlighet i de ansvarigas uppdrag i skolbiblioteket, vilka arbetsuppgifter som en skolbibliotekarie har till exempel arbeta med läsfrämjande aktiviteter i form av läsprojekt. Det skulle leda till ett bättre samarbete med lärarna då de gemensamt kan utveckla elevers läsning samt motivera dem att läsa mer. Ett annat alternativ som jag genom studien kommit fram till är att kommunen eventuellt skulle anställa en utbildad skolbibliotekarie som arbetar mot alla skolor i kommunen.

Vidare forskning bör fokusera på att kartlägga lärares uppfattningar om skolbibliotekets roll för elevers läsmotivation ur ett nationellt perspektiv där forskningen syftar till att se hur det ser ut i Sverige. Det skulle kunna kopplas till den här studien för att kartlägga likheter och skillnader mellan andra kommuner. När den här kartläggningen gjorts bör en internationell kartläggning göras för att se hur det ser ut i andra länder.

Referenslista:

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.

Duncan, S. P. (2010). The Use of Motivational Reading Practices in Middle Schools in

Mississippi. [Doktorsavhandling]. The university of Mississippi.

Ellis, S., & Coddington, C. S. (2013). Reading Engagement Research – Issues and Challenges. Hall, K., Cermin, T., Comber, B., & Moll, L. C. (Red.) Intertional

Handbook of Research on Children’s Litercy, Learning and Culture (s. 228-240).

https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/9781118323342

Ewald, A. (2007). Läskulturer: Lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans

mellanår. [Doktorsavhandling]. Malmö högskola, lärarutbildningen.

Fackförbundet Dokumentation, Information och Kultur, DIK (2011). Så skapar du ett

skolbibliotek i världsklass. DIK. Hämtad 13 maj, 2020, från https://dik.se/om-

oss/sa-har-tycker-vi/sa-skapar-du-ett-skolbibliotek-i-varldsklass

Froiland, J. M., & Oros, E. (2013). Intrinsic Motivation, perceived competence and classroom engagement as longitudinal predictors of adolescent reading achievement. Educational Psychology, 34(2), 119–132.

https://doi.org/10.1080/01443410.2013.822964

Gambrell, L. B. (2011). Seven rules of Engagement: What most important to know about motivation to read. The Reading Teacher, 65(3), 172-178. https://doi-

org.proxy.library.ju.se/10.1002/TRTR.01024

Giota, J. (2002). Skoleffekter på elevers motivation och utveckling - En litteraturöversikt.

Pedagogisk Forskning i Sverige, 7(4), 279–305.

https://www5.kau.se/sites/default/files/Dokument/subpage/2010/02/skoleffekter_ pdf_13919.pdf

Giota, J. (2006). Självbedöma, bedöma eller döma? - Om elevers motivation, kompetens och prestationer i skolan. Pedagogisk Forskning i Sverige, 11(2), 94-115.

https://www.ipd.gu.se/digitalAssets/1095/1095377_giota2006.pdf Giota, J. (2013). Individualiserad undervisning i skolan: en forskningsöversikt.

Vetenskapsrådet.

Gärdén, C. (2017). Skolbibliotekets roll för elevers lärande - En forsknings- och

kunskapsöversikt år 2010-2015. Hämtad från Kungliga biblioteket | Nationell

biblioteksstrategi webbplats:

http://www.kb.se/Dokument/Nationell%20biblioteksstrategi/Skolbibliotekets%20 roll_slutversion.pdf

Hoflin, K., Besara, N., Fredriksson, U., Laestadius, A., Unenge, J., Widman-Lundmark, M. & Widmark, M. (2018). Barns och ungas läsning - ett ansvar för hela

samhället, Betänkande av Läsdelegationen. (SOU 2018:57). Hämtad från

Regeringens webbplats:

https://www.regeringen.se/49f088/contentassets/39759a0cb5234aa08340c7243e3 71908/barns-och-ungas-lasning--ett-ansvar-for-hela-samhallet-sou-

201857.pdf?fbclid=IwAR1JccIaE3OcDLQ6MOKFB5jfPhaHAf35VgwlNRGilP WL6VLZ0Z1bf3gRSjM

ILT inläsningstjänst. (2020). Använd Polyglutt i undervisningen. ILT inläsningstjänst. Hämtad 4 juni, 2020 från https://www.inlasningstjanst.se/tjanster-for-

larare/polyglutt-skola/

Nielen, T. M. J. & Bus, A. G. (2015). Enriched School Libraries: A Boost to Academic Achievement. AERO Open, 4(1), 1-11. https://eric-ed-

gov.proxy.library.ju.se/contentdelivery/servlet/ERICServlet?accno=EJ1194660 Schwartz, Lily B. (2018). The Role of Intrinsic Reading Motivation and Teacher

Behaviours in Reading Development. [Doktorsavhandling]. ProQuest LLC.

SFS 2010:800. Skollag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-

lagar/dokument/svenskforfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-

800?fbclid=IwAR3q6PKI9DXvc1Q4SlRbQVlxHuXUCdj032k7MRddCYkpA2El ngUq0fu54Gs

Sheldon, S. B. & Davis, M. H. (2015). ”I Wish Everyone Had a Library Like This": Year

2 Report on the Baltimore Elementary and Middle School Library Project (79).

Baltimore Education Research Consortium.

Skolverket. (2012). PIRLS 2011 – Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett

nationellt perspektiv. Skolverket.

Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Skolverket. Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.

Stanovich, K., E. (1986). Matthew effects in reading: Some consequences of individual differences in the acquisitions of literacy. Reading Research Quarterly, 21(4), 360-407. https://www.psychologytoday.com/files/u81/Stanovich__1986_.pdf Svensson, A. (2011). Lärarstudenters berättelser om läsning. Från tidig barndom till

mötet med lärarutbildning. [Doktorsavhandling]. Malmö Högskola.

Sävsjö kommun. (2019). Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015–2019. Sävsjö kommun. Hämtad 17 maj, 2020, från

https://www.savsjo.se/download/18.2f7def3c168e1188d053ffc/1550482923714/B iblioteksplan%202015

Sävsjö kommun. (2020). Grundskolor i Sävsjö kommun. Sävsjö kommun. Hämtad 24 maj, 2020, från https://www.savsjo.se/barn-och-utbildning/grundskola-och- fritidshem/grundskola.html

Rikowski, R. (2008). Digital libraries and Digitisation: An Overview and Critique. Policy Futures in Education, 6(1), 5-21.

http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.2304/pfie.2008.6.1.5 Unesco. (2006). Unsecos folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest.

Hämtad 17 maj 2020, från

http://u4614432.fsdata.se/wp-content/uploads/2013/09/Unescos-folkbiblioteks- och-skolbiblioteksmanifest.pdf

Unrau, N., Ragusa, G., & Bowers, E. (2014). Teachers Focus on Motivation for Reading – It's All About Knowing the Relationship. Reading Psychology, 36(2), 105–144. https://doi.org/10.1080/02702711.2013.836582

Uyulgan, M. A., & Nalan, A. (2014). An Overview of Student Teacher’s Academic Intrinsic Motivation. Educational Sciences: Theory and Practice, 14(1), 24–32. https://eric-ed-gov.proxy.library.ju.se/?id=EJ1038785

Vetenskapsrådet. (2002). God forskningsed. Hämtad 28 april, 2020, från

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/G od-forskningssed_VR_2017.pdf

Bilagor

Bilaga 1 Hej!

Jag studerar till grundlärare 4-6 och ska nu skriva mitt examensarbete. Temat för mitt

examensarbete är skolbibliotekets roll för elevers läsmotivation utifrån ett lärarperspektiv. Alltså vad lärare ser för fördelar och nackdelar med skolbibliotek för elevers läsmotivation.

Jag skulle vara tacksam om du kunde tänka dig att vara med i studien, där jag kommer att

kvalitativ samla in data genom intervjuer. Data kommer sedan analyseras och bearbetas för att nå fram till ett resultat som sedan kommer att publiceras.

Allt inspelat material kommer att avidentifieras. Dessutom kommer materialet att förvaras på ett säkert sätt på min dator så att inga obehöriga kan komma åt det. Materialet kommer bara att användas för forskning.

Deltagandet är frivilligt och du har rätt att avbryta ditt deltagande när som helst och utan att ange någon anledning.

Om du har frågor om studien, hör gärna av dig till mig. Hälsningar Filip Fransson Kontaktuppgifter Frfi1694@student.ju.se 0723032975

Genom att skriva under här nedanför intygar du att du tagit del av informationen.

Accepterar du att delta i studien?

1. Ja, jag har tagit del av ovanstående information och accepterar att delta i studien. Om du deltar i studien, godkänner du att dina personuppgifter behandlas för utbildningsändamål i enlighet med ovanstående information?

Ja, jag har tagit del av ovanstående information och godkänner att mina personuppgifter behandlas för utbildningsändamål i enlighet med ovanstående information.

Om du deltar i studien, godkänner du att dina personuppgifter behandlas för forskningsändamål i enlighet med ovanstående information?

Ja, jag har tagit del av ovanstående information och godkänner att mina personuppgifter behandlas för forskningsändamål i enlighet med ovanstående information.

Namnteckning: Namnförtydligande:

Bilaga 2

Lärarintervjufrågor:

1. Vad är läsmotivation för dig? Och: Vad är en BRA läsmotivation?

2. Hur ser läsmotivationen ut i din klass? Tycker eleverna om att läsa? Väljer eleverna att läsa om det finns tid över? Vad läser eleverna helst?

3. Finns det en kvalificerad bibliotekarie på skolan? (anställd)

4. Hur ser du på skolbibliotekets roll för elevers läsmotivation?

5. Hur vägleder du elever till rätt bokval för att öka elevers läsmotivation? = Vilka kriterier/faktorer är viktiga för dig när du vägleder elever i detta avseende?

6. Hur ser du på din egen förutsättning utbildningsmässigt och arbetsmässigt för att kunna vägleda elever i användningen av skolbibliotek?

Hur individuell är denna vägledning?

Om den är individuellt anpassad, vilka faktorer är viktiga?

7. Hur ofta använder du biblioteket i undervisningen? Några ämnen som du använder biblioteket mer för än andra?

8. Arbetar skolan med att aktivt inkludera skolbiblioteket i undervisningen, genom t.ex. läsprojekt, eller är det upp till varje lärare att välja detta på egen hand? Om ja, hur ofta? Hur ser denna samverkan ut rent konkret?

9. Är utbudet av resurser på skolbiblioteken brett och varierat för att kunna fungera läsfrämjande / främjande för läsmotivationen, eller ej?

Om inte, vad saknas? Vad kan göras åt det?