6.1.1 Vilka negativa och positiva faktorer har betygen på elever i årskurs 6 fortsatta lärande inom matematik?
Inledningsvis är det en nackdel med att eleverna inte känner sig nöjda med sina matematikbetyg, är att resultatet av betygen kan rubba elevens självbild (Skolverket, 2016a). Om en elev känner sig otillräcklig genom att hen får låga betyg kan det befästa elevens bild av sig själv, om att vara någon som inte kan. Detta kan utveckla en dålig attityd hos eleven, det vill säga att eleven kan komma att känna att det inte finns någon anledning att anstränga sig. Detta kan påverka elevens betyg då betygen kan komma att förbli låga och detta kan medföra att elevens intresse till ämnet matematik kan fortsätta att sjunka.
Vidare visar min studies resultat att elevers inställning till sitt egna betyg kan komma att påverka hur eleven känner för skolan, ämnet matematik och betygen i allmänhet, beroende på om eleverna fått ett betyg som de är nöjd med eller inte. Ett tydligt exempel på detta är resultatet av ett av mina påståenden i mina enkätundersökningar ”Jag känner mig stressad över att få betyg”. Resultatet av detta påstående visade att 74% av pojkarna samt 72% av flickorna kände sig mer eller mindre stressade över att få betyg, innan de ens fått sitt höstterminsbetyg i årskurs 6. 31% av pojkarna ansåg att påståendet stämde helt, varav 25% av flickorna ansåg detsamma. Jag gav sedan samma påstående till samma elever efter att de fått sitt höstterminsbetyg. Resultatet visade då att 75% av alla pojkar kände sig mer eller mindre stressade av betygen samt 63% av alla flickor kände detsamma. Det visade sig att andelen pojkar, som känner av betygsstressen, ökat från 74% till 75%. I flickornas fall visade det sig att andelen, som påverkas av betygsstressen, minskat från 72% till 63%, vilket är en stor skillnad jämfört med pojkarnas resultat. En logisk förklaring till detta kan bero på att 74% av alla tillfrågade flickor i denna enkätundersökning blev nöjda med det betyg som de fick i matematiken, jämfört med pojkarna där endast 52% av alla tillfrågade pojkar blev nöjd med sitt matematikbetyg. Om en elev inte känner sig nöjd med vad hen har presterat kan det medföra att eleven känner sig mer stressad, då eleven förmodligen vill prestera bättre och få bättre betyg till nästa gång. Undersökningen ”Attityder till skolan 2015” menar att betygen i skolan påverkar elever i årskurs 6 i lika stor utsträckning som läxor, läxförhör och prov (Skolverket, 2016). Var tredje elev i årskurs 6 känner sig stressad på grund av betyg, läxor, läxförhör och prov varje dag eller en till flera gånger i veckan.
Till skillnad från många andra studier, fokuserar min studie på att ta reda på huruvida eleverna påverkas av att få betyg i matematik. Därför kan en anledning, till varför det är fler pojkar än flickor som känner sig stressade av att få betyg, vara att denna studie fokuserar på betygen i matematik och inte betyg i allmänhet. Pojkar brukar ha mer positiva självvärderingar inom
områden som matematik, naturkunskap och gymnastik medan flickor tenderar att värdera sig själva som duktiga inom språk, läsning och konst (Skolverket, 2009). En tes kan vara att pojkarna känner sig mer stressade över att få betyg i matematik än vad flickorna gör, då pojkar i allmänhet känner att de måste få högre betyg i det ämnet jämfört med andra ämnen. Detta kan vara en anledning till varför fler pojkar än flickor, i min studie, känner sig mer stressade över att få betyg. Däremot menar Westling Allodi (2010) i sin rapport att yngre pojkar rapporterar mer skolstress än yngre flickor, medan flickor rapporterar mer skolstress än pojkar några år senare.
6.1.2 Vilka skillnader finns det på pojkars och flickors påverkan av att få betyg?
Till att börja med valde jag att ha med frågan ”Är du nöjd med ditt betyg i matematik?”, på grund av att jag ville se huruvida elevernas inställning till ämnet matematik eventuellt kan påverkas, beroende på om de fått ett bra eller mindre betyg enligt eleven själv. Om vi jämför resultatet gällande påståendet ”Jag tycker att det ska bli roligt att få betyg i matematik” kan vi se att resultatet i princip är detsamma mellan pojkarna och flickorna innan de fått sina betyg. Däremot kan vi se att resultatet ändrats efter att eleverna fått sina betyg, då pojkarna jämfört med flickorna blivit mer negativ till det ovanstående påstående. Pojkarnas resultat kan självklart bero på att nästan hälften av alla pojkar som svarade på enkäterna inte alls blev nöjda med sitt höstterminsbetyg i matematik (se resultatet på fråga 1). 48% av alla pojkar blev inte nöjda, vilket kan ha medfört att pojkarnas positiva inställning till påståendet ”Jag tycker att det ska bli roligt att få betyg i matematik” minskat med hela 9%. Däremot var 74% av alla flickor nöjda med sitt höstterminsbetyg, vilket förmodligen resulterade i att flickorna, efter att eleverna fått sitt betyg, kom att ha en mer positiv inställning till betygen jämfört med pojkarna.
När det gäller huruvida det finns några skillnader på hur pojkar och flickor påverkas av betygen, kan jag se att pojkarna i min studie påverkas mer negativt än flickorna. Resultatet jag fått av min studie visar att pojkarnas inställning till ämnet matematik samt även pojkarnas inställning till betygen påverkats negativt efter att eleverna fått sina första terminsbetyg. Däremot har flickorna i min studie utvecklat en mer positiv inställning till betygets oumbärlighet i skolan. Cliffordsson et al. (2014) menar också att det finns könsskillnader mellan hur pojkar och flickor påverkas av att få betyg. Forskarna menar att pojkar generellt påverkas mer negativt av att få betyg jämfört med flickor, vilket överensstämmer med resultatet av min studie.
Sammanfattningsvis kan jag se, utifrån resultatet av min studie, att betygen har en positiv men även en negativ påverkan på elevernas fortsatta lärande inom matematiken. När jag påbörjade min studie, hade jag en förutfattad mening om att betygen bara påverkade eleverna negativt. Men utifrån det resultat jag fått, kan jag se att betygen har en positiv inverkan på eleverna då betygen får eleverna att jobba hårdare samt att fokusera på sitt skolarbete lite mer. En stor majoritet av eleverna blir som sagt väldigt stressade av att få betyg i årskurs 6. Däremot är det en fördel för eleverna att få betyg för första gången i årskurs 6 istället för i årskurs 7, då eleverna får ett extra skolår på sig att höja sina betyg, innan slutbetyget sätts i årskurs 9. Till skillnad från många andra studier gällande betygens påverkan på unga elever, kan jag se att det finns en viss skillnad på stresspåverkan mellan pojkar och flickor. I de allra flesta studier kan jag se att flickor till en större grad känner sig mer stressade än pojkar av att få betyg. I min studie visade det sig att 75% av pojkarna och 63% av flickorna kände sig mer eller mindre stressade av att få betyg.
6.1.3 Vilka för- och nackdelar ser elever (i årskurs 6) att det finns med att få betyg i årskurs 6? Inledningsvis visar resultatet på fråga 5 att både pojkarna och flickorna fått en bättre inställning till matematiken efter att de fått sitt första betyg i matematik. 78% av pojkarna respektive 80% av flickorna ansåg att deras inställning till ämnet utvecklats till det mer positiva. Fråga 5 och 6 går ihop med varandra då båda frågorna berör elevernas inställning till ämnet matematik. Skillnaden på fråga 5 och 6 var att eleverna fick chans att svara med sina egna ord på fråga 6 gällande hur deras inställning har förändrats till ämnet matematik. Självklart finns det både för- och nackdelar med att ha ”Ja” och ”Nej” som svarsalternativ i en sådan fråga. En nackdel är att det förmodligen kan finnas elever som bockar i ”Nej” som svarsalternativ, det för att undvika att behöva formulera ett mer utvecklat svar och därmed bli klar mer enkäten tidigare än alla andra elever i klassen. Fördelen med denna sortens frågor är att de elever som bockar i ett ”Ja” som svarsalternativ förmodligen kommer med en hel del intressanta svar, som jag kan ha en god användning av i mitt fortsatta skrivande. Resultatet på fråga 6 kan därför vara missvisande då endast 32% av pojkarna samt 24% av flickorna ansåg att deras inställning förändrats till matematiken. Detta kan självklart bero på det jag skrev innan, då majoriteten av de tillfrågade eleverna förmodligen bockat i svarsalternativ ”Nej” då de inte haft lust eller ork att vidareformulera ett svar. Det intressanta med fråga 6 var däremot att samtliga elever, oavsett kön, påstod att deras inställning till ämnet matematik blivit mer positiv. Detta gällde även de elever som fick ett betyg som de ej var nöjd med. Däremot ansåg samtliga elever, som inte var nöjd med sina betyg, att de måste arbeta hårdare och fokusera mer på lektionerna för att kunna uppnå bättre betyg. Jag tror däremot att frekvensen inte är lika stor i verkligheten, då elever i allmänhet tenderar att försköna verkligheten en aning. Allard et al. (1994) anser att betyg kan motivera eleven att prestera bättre i skolan. När eleverna vet kriterierna för att kunna uppnå ett visst betyg, motiveras de att koncentrera sig på sina studier.
Vidare var resultatet på frågan vilka fördelar och nackdelar som eleverna ansåg fanns med betyg, mycket intressant för mig att veta. Det var en hel del spridda elevsvar gällande vad det kan finnas för fördelar med att få betyg i skolan. Eleverna ansåg att fördelarna med betyg var att man vet hur man ligger till i de olika ämnena och att man fokuserar bättre på lektionerna. Eleverna menade även att betygen hjälper en att komma in på de utbildningar och arbetsplatser som man vill. Självklart stämmer detta om eleverna fått riktigt bra betyg, dock framgick detta inte i elevernas svar. Fortsättningsvis ansåg majoriteten av alla elever att den största nackdelen med betyg var all stress som betygen medförde. Ett återkommande svar var att eleverna kände sig stressade av att få betyg i skolan. 21% av alla pojkar samt hela 69% av alla tjejer nämnde stress som en nackdel med att få betyg. Värt att notera var att denna fråga var en öppen fråga och därmed fick eleverna själv skriva ner vad de ansåg fanns för fördelar och nackdelar med betyg. Att nästan 75% av alla tjejer i årskurs 6 skriver ner ordet ”stress” som en nackdel med betyg, betyder att det är något som inte riktigt står rätt till. Som undersökningen ”Attityder till skolan 2015” också beskriver det, är flickor i årskurs 4-6 i högre grad mer stressade än vad pojkar i samma ålder generellt är (Skolverket, 2016). Detta kan också vara en anledning till varför pojkar också är mer intresserade av matematik än just flickor (Tossavainen & Juvonen, 2015).
Fortsättningsvis såg eleverna att det fanns både för- och nackdelar med att få betyg i skolan. Däremot ansåg eleverna att nackdelarna övervägde fördelarna. Som jag tidigare nämnt, menade eleverna att betygen får dem att fokusera mer på arbetet än vad de gjort tidigare och att de måste jobba hårdare. En annan fördel enligt eleverna var att de tydligt fick veta vad de var bra på men också det dom var mindre bra på, på så sätt får de information om vilket ämne
de måste plugga och träna mer i. Däremot menade en majoritet av eleverna att detta också medförde att de blev mer stressade och konkurrensen i klassen ökade. Många elever påpekade tydligt att det kunde uppstå en konkurrenssituation mellan nära kompisar i klassen, då eleverna tävlade om vem som fick bäst betyg. Som en elev i årskurs 6 uttryckte det, ”Om min kompis fick ett A och jag ett E, då kan man faktiskt må dåligt av att bara visa sitt betyg för någon annan”.
Slutligen var också stress en nackdel som togs upp bland eleverna i årskurs 6, 21% av pojkarna och 69% av flickorna nämnde stress som något negativt med att få betyg i årskurs 6. Varav 75% av alla pojkar och 63% av alla flickorna, menade att de mer eller mindre känner sig stressade på grund av betygen, vilket kan medföra att elevernas motivation till ämnet matematik kan komma att sjunka. Ett resultat ur Tossavianen & Juvonen (2015) artikel menar på att elevers motivation till skolan börjar sjunka efter att eleverna gått klart årskurs 6. En stor bidragande orsak till just detta kan bero på att elever i Sverige får sina första betyg i årskurs 6. Betygen som Sveriges skolelever får i årskurs 6 är därför mycket viktiga för elevernas fortsatta lärande i skolan. Om en elev får ett strängt betyg som han eller hon inte är nöjd med kan det stjälpa eleven. Om en elev inte är nöjd med sitt betyg och om eleven känner att betyget är orättvisst, kan det påverka eleven mycket negativt i fortsättningen. Därför är det viktigt att samtliga lärare är noggranna när det sätter betyg på sina elever, då det kan få negativa konsekvenser för elevernas fortsatta lärande. Som Skolverket (2011b) också uttrycker det, ska samtliga lärare inom den svenska skolan främja alla elevers fortsatta lärande.