Resultatdiskussion

Det övergripande syftet med denna studie har varit att skapa kunskap om hur digitala verktyg används i förskolans undervisning idag samt på vilket sätt de digitala verktygen utvecklat förskolans utbildning och undervisning. Frågeställningarna som följer har varit grunden för denna studie: Hur beskriver förskollärare att de arbetar med digitala verktyg? På vilket sätt

har digitala verktyg bidragit till att utveckla undervisningen i förskolan?

Resultaten på dessa frågeställningar har mynnat ut i 6 olika teman: aktiva verktyg i den

dagliga verksamheten, digital konkret undervisning med barnen undviks, underlättar synliggörandet under och efter olika aktiviteter, enkelt att söka kunskap, granska sin undervisning och dela erfarenheter samt kreativ undervisning. Dessa teman kommer

diskuteras i relation till tidigare forskning och litteratur. 8.2.1 Aktiva verktyg i den dagliga verksamheten

Ett perspektiv som Jernes (2013) lyfter är att det måste finnas tydliga riktlinjer i styrdokumenten för att kunna bedriva undervisning med digitala verktyg. I förskolans

34

läroplan finns det idag riktlinjer kring att förskolan ska ha ett fokus på digital kompetens samt att det är förskollärarens ansvar att se till att digitala verktyg används vid undervisningen (Skolverket, 2018). Utifrån vår studie kunde vi se att majoriteten av de intervjuade

förskollärarna endast använde sig av några digitala verktyg aktivt i den dagliga verksamheten. Dessa förskollärare använde sig mest av verksamhetens iPad, datorer och projektorer. Vi tolkade det som att de upplevde att det fanns för många hinder när det gäller användandet av de övriga verktygen. Tidigare forskning av Bourbour (2020) visar att förskollärares digitala kompetens har en central roll samt att undervisningen med digitala verktyg skiljer sig åt beroende på förskollärarnas digitala kompetens. Detta skulle kunna innebära att många barn inte får möjlighet att utveckla digital kompetens kring de olika verktygen som finns

tillgängliga. Förskollärares bristande digitala kompetens kan enligt Forsling (2011) bidra till att barns möjligheter att utveckla digital kompetens begränsas samt att barn inte uppmuntras till att använda digitala verktyg. Det är svårt att säga vilka konsekvenser detta skulle kunna få, men en konsekvens skulle kunna vara att barns utbildning skiljer sig åt beroende på vilken förskola barnet går på vilket skulle kunna påverka samhället på sikt.

Utifrån tidigare forskning beskriver Masoumi (2015) att förskollärare upplever att de digitala verktygen underlättar deras arbete kring dokumentation. När vi jämför med vår studies resultat kan vi konstatera samma sak. Förskollärarna upplevde att digitala verktyg underlättat dokumentationsarbetet och lyfte att webbtjänsterna Unikum och Tempus har varit en stor bidragande faktor till detta. En förskollärare som vi intervjuade beskrev även att

dokumentationen tillsammans med barn blivit enklare då de ofta använder sig av iPads i den dagliga verksamheten. Det digitala verktyget gav barn möjlighet till att bli inkluderade i dokumentationen samt att de fick möjlighet att dokumentera sin egen vardag. Med hjälp av webbtjänsterna Unikum och Tempus kunde de även ha en god och snabb kommunikation med hemmet. De intervjuade förskollärarna i vår studie menade att de med hjälp av dessa

webbtjänster kunde skicka direktmeddelanden till vårdnadshavare och vise versa. Samtidigt antydde en förskollärare att denna utveckling bidragit till att den dagliga kontakten med vårdnadshavare försvunnit mer och mer då det går snabbare och är enklare att ta kontakten över dessa webbtjänster. Detta är något som bör uppmärksammas då en fortsatt utveckling skulle kunna leda till att den dagliga dialogen försvinner helt. Det går däremot inte att säga om detta skulle kunna få några konsekvenser, och i sådant fall vad dessa konsekvenser skulle innebära. Detta är därav något rektorer, förskollärare och vårdnadshavare tillsammans bör diskutera för att samtliga parter ska känna sig trygga.

35

I vår studies resultat framkommer det att det finns förskollärare som inte ser digitala verktyg som ett nytt område. Dessa förskollärare menade att det digitala verktygen inte måste vara i fokus utan att det kan användas som en medierande artefakt för att skapa kunskap kring något annat. Vi tolkar det som att dessa förskollärare besitter kunskap i så hög grad, att de känner sig trygga att använda verktygen tillsammans med barn i undervisningen. När digitala verktyg används som ett hjälpmedel kan förskollärare aktivt arbeta med flera strävansmål samtidigt, vilket kan gynna barns utveckling. Detta är väldigt intressant då majoriteten av de intervjuade förskollärarna aktivt valde att undvika undervisning med digitala verktyg, vilket vi kommer diskutera vidare.

8.2.2. Digital konkret undervisning med barnen undviks

Förskollärarens roll har förändrats vilket Otteborn, Schönborn och Hultén (2018) belyser då det idag är ett krav att förskollärare ska använda digitala verktyg i undervisningen. I resultatet framkommer det att fem av åtta förskollärare medvetet undviker undervisning med digitala verktyg. En orsak till detta grundar sig i att förskollärarna upplevde att de inte besitter den digitala kompetens som krävs samt att de saknar intresset för digitala verktyg. Eftersom det i förskolans läroplan (Skolverket, 2018) står att förskollärare har ett specifikt ansvar för just undervisning med digitala verktyg tolkar vi det som att vissa förskollärare blundar för det läroplansmålet. Detta kan innebära att barn inte får möjlighet att använda digitala verktyg i förskolan, enligt Europaparlamentet (2006) är digital kompetens en nyckelkompetens till ett livslångt lärande. Därav bör barn få möjlighet att utveckla detta redan i tidig ålder. Vidare beskriver Nielsen (2018) vikten av att förskollärare har en positiv inställning till digitala verktyg då denna inställning präglar undervisningen. Baserat på vårt resultat uppfattar vi att samtliga förskollärare har en god inställning till digitala verktyg men på grund av

bristande kompetens eller intresse är det få förskollärare som arbetar aktivt med digitala verktyg i undervisningen. Förskollärarna upplevde även att barn ofta besitter en större digital kompetens än de själva vilket bidrog till att förskollärarna kände sig otrygga vid

användningen av digitala verktyg. För att förskollärare ska känna sig mer trygga menar Hatzigianni och Kalaitzidis (2018) att deras personliga användning kan bidra till ökat

förtroende kring digitala verktyg samt växande digitala färdigheter. Utifrån vårt resultat kan vi se att förskollärarna inte använder digitala verktyg i den utsträckning som de skulle behöva för att känna sig trygga att undervisa barn med hjälp av de digitala verktygen. En förskollärare menade att de kan dra nytta av barns digitala kompetens och inhämta kunskap genom barnen.

36

Vi anser att fler förskollärare skulle kunna arbeta på detta sätt för att utveckla undervisningen i förskolan ytterligare.

Resultatet visar även på att förskollärarna upplevde att det var svårt att få samtliga barn i en större barngrupp involverade i undervisningen med de digitala verktygen. Då förskollärarna inte alltid hade möjlighet att dela upp barngruppen på grund av att de inte var tillräckligt med personal antydde de att viss undervisning med digitala verktyg inte var genomförbart i verksamheten. För att kunna bedriva undervisning med digitala verktyg menar Kjällander (2019) att aktiviteten måste vara väl planerad. För att slippa problematiken vid undervisning med digitala verktyg i större barngrupper anser vi att en lösning skulle kunna vara att

förskollärarna lägger ner mer tid på att planera undervisning med digitala verktyg.

Vidare visar resultatet på att samtliga förskollärare upplevde att det ofta uppstod problem när de skulle använda de digitala verktygen och att detta var en stor bidragande faktor till att vissa valde att undvika undervisning med digitala verktyg. Detta kan enligt Forsling (2011) bero på att förskollärarna saknar intresse eller inte besitter tillräckligt med kunskap, vilket kan

resultera i att barn inte uppmuntras till att använda digitala verktyg. Vi anser att detta kan undvikas genom att förskollärare ges möjlighet till utbildning kring digitala verktyg. Genom utbildning kan förskollärare få den kunskap de behöver vilket kan generera i att de inte undviker undervisning med digitala verktyg på grund av dessa problem.

8.2.3 Underlättat synliggörandet under och efter olika aktiviteter

De intervjuade förskollärarna i studien beskrev att de ofta kombinerade olika digitala verktyg i sin undervisning. De kopplade exempelvis ihop iPaden till projektorn för att underlätta synliggörandet under olika aktiviteter. För att ett lärande ska uppstå menar Hildén (2018) att förskollärare ska försöka fånga barns intresse och utifrån vårt resultat så kan vi se att vissa förskollärare med hjälp av dessa digitala verktyg lyckades med detta. En förskollärare

använde iPaden och projektorn vid högläsning vilket resulterade i att hela barngruppen kunde se både bilderna och texten på storbild. Förskolläraren har här underlättat synliggörandet under denna aktivitet. Om projektorn inte fanns tillgänglig i verksamheten skulle hela barngruppen inte ha samma möjlighet att se bilderna och texten samtidigt. Aktiviteten skulle då bli långdragen vilket skulle kunna leda till att barnens intresse försvinner och att lärandet uteblir.

Även vid de aktiviteter som bedrevs utomhus så lyckades förskollärarna underlätta synliggörandet. De tog ofta med sig iPaden ut för att ta bilder samt filma det som fångade

37

barns intresse. Dessa bilder och filmer kunde de sedan ta med tillbaka in i verksamheten där de tillsammans med barnen kunde utforska vidare. Genom att förskollärarna utforska tillsammans med barnen i digitala lärmiljöer menar Kjällander (2019) att barns digitala kompetens kan öka. I resultatet kan vi se att förskollärarna använder digitala verktyg tillsammans med barn utomhus för att utforska olika naturvetenskapliga fenomen, genom dessa aktiviteter kan alltså även barns digitala kompetens öka. Bilderna och filmernas förvaras i iPadens utrymme, dessa kan förskollärarna använda sig av i undervisningen samt för att fånga upp barns intresse igen. Utifrån detta kan vi se att iPaden har en viktig roll då den underlättar synliggörandet av lärandeprocesser i undervisningen. Skulle förskollärarna inte ha möjlighet att använda sig av iPaden vid aktiviteter som bedrivs utomhus skulle det

förmodligen bli svårare att dokumentera det som fångar barnens intresse. Det skulle dessutom skapa svårigheter då de inte skulle ha samma möjligheter att ta med aktiviteten in i

verksamheten igen.

Några förskollärare beskrev att de använde sig av äggmikroskopet tillsammans med barnen när de exempelvis utforskade naturvetenskapliga fenomen. När de kopplade ihop mikroskopet till iPaden eller en projektor fick fler barn möjlighet att utforska fenomenen samtidigt. Här är det tydligt att iPaden och projektorn är till stor hjälp när det kommer till att underlätta

synliggörandet då hela barngruppen får möjlighet att vara med och utforska. Äggmikroskopet kan användas vid både planerad och spontan undervisning. Om möjligheten att koppla ihop mikroskopet med iPaden eller projektorn inte fanns skulle endast ett fåtal barn i taget ha möjlighet att utforska fenomenet. Detta skulle kunna leda till att aktiviteten tog lång tid samt att det blir en lång väntan för de barn som inte har möjlighet att utforska just då. I vårt resultat kunde vi se att en förskollärare gjorde ett omvänt synliggörande när denna använde sig av programmering. Istället för att använda ett digitalt verktyg använde sig förskolläraren av barnen. Detta är något som vi finner väldigt intressant, då det vi inte stött på det i varken litteratur eller tidigare forskning. Då vissa förskollärare besitter en begränsad kompetens kring de digitala verktygen kan det vara svårt för dem att synliggöra en aktivitet som kräver en större digital kompetens. Genom att erbjuda dessa förskollärare utbildning eller workshops där de får möjlighet att utveckla sin egen kompetens skulle det kunna leda till att fler förskollärare besitter den digitala kompetens som krävs för att kunna göra ett omvänt synliggörande.

8.2.4 Enkelt att söka kunskap

38

förskollärare kan använda sig av digitala verktyg. Vidare visar vårt resultat på samma sak då de intervjuade förskollärarna beskrev att de använde digitala verktyg själva samt tillsammans med barn, för att snabbt och enkelt kunna ta del av materialet som sedan kan användas i undervisningen. En förskollärare beskrev hur de tidigare använt sig av böcker för att söka kunskap, vilket hen upplevde var tidskrävande och kunde därav vara en bidragande faktor till att barn tappade intresset. Att digitala verktyg bidragit till att det är lättare att ta del av

pedagogiskt material samt snabbt söka information är något som Moinian, Kjällander och Doris (2016) belyser i sin studie. Även vårt resultat går att tolka så, då förskollärarna upplevde att det är enklare att söka information genom digitala verktyg. Skolverket (2019) lyfter fyra aspekter som en individ ska besitta för att uppnå digital kompetens. Syftet med dessa aspekter är bland annat att skapa en kunskap kring digitala verktyg, hur dessa kan användas samt att kritiskt granska informationen. Genom att barn får möjlighet att söka kunskap med hjälp av digitala verktyg istället för i en bok ges barnen möjlighet till att

utveckla sin digitala kompetens. Vi tolkar detta som att digitaliseringens utveckling därav kan bidra till att utveckla undervisningen.

8.2.5 Granska sin undervisning och dela erfarenheter

En förskollärare i studien beskrev att de använde sig av digitala verktyg för att bland annat dokumentera sig själva i sitt dagliga arbete. Här fick de möjlighet att filma eller ta

ljudupptagningar under deras pågående arbete i verksamheten. Genom filmerna och ljudupptagningarna kunde de granska och utveckla sin pedagogiska roll. För att kunna utveckla sitt arbete med digitala verktyg menar Hatzigianni och Kalaitzidis (2018) att

professionell utveckling är en viktig faktor. I vårt resultat kan vi se att förskollärarna använde digitala verktyg för att granska sin undervisning samt för att utveckla sin yrkesprofession. En annan förskollärare beskrev även att de digitala verktygen används för att dela erfarenheter och dokumentation med kollegor. Genom att dela tidigare erfarenheter kollegialt med hjälp av digitala verktyg kan förskollärarna visa, steg för steg genom bilder eller filmer hur de

genomfört olika undervisningssituationer. Då förskollärarna får en visuell bild av hur undervisningen genomförts kan de tipsa varandra vilket kan bidra till att undervisningen utvecklas. Vi anser att fler förskollärare borde använda sig av dessa metoder då det kan bidra till en personlig utveckling hos förskollärarna vilket i sin tur kan bidra till att undervisningen utvecklas.

8.2.6 Kreativ undervisning

39

verktyg. Kjällander och Moinia (2014) beskriver att leken kan användas i undervisning med digitala verktyg. Utifrån vårt resultat kan vi tolka att några förskollärarna kombinerar

underhållning och undervisning för att skapa en kreativ undervisning. Förskollärarna beskrev att ett lärande hos barn kan uppstå genom att de på ett kreativt sätt kombinerar olika digitala verktyg. I vårt resultat presenteras ett flertal exempel på kreativ undervisning med hjälp av digitala verktyg.

En förskollärare beskrev sin användning med digitala verktyg där denne gjorde en julkalender med hjälp av QR-koder. Här kan vi se att förskolläraren använder sin digitala kompetens och skapar en kreativ undervisning tillsammans med barnen. Förskolläraren beskrev vidare att denne kombinerar olika digitala verktyg vilket resulterade i att många barn blev mer aktiva då förskolläraren fångade deras intresse. Vi kan utifrån vårt resultat se att applikationen i iPaden där de kan skapa QR-koder gör undervisningen mer kreativ och att undervisningen genom detta utvecklas. En annan intervjuad förskollärare i vår studie beskrev att denne tillsammans med flera barn skapat en bok med hjälp av en applikation i iPaden. Då förskolläraren

approprierat det digitala verktyget så kunde denne skapa en kreativ undervisning. Vi kan utifrån detta se att dessa applikationer som förskolläraren hade tillgång till i iPaden var till stor hjälp i den kreativa undervisningen och att detta även har bidragit till att undervisningen utvecklats. Ytterligare en annan förskollärare menade att det går att arbeta med digitalisering utan att använda digitala verktyg, i exemplet beskriver förskolläraren hur hen arbetat med programmering utan digitala verktyg. Genom att istället använda sig av barnen kunde de programmera varandra under olika aktiviteter. Vi kan även här se att förskolläraren skapat en kreativ undervisning samt utvecklat undervisningen då denne använt sig av ett nyskapande tankesätt. Utifrån de olika exempel som framkommer i vårt resultat kan vi se att

förskollärarna lyckas skapa en kreativ undervisning som enligt förskollärarna fångar barns intresse. Hildén (2018) beskriver att ett lyckat undervisningstillfälle kan uppstå när

förskollärarna fångar barns intresse, därav tolkar vi det som att den kreativa undervisningen med hjälp av digitala verktyg bidrar till att utveckla undervisningen i förskolan.

Vidare visar vårt resultat att förskollärarna använder sig av olika applikationer och

sökfunktioner för att få inspiration till kreativa undervisningssituationer. En förskollärare lyfte att iPadens sökfunktioner kan ses som en idébank där hen får tillgång till exempelvis pyssel. Med hjälp av dessa sökfunktioner kan förskollärare få tips på hur de kan skapa en kreativ undervisning. Förskollärarna tipsade även varandra när de hittade idéer som var lämpliga att

40

använda sig av. Baserat på vårt resultat kan vi se att även dessa sökfunktioner bidragit till att utveckla undervisningen i förskolan.

8.3 Vidare forskning

Eftersom studiens resultat är baserat på intervjuer från enbart åtta verksamma förskollärare skulle fler förskollärare kunna intervjuas för att få ett bredare resultat. Vår förhoppning är att denna studie ska bidra till kunskap kring hur förskollärare arbetar med digitala verktyg idag samt hur de digitala verktygen utvecklat undervisningen. Utifrån studiens resultat finns det möjligheter till vidare forskning kring hur förskollärare kan skapa fler kreativa

undervisningssituationer med hjälp av digitala verktyg i förskolan. Vidare forskning kring detta skulle kunna bidra till att utveckla undervisningen med digitala verktyg i förskolan ytterligare.

8.4 Slutsats

Slutligen går det att tolka att förskollärares användning av digitala verktyg varierar beroende på dennes kompetens eller intresse. Det har visat sig att förskollärarna som deltog i studien har tillgång till ett stort antal digitala verktyg men att det endast är ett fåtal som använder samtliga verktyg i undervisningen. Vårt resultat visar att förskollärare framförallt arbetar med digitala verktyg vid dokumentation, för att kommunicera med vårdnadshavare samt för att söka efter information. Vidare visar vårt resultat att vissa förskollärare med bristande digital kompetens eller intresse undviker undervisning med digitala verktyg. Men att förskollärare med större digital kompetens använder de digitala verktygen tillsammans med barnen för att bedriva undervisning i den dagliga verksamheten. Digitala verktyg har bidragit till att förskollärarna kan synliggöra undervisningen både under och efter aktiviteten. Vårt resultat påvisar även att de digitala verktygen ökat möjligheten och tillgängligheten för förskollärare att söka efter information, granska sin undervisning och dela erfarenheter med kollegor. Avslutningsvis har digitala verktyg bidragit till möjligheten att göra undervisningen i förskolan mer kreativ.

41

Referenslista

Bourbour, Maryam. (2020). Digital technologies in preschool education. The interplay

between interactive whiteboards and teachers’ teaching practices. Örebro Universitet.

Bruce, Barbro., & Riddersporre, Bim. (2019). Kärnämnen och digitala verktyg. I: S. Kjällander & B. Riddersporre (Red.), Digitalisering i förskolan - på vetenskaplig grund (s. 41-60). Stockholm: Författarna och Natur & Kultur.

Bryman, Alan. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.

Europaparlamentet. (2006). Europaparlamentets och rådets rekommendationer av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006/962/EG). Hämtad från

https://eurlex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2006:394:0010:0018:SV:PDF