Resultatdiskussion 35

I avsnittet resultatdiskussion kommer studiens frågeställningar att besvaras med hjälp av det resultat som framgått och studiens bakgrund. Detta kommer att presenteras under följande rubriker: Utmaningar som nyanlända elever och lärare möter i ordinarie engelskundervisningen (6.2.1). Därefter följer rubriken Arbetssätt och strategier som lärare inkluderar i sin engelskundervisning med nyanlända elever (6.2.2) och slutligen följer en redogörelse av Anpassningar (6.2.3) i resultatdiskussionen.

6.2.1  Utmaningar  som  nyanlända  elever  och  lärare  möter  i  ordinarie   engelskundervisning    

Utifrån den analys samt bearbetning som gjorts av datan, har det framkommit att samtliga lärare ser att nyanlända elever möter olika utmaningar vid deltagande i den ordinarie engelskundervisningen. Att möta dessa utmaningar har visat sig vara högt värderat hos de intervjuade engelsklärarna i årskurs 4–6 som arbetar med nyanlända elever i sin undervisning. Det som framkommit i resultatet är att engelsklärare upplever att nyanlända elever uppvisar svårigheter vid genomgångar där det svenska språket används som stödspråk. Lärarna har även uttryckt att de nyanlända eleverna har svårigheter med att skilja svenskan från engelskan när inlärningen sker parallellt. Det förklaras att eleverna lätt blandar ihop språken och sedan har

svårt med att sätta ord på det de vill förmedla. Detta kan medföra svårigheter i elevers vidare utveckling i engelska som tredjespråk men även i svenska som andraspråk. Lahdenperä och Sundgren (2016) förklarar att elever som lär sig ett andraspråk parallellt med ett tredjespråk är i behov av extra mycket stöd för att deras språkutveckling skall främjas inom båda språken. Lärarna framför att svårigheter uppvisas främst vid arbete med glosor och textöversättning till stödspråket svenska. Vidare förklaras det att de kan se skillnader mellan elevers språkinlärning beroende på vilken skolbakgrund de har. Detta kan kopplas till Cummins, Montanera, Fannin & Ntelioglou (2014), som förklarar att oavsett vilken skolbakgrund elever har med sig till engelskundervisningen är det viktigt att inkludera dessa, då det kan bidra till att elever utvecklar en känsla av samhörighet. Detta har visat sig vara en viktig aspekt utifrån den flerspråkiga pedagogiken. När elever känner samhörighet, ökar även motivationen till att utvecklas och lära. Lärarna förklarar även att elever som emigrerat till andra länder innan de kom till Sverige har mycket svårare för att utveckla kunskaper inom engelska. De uttrycker även att elever som saknar fullt genomförd skolgång ofta har svårigheter med att tillämpa strategier vid språkinlärningen. Detta stödjs av Hufeisen (2010), som diskuterar olika faktorer som påverkar inlärning av ett tredjespråk. Hufeisen (2010) skriver bland annat att elevers tredjespråksinlärning påverkas av deras tidigare modersmåls- samt andraspråkskunskaper. Det framgår även i forskningen att strategier som eleverna tillämpar vid inlärning av ett tredjespråk styr deras framgång i språket. Lärarna förklarar att de nyanlända eleverna saknar tillräckligt med kunskaper i svenska, som för många är ett andraspråk. Detta påverkar elevernas förutsättningar att utveckla kunskaper i engelska som ett tredjespråk.

.

Motivationen framkommer också som en påverkande orsak till nyanlända elevers framgång i engelskundervisningen. Flera av lärarna beskrev att elevernas språkinlärning styrs av deras motivationsnivå. Imsen (2006) belyser att undervisningen bör väcka intresse samt nyfikenhet hos elever för att höja deras motivation. Ett begrepp som hör ihop med ett minskat intresse för en aktivitet är demotivation. I Sundqvist och Olin-Scheller (2013) studie undersöktes elevers inställning till skolengelska i jämförelse med engelskan de möter på fritiden. Studiens resultat visade att elevernas motivationsnivå påverkade utvecklandet av strategier för att bemöta svårigheter vid engelskinlärningen. Vidare visade resultatet på att elevernas svårigheter inte var väsentliga för deras prestationer inom engelskämnet. Det som var avgörande härvidlag var snarare motivationen. Detta är även något som framgått i denna studies resultat; när elever tappar motivationen, bidrar det till att de inte engagerar sig i undervisningen. När elever inte är

delaktiga i olika undervisningsmoment är det dessutom en stor risk att de istället går bakåt i sin utveckling eller stannar kvar i sitt befintliga stadium.

I undersökningen som gjordes av Garden & Lambert (2016) framgick motivationens betydelse vid språkinlärning. De skriver att elever som har en ”dålig inställning” och attityd gentemot det främmande språket och dess språkinlärare visar på sämre resultat vid inlärning av ett nytt främmande språk. Utifrån modellen ”The Socio- Educational Model of Second Language Acquistion” centreras begreppet integrationssträvan som syftar till att språkinlärarens motivation ska bygga på strävan efter att kunna integrera med andra språkanvändare men även på en strävan efter att utveckla en respekt och förståelse för andra etniska grupper och deras levnadsvillkor.

6.2.2  Arbetssätt  och  strategier  lärare  inkluderar  i  sin   engelskundervisning  med  nyanlända  elever    

I resultat utifrån Tema 2 (se bilaga 2) framgår det att de intervjuade lärarna i stor utsträckning inte använder Skolverkets (2016) kartläggning steg 3 (som är ett stöd för ämneslärare). Lärarna förklarar istället att kartläggningen sker utifrån steg 1 och steg 2 när eleverna går i förberedelseklass. De lärare som anser att kartläggning utifrån steg 1 och steg 2 inte är tillräcklig väljer ofta att testa elevernas kunskaper med hjälp av eget material eller med det material som utgår från kartläggning steg 3. Alla lärarna preciserar att kartläggningen är viktig för att de skall kunna avgöra vilken nivå undervisningen ska läggas på, utifrån de kunskaper som eleverna besitter sedan tidigare, samt att det ska ske i ett tidigt skede. Skolverket (2016) belyser att nyanlända elevers skolbakgrund skiljer sig mycket åt samt att alla elever som kommer till den svenska skolverksamheten besitter olika kunskaper och erfarenheter. Skolverket poängterar att det är av stor vikt att kartläggningen sker så snart som möjligt efter att eleverna påbörjat sin svenska skolgång för att göra det möjligt att bedöma vilken kunskapsnivå de nyanlända eleverna ligger på. I sin artikel belyser Ring & Hassanpour (2012) kartläggningens betydelse för nyanlända elevers kunskapsutveckling. För att en kartläggning ska utföras på ett systematiskt sätt förklarar de att det krävs en organisation som är genomtänkt och flexibel. Vid kartläggningen är det även av stor betydelse att personal med rätt kompetens är med under hela processen. Även vikten av stöd från modersmålslärare och studiehandledare betonas i artikeln. Ring & Hassanpour (2012, s. 97) skriver att detta är nödvändigt för att det skall vara möjligt att erbjuda nyanlända elever en rättfärdig undervisning och utbildning där deras individuella behov är i fokus. Utifrån tema 2 (se bilaga 2) har lärare förklarat att de inte är delaktiga vid

kartläggningen av elevers tidigare kunskaper, utan att de först vid ett senare tillfälle får information om det som sammanställts utifrån den genomförda kartläggningen. I likhet med Ring & Hassanpour, fastställer Skolverket (2016) att lärare inom olika ämnen skall vara delaktiga under hela processen vid kartläggning av elevers tidigare kunskaper. Även Ojala (2016, s. 25) nämner vikten av att inkludera steg 3 kartläggningen bland engelsklärare. Hon framhäver att kartläggning utifrån steg 3 ger lärare en bra grund för att kunna erbjuda undervisning som stödjer de nyanlända eleverna i deras språkutveckling. Vidare skriver hon att engelska utgör en stor del av den svenska skolverksamheten samt av samhället i stort och att en kartläggning utifrån steg 3 i engelskämnet därför bör prioriteras. Ojala (2016, s. 25) understryker, liksom Skolverket (2016), att kartläggningen bör ske i ett tidigt skede av elevernas skolgång.

Utifrån tema 2 (se bilaga 2) förklarar lärare att de arbetar mycket transspråkande i undervisningen, vilket innebär att de väljer att inkludera elevernas modersmål i undervisningen. Detta görs främst i samband med muntliga övningar, men även med hjälp av hörförståelseuppgifter. Lärarna framhåller att de ser elevernas tidigare språkkunskaper som en resurs och inte som ett hinder Garcia & Wei (2018, s. 152) menar att elevers språkkunskaper i engelska gynnas när elevernas tidigare språkkunskaper inkluderas i undervisningen, medan Garcia (2009, s. 318) fastslår att lärare behöver implementera strategiska modeller i sin undervisning i syfte att lära eleverna att behärska dessa själva. Recursive bilingualism respektive dynamic bilingualism är två modeller som Garcia (2009, s. 318) berör. Det som lärarna i denna studie framfört utgår mycket ifrån modellen dynamic bilingualism, enligt vilken individen tillämpar alla sina lingvistiska kunskaper för att framföra sitt budskap. Samtliga lärare förklarar att de använder sig av översättning från engelska till elevernas modersmål för att sedan även översätta till svenska, vilket lärare A benämner ”tre vägar”. Utöver dessa två modeller, förklarar Garcia (2009, s. 324 & 319) att lärare behöver använda två strategiska principer för att erhålla fördelarna med transspråkande i undervisningen. Den första av dessa principer utgörs av social träning, viket innebär att elevernas olika språk tillämpas i värdefulla sammanhang. Med utgångspunkt i den sociala träningen ska lärare utgå från frågeställningen ”Hur kan elevernas tidigare språkkunskaper implementeras i undervisningens uppgifter?”. Lärare A, B och C visade alla ett stort intresse för att implementera elevernas tidigare språkkunskaper i undervisningens uppgifter och detta gjorde de på varierande sätt. Dock rapporterade lärarna att de ibland upplevde svårigheter med att ta till vara elevernas alla språk på grund av bristande

värderade den tiden de hade tillgång till studiehandledning i engelskundervisningen, då det gjorde det lättare att tillämpa ett transspråkande arbetssätt.

Efter de intervjuer som genomförts, anser jag att lärares och elevers utmaningar i engelskundervisningen kan överbryggas med hjälp av mer resurser i form av studiehandledning. Även ett samarbete med lärare i svenska som andraspråk skulle vara önskvärt för att hjälpa eleverna utifrån Huffeisen (2010) faktormodell.

I studien kan man även se att lärare använder olika hjälpmedel för att kunna inkludera elevernas modersmål i engelskundervisningen. Dessa hjälpmedel inkluderar bland annat Ipads, bildstöd och ljud. Lärarna förklarar att kommunikationen förenklas och att elevernas motivation höjs när de tar hjälp av olika hjälpmedel för att inkludera elevernas modersmål i undervisningen. Sundqvist och Olin-Scheller (2013) framför att elevers motivation i engelskundervisningen påverkas negativt när lärare väljer att inte ta hänsyn till elevernas intresse för digitala medier, exempelvis i form av spel, i undervisningen.

6.2.3  Anpassningar    

För att främja elevernas engelskinlärning implementeras enligt lärarna olika individanpassningar i undervisningen och lektionsplaneringen. Sammanfattningsvis framgår det i resultatet att lärarna gör en grovplanering som omfattar alla elever och inte enbart de nyanlända. Med den planeringen som underlag görs sedan individanpassningar för de nyanlända eleverna. De skillnader som framkommer är att några lärare gör anpassningar utifrån varje enskild elev, medan andra lärare väljer att anpassa utifrån grupp. Andra anpassningar som framgår är att lärarna arbetar mycket muntligt och låter elever med samma modersmål samarbeta. Resultatet visar även på att lärarna väljer att leda in eleverna i lärandet med hjälp att ett arbetssätt som omfattar gruppaktiviteter.

De anpassningar lärarna gör i sin engelskundervisning utgår mycket ifrån det sociokulturella perspektivet. Undervisningen som läggs upp utgår från att eleverna ska utveckla kunskaper utifrån ett socialt samspel samt genom muntliga aktiviteter. Imsen (2006) framhäver att elevers kunskapsutveckling främjas vid undervisning som omfattar stöd och sociala sammanhang. I intervjuerna framgick det att lärarna är väldigt medvetna om den nivå som undervisningen läggs på. De förklarade exempelvis att undervisningen måste utmana eleverna utan att för den delen

försvåra inlärningen. Detta är också något som Imsen (2006) belyser utifrån de tre utvecklingszonerna.