Resultatet av min studie har visat på att det inte finns tydliga skillnader mellan mäns och kvinnors kännedom om och användning av engelska lånord. Däremot finns några tecken på att kvinnor har något högre kännedom om lånord om vi studerar och jämför svaren i den kvantitativa delen med den kvalitativa delen. Det visade sig med fyra fler svar att kvinnor hade högre kännedom om de 24 utvalda engelska lånorden samt med fyra fler engelska lånord på sista frågan i enkätundersökningen. Resultatet ger ingen tydlig skillnad, men en skillnad värd att diskutera vidare är vilka ord som skiljde mellan könen. Det var endast ordet techlash som ingen kvinna hade hört talats om, men som fyra stycken män hade hört talats om. Det skulle kunna bero på att män har ett större intresse av IT-teknik än vad kvinnor har eller att fler män jobbar inom it-teknik. I svaren på vilket sammanhang som ordet techlash används svarade 25 % av männen att ordet används på jobbet medan 75 % svarade att de aldrig
använder ordet. Det visar sig även i den kvalitativa studien där män har svarat att de använder orden, iPhone, iPad, snapchat, googla, wifi, och email dagligen. Alla nämnda ord är på ett eller annat sätt kopplade till dagens IT-teknik. Den sociala variabeln som informanternas utbildning och ålder som Ljung (1988:102) nämnde tidigare kan ha en stor bakomliggande betydelse i den här frågan om ordet techlash.
Angående kännedom om ord som skiljde sig märkvärt mellan män och kvinnor var att män hade högre kännedom om orden VAR, cosplay och dumpstra. Orden cosplay och dumpstra fick majoritet att används en gång i månaden eller aldrig, även om kvinnor hade lägre kännedom om orden så svarade även majoriteten av kvinnor att användning av orden är en gång i månaden och aldrig, alltså likadant som männens svar. Däremot var det åtta fler män än kvinnor som hade kännedom om ordet VAR. Ordet VAR hade även båda könen majoritet med användningsfrekvens en gång i månaden, men kvinnornas svar därefter var att 23 % använder ordet varje dag medan männen hade 0 % på alternativet varje dag. I frågan om vilka sammanhang som ordet VAR används svarade männen att 76 % använder VAR på fritiden, medan kvinnorna svarade att 59 % använde VAR på fritiden. Utifrån dessa informanters svar
kan man därmed dra slutsatsen att de kvinnor som faktiskt hade kännedom om ordet använder
VAR mer frekvent än männen, men att männen använder ordet VAR mest på fritiden. Ordet VAR är kopplat till sport och specifikt fotboll, varför åtta fler män hade kännedom om ordet
kan bero på att män har ett större sport- och fotbollsintresse generellt jämfört med kvinnor. Dessutom i den kvalitativa delen finns ord nämnda av män som, game over, walkover, birdie och green. Alla nämnda ord kan kopplas till olika sporter. Sundgren (2013:169) nämnde hur språkforskare menar att den sociala påverkan av samhället har en stor påverkan inom språket mellan män och kvinnor. Ett möjligt exempel skulle kunna vara i ordet VAR då män tenderar att ha högre kännedom om ordet är för att samhället möjligen förväntar sig att män ska veta mer om just sport. Dessutom nämnde Sundgren (2013:159) att forskning fokuserar på hur olika språkdrag kopplas till genusnormer. I detta fall skulle en tydlig genusnorm vara att män förväntas veta mer om sport än kvinnor exempelvis.
Kvinnor har dock betydligt högre kännedom om orden explainer och grit.
Användningsfrekvensen på ordet explainer varierade dock inte då majoriteten från båda könen svarade att de aldrig använder ordet. Varför kvinnor möjligen har högre kännedom om ordet explainer kan ha att göra med deras yrkesroll då 13 % av kvinnorna svarade att ordet används på jobbet, och 0 % av männen svarade att ordet explainer användes på jobbet. Dessutom hade alla kvinnor i åldern 19–24 samt 37 år och uppåt kännedom om ordet
explainer. Ordet grit hade dubbelt så många kvinnor än män kännedom om. Gällande
användningsfrekvensen av ordet svarade majoriteten att de aldrig använder ordet av båda könen. Intressant parallell som kan dras till den kvalitativa delen är att ordet crossfit nämndes användas av en kvinna en gång i veckan. Grit och crossfit är gemensamma nämnare när det kommer till träningsformer då grit kan användas för långsiktiga mål och crossfit för
högintensiv träning. Därför skulle det kunna vara en faktor till att dubbelt så många kvinnor har kännedom om ordet för att de utövar eller vet om denna typ av träningsform. Att orden
app och emoji hade högst kännedom hos både män och kvinnor var det ingen chock om att de
var orden som användes mest frekvent dagligen och en gång i veckan. Båda könen svarade ungefär liknande kring dessa ord. Sedan att ordet spoilervarning hade något fler kvinnors kännedom spelade ingen roll när det kommer till användning då majoriteten har svarat att de använder ordet en gång i månaden hos båda könen. Däremot svarade männen att de använder ordet spoilervarning mer på fritiden än vad kvinnorna svarade, och generellt i alla kategorier sammanlagt använder männen ordet spoilervarning mer än vad kvinnor gör trots att
32 I EIS-undersökningen som Ljung (1988:102) presenterade var män mer positivt inställda till engelska lånord. Att jämföra med den här studien går det inte att avgöra att så är fallet. Skillnaden mellan män och kvinnors kännedom och användning varierar inte tydligt. Däremot går det att se tydligt specifika ord som har störst skillnad i kännedom om. Men i
användningsfrekvensen av orden har båda könen inga tydliga skillnader förutom när det kom till att ordet VAR användes mer varje dag av kvinnor trots att männen hade högre kännedom om ordet. Dessutom att ordet spoilervarning hade högre kännedom hos kvinnor men används generellt mer av männen om man slår ihop kategorierna varje dag, en gång i veckan och en gång i månaden.
Som Sundgren (2013:164) nämnde spelar sociala faktorer stor roll i hur människor utvecklar sitt språk. I den här studien fanns ingen bakgrundsinformation om informanternas etnicitet, bostadsort, karriär eller utbildningsnivå. För att kunna dra tydligare skillnader
mellan mäns och kvinnors kännedom om och användning av engelska lånord behövs möjligen dessa faktorer i studien. Med det sagt kan resultatet inte jämföras rättvist med de resultat Sharp (2001) fick då hon kom fram till att män på ett internationellt svenskt företag i Sverige använder mer engelska än unga män. Däremot stöds inte den faktor hon kom fram till att män använder engelska tre gånger mer än vad kvinnor gör. Från studiens kvalitativa del kan vi se att kvinnor hade nämnt fler engelska lånord än männen. Kvinnorna använder dessutom fler engelska lånord varje dag jämfört med männen, och kvinnorna använder fler engelska lånord på jobbet jämfört med männen. Dessa variabler kan tyda på att kvinnor har ett yrke där det förekommer mer engelska lånord inom, eller att kvinnor har högre kännedom inom
skönhetsbranschen där många lånord i den kvalitativa delen är tagna från make-up. Min studie visar på att skillnaden är i kvinnornas fördel om kännedom och användning av engelska lånord, men att den inte är övertygande tydlig. Sundgren (2013:167) nämnde att män haft större makt med språket och kommunikationen jämför med kvinnor. I den här studien speglar resultatet inte det, utan kvinnor har tagit mer plats i sin språkkommunikation. Slutligen kan det vara så att kvinnor har börjat tagit mer plats i samhället. Den här studien skulle kunna visa på att samhället har accepterat kvinnornas framtåg och språkbruk, och att männen inte är lika dominerande i sitt språk som förr.
Resultatet som Bidemo (2017) kom fram till i sin studie var inte enhetliga med denna studies resultat. I Bidemos studie resulterade det att männen hade högre kännedom om
engelska lånord än kvinnor. Min studie visade på att något fler kvinnor hade högre kännedom om engelska lånord. Dessutom visade Bidemos studie på att män hade högre kännedom om orden app, cosplay, dumpstra och douche jämfört med kvinnor. I min studie fanns dessa fyra
ord med, men resultatet visar på att män endast hade högre kännedom om orden cosplay och dumpstra. Orden app och douche hade lika många män och kvinnor kännedom om i min studie. Dessutom hade informanterna i Bidemos studie svarat på att de aldrig använder ordet app exempelvis. Medan i min studie resulterade det att ordet app var de ord som flest
informanter inom båda könen använde mest. Varför resultaten skiljde sig åt mellan studierna är svårt att svara på, men det skulle möjligen kunna ha att göra med att det skiljer tre år mellan studierna. Dessutom att informanterna förmodligen inte är dem samma, och att antal svar från informanter varierade.
Angående Brundin och Hebert (2017) kan min studie inte rättvist jämföras med
informanternas attityder till engelska lånord. Dessutom var mitt syfte att ta reda på om det fanns tydliga skillnader mellan män och kvinnor. Medan deras studie visar ett resultat mellan olika åldersgrupper. Däremot kan man möjligen ha en tes om att den äldre ålderskategori i Brundin och Heberts studie var mer negativa till engelska lånord, och i min studie var det 60+ ålderskategorin både män och kvinnor som hade lägst kännedom om engelska lånord.
Samtidigt som i deras studie var sedan den yngste ålderskategorin 20–29 år den åldersgrupp som hade den mest positiva attityden till engelska lånord. Det kan jämföras i min studie då ålderskategori 19–24 och 25–30 år hos både män och kvinnor hade tillsammans hög
kännedom om engelska lånord. Möjligen att man kan tolka det som att yngre personer har mer kännedom om engelska lånord och då ställer sig mer positivt till det. Medan äldre personer inte har lika hög kännedom om engelska lånord, och då har de en mer negativ attityd till engelska lånord.