Resultatdiskussion

Flertalet av barnen i Sverige föds in i ett digitalt samhälle och får därmed en naturlig kompetens inom IKT-området, men samtidigt har inte alla barn lika förutsättningar och möjligheter att få denna kompetens. I Palfrey och Gassers (2008) forskning diskuteras det kring problemet med den digitala klyftan som finns i världen. De menar de att den digitala klyftan inte är hela problemet, utan att vi måste tillägna oss digitala kompetenser för att följa med i den snabba utvecklingen. I vår studie kan vi se att barnen har digitala kompetenser men att de lämnar dem utanför förskolan. Forsling (2011) menar att en av anledningarna till att kompetensen inte tillvaratas, kan bero på att de digitala verktygen är av låg standard.Viupplevde det däremot som att standarden var relativt bra på IKT-verktygen på våra intervjuförskolor, men funderade kring den ekonomiska aspekten av dem. Vi menar att IKT-verktyg kan vara en dyr investering för förskolan utifrån deras ofta begränsade budget, och kan riskera att bli bortprioriterade då det finns annat material förskolan behöver köpa in. En annan aspekt omvarför verktygen är otillgängliga för barnen, kan vara att pedagogerna lägger undan dem när de inte har möjlighet att ha uppsikt över dem. Anledningen till det kan vara att de är rädda för att verktygen ska gå sönder och att det då kan dröja innan förskolan köper in nya igen.

Vi funderade även kring pedagogernas digitala kompetens och hur den avspeglades i det begränsade användandet av IKT i förskolan. Pedagogernas bristande kunskaper kan leda till att IKT-verktygen riskerar att bli bortglömda. Det kan vara svårt och tidskrävande att sätta sig in i ny teknologi och den ordinarie arbetstiden räcker kanske inte till för att pedagogerna ska lära sig

27

hantera nya IKT-verktyg. Forsling (2011) menar att digital kompetens ska skrivas in tydligare i läroplanen för att denna nyckelkompetens ska kunna ses som lika viktig som de andra. Vi håller med om det, men vi menar även att förskollärarutbildningen bör satsa på att ge de blivande förskollärarna ännu mer kunskaper inom IKT, så att de kan få med sig den kompetens som krävs i förskolan. Hur ska förskollärarna annars kunna möta den digitala generationen i framtiden? Palfrey och Gasser (2008) skriver att den digitala klyftan inte enbart är en klassfråga eller fråga om tillgång. Vi menar även att det finns en digital klyfta i form av kompetenser mellan

generationer.

Liksom Petersen (2013) beskriver i sin avhandling, reflekterade vi över att barnen hade ett stort intresse för IKT och att de visade stor nyfikenhet när de fick tillgång till dessa verktyg. Vid intervjuerna framkom det att barnen skulle vilja använda IKT-verktygen mer än vad gjorde. Lundgren-Öhman (2006) skriver i sin studie att det mediepedagogiska arbetssättet med friare tillgång till IKT-verktyg ökar barnens spontana användning av dem. Denna fria tillgång av IKT- verktyg kan vi inte se i vår studie, utan barnen uttrycker istället missnöje med placering, tillgång och användning av verktygen.Vi funderade kring varför inte barnen ifrågasatte den begränsade användningen av IKT, samtidigt som vi menar att det finns det en maktrelation mellan barn och vuxna som det är viktigt att vara medveten om. Genom att barnen förklarade för oss att det var

fröknarnas IKT-verktyg kunde vi se det som att de var medvetna om att verktygen hade regler

som inte kunde ifrågasättas.

Forsling (2011) menar i sin studie att barn tillsammans med pedagogerna kan utveckla en digital kompetens. I vår studie framkom det att barnen hade svårt att berätta vad IKT-verktygen kunde användas till på förskolan och de uttryckte ofta att de ville använda dem till att spela på.

Samtidigt visade de på stor kompetens vad det gällde IKT-verktygen i hemmet. Det verkade som att de såg ett annat användningsområde med verktygen hemma än på förskolan trots att det handlade om samma verktyg. Vi menar att genom att tillvarata barnens digitala kompetenser hemifrån och integrera dem i förskolan, kan användningsområdet för IKT-verktygen öka och bidra till att barnen och pedagogerna utvecklar sin digitala kompetens tillsammans.

28

Petersen (2013) beskriver i sin pågående studie att barnen gärna använder sig utav digitala medier tillsammans med andra barn eller vuxna. Detta skiljer sig mot vår studie som istället visar att barnen helst av allt skulle vilja sitta ensamma. De uttrycker att de gärna skulle vilja gömma sig om de hade haft möjlighet och påtalar även att det är jobbigt att behöva vänta på sin tur. Vi funderar kring om det har med barnens kompetens att göra, att de känner sig trygga med IKT- verktygen och vet hur man hanterar dem eller om det är den begränsade användningen som gör att de inte vill dela med sig när de väl får tillgång till dem. Klerfelt (2012) menar att det krävs en flexibel och kompetent pedagog för att barnens mediakultur ska ges tillträde till förskolan. Vi menar att för att ge barnen delaktighet och inflytande inom IKT behöver vi lyssna på deras perspektiv och ta in dem i verksamheten. Vi upplever också att det finns en rädsla för att IKT ska ta över den traditionella verksamheten. Enligt oss handlar det inte om det, utan snarare om att IKT ska vara ett komplement till övriga aktiviteter. Men för att det ska kunna ske, måste IKT integreras i verksamheten så att det kan bli lika naturligt som vilket annat verktyg som helst. Förskolan ska vara en plats som ska ge alla barn lika förutsättningar, men om förskolorna inte har lika tillgång till IKT-verktygen eller om det finns begränsningar kring användandet av dem, kan barnen inte heller få samma möjlighet att utveckla sin digitala kompetens.

Delaktighet och inflytande är stora och komplicerade begrepp som kan vara svåra för barnen att förstå och vi menar att de rentav kan vara orimligt för barnen att de benämna dem. Vi väljer därför att se barnens uttryck om IKT-verktygens placering, tillgång och användningsområde som barnens perspektiv på delaktighet och inflytande. Vi inser dock att barnens perspektiv alltid är en tolkningsfråga utifrån den vuxne och frågan är då: Hur nära har vi lyckats komma deras

perspektiv och hur tillförlitlig blir vår studies slutresultat?

6.3 Vidare forskning

Forsling (2011) skriver i sin studie att digital kompetens bör skrivas in i den svenska läroplanen för att ges större utrymme i verksamheten. Detta menar vi kan vara ett stort steg för pedagogernas syn på IKT och kan bidra till att barnens digitala kultur ges tillträde till förskolan. Det hade varit intressant att undersöka vad detta hade kunnat innebära för barns delaktighet och inflytande inom IKT i förskolan. En annan intressant fråga att forska vidare kring hade kunnat vara: Om

29

pedagogerna hade fått mer utbildning inom IKT, hade kompetensen blivit mer synlig i

verksamheten? Slutligen anser vi att det behövs mer forskning om barnens perspektiv på IKT i förskolan för att öka de vuxnas förståelse kring barnens digitala kompetenser.

30

Referenslista

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber.

Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan - en fråga om demokrati. Lund: Studentlitteratur.

Arnér, Elisabeth & Tellgren, Britt (2006) Barns syn på vuxna - att komma nära barns perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Doverborg, Elisabeth & Pramling Samuelsson, Ingrid (2012). Att förstå barns tankar -

kommunikationens betydelse. Stockholm: Liber.

Europaparlamentet (2006). Europaparlamentets och rådets rekommendationer:

Nyckelkompetenser för livslångt lärande.

http://europa.eu/legislation_summaries/education_training_youth/lifelong_learning/c11090_sv.ht m[Hämtad: 2014-05-21].

Eriksson, Jenny & Johansson, Eva (2010). Barns delaktighet i användningen av media och IKT i

förskolan. Högskolan Skövde.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:396396/FULLTEXT01.pdf [Hämtad: 2014-05-22].

Forsling, Karin (2011). Digital kompetens i förskolan. KAPET. Karlstads universitets

Pedagogiska Tidskrift årgång 7, (nr.1), s. 76-95.

Halldén, Gunilla (2003). Barnperspektiv som ideologiskt och metodologiskt begrepp. Pedagogisk

forskning i Sverige vol 8 (1-2), s.12-23.

Halldén, Gunilla (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson Bokförlag.

James, Allison & Prout, Alan (1997). A New Paradigm for the Sociology of Childhood?

Provenance, Promise and Problems I: James, Allison & Prout, Alan (red.) (1997). Constructing

and reconstructing childhood: contemporary issues in the sociological study of childhood. 2. ed.

London: Falmer.

Johansson, Barbro & Karlsson, Marianne (2013). Att involvera barn i forskning och utveckling. Lund: Studentlitteratur.

31

Johansson, Eva (2003). Att närma sig barns perspektiv - forskares och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige vol 8 (1-2), s. 42-57.

Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2003). Förskolan - barns första skola! Lund: Studentlitteratur.

Johannessen, Nina & Sandvik, Ninni ( 2009). Små barns delaktighet och inflytande - några

perspektiv. Stockholm: Liber.

Klerfelt, Anna (2007). Barns multimediala berättande – En länk mellan mediakultur

och pedagogisk praktik. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

https://docs.google.com/file/d/0B2bX5n0ENA26WDV2R1VKcGVvRG8/edit [Hämtad: 2014-05-

14].

Klerfelt, Anna (2012). Finnes: Digitala verktyg för små barn Sökes: En pedagogisk vision.

Pedagogiska magasinet nr.3, september, s. 54-58.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups.

Lundgren - Öhman, Ulla - Karin (2009). Mediepedagogik i förskolan steg 2.projektutvärdering

2007-2009 - den mediepedagogiska verktygslådan i mötet med förskolans praktik (rapport

2009:3) Piteå kommun. Barn och utbildning CMiT

Tillgänglig: https://docs.google.com/file/d/0B2bX5n0ENA26LWJLNV9uUVA0WkE/edit

[Hämtad: 2014-05-14].

Läroplan för förskolan Lpfö98 [Ny rev.utg.] (2010). Stockholm: Skolverket.

Løkken, Gunvor &Søbstad, Frode (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Medierådet (2010). Småungar & medier 2010: fakta om små barns och ungas användning och

upplevelser av medier. Stockholm: Medierådet.

http://www.statensmedierad.se/Publikationer/Ungar_Medier/ [Hämtad: 2014-05-21].

Nordenfors, Monica (2010) Delaktighet - på barns villkor?

https://docs.google.com/file/d/0B2bX5n0ENA26UGxhWnpLM3hFRTA/edit [Hämtad: 2014-05-

32

Palfrey, John & Gasser, Urs (2008). Born digital. Understanding the first generation of digital

natives. New York: Basic Books.

https://docs.google.com/file/d/0B2bX5n0ENA26bi1zVFlrZkE5UTg/edit [ Hämtad: 2014-05-10].

Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Petersen, Petra (2013). Datorplattor resurs för kommunikation i förskolan. Skolverket.

http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/it-i-skolan/relationer- larande/datorplattor-resurs-i-forskolan-1.190874 [Hämtad: 2014-04-10].

Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2003). Delaktighet som värdering och pedagogik. Pedagogisk forskning i Sverige, vol 8 (1-2), s. 70-84.

Prensky, Marc(2001). Digital Natives, Digital Immigrants. From On the Horizon (MCB University Press, Vol. 9 No. 5, October 2001).

https://docs.google.com/file/d/0B2bX5n0ENA26QzlleDJ4QXdYaUU/edit [Hämtad: 2014-05-

13].

Roos, Carin (2014). Att berätta om små barn - att göra en minietnografisk studie. I: Löfdahl, Annica m.fl. (2014) Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber.

Skolverket (2010). Redovisning av uppdrag om uppföljning av IT-användning och IT-kompetens i

förskola, skola och vuxenutbildning. Dnr 2007:3775.

Utbildningsdepartementet (2008). Uppdrag till Statens Skolverk att främja användningen av

informations- och kommunikationsteknik. Regeringsbeslut dnr 84–2008:3780.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk - samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [Hämtad: 2014-05-10].

Qvarsell, Birgitta (2003). Barns perspektiv och mänskliga rättigheter. Godhetsmaximering eller kunskapsbildning? Pedagogisk forskning i Sverige, 8 (1-2), s. 101-113.

Åberg, Ann & Taguchi Lenz, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik - etik och demokrati i

33

Bilaga 1

Hej!

Vi är två studenter, Anette och Therese, som studerar till förskollärare på Malmö Högskola. Vi går 6:e terminen på vår utbildning och har nu kommit fram till vårt examensarbete.

Vi har valt att studera hur IKT (informations och kommunikationsteknik, ex. surfplatta, dator, kamera) används på förskolan utifrån barnens perspektiv. Studien kommer att genomföras med hjälp av intervjuer. Vi kommer även att använda oss utav ljudinspelningar för att på ett mer kvalitativt sätt få möjlighet till en djupare analys av insamlat material.

De barn som deltar i studien kommer att avidentifieras och ingenting av materialet kommer att kunna härledas till något specifikt barn eller förskola. Insamlat material kommer enbart att användas av oss och förvaras på ett säkert sätt för att sedan förstöras efter godkännandet av uppsatsen. Det inspelade materialet kommer inte att läggas ut på Internet.

Studien kommer att ske i samråd med ansvarig förskollärare i verksamheten och de deltagande barnen kommer att få information om vad och varför vi är där. Barnets deltagande är frivilligt och barnet kan när som helst välja att avbryta sin medverkan.

Vänligen återlämna svarsblankett så snart som möjligt till personalen på förskolan, dock senast torsdagen den 27 mars.

Vid frågor eller funderingar kring studien, kontakta gärna någon av oss. Med vänliga hälsningar!

Anette Svensson Therese Nilsson Tel: ***** Tel: ***** E-mail: ***** E-mail: *****

Genom att svara ja och skriva på denna blankett lämnar Ni härmed ert medgivande till att ert barn deltar i denna studie.

□ Ja, jag godkänner att mitt barn deltar i aktuell studie □ Nej, jag vill inte att mitt barn deltar i aktuell studie

Barnets namn……… Målsmans underskrift………