Behöver skolan ett
bibliotek?
En kvalitativ studie av lärares syn på skolbibliotekets roll för
elevers läsmotivation
KURS:Examensarbete för grundlärare 4-6, 15 hp
PROGRAM: Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 FÖRFATTARE:Filip Fransson
EXAMINATOR:Cristina Robertsson
JÖNKÖPING UNIVERSITY Examensarbete för grundlärare School of Education and Communication 4-6, 15 hp,
Grundlärarprogrammet 4-6 VT20
SAMMANFATTNING
___________________________________________________________________________ Filip Fransson
Behöver skolan ett bibliotek? - En kvalitativ studie av lärares syn på skolbibliotekets roll för
elevers läsmotivation.
Antal sidor: 33 ______________________________________________________________________________ Det centrala ämnet för studien är skolbibliotekets roll för elevers läsmotivation. Tidigare forskning har visat att det saknas kunskap inom området. Det har också visat sig att det skiljer sig mellan olika skolors skolbibliotek även om Skollagen trycker på att det ska finnas en likvärdighet för elevers tillgång till skolbibliotek. Studiens syfte med denna uppsats är att öka kunskapen om hur lärare uppfattar skolbibliotekets roll för att främja elevers läsmotivation vid skolor i Sävsjö kommun. För att undersöka lärarnas uppfattningar om skolbibliotekets roll för elevers läsmotivation används den sociokognitiva motivationsteorin i kombination med en kvalitativ analys med semi-strukturerade intervjuer. I studien intervjuades åtta olika lärare på fyra olika skolor i Sävsjö kommun. Detta för att se på likheter och skillnader inom kommunen. Det har visat sig i studien att det finns goda förutsättningar för skolbiblioteket att fungera som en motivationshöjare i form av det utbud som erbjuds samt lärares arbete med att inkludera skolbiblioteket i undervisningen. Utbudet i skolbiblioteken uppdateras årligen med nya böcker som lärare och elever får vara med och tipsa om. Samarbetet mellan lärarna och de ansvariga i skolbiblioteken/skolbibliotekarierna är näst intill obefintligt även att det visat sig att ett gott samarbete gynnar elevers läsmotivation. Trots detta finns det en efterfrågan att öka samarbete från
båda parterna.
______________________________________________________________________________ Sökord: Skolbibliotek, läsmotivation, läsutveckling, sociokognitiv motivationsteori
JÖNKÖPING UNIVERSITY Examensarbete för grundlärare School of Education and Communication 4-6, 15 hp,
Grundlärarprogrammet 4-6 VT20
ABSTRAKT
______________________________________________________________________________ Filip Fransson
Do schools need a library? - A qualitative study of teachers' perspectives on the role of the
school library for student reading motivation.
Number of Pages: 33 ______________________________________________________________________________ The central theme of the study is the role of the school library for student reading motivation. Previous research has shown that there is a lacking of knowledge in this area. It has also been found that there is a difference between schools' school libraries, although The education act stresses that there should be an equivalence for students' access to school libraries. The purpose of this study is to increase the knowledge of how teachers perceive the role of the school library in promoting pupils' reading motivation at schools in the municipality of Sävsjö. To examine teachers' perceptions of the role of the school library for student reading motivation, sociocognitive motivation theory is used in combination with a qualitative analysis with semi-structured interviews. In the study, eight different teachers were interviewed at four different schools in the municipality of Sävsjö. This is to compare similarities and differences within the municipality. It has shown, in the study, that there are good conditions for the school library to function as a motivational enhancer in the form of the range offered and teachers' efforts to include the school library in teaching. The offerings in the school libraries are updated annually with new books that teachers and pupils can take part in and advise on. The collaboration between the teachers and those in charge in the school libraries / school librarians is almost non-existent, even when it has been found that good cooperation favors student reading motivation. Nevertheless, there is a demand for increased cooperation from both parties.
______________________________________________________________________________ Keywords: School library, reading motivation, reading development, sociocognitive motivation theory
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
2. Syfte och frågeställningar ... 3
Syfte ... 3
Frågeställningar ... 3
3. Bakgrund ... 4
3.1 Läsmotivation och läsutveckling ... 4
3.1.1 Inre motivation ... 6
3.1.2 Yttre motivation ... 6
3.1.3 Social motivation ... 7
3.2 Skolan och biblioteket ... 8
3.3 Skolbibliotekets roll för elevers läsning ... 10
4. Metod ... 13
4.1 Metod för materialinsamling ... 13
4.2 Kriterier för urval ... 14
4.3 Analys och bearbetning av material ... 16
4.4 Forskningsetiska aspekter ... 16
4.5 Tillförlitlighet ... 17
5. Resultat ... 18
5.1 Lärarens syn på skolbibliotekets roll för elevers läsmotivation ... 18
5.3 Lärares utbildningsmässiga och arbetsrelaterade förutsättningar i användningen av skolbiblioteket ... 25
5.4 Resultatsammanfattning ... 27
6. Diskussion ... 28
6.1 Metoddiskussion ... 28
6.2 Resultatdiskussion ... 29
Slutsatser och vidare forskning ... 33
Referenslista: ... 34 Bilagor ...
1. Inledning
Att motivationen påverkar resultatet av en prestation är väl känt. Många studier har visat att motivation en viktig faktor för att resultat ska bli bättre. Min verksamhetsförlagda utbildning ligger till grund för mitt intresse för elevers läsmotivation och läslust då jag märkte en stor variation hos eleverna. Därför har jag blivit intresserad av elevernas läsmotivation och vad som påverkar att vissa elever läser mer och andra mindre. Mina kollegor ute på skolan har lyft fram flera olika faktorer, inte minst läsmiljön i klassrummet och i skolbiblioteket, utbudet av böcker och lärarens roll.
I mitt tidigare självständiga arbete stod frågan om läsmotivation i fokus. Jag gjorde i detta arbete en sammanställning av forskning om de faktorer som påverkar elevers läsmotivation. De faktorer som enligt forskningen har störst påverkan är engagerade lärare, elevers socio-ekonomiska bakgrund, förekomsten av läsande förebilder samt skolbibliotek. Den sistnämnda faktorn, skolbibliotekets roll, gjorde mig särskilt intresserad då det är något man i debatten om elevers läsmotivation relativt sällan talar om, trots att ett antal instanser och utredningar har lyft fram dess betydelse, till exempel Unescos manifest för folk- och skolbiblioteken (2006) och den svenska Läsdelegationens rapport, Barns och ungas läsning (Hoflin, Besara, Fredriksson, Laestadius, Unenge, Widman-Lundmark, Widmark, 2018).
Skolbiblioteket kan ha en viktig roll för att främja elevers läsmotivation. Forskningen har visat att en förutsättning är att biblioteket har ett stort utbud av litteratur som är anpassat för elevers läsning. En annan viktig förutsättning är att det krävs en nära samverkan mellan skolbibliotekarien och läraren. Men det står också klart att vi behöver bättre kunskap om skolbibliotekens roll för lärandet i allmänhet och elevers läsmotivation mer specifikt, samt att det idag finns flera brister i det svenska skolsystemet vad gäller skolbiblioteken. En forskningsöversikt om skolbibliotekets roll för elevers lärande har framtagits där (Kungliga biblioteket, 2020)1 författaren, Cecilia Gärdén, framhåller flera viktiga aspekter: Det saknas nationella och övergripande mål för skolbiblioteken. Det gör att det i dagsläget inte finns några krav på att det ska finnas skolbibliotekarier i skolbiblioteken eller vilken utbildning som ska ligga till grund för tjänsten. På de flesta svenska skolor sköts idag skolbiblioteket av en lärare, som inte har någon formell biblioteksutbildning. Det har också
1 Kungliga biblioteket. (2020). Nationell biblioteksstrategi. Kungliga biblioteket.
visat sig att färre än var fjärde elev i Sverige har tillgång till ett bemannat skolbibliotek (DIK, 2020).
Utbudet av böcker varierar kraftigt från skola till skola. På vissa skolor är beståndet 5000 böcker medan det på andra skolor endast är 500 stycken (Skolverket, 2012). Likvärdigheten för elevernas rätt till skolbibliotek är med andra ord mycket bristfällig. Enligt Skollagen (SFS 2010:800) i kapitel 1 paragraf 9 ska ”utbildningen inom skolväsendet vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas” och i kapitel 2 paragraf 36, som bland annat handlar om skolbiblioteket, ”ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas” (SFS 2010:800, i kap 2 §36). Det betyder alltså att enligt lagen ska varje skolform i landet anordnas likvärdigt och skolbibliotekets utbud ska finnas för att syftet med utbildningen ska kunna genomföras dock ser det olika ut i landet. Detta tyder på en skolvärld som inte är likvärdig för eleverna och som bör ses över för att skolorna ska arbeta för att varje elev ska få samma förutsättningar till en likvärdig utbildning.
I den här studien står skolbibliotekets roll för elevers läsmotivation i fokus. Jag är intresserad av att få en bild av lärarnas uppfattningar om skolbibliotekets roll att främja elevers läsmotivation samt hur man i den praktiska undervisningen arbetar med skolbiblioteket. Detta är ett område där det behövs mer kunskap. I min studie kommer jag intervjua åtta lärare på fyra olika skolor i Sävsjö kommun. Metoden jag kommer att använda mig av är kvalitativ analys med semi-strukturerade intervjuer för att undersöka lärare uppfattningar om skolbibliotekets roll för elevers läsmotivation.
2. Syfte och frågeställningar
Syfte
Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om hur lärare uppfattar skolbibliotekets roll för att främja elevers läsmotivation vid skolor i Sävsjö kommun.
Frågeställningar
• Hur ser lärarna på skolbibliotekets roll för att främja elevers läsmotivation och på utbudet av resurser i skolbiblioteken?
• Hur arbetar lärarna med skolbiblioteket kopplat till undervisningen för att öka elevers läsmotivation?
• Hur ser lärarna på sin utbildningsmässiga och arbetsrelaterade förutsättning i användningen av skolbiblioteket?
• Hur ser samarbetet ut mellan lärarna och skolbibliotekarier för att främja elevers läsmotivation?
3. Bakgrund
I avsnittet 3.1 där jag förklarar tidigare forskning om läsmotivation och läsutveckling samt lärarens roll för att positivt påverka elevers syn på läsning. Avsnitt 3.2 redogör för definitionen av skolbiblioteksbegreppet, hur arbetet med skolbiblioteket ser ut i Sävsjö kommun, bibliotekssituationen i skolan generellt, vilken roll skolbiblioteket har och om det finns en likvärdighet i landets olika skolbibliotek. Avsnitt 3.3 handlar om skolbibliotekets roll för elevers läsning där det lyfts fram vad som behöver göras i samarbete med ett fungerade skolbibliotek. Det tas även upp vilka komponenter som är viktiga för att skolbiblioteket ska få en avgörande roll. I avsnitt 3.4 förklarar studiens teoretiska utgångspunkt vilket är den sociokognitiv motivationsteori.
3.1 Läsmotivation och läsutveckling
Tidigare forskning visar att det finns samband mellan elevers läsmotivation och läsutveckling. Enligt Unrau, Ragusa & Bowers (2014) är elevers läsning en sammankoppling mellan tidigare läsförmågor och strategier som kombineras för att uppfylla de mål som finns med läsningen. De elever som ser syftet med läsningen skapar en motivation och en vilja att läsa. Motivationen leder till att elever finner läsningen underhållande vilket resulterar i att de ägnar mer tid åt läsningen som i sin tur påverkar läsutvecklingen positivt (Unrau, Ragusa & Bowers, 2014).
Enligt Uyulan & Nalan (2014) kan läsmotivationen utvecklas på olika sätt, en del elever behöver hitta en egen vilja för att skapa en läsmotivation medan andra behöver utmaning i form av svårare och längre texter. Vidare i forskningen har det visat sig att läraren har en central roll för elevers läsmotivation och läsutveckling. Det är viktigt att läraren vet vad som påverkar elevers läsmotivation för att eleverna ska bli goda läsare. Läsforskaren Linda B. Gambrell (2011) redogör för sju faktorer som påverkar elevers läsmotivation och läsutveckling:
• att läsningen har relevans för eleverna, • att det finns ett varierat urval av böcker, • att eleverna får mer tid avsatt till läsning,
• att eleverna delar läsupplevelser med andra, läser tillsammans och samtalar om det lästa,
• att eleverna känner sig utmanade av sina läsuppgifter, • att det ges stimulans för att läsning är viktigt samt • att eventuella belöningar ska vara läsrelaterade.
(från Gambrell, 2011, s. 173–176).
Dessa faktorer stämmer till viss del överens med Duncans (2010) faktorer som läraren ska ha i åtanke vid utformningen av undervisningen för att främja elevers läsmotivation och läsutveckling. Dessa faktorer är att öka lästiden, modellering av läsning, ge tillgång till sociala interaktioner, utöka definitionerna av texter samt att elever erbjuds olika slags böcker att välja bland (Duncan, 2010).
Läsningen är en central del i skolarbetet med stor betydelse för elevernas resultat i alla ämnen. I svenskämnet ska eleverna lära sig korrekt grammatik och att ”läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften” (Skolverket, 2019, s. 258). I andra ämnen, som till exempel biologi och samhällskunskap, är läsningen självklart också grundläggande för att elever överhuvudtaget ska kunna inhämta ämneskunskaperna. Kan eleverna inte läsa på ett adekvat sätt blir uppgiften givetvis mycket svår.
Att en elev har förmågan att läsa betyder inte att han eller hon tycker om att läsa. Läsning är en ansträngande aktivitet som elever någonstans väljer att göra eller ej. Det är därför viktigt att det finns en motivation och att skolan kan stimulera denna motivation (Hoflin, et, al., 2018). Motivation kan delas upp i två delar, inre och yttre motivation. Inre motivation betyder att eleven är motiverad att utveckla sina förmågor för egen del och yttre motivation betyder att eleven agerar i syfte att få en (yttre) belöning i form av uppmuntran eller saker, eller för att undvika bestraffning (Gärdenfors, 2010). I tidigare forskning har det visat sig att läsmotivationen har en stor betydelse för elevers läsutveckling. Enligt Lily B. Schwatz (2018) har den inre motivationen en viktig roll för att öka läsfrekvensen, stärka elevers engagemang i det egna lärandet samt läsförmågan. Hon menar att läraren har en central roll där lärarens beteende kan främja elevers inre motivation till läsning (Schwartz, 2018).
Det är viktigt att det finns en läsmotivation hos eleverna för att de ska tycka det roligt och givande att läsa litteratur av olika slag för olika syften. Enligt Läsdelegationen (2018) finns
det en relation mellan läsmotivationen och läsförmågan. Den här relationen kallas för Matteuseffekten och den innebär att en redan gynnad människa gynnas ytterligare och att en missgynnad människa missgynnas ytterligare (Hoflin, et, al., 2018). Det betyder alltså att en elev med en hög läsförmåga gärna läser mycket medan en elev med en svag läsförmåga undviker att läsa. Detta leder till att de redan starka eleverna blir ännu starkare och de svagare eleverna tenderar att avstanna i sin utveckling eller i värsta fall backa i utvecklingen på grund av lite eller obefintlig träning. Det i sin tur försvårar läsundervisningen då klyftan mellan elevers läsförmågor blir större (Stanovich 1986). 3.1.1 Inre motivation
Den inre motivationen innebär att motivationen kommer inifrån människan. Det betyder att det i de fall när denna är verksam finns en egendrivkraft hos till exempel en elev som själv vill lära sig läsa för att han eller hon är intresserad av det och tycker om det (Froiland & Oros, 2013). När motivationen kommer inifrån börjar eleven utveckla ett beteende i syfte att stimulera sina egna behov (Uyulgan & Nalan, 2014). Vad eleven är motiverad att utföra styr den inre motivationen, alltså den egna drivkraften. Elever som drivs av inre motivation läser mer och varierande texter (Uyulgan & Nalan, 2014). Det har också visat sig att inre motiverade elever gentemot omotiverade elever läser upp till tre gånger mer. Det i sin tur leder till att dessa elever utvecklar sina läsförmågor snabbare vilket gynnar deras resultat i skolan (Ellis & Coddington, 2013).
3.1.2 Yttre motivation
För den yttre motivationen finns det visserligen också en inre drivkraft, i likhet med hur den inre motivationen fungerar, men det som skiljer är att en yttre faktor påverkar. Till exempel om en elev har ett visst mål för ett resultat eller betyg kan detta påverka elevens motivation genom att eleven enbart drivs av det målet (Froiland & Oros, 2013). Enligt Uyulgan & Nalan (2014) finns det risk att den yttre motivationen avleder läsaren då fokuset på läsningen flyttas till något annat som till exempel antal lästa sidor. Styrs elever av den yttre motivationen för mycket kan det påverka deras egna viljor och indirekt den inre motivationen då eleverna kan uppleva en rädsla för manipulation av en yttre faktor som till exempel lärare eller föräldrar (Duncan 2010; Froiland & Oros 2013). Det har dock visat sig att den yttre motivationen inte alltid ska ses som något negativt i jämförelse med den inre motivationen då den yttre motivationen kan användas på ett korrekt vis för att skapa
motivation när ingen motivation finns. Det kan till exempel handla om att lärares återkoppling (en yttre faktor) påverkar elevers motivation för vidare utveckling, något som visat sig ha en stor påverkan. Däremot är det viktigt att förstå att yttre faktorer som till exempel belöningar kan reducera den inre motivationen (Ellis & Coddington, 2013). 3.1.3 Social motivation
Den sociala motivationen skiljer sig från den yttre motivationen då fokuset flyttas från prestationen till lärandet i en social kontext. Norman Unrau, Gisele Ragusa & Erica Bowers (2014) visar i sin studie på att motivation inte enbart består av två delar, den inre och yttre motivationen. De lyfter även fram vad de kallar den sociala motivationen, det vill säga den aspekt av motivationen som belyser att lärandet sker i socialt sammanhang och hur olika sociala kontexter gynnar eller missgynnar motivation. Det har visat sig i studier att läsmotivationen inte enbart består av den inre och yttre motivationen. Den består också av den sociala motivationen där lärande främjas i grupp (Unrau et al., 2014). Enligt Ellis och Coddington (2013) finns det en koppling mellan vad elever läser, hur utmanande det är samt hur ofta elever läser. Det tyder på samband mellan elevers läsresultat, den inre och den sociala motivationen. Den sociala motivationen innebär att elever skapar motivation till handling på grund av andra elever. Till exempel har det visat sig att om andra elever läser så börjar fler att läsa. Det betyder att en yttre faktor skapar en inre motivation hos elever (Ellis & Coddington, 2013).
Inom det sociala motivationsforumet finns det ytterligare ett begrepp som påverkar motivationen och det är viktiga andra (Svensson, 2011). Det här begreppet innebär hur andra individer påverkar elevers läsmotivation. Begreppet kan sedan delas upp två olika kategorier, positiva och negativa viktiga andra. Positiva viktiga andra är till exempel engagerad lärare som har förmågan att anpassa undervisningen efter kunskapsnivå. Men likaväl som det finns positiva viktiga andra så finns det också negativa viktiga andra som är motsatsen till exempel oengagerade lärare, föräldrar och kompisar (Svensson, 2011).
3.2 Skolan och biblioteket
Enligt Cecilia Gärdéns (2017) sammanställning av skolbibliotekets roll för elevers lärande, framtagen i uppdrag av det kungliga biblioteket, så saknas det en tydlig och klar definition om skolbiblioteket vilket betyder att det inte är möjligt att utvärdera om alla skolor ger lärare och elever tillgång till ett skolbibliotek. Det i sin tur betyder att det är svårt att uppnå en likvärdighet för elevers rätt till skolbibliotek (Hoflin, et. al., 2018).
Fackförbundet Dokumentation, Information och Kultur, DIK, definierar skolbiblioteket som en pedagogisk funktion som regleras av Skollagen samt kurs- och läroplaner. Kompetent personal ska stärka elevers digitala och språkliga kompetens. Däremot riktar DIK kritik mot skolbibliotekets placering i Skollagen, de menar på att skolbiblioteket inte passar in under ”föreskrifter on lokaler och utrustning” eftersom fokus då hamnar på själva rummet och utrustningen medan den pedagogiska funktionen hamnar i andra hand. Det är viktigt att kompetent personal finns tillgänglig för att därigenom kunna hjälpa eleverna att hitta rätt och nyttig litteratur. Därför arbetar DIK aktivt med att kräva att skollagen skärps så att alla skolbibliotek måste vara bemannade med en utbildad bibliotekarie. I dagsläget finns det endast lag på att elever ska ha tillgång till skolbibliotek men inget om att det ska vara bemannat. ”Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas” (Skollagen 2010:800, kap. 1 § 9). Vidare i Skollagen beskrivs lokaler och utrustning, som bland annat handlar om skolbiblioteket: ”ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas” (Skollagen 2010:800, kap. 2 §36).
Eftersom jag har valt att fokusera denna undersökning på skolor i Sävsjö kommun är det av vikt att synliggöra kommunens bestämmelser samt om skolbiblioteket. Det är också av vikt hur skolbiblioteket definieras i kommunen. I Sävsjö kommun trädde biblioteksplanen i kraft 2014 i och med den nya lagen att kommuner ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet inom biblioteksområdet (Sävsjö kommun, 2019). Planen fungerar som ett ramverk för personal och beslutsfattare där det finns en checklista och vägledning för hur arbetet ska ske. Enligt Sävsjö kommuns biblioteksplan har skolbiblioteket en viktig funktion i skolan där den
ska bidra till skolans pedagogiska utveckling och vara ett stöd för pedagogerna i deras verksamhet. Ansvarig personal för skolbiblioteket ska aktivt bedriva olika former av läsfrämjande verksamhet med mål att uppmuntra elevernas läsande och stödja dem i deras läs-, skriv- och språkutveckling. (Sävsjö kommun, 2019, s. 9)
Ett flertal studier i Gärdéns översikt (2017) pekar på att det finns tre viktiga komponenter vad det gäller skolbiblioteket som tidigare forskning identifierat. För det första behöver det finnas en kvalificerad bibliotekarie. För det andra behövs det ett brett och varierat utbud av resurser såsom böcker och för det sista behöver det ett gediget arbete mellan lärare och bibliotekarie. Skolbibliotekarie är en person som arbetar med skolbiblioteket. I arbetet handlar det mycket om att uppdatera innehållet i skolbiblioteket samt visa eleverna vad det finns för nya böcker som de kan ta del av.
Studier har visat att skolbibliotekarier är viktigt men i dagsläget finns det inga krav på att de måste finnas eller vilken utbildning som ska ligga till grund för tjänsten. Det betyder att det finns en variation på skolorna hur det ser ut samt tillgången till en skolbibliotekarie, vilket i sin tur betecknar att det inte finns någon likvärdighet för elevers rätt till skolbibliotek. Enligt Läsdelegationen (2018) finns ett antal problem som formulerats som behov som behöver bearbetas:
• ”Skolbiblioteken behöver nationella och övergripande mål.
• Skolbiblioteken behöver extra stimulansåtgärder för att en överlag godtagbar standard ska kunna uppnås inom rimlig tid.
• Skolbibliotekens bemanning behöver granskas och åtgärdas.
• Skolbibliotekens roll för utbildningen behöver kartläggas och utvärderas.” (Hoflin, et. al., 2018. s. 102).
Två områden som behöver undersökas är hur lärarens och skolbibliotekariens olika kompetenser kan bidra till elevers lärande samt hur skolbibliotekariens informationskompetens och teoretiska förståelse att kunna tolka läroplanen ska kunna bidra till elevers läsutveckling. Det behövs också empiriska undersökningar utifrån ett elevperspektiv där elevers lärande i skolbiblioteket och med hjälp av skolbibliotekarien undersöks. Gärden (2017) fortsätter med att lyfta fram bristen på krav i lärarutbildningen om kunskaper kring skolbiblioteket. Hon menar på att det är en orsak till att lärare idag saknar kunskaper om skolbiblioteket vilket leder till att de inte har några förväntningar på
vad skolbiblioteket kan bidra med (Gärden, 2017). Forskning kring skolbiblioteket har gjorts men det behövs mer forskning, både kvantitativ och kvalitativ, för att skapa en större och bredare kunskapsbank om dess roll och hur den gynnar elevers lärande (Gärdén, 2017). Inläsningstjänst (ILT) har arbetat under 30 år med att anpassa läromedel och göra dem tillgängliga för elever med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. ILT har även arbetet med att utveckla det digitala biblioteket som på senare år tagit skolvärlden med storm i och med digitaliseringen. ILTs digitala biblioteket, Polyglutt, innehåller över 1800 titlar på över 50 olika språk. Detta för att varje elev ska ha tillgång till böcker och få chansen att hitta sin favoritbok. Det finns även tillgång till att läsa och lyssna på böcker med stöd av textmedföljning (ILT, 2020). Fördelen med ett digitalt bibliotek är att det tar mindre plats, det finns tillgång till fler böcker som inte behöver delas upp, vilket annars kan vara en besvikelse för elever som får tillgång till de böckerna (Rikowski, 2008). Digitaliseringen och digitala bibliotek ger också fördelar i utbildningssyfte då det verkligen kan uppmuntra, stödja och utöka elevers kunskapsinhämtning (Rikowski, 2008).
3.3 Skolbibliotekets roll för elevers läsning
Det finns flera studier som undersökt skolbibliotekens roll för att främja elevers läsmotivation. Tidigare forskning inom området har visat att tillgången till ett skolbibliotek kan påverka elevers läsmotivation positivt och där samspelet mellan skolbiblioteket och ämnesundervisningen kan bidra avsevärt till elevers lärande.
I Nederländerna gjordes en undersökning om elevers läsmotivation, läsfrekvens och akademiska färdigheter där jämförelsen gjordes mellan elever som hade tillgång till ett skolbibliotek med rik tillgång till böcker och elever som endast hade tillgång till ett vanligt skolbibliotek (Nielen & Bus, 2015). Ett vanligt bibliotek är det allmänna bibliotek som staten/kommunen har ansvar för. Det visade sig att ungefär 70 procent av eleverna med rikare tillgångar generellt hade högre resultat i läsmotivation, läsfrekvens och akademiska färdigheter än elever med endast vanliga skolbibliotek. Det konstaterades då att om det finns fler böcker som intresserar eleverna så ökar njutningen med läsningen och därmed ökar också läsmotivationen samt läsfrekvensen (Nielen & Bus, 2015). I en studie av Ewald (2007) konstaterade att skolbiblioteket och tillgången till litteratur är en viktig faktor för elevers läsmotivation.
I amerikanska skolor har resultaten inom läsningen ökat genom att eleverna mer frekvent fått besöka nya välfinansierade skolbibliotek med skolbibliotekarier (Froiland & Oros, 2013). I en nederländsk undersökning har skolbibliotekets roll lyfts fram genom att läsfrämjande aktiviteter utövas mer på skolor med skolbibliotek än skolor utan skolbibliotek (Hoflin, et, al. 2018). I jämförelse med Sverige där, enligt Läsdelegationen (2018), det saknas undersökningar som studerar skolbibliotekets påverkan på elevers läsning. Det saknas även empirisk vetenskapliga undersökningar som kan konstatera på vilka sätt elevers lärande påverkas av skolbibliotek (Hoflin, et, al. 2018).
Att stärka elevers läsförmågor och läsmotivation handlar inte bara om att starta nya skolbibliotek. Det är något som Sheldon & Davis (2015) kommit fram till när de undersökte nya skolbiblioteks roll för elevers läsförmågor och läsmotivation. Det handlar om att hitta ett samarbete mellan det läsfrämjande arbetet, som till exempel läsprojekt, och skolbibliotekets utbud av böcker. Undersökningen visade också att det inte bara är det nya skolbiblioteket utan också andra funktioner som gynnats, särskilt gemenskapen på skolan och skolklimatet (Sheldon & Davis, 2015).
3.4 Sociokognitiv motivationsteori
Studien grundar sig i den sociokognitiva motivationsteorin där det finns tydliga kopplingar mellan elevers motivation och mål. Den sociokognitiva motivationsteorin, innebär att elevers intellektuella och sociala förmågor antingen stärks eller försvagas av klassrummets krav och förväntningar. I de fall där elever behöver anpassa sig för mycket till dessa krav och förväntningar kan det resultera i en negativ påverkan på dessa elevers viljor och där oviljan blir ett sätt att skydda sig mot främmande situationer (Giota, 2006). Inom den sociokognitiva teorin utgår synsättet att ”ett antingen/eller (dualistiskt) perspektiv där elever uppfattas som antingen inre/yttre motiverade eller sträva efter antingen lärande- eller prestationsmål” (Giota, 2002, s. 282).
Giota (2006) förklarar att elever som strävar efter lärandemålen har en inre motivation samtidigt som elever med en yttre motivation strävar efter prestationsmål. Det som är centralt för lärandemålen är att engagemanget förknippas med resultatet i form av ökade kunskaper. Dessa lärandemål är viktiga att läraren tar i beaktning när hen utformar
undervisningen då dessa mål kan främja elevers fortsatta engagemang i lärandet. En annan viktig aspekt utifrån den sociokogitiva motivationsteorin är att elever med lärandemål förväntas ta till sig nya kunskaper och färdigheter där målet är att utveckla en kompetens eller förmåga (Giota, 2013). Elever som däremot har prestationsmål strävar efter att prestera bättre än andra elever för att belönas med en social bekräftelse. Lärandet i detta fall flyttas från att förvärva nya kunskaper och färdigheter till att se lärandet endast som ett verktyg att uppnå mål som till exempel högre betyg än andra elever. Elever med lärandemål föredrar utmanande uppgifter där det finns ett intresse och en positiv attityd för lärandet. Elever med lärandemål tenderar att fokusera mer på lärandet genom medvetet valda strategier än resultatet på uppgiften (Giota, 2013). Det har visat sig att det viktigaste är ”att lärandemålen ökar kvaliteten i elevernas engagemang i själva lärandet” (Giota, 2013, s. 76). Elever som drivs av prestationsmål har en benägenhet att undvika ansträngningar och använder sig mer av kortsiktiga lärstrategier där fokus ligger på prestationen istället för lärandet som till exempel memorering (Giota, 2013).
Enligt Giota (2013) hänger den yttre motivationen, hos elever med prestationsmål, ihop med den sociala motivationen där sociala faktorer påverkar elever. Däremot menar hon på att den inre motivationen ej påverkas av den sociala motivationen då den motivationen kommer inifrån eleven själv.
4. Metod
I följande avsnitt görs en redogörelse för vilket perspektiv min kvalitativa kartläggning kommer att grunda sig på i 4.1 och sedan redogörs det för hur jag gick tillväga för att underlaget för studiens resultat skulle bli tillförlitligt och användbart. Fortsättningsvis i 4.2 behandlas urvalet för studien och vilka kriterier som fanns för urvalet samt även information om informanterna. I 4.3 förklaras analysen och bearbetningen av materialet. Avsnittet 4.4 beskriver de forskningsetiska aspekter som beaktats för studien. Avslutningsvis i avsnitt 4.5 beskrivs studiens tillförlitlighet.
4.1 Metod för materialinsamling
Syftet med undersökningen var att öka kunskapen om hur lärare uppfattar skolbibliotekets roll för att främja elevers läsmotivation vid skolor i Sävsjö kommun. För att synliggöra lärares uppfattningar valde jag att göra en kvalitativ analys med semi-strukturerade intervjuer då den kvalitativa analysen fokuserar just på lärares uppfattningar (Bryman, 2011). Bryman (2011) fortsätter med att förklara att kvalitativa semi-strukturerade intervjuer, där frågorna är delvis öppna, används för att jag som intervjuare ska få möjligheten att ställa eventuella följdfrågor, vilket var betydelsefullt för djupet i svaren (Bryman, 2011). Semi-strukturerade intervjuer var också flexibla då det ger informanten chansen att förklara sin uppfattning, vilket i sin tur var en frihet för informanten att kunna uttrycka sig som denne önskade (Bryman, 2011).
För att jag skulle kunna besvara mina frågeställningar intervjuade jag två lärare på fyra olika skolor, totalt åtta lärare. Detta för att jag ville få en spridning geografiskt inom Sävsjö kommun men också se hur lärare arbetade på samma skolor för att se likheter och skillnader inom kommunen. Jag valde en kvalitativ metod baserat på semi-strukturerade intervjuer för att det möjliggjorde för mig att kunna ställa följdfrågor (se bilaga 2) och för lärarna att fråga mig om eventuella oklarheter. På så vis kunde jag nå fram till fylliga och djupa resultat. Med semi-strukturerade intervjuer blev dock intervjuunderlaget mindre jämfört med en kvantitativ metod. Med en kvantitativ metod hade jag kunnat nå ut till ett större antal lärare för att fånga upp deras uppfattning om skolbibliotekets roll för elevers läsmotivation. Å andra hade jag då gått miste om att få mer av ett djup i undersökningen, inte minst eftersom följdfrågor inte skulle kunna ställas på samma sätt som i en kvalitativ undersökning.
I undersökningen utgick jag från ett lärarperspektiv eftersom jag ville ta reda på hur lärarna ser på skolbiblioteket samt hur de arbetade med det för att motivera elever till läsning. För att jag skulle kunna göra detta systematiskt intervjuades lärarna, resultaten analyserades och kategoriserades för att kunna se på likheter och skillnader.
Det som kunde vara problematiskt att undersöka var huruvida lärarna uppfattade att de hade rätt utbildningsmässiga och arbetsrelaterade förutsättningar att kunna vägleda eleverna i skolbiblioteket i ett läsfrämjande syfte. Det togs därför i beaktning under intervjun och sammanställningen genom att jag noterade på vilket sätt lärarna presenterar sina förutsättningar samt hur de reagerade när frågan kom upp.
4.2 Kriterier för urval
I den här studien har jag intervjuat åtta lärare på fyra olika skolor. Samtliga lärare var behöriga i svenskämnet och undervisade i årskurs 4–6 förutom två lärare som var svenska som andraspråks- och speciallärare. De två sistnämnda var skolbiblioteksansvariga vilket var intressant för studien. Det fanns ytterligare en lärare av de intervjuade som hade speciella skolbiblioteksuppdrag och som arbetade kontinuerligt i skolbiblioteket vilket var positivt för undersökningen då dennes perspektiv togs i beaktning och ställdes emot de andra lärarnas perspektiv.
Jag valde att undersöka Vallsjöskolan, Hägneskolan, Vrigstadskola och Stockaryds skola inom Sävsjö kommun. Skolorna är kommunala och hade liknande storlek men varierande till viss del. På skolorna gick det mellan 130–350 elever (Sävsjö kommun, 2020). Jag valde dessa skolor för att jag ville se på likheter och skillnader inom samma kommun.2 Jag ville också undersöka dessa skolor för att se hur man jobbade med skolbibliotek på landsbygden där vanliga bibliotek inte alltid finns tillgängliga under dagtid.
2 Min egen personliga bedömning som uppvuxen i Sävsjö kommun är att det inte förekommer
Här följer en sammanställning av informanterna:
Lärare 1 vidareutbildade sig från förskollärare till grundskollärare med behörighet i svenska och matematik 2012. Har sedan 2016 arbetat på mellanstadiet i Sävsjö kommun. Lärare 2 har arbetat över tjugo år som lärare i grundskolan, mestadels på mellanstadiet. Hen är utbildad grundskollärare åk 1–7 med legitimation i ämnena svenska, so, bild och musik. Arbetar förtillfället i en årskurs 6 i ämnena svenska, historia, religion och musik. Undervisning i musik sker också i årskurs 4 och 5.
Lärare 3 har varit verksam i 20 år som lärare men jobbar, sedan tre år tillbaka, som speciallärare förtillfället. Hens grundutbildning var grundskollärare årskurs 1–7 med inriktning matematik/no. Lärare 3 har sedan byggt på sin utbildning med 30 poäng svenska och 60 poäng svenska som andra språk. Skolbiblioteksansvarig tillsammans med en annan lärare på skolan.
Lärare 4 har arbetat cirka 18 år i skolan och är utbildad 1–7 lärare med inriktning matematik, no och idrott. Hen har på senare år läst upp svenskämnet och arbetar för tillfället i klass 4.
Lärare 5 är lågstadielärare och har arbetat i grundskolan sedan 1990. Hen har undervisat i årskurs 1–3 som klasslärare. Hen är speciallärare och svenska som andraspråkslärare. De senaste två åren har Lärare 5 arbetat som SFI-lärare. Hen är även ansvarig för skolbiblioteket.
Lärare 6 har arbetat i ungefär 17 år i grundskolan, 10 år som utbildad och 7 år som outbildad. Hen är behörig i alla teoretiska ämnen i årskurs 1–6 efter att ha läst upp några ämnen på egen hand vid sidan av sitt arbete. Hen undervisar i årskurs 4–6 men har också arbetat på lågstadiet och något år på högstadiet.
Lärare 7 är utbildad 1–7 lärare med inriktning matematik och no men har också läst till svenska. Arbetar främst i årskurs 4–6 och för tillfället i årskurs 5. Hen har arbetat sedan 1998.
Lärare 8 har arbetat som lärare sedan 1999. Hen är utbildad 1–7 lärare med inriktning matematik och no men har på senare år läst upp en behörighet i so. Lärare 7 arbetar i årskurs fyra förtillfället och har arbetat på mellanstadiet sedan 2009. Dessförinnan undervisade hen på lågstadiet.
4.3 Analys och bearbetning av material
Materialet från intervjuerna transkriberades för att jag skulle kunna göra tolkningar samt gå tillbaka i materialet och analysera ytterligare. Det framgår också av transkriptionerna mer exakt vad lärarna yttrat sig om (Bryman, 2011). Att transkribera underlättade för mig när jag sedan, utifrån materialinsamlingen, kategoriserade materialet i fyra huvudkategorier. Detta för att jag skulle få en överblick vilka uppfattningar lärarna hade. Jag bearbetade en intervju i taget och kategoriserade den efter de uppfattningar läraren hade. Genom att bearbeta en text i taget blev strukturen i min analys och bearbetning enkel att följa.
Den första huvudkategorin var lärarnas syn på skolbibliotekets roll för elevers
läsmotivation. Det innefattade faktorer som lärare ansåg viktiga för att skolbiblioteket ska
gynna elevers läsmotivation som till exempel utbudet av resurser. Den andra kategorin var
Hur arbetar lärarna med skolbiblioteket kopplat till undervisningen för att öka elever läsmotivation. Innehållet kategoriserades i faktorer som lärare redogjorde för i arbetet med
att inkludera skolbiblioteket i det dagliga arbetet. Den tredje kategorin var lärarnas syn på
utbildningsmässiga och arbetsrelaterade förutsättningar i användningen av skolbibliotek
där lärarna svarade på vad som ligger tillgrund för deras förutsättningar i användningen av skolbiblioteket i undervisningen. Den sista kategorin Hur ser samarbetet ut mellan lärarna
och skolbibliotekarier för att främja elever läsmotivation, delgav lärarna sina uppfattningar
om deras relation till skolbibliotekarien/de ansvariga i skolbiblioteken.
4.4 Forskningsetiska aspekter
De fyra forskningsetiska aspekter som studien grundas på och som är centrala för studien är informations-, samtyckes-, konfidentialitets- samt nyttjandekravet. För att kunna utgöra studien användes ett informationsbrev (se bilaga 1). Detta för att kunna presentera syftet för informanterna samt uppfylla informationskravet. Informanterna underrättades om deras roll i studien samt att allt deltagande var frivilligt och därför kunde samtyckeskravet
uppfyllas när informanten accepterade punkterna samt skrev på samtyckesblanketten (se bilaga 1). Genom att all information förvaras oåtkomligt för andra så skyddas informanterna i förtroende enligt konfidentialitetskravet. För att jag sedan ska kunna använda mig av all information som informanterna tillhandahåller mig så ska jag avidentifiera det så att nyttjandekravet uppfylls. Dessa fyra forskningsetiska principer beaktades för att studien skulle kunna genomföras (Vetenskapsrådet, 2002).
4.5 Tillförlitlighet
Tillförlitlighet betyder i vilken mån det går att tro på studien. Det är viktigt för att kunna bedöma kvaliteten i en kvalitativ undersökning. För att säkerställa tillförlitligheten i studien finns det fyra delkriterier som ska uppfyllas: trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt möjligheten att styrka och konfirmera (Bryman, 2011). Det första kriteriet, trovärdighet handlar om i vilken omfattning läsaren kan lita på forskningen och resultatet i studien. I detta fall har informanterna själva berättat om sina uppfattningar som sedan transkriberats utan någon försköning. Detta för att varken min eller någon annans tolkning skulle påverka trovärdigheten i informanternas svar.
Det andra kriteriet enligt Bryman (2011) är överförbarhet. Studiens överförbarhet säkerställs genom klara beskrivningar av informanternas uppfattningar som kan bekräftas när resultatet summerats. Det här kriteriet uppfylls genom transparenta transkriberingar utan försköningar av lärares svar. Pålitligheten, som är det tredje kriteriet, tas i beaktning genom att metoden för materialinsamling kopplas till studiens process och resultat genom kritisk granskning. Avslutningsvis ska resultatet styrkas utan att personliga värderingar påverkade utförandet eller slutsatserna. Detta kriterium kallas möjlighet att styrka och konfirmera (Bryman, 2011).
5. Resultat
I detta avsnitt kommer olika resultat av forskningsfrågor sammanställas för att ta kartlägga lärarnas olika uppfattningar om skolbibliotekets roll för elevers läsmotivation. Forskningsfrågorna är: Hur ser lärarna på skolbibliotekets roll för elevers läsmotivation
och på utbudet av resurser i skolbiblioteken? Hur arbetar lärarna med skolbiblioteket kopplat till undervisningen för att öka elevers läsmotivation? Hur ser lärarna på sin utbildningsmässiga och arbetsrelaterade förutsättning i användningen av skolbiblioteket? Hur ser samarbetet ut mellan lärarna och skolbibliotekarier för att främja elevers läsmotivation?
5.1 Lärarens syn på skolbibliotekets roll för elevers
läsmotivation
När lärarna definierar läsmotivation så är deras svar snarlika med ganska ytliga förståelser. Lärarna menar att ”läsmotivation det är... när man kan läsa en bok och man verkligen fastnar i den. Man kan inte sluta. Då har man verkligen blivit motiverad” (Lärare 1). Även lärare 4 menar på att ”det var svårt... Det var lite svårt... Om du hittar något som gör att du inte vill sluta läsa utan fortsätta hela tiden” (Lärare 4). Ingen av definitionerna är utvecklade svar på vad läsmotivation är utan det handlar istället om hur elever upplever läsningen när en läsmotivation finns. Däremot utvecklar Lärare 2 sin definition där hen kopplar läsmotivation till läslust och att man har ett intresse för innehållet av böckerna.
läslust... Att man ser att böckerna har något viktigt att förmedla. Det finns något mellan de där pärmarna som man kan ha ett intresse av. Sen kan det ju vara för att man vill lära sig något för att man måste för ett visst betyg eller så. (Lärare 2)
Enligt tidigare forskning har det visat sig att det bör finnas en kvalificerad bibliotekarie, ett brett och varierat utbud av böcker samt ett gediget arbete mellan läraren och bibliotekarien för att skolbiblioteket ska gynna elevers läsmotivation. I undersökningen har det visat sig att det finns en stor variation av tillgången till en kvalificerad bibliotekarie. Två av fyra skolor i undersökningen har ett kombinerat skolbibliotek och kommunbibliotek där en bibliotekarie endast finns på plats en gång i veckan. De andra två skolorna har ansvariga lärare för skolbiblioteket.
Däremot ser det inte likadant ut på de andra två skolorna då dessa skolor inte har ett kombinerat skolbibliotek och kommunbibliotek. Skolorna har endast ett skolbibliotek där det inte finns någon kvalificerad skolbibliotekarie som enbart jobbar med det. Istället finns biblioteksansvariga, som är lärare med ett särskilt ansvar över skolbiblioteket. Det här ansvaret finns inte med i tjänsten utan är bara ett uppdrag de har fått och som inte baseras på några kriterier som till exempel utbildning. Enligt Lärare 8, som är skolbiblioteksansvarig, har hen läst ”otroligt lite svenska, otroligt lite”. Men påpekar att det är nog för att hen har ett stort eget intresse för böcker som gör att hen kan arbeta med böcker och ansvara för skolbiblioteket.
Lärare 5 är även hen ansvarig för skolbiblioteket på sin skola där ansvaret delas i en skolbiblioteksgrupp. Gruppen består av Lärare 5 och tre lärarassistenter. Lärare 5 ansvarar för utbudet på skolbiblioteket medan lärarassistenterna går ut i klasserna och berättar om böcker samt biblioteket. Klasserna blir även inbjudna till skolbiblioteket för att få information om det. Lärare 5 åker på kontinuerliga möten där syftet är att uppdatera sig och utveckliga sin kunskap om skolbiblioteket”. På detta vis fortbildar sig Lärare 5 för att kunna arbeta vidare med skolbiblioteket och utveckla det. Det har däremot visat sig att enbart en av de ansvariga och de kommunala bibliotekarierna arbetar med böckerna genom läsprojekt. Endast lärare 5, som ingår i skolbiblioteksgruppen, arbetar med läsprojekt utifrån en årlig plan. Läsprojekten kan vara till exempel ”att läsa för varandra, de yngre läser för de äldre och vice versa” (Lärare 5).
Lärare 3 gör liknande läsprojekt. Även Lärare 6 påpekar att läsprojekt används på samma skola genom att ”en av lärarassistenterna som jobbar just i femman som varje fredag plockar ut två-fem elever som får gå och läsa en bok som de sedan skriver en bokrecension kring deras böcker och hänga upp i biblioteket. Där använder vi det flitigt och det är i femman som har det projektet” (Lärare 6).
På de andra skolorna ser det annorlunda ut beträffande vem som har ansvaret över läsprojekten. Lärare 8 påpekar att hen inte har det ansvaret utan ”det är upp till mest svensklärarna. Min roll ligger inte där” (Lärare 8). Det är upp till varje lärare att arbeta med läsprojekt på egen hand eller klassövergripande som till exempel lärare 2, som har en tydlig bild av hur man kan arbeta med böcker och samtalet kring dem:
Jag har en app som heter Boksamtal, som en lärare har gjort ihop med sina elever. Och det är enkla frågor till boken som man kan ställa till vilken bok som helst, när som helst, under läsningen. Jag tänker att ibland så pratar man om böckerna först när man läst ut dem. Men det är ju inte alltid de som läser ut böckerna. Därför kan det vara bra att man fångar boksamtal under tiden också. (Lärare 2)
Det som är gemensamt för skolorna i studien är alla har tillgång till ett skolbibliotek där lärarna och eleverna får tillgång till att göra beställningar på nya böcker årligen. Lärare 3, 5 och 8, som är skolbiblioteksansvariga, har en huvuduppgift, som är likartad för alla tre, de beställer in böcker till skolbiblioteken. När det är dags att beställa nya böcker skickas information ut till övriga lärare att det snart är dags att beställa böcker. Då får lärarna chansen att fråga elever om de har några förslag och sedan läggs en beställning. Lärare 3 menar på att det blir en typ av elevinflytande i skolan.
Lärare 5 jobbar med 3–4 frågor som elever får svara på ”om sitt läsintresse och hur de upplever i sin läsning. Då får man ut fin statistik där man kan se vad de är intresserade av. Det blir en liten fingervisning på vad vi ska ta hem” (Lärare 5). Lärare 8 tittar även på mycket nyutkommen litteratur som dykt upp samt följer sidor på Facebook som kan ge bra tips på böcker. Det framgår att alla lärare är positiva till att ha möjligheten att kunna beställa böcker varje år men det finns också möjligheter till förbättring. Till exempel Lärare 8 påpekar att det är positivt att kunna köpa in böcker två gånger per år samt ”köpa någon ny klassuppsättning till någon årskurs som behöver det. De pengarna är ju bestämda att de ska gå till biblioteksböcker så att säga. Så det tycker jag. Sen kan vi ju inte ta in alla nyheter som ramlar in hela tiden som det stora biblioteket”.
En viktig faktor som samtliga lärare lyfter fram som påverkar elevers läsmotivation är genrer som kan kopplas till intressen hos eleverna. Det är en viktig faktor som lärarna tar i beaktning när de lägger sina beställningar. Även böcker ur ”serier eller så för att de ska läsa många böcker. För det är dem de fastnar mycket för. Om det finns en serie med kanske tio böcker så de fortsätter läsa” (Lärare 7). Gemensamt för tre av fyra skolor är att efter beställningen gjorts och böckerna har kommit får lärarna ta del av böckerna för att titta igenom och läsa lite kort om dem. Därefter så
kör vi in vagnen och då brukar jag alltid berätta om de nya böckerna. Nya böcker inspirerar väldigt mycket. Tyvärr kanske man inte själv har hunnit, det har ju kommit många nya författare, så man har inte själv inte hunnit läsa eller vet inte så mycket men man kan läsa på baksidan. (Lärare 7)
Även de ansvariga för skolbiblioteken presenterar genom att till exempel ha en hylla i biblioteket där nyheter får stå. Lärarna tycker att utbudet av resurser på skolbiblioteken är tillräckligt men ”det kan ju absolut bli bättre men vi klarar ju oss med att vi har det här kommunbiblioteket och skulle det vara så att det behövs något så beställer hon hem böcker från Sävsjö till exempel” (Lärare 3).
Sammanställningen av intervjusvaren har också visat att skolbibliotekets roll kan kompletteras eller kombineras med det digitala biblioteket för att öka elevers läsmotivation. I studien har det framkommit att det digitala verktyget blir ett hjälpmedel för lärarna att motivera elever. Det används för att få igång elever att läsa genom att lyssna och följa med i texten. I dessa fall använder samtliga lärare applikationen Polyglutt som genomförts kommunövergripande. Polyglutt är en applikation innehållande över 1500 titlar. ”Där man kan, absolut se texten för det måste man ju, och sen kan man få den uppläst om man vill. Sedan markeras varje mening med en svag gul färg. Det tror jag också det finns en tanke med. Där eleverna kan följa med” (Lärare 2). Polyglutt har lett till att fler elever vill läsa med öronen. ”Men jag brukar säga det att läsa med ögonen eller med öronen... Det är för upplevelsens skulle. […] Det har lett till att de som inte läst så mycket innan har börjat läsa de böckerna också och då fixar de ju det” (Lärare 4). Polyglutt fungerar som ett komplement för de elever som har svårt för att motiveras till läsning till skillnad från
duktiga läsare de vill inte ha Polyglutt. Alltså de tar hellre en bok. Jag har haft så att de får välja nu på senare tid och då... då väljer man en riktigt bok. Sen var det någon som vi inte hade som riktig bok och då kunde man tänka sig att läsa i Polyglutt. Fast bara läsa det som en bok utan någon talsyntes. Men man väljer hellre papper än Ipad om man får välja. (Lärare 2)
En del lärare påpekar att samarbetet fungerar i under de korta tillfällen som det finns en bibliotekarie på plats. Trots detta så är Lärare 2 positiv till bibliotekarien då hen känner att det finns stöd och hjälp att få av bibliotekarien i form av vägledning i biblioteket eller ta fram böcker med ett visst tema när det efterfrågas. Det håller Lärare 4 med om men tycker
att bibliotekarien ”inte alltid insatt i barnböckerna utan det är oftast vi andra som får hjälpa till” (Lärare 4).
Däremot tycker Lärare 1 att det fanns ett bättre samarbete tidigare år där lärarna arbetade mer med skolbiblioteket och till exempel hade ”ett tema med läsning mot skolbiblioteket och då fick vi ett rejält uppsving” (Lärare 1). För ett sådant samarbete skulle kunna fungera igen skulle det krävas ”mycket av alla som jobbar här och då måste vi verkligen kör stenhårt med det. Alla måste köra läsning” (Lärare 1). Lärare 6 tycker däremot att deras skolbibliotek inkluderas väl i undervisningen genom ”läsdagar och temadagar. Och vi arbetar klassövergripande låg- och mellanstadiet också” (Lärare 6). Lärare 7 anser att samarbete har minskat med åren för att
för ett antal år sedan, det tror lite på vilka det är som jobbar på stadsbiblioteket, ibland har man haft något slags samarbete med dem. En klass vet jag gick ner dit och få bokprat. Att de presenterar böcker men det slutade de med sen. Då fick vi pedagoger själva plocka fram böcker ur hyllan och ha lite bokprat. (Lärare 7)
Trots att lärarna tycker olika om hur samarbete fungerar så är den generella känslan från intervjuerna med lärarna att samarbetet kan utveckla mer. Samarbetet var bättre förr och det finns tydliga visioner som skulle kunna öka samarbete positivt. Lärare 1 har en klar bild av vad som samarbete skulle kunna bidra med. ”Jag tror att det skulle kunna vara mycket bättre om man hade någon som jobbade mer med det och hjälpte till att plocka ut böckerna. […] Det är just det här att bygga upp ett riktigt samarbete för att få bli inspirerade. Vi behöver också bli det så vi kan inspirera eleverna” (Lärare 1). Även Lärare 2 menar att ”man skulle kunna ha ett närmare samarbete med skolbibliotekarien och kanske bjuda in den personen i klasserna för att berätta om böcker. Det är vi lite slarviga med. Vi har nog en i personalen som är biblioteksansvarig men vi skulle nog vara lite mer aktiva vi också i det samarbetet tänker jag” (Lärare 2). Det är även något som Lärare 6 håller med om.
En följd av bristen på tid samt tillgång till skolbibliotekarie på skolbiblioteket har lett till att Lärare 7 skulle vilja ha ett större samarbete för att kunna hjälpa eleverna vid deras besök på skolbiblioteket. För vid tillfället när elever går och lånar en bok
…kanske jag inte hinner följa med och hjälpa dem. Utan de är lite utelämnade till sig själva i bibliotekssituationen. Kanske är det många som ska gå dit, då hinner jag
kanske följa med. Ibland skulle man önskade ibland att man hade den där resursen någon gång att 1–2 timmar i veckan så är kanske den ansvarige där som är duktig på böcker där. Då skulle barnen kunna gå dit och låna. För man hinner inte följa med dem. Det är en sak vid terminsstart när man går hela klassen. Då hinner man vara med och hjälpa. (Lärare 7)
Däremot har det visat sig att det inte bara är lärarna som vill ha ett ökat samarbete. Lärare 8 i studien, som är biblioteksansvarig, menar på att hen försökt ”att vi skulle kunna ha ”veckans tips” eller ”veckans boktips” att klasser skulle göra det på något sätt. Jag fick inte så mycket gensvar. Många av lärarna tyckte ”Oh, inte en grej till”. Så var det just då” (Lärare 8). Lärare 8 menar på att intresset inte varit speciellt hög hos de andra lärarna så ingen har nappat på idén.
Skolbiblioteket har en central och viktig roll enligt lärarna men miljön i skolbiblioteken varierar. Endast en av skolorna har en estetisk stimulerande miljö där elever kan sitta och läsa eller arbeta. De andra skolornas skolbibliotek varierar från att vara endast en bokhylla (med kompletterande kommunbibliotek) till ett kalt kommunbibliotek med endast bokhyllor. Även om lärarna anser att skolbiblioteket är viktigt så tas det utrymme från skolbiblioteket till annat på grund av platsbrist. Till exempel på en av skolorna så blev skolbiblioteket mindre och mindre till det till slut fick man byta lokal. Man har sedan börjat ta utrymme från den lokalen också.
Det ovanstående visar att lärarnas uppfattningar om skolbibliotekets roll är likartade. Samtliga lärare anser skolbiblioteket vara oerhört viktigt för elevers läsmotivation. Det finns en tydlig bild av vad skolbiblioteket ska innehålla samt bidra med.
Den är jätteviktig. Och jag är glad över att skolverket har tryckt på vikten av att ha det. Det är superviktigt. Och på vår skola har vi ett bra bibliotek som är lätt tillgängligt. Det är lätt att hitta böcker och det finns nästan alltid någon vuxen att fråga i närheten. Så det är jag nöjd med. Det är jätteviktigt. (Lärare 6)
5.2 Andra viktiga faktorer i arbetet att höja elevers
läsmotivation
I de flesta fall har det visat sig att det faktiskt är lärarna som vägleder sina elever till rätt bokval, för att öka deras läsmotivation, i skolbiblioteket. De två huvudfaktorerna, som lärarna nämner som centrala utifrån deras perspektiv, är ”… intresset hos eleverna. Sen... läskunskap, flytet, hastigheten och förståelsen hos eleven. Och jag frågar alltid. Vi har alltid en liten dialog eleven och jag” (Lärare 6). Lärare 2 håller med att en dialog är viktigt och Lärare 2 ”pratar ju med eleverna lite utifrån intresse och ofta vet jag vad eleverna har för intressen och att det inte heller ska bli för svårt. Men sen är det lite knepigt för att det som är lätt kan oftast bli barnsligt också och det är lurigt, särskilt när man kommer upp i sexan” (Lärare 2).
Det har dock visat sig att det är inte är självklart att dessa två faktorer hjälper alla elever till att hitta rätt bokval för att öka deras läsmotivation. En del elever är negativa till böcker och tackar nej till alla förslag som läraren kommer med. Lärare 1 brukar föreslå böcker för sina elever men ibland får hen svaret: ”Nej, den där vill jag inte läsa”. Så väljer de en helt annan och sen har de tröttnat på den där boken... Kanske efter att ha läst den tre gånger eller något. Och de inte tycker de kommer in i den” (Lärare 1). Det är även något som lärare 5 upplevt när hen också fått svar som ”Aa nää... Det är tråkigt”. Man läser tre sidor sen säger eleven ”Nää den är tråkig, jag måste gå och byta”. Och då har man ju inte kommit in i den... man kanske måste tjugo sidor” (Lärare 5).
Det har också visat sig att det finns andra faktorer som är avgörande i lärares arbete med att öka elevers motivation genom rätt bokval. Det visade sig att alla lärare var överens om att när de presenterar böcker för eleverna, antingen genom boksamtal om nya böcker som kommit in eller genom högläsning av en bok i en serie så ökar elevers läsmotivation avsevärt. Lärare 4 menar på att hen oftast läser högläsningsböcker
som där det finns fler i serien som man kan läsa vidare i. Eller i serie eller samma författare. Så jag väljer högläsningsbok väldigt noga. jag skiftar väldigt olika då. Det kan vara spökvarianter eller att bara roa. Så man hittar olika genre på högläsning. Oftast så kommer elever sen och säger ”den boken vill jag ha” eller ”finns det inga fler av den här? (Lärare 4)
Även bibliotekarien märker att intresset av en viss serie eller författare ökar när läraren använder högläsningen som ett verktyg för att motivera elever till läsningen då det finns en tydlig koppling mellan lärarens högläsning och vilka böcker som lånas ut på biblioteket. Högläsningen används också som ett verktyg för att arbeta ämnesövergripande och motivera eleverna. Lärare 1 säger att ” Historia är bra när man arbetar med högläsning så har vi valt en bok som ändå kopplar till det vi läst i historian, vi har läst Mor är ingen häxa. Med tanke på att vi pratat om häxprocesserna…” (Lärare 1). Det är något som uppskattas hos elever och de kan relatera till vad de tidigare läst om i andra ämnen. De får även ett nytt perspektiv på historien när den berättas utifrån ett berättarperspektiv.
5.3 Lärares utbildningsmässiga och
arbetsrelaterade förutsättningar i användningen
av skolbiblioteket
Det visar sig att lärarnas utbildningsmässiga och arbetsrelaterade förutsättningar för att använda skolbiblioteket ser lite olika ut eftersom lärarna har olika mycket erfarenheter inom skolvärlden och framförallt i svenska, som är det ämne där det visat sig att skolbiblioteket används mest. Det används även i andra ämnen främst för lån av faktaböcker. Däremot påpekar Lärare 8 att ”förr gick man och hämtade sig faktaböcker för att man skulle kunna skriva en faktatext. Det gör jag ju inte längre” (Lärare 8). Lärare 8 relaterar till sin egen upplevelse där hen ”själv går ju aldrig till biblioteket för att låna en faktabok om jag ska läsa... jag går ju alltid ut på nätet. Det har man ju gjort i många år” (Lärare 8). Däremot menar Lärare 8 på att det är viktigt att vägleda eleverna i sökande på internet annars hamnar de på den ena sidan konstigare än den andra eller på wikipedia och elever har svårt att förstå vad som står där.
Utbildningsmässigt tycker Lärare 2 att Läslyftet, som är en kompetensutvecklingsinsats för lärare utifrån ett kollegialt lärande, har hjälpt Lärare 2 mycket där det samlades mycket om ” böcker och hur man kan motivera, dels att vara en läsande förebild” (Lärare 2). Även Lärare 4 trycker på att hens vidareutbildning inom svenskämnet har varit viktig då hen
fick mycket av de där barnböckerna. Innan dess var jag inte så medveten om hur jag skulle jobba med dem. Sen jag läste den kursen och då fick man ju mycket tips och det är många av de böckerna som fortfarande läses idag eller samma författare i alla fall. Men det gjorde ju att man fick upp ögonen på ett annat sätt och tänka och hitta böcker. (Lärare 4)
Många lärare i studien har inte fortbildats sig under lång tid utan trycker istället på sina egna erfarenheter och sitt eget intresse för böcker som ledande faktorer i deras förutsättningar att använda sig av skolbiblioteket. Lärare 8 tror inte att hens förutsättningar grundar sig på utbildningsmässiga faktorer då ”det var så längesedan jag pluggade nu och jag är ju inte svensklärare. Jag läste ju otroligt lite svenska, otroligt lite. För man blev ju Matte/No lärare eller Svenska/So lärare på den tiden. Det är nog mitt eget intresse av böcker” (Lärare 8).
Det är något som Lärare 7 och Lärare 6 håller med om och menar på att de haft barn i de här åldrarna som de läst mycket med och varit på biblioteken vilket har gjort att deras egna erfarenheter hjälper dem när de ska använda sig av skolbiblioteket. ”Det är däremot viktigt att man är ute och tittar lite vad det finns för böcker på internet eftersom det har kommit många nya böcker och nya författare” (Lärare 7). Lärare 6 pekar också på att hen arbetet länge inom skolan vilket har gett hen mycket erfarenheter. Det är också viktigt, enligt lärare 8, att ”…som vuxen också har läst mycket barnböcker. Och har lite koll på vad det är och så... och presentera dem för barnen” (Lärare 8).
Endast en av lärare, Lärare 4, redogör för hens arbetsmässiga förutsättningar genom att lyfta det kollegiala samarbetet där ”vi hjälps åt väldigt mycket i kollegiet med att hitta böcker. Vi tipsar varandra mycket” (Lärare 4). Det är ingen av de andra lärarna som lyfter sina arbetsmässiga förutsättningar på det viset men det kan däremot kopplas till det lärare 8 nämnt tidigare att man som lärare får vara lite vaken som lärare och titta lite vad som är nytt och kanske intressant för eleverna.
5.4 Resultatsammanfattning
Sammanfattningsvis har det visat sig att alla lärarna anser att skolbiblioteket har en viktig roll för elevers läsmotivation. Dessutom tycker de att det digitala biblioteket, Polyglutt, kan komplettera eller kombinera utbudet hos skolbiblioteken. Det digitala biblioteket lockar även fler elever till läsning. Utbudet på skolbiblioteken betraktar lärarna vara tillräckliga och behövs det kompletteras så finns det resurser för det. Däremot menar de lärare, som har ett kommunbibliotek på skolan, att det ibland behöver uppdateras. Det finns en önskan hos lärarna att återigen få hjälp av stadsbiblioteket och dess bibliotekarie att inspirera elever genom boksamtal och boktips. I dagsläget är det upp till varje lärare att försöka göra det.
Lärarna menar att deras arbetsmässiga förutsättningar har bidragit till den erfarenhet de behöver för att kunna guida elever till rätt bokval. Flertalet av lärarna tycker att deras utbildningsmässiga förutsättningar inte hjälper dem eftersom det var längesedan de utbildade sig och värderar deras erfarenheter högre. Däremot anser en av lärarna på, som nyligen läst upp svenskämnet 4–6, att hen fått många bra och viktiga tips i hur man kan använda biblioteket på ett aktivt sätt kopplat till undervisningen för att främja elevers läsmotivation. Lärarna i studien pekar på två faktorer för att kunna hitta rätt bok för eleverna. De två faktorerna är intresse och läsförmåga. Böckerna ska vara intressanta för eleverna utifrån deras intresse och böckerna får inte vara försvåra eller för enkla för starka läsare då de också behöver utmaningar. Dessa två faktorer gör att eleverna blir mer ihärdiga i deras läsande vilket leder till att de kommer in i handlingen och fortsätter läsa.
Samarbetet mellan lärare och bibliotekarierna varierar till viss del men det är näst intill obefintligt då ingen av skolorna har en utbildad skolbibliotekarie. Två av skolorna har en kommunbibliotekarie som besöker det kombinerade skol/kommunbiblioteket en gång i veckan. På de andra två skolorna finns det endast ansvariga för skolbiblioteket som ser till att det ser snyggt ut i lokalen samt beställer böcker.
6. Diskussion
I avsnitt 6.1 följer en metoddiskussion om studiens olika metodiska val som analysmetod, urval och tillförlitlighet. I 6.2 diskuteras studiens resultat i en resultatdiskussion. Avslutningsvis presenteras slutsatser och vidare forskning i avsnitt 6.3
6.1 Metoddiskussion
Jag anser att en kvalitativ analysmetod var ett rätt val för att kunna undersöka det som var menat att undersöka. Då syftet med uppsatsen var att öka kunskapen om hur lärare uppfattar skolbibliotekets roll för att främja elevers läsmotivation vid skolor i Sävsjö kommun. Den kvalitativa analysmetoden med en semi-struktur gav mig, som intervjuare, chansen att ställa följdfrågor vilken gav en fördjupning i intervjuerna. Jag skulle kunna intervjuat lärarna på ett kvantitativt sätt för att kunna nå ut till fler lärare men då skulle jag missa chansen att kunna ställa följdfrågor. Undersökningen skulle då blivit en mer ytlig undersökning.
Fördelen med den kvalitativa analysmetod var fanns en öppenhet i frågorna vilket hjälpte mig att synliggöra lärarnas uppfattningar. Om jag valt att ställa mer stängda och ledande frågor tror jag att resultatet hade skiljt sig från det nuvarande resultatet. Det positiva med mer stängda frågor att intervjuerna följer samma struktur och jag, som intervjuare, får svar på samma frågor. Nackdelen med den öppenhet som fanns vad att jag hade också väldigt lite erfarenheter av att intervjua lärare sen tidigare vilket ledde till att jag missade att ställa viktiga följdfrågor som hade kunnat leda till en djupare intervju. En förberedelse av eventuella följdfrågor vore bra för det hade underlättat för mig plocka upp viktiga aspekter. Däremot lyckades jag i helhet följa en struktur av frågor och sedan ställa följdfrågor för att materialet skulle bli användbart. Det här sättet att intervjua lärare var nytt för mig och jag insåg att det behövs erfarenheter för att utföra dessa intervjuer.
Tillförlitligheten var central i studien då det mäter kvalitén i den kvalitativa studien. Hade jag valt en kvantitativ studie hade istället validiteten och reliabiliteten varit centrala för studien. Validiteten är frågan huruvida det jag valt att undersöka har undersökts. Det anser jag att jag gjort då jag valde att undersöka lärare uppfattningar vilket sedan genomfördes. Reliabiliteten handlar om resultatet i studien hade fått samma utfall om studien upprepats.
