Resultatdiskussion

Utifrån undersökningarna som gjorts i denna studie framkom vilka begrepp som ansågs vara mest synliga och viktiga av pedagoger och vårdnadshavare utifrån helhetssynen. Helhetssynen består av begreppen omsorg, lärande och utveckling där vi har valt att inkludera trygghet då det ses som en del av omsorg utifrån anknytningsteorin (Broberg, Hagström och Broberg, 2007), samt att det nämns i relation till omsorg och helhetssynen i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2016).

Genom de undersökningar som gjorts framgår det att pedagoger och vårdnadshavare anser att begreppen trygghet och omsorg är viktigast i förskolans verksamhet utifrån helhetssynen. Det framgår även att pedagoger och vårdnadshavare anser att trygghet och lärande är synligast i förskolans verksamhet utifrån helhetssynen. I intervjuerna som gjorts framgår det samtidigt att pedagoger anser det vara lätt att göra lärandet synligt då det handlar om att göra saker med barnen, såsom projekt eller aktiviteter, medan omsorgen ansågs vara svårt att synliggöra. Då Löfdahl och Folke-Fichtelius (2014) undersökte omsorgsbegreppet och dess betydelse i dokumentationsarbetet gav det resultatet att omsorg inte nämns särskilt mycket av de verksamma på förskolan, vilket berodde på att begreppet var svårdefinierat och tolkningsbart. I denna studie kan man se likheter med Löfdahls och Folke-Fichtelius (2014) studie då pedagogerna menar att de inte riktigt vet hur man synliggör omsorgen, vilket kan bero på att det är svårdefinierat och tolkningsbart. Intervjuer som gjorts under denna studie har även synliggjort två olika tolkningar av begreppet omsorg. Den ena tolkningen har ett omvårdnadsperspektiv på omsorgens innebörd med betydelsen ‘att sörja för’, det vill säga att ta hand om en annan människas behov (Halldén, 2007). Den andra tolkningen är vad Noddings (2013) menar vara ett förhållningssätt till barnen, där en ömsesidig relation mellan barn-pedagog är ständig.

Omsorg, lärande och utveckling som en helhetssyn är enligt läroplanen för förskolan något som ska prägla förskolan. I förslaget till en reviderad läroplan för förskolan vill Skolverket

41

tydliggöra denna helhetssyn (Skolverket, 2016). De beskriver hur omsorgsbegreppet inte behöver definieras då det är förskolans personal som bestämmer hur begreppet behövs tolkas, men att omsorgen bör vara närvarande i allt som sker på förskolan (ibid). Problematiken ligger här i hur man ska göra omsorgsbegreppet närvarande och synlig i allt som sker i förskolans verksamhet, när det inte ens finns en bestämd definition till ordet kopplat till förskolan. Att undvika en definition i läroplanen för förskolan kring begreppet omsorg kan möjligen bidra till denna problematik och göra begreppet ännu mer tolkningsbart och svårdefinierat. Då förslaget till en reviderad läroplan även belyser att man ska införa begreppet ‘undervisning’ och förskolan går mer och mer åt en skolförberedande karaktär kan man undra om detta gör så att omsorgen kommer i skymundan (Skolverket, 2017). I denna studie har vi fått fram att omsorgen anses vara viktigare än lärandet men att lärandet är mycket synligare än omsorgen. Det kan möjligen vara så att läroplanens fokus på lärandet påverkar att omsorgen kommer i skymundan.

Begreppet ‘educare’ betyder att omsorg och lärande bör stå i korrelation till varandra och är omtalat i forskning kring förskolan (Halldén, 2007). Om man utgår från att trygghet och omsorg står nära kopplat till varandra kan man se denna koppling då trygghet får en likvärdig ställning till lärandet i vad som är synligt i verksamheten. Utgår man från att omsorg är skilt från trygghet och ett eget begrepp kan det vara svårt att se denna korrelation mellan omsorg och lärande, då omsorg ligger längst ner i mätningen kring vad som är synligt och lärandet hamnar högst upp. I intervjuer som gjorts har dock lärandet ansetts vara när man gör aktiviteter och projekt med barnen och omsorg när man tar hand om barnen vilket stämmer överens med vad Lidholt (2000) kom fram till. I hennes studie blev det synligt att pedagoger delar upp dagen i omsorgs stunder och pedagogiska stunder (ibid.). Hon menar på att det alltid finns en sida av begreppet ‘educare’ som dominerar mer, exempelvis eduCARE eller EDUcare. I vår studie ser vi att det är mer lärande än omsorg som gör sig synligt vilket leder till att ‘educare’ blir mer EDUcare, det vill säga mer fokus på lärandet.

Då debatterna har belyst bristen av den trygga miljön utifrån barngruppens storlek och personalbristen så blev det intressant att begreppet trygghet i vår studie visade sig ständigt

42

vara ledande i våra mätningar. Pedagoger och vårdnadshavare ansåg begreppet vara både mest viktigt och synligt och hamnade även högst upp i mätningarna när omsorgen befann sig längst ner. Då vi utgick från att trygghet och omsorg var nära kopplade till varandra ansåg vi detta väldigt intressant. Vad är det som gör att tryggheten och omsorgen skiljs åt? Halldén (2000) beskriver omsorg som ett underordnat begrepp, ett ord som man vill undvika att använda i förskolans verksamhet om det inte har en tät koppling med lärandet. Lägger man till att det är svårdefinierat och tolkningsbart kan detta möjligen vara orsaken till att man undviker att relatera förskolans verksamhet till omsorgsbegreppet vilket möjligen kan påverka att omsorgen därför inte blir synligt i högre utsträckning i förskolans verksamhet. Trygghet är något som i vår studie både varit viktigt och synligt och något som pedagogerna i denna studie under intervjuer inte haft svårt att definiera. Utgår man från Noddings (2013) syn på omsorg där trygga och ömsesidiga relationer utgör omsorgens definition, kan man se att trygghet är när kopplat till omsorg. Är det denna definitionen man använder sig av när man talar om omsorg hade omsorgen möjligen fått en lika hög ställning som trygghet har fått i denna studie. Därav är definitionen högt betydelsefull för hur omsorg ska tolkas och konstrueras i verksamheten, vilket då sker i korrelation till tryggheten.