BARN–UNGA–SAMHÄLLE
Examensarbete i barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå"Man måste ju känna sig trygg innan man
kan låta någon ta hand om en"
En studie kring omsorgs- och trygghetsbegreppets konstruktion och
tolkning i förskolans verksamhet
"You must feel safe before you can let someone take care of you"
A study of the care and safety concept of construction and
interpretation in pre-school activities
Malin Svensson
Thea Filipović
Förskollärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare Datum för slutseminarium: 2018-05-28
Examinator: Joakim Glaser
1
Förord
Vi lärde känna varandra när vi började förskollärarutbildningen och då vi arbetat effektivt tidigare tillsammans med skolprojekt så ville vi skriva examensarbetet tillsammans. Att vi dessutom båda hade ett intresse för psykologi och pedagogik gjorde att vårt val av ämne skulle inriktas mot dessa två ämnen. Vi ville fördjupa oss i trygghet och omsorg då detta är något som vi anser som väldigt viktigt att arbeta med i förskolan. Vi har skiftat mellan att arbeta tillsammans på skolans bibliotek och hemma på Google Docs via Skype. Fördelningen av arbetet har varit jämnt förlagt där vi båda varit lika delaktiga. Vi sammanställde enkäterna tillsammans och delade upp transkriberingen av intervjuerna som vi genomfört. Därefter delade vi upp skrivandet så att båda skulle få skriva lika mycket. Vi fördelade det på så vis att vi tog varannan rubrik i kapitlet. Vi har kompletterat varandra, pushat varandra i vårt skrivande och haft väldigt roligt tillsammans.
Vi vill passa på att tacka våra familjer och vänner som haft förståelse för oss under skrivandet samt som de varit stöttande när det känts svårt. Vi vill även tacka vår handledare Kristine Hultberg Ingridz som haft stort tålamod med oss, varit ett enormt stöd och inspirerat oss i vårt skrivande.
2
Abstract
Syftet med vår studie är att undersöka omsorgs- och trygghetsbegreppets konstruktion och tolkning i förskolans verksamhet utifrån helhetssynen där omsorg, lärande och utveckling ska prägla förskolans verksamhet. För att besvara detta syfte så utgår vi från frågeställningarna; Vad anser pedagoger och vårdnadshavare vara viktigast i förskolans verksamhet utifrån helhetssynen? Vad anser pedagoger och vårdnadshavare vara mest synligt i förskolan utifrån helhetssynen? På vilket sätt skiljer sig pedagogers och vårdnadshavarnas konstruktion av trygghet och omsorg?
Vi har valt att utgå från teorin om social konstruktion och anknytningsteorin. Dessa teorier ligger till grund för vårt empiriska material vi fått fram. Vi har använt oss av en kombination av kvantitativ metod och kvalitativ metod som innefattar enkäter och semistrukturerade intervjuer. Genom undersökningar som gjorts i denna studien har vi fått fram att pedagoger och vårdnadshavare i förskolans verksamhet anser att trygghet både är mest synligt och viktigt i förskolans verksamhet och är det dominerande begreppet utifrån helhetssynen. Omsorgens ställning var skiftande när man talade om dess konstruktion i helhetssynen, det sågs som ett av de viktigaste begreppen men var inte lika synligt i verksamhetens innehåll. Denna studie förde även fram att det finns olika tolkningar på begreppens innebörd utifrån intervjuerna med pedagogerna.
3
Innehållsförteckning
1. Inledning... 5
1.1 Syfte och frågeställning ... 7
2. Teori och begrepp ... 8
2.1 Teorin om social konstruktion ... 8
2.1.1 Språkets betydelse i en social konstruktion ... 9
2.2 Anknytningsteorin ... 10
2.2.1 Omsorg och anknytning ... 11
2.2.2 Trygghet och lärande ... 12
2.3 Teorival ... 12
3. Tidigare forskning ... 14
3.1 Förskolan i föränderlighet ... 14
3.2 Omsorgsbegreppet ... 15
3.3 Omsorg och trygghet i helhetssynen ... 16
4. Metod och genomförande ... 18
4.1 Metodval ... 18 4.1.1 Enkäter ... 19 4.1.2 Kvalitativ intervju ... 20 4.2 Urval ... 20 4.3 Genomförande ... 21 4.4 Forskningsetiska principer ... 23
5. Resultat och analys ... 25
5.1 Analys av enkäter ... 25
5.1.1 Pedagogers svar på vilka begrepp som är viktiga i förskolans verksamhet ... 25
5.1.2 Pedagogers svar på vilka begrepp som är synliga i förskolans verksamhet ... 27
5.1.3 Vårdnadshavares svar på vilka begrepp som är viktiga i förskolans verksamhet 30 5.1.4 Vårdnadshavares svar på vilka begrepp som är synliga i förskolans verksamhet 32 5.1.5 Sammanfattning av enkäter ... 34
4
5.2.1 Sammanfattning av svar från intervjuer ... 39
6. Diskussion och slutsats ... 40
6.1 Resultatdiskussion ... 40
6.2 Metoddiskussion ... 42
6.3 Vidare forskning ... 44
7. Referenser ... 45
5
1. Inledning
Facebookgruppen Förskoleupproret startades av Anki Jansson och Malin Hörlin år 2013 som ett uppror mot arbetsmiljön och dess förutsättningar i förskolans verksamhet. Idag blir anställda i den svenska förskolan överbelastade och det blir svårare att möta barnens behov då barngrupperna blir större och personaltätheten minskar. Samtidigt som barngrupperna blir större och personaltätheten minskar ställs högre krav på dokumentation där läroplanen för förskolan ställer andra mål vilket bidrar till att arbetsmiljön hotas. Syftet med att starta en facebookgrupp var att framkalla en debatt där anställda på förskolan skulle kunna lyfta fram problematiken kring arbetssituationen som råder på förskolan vilket möjligen skulle bidra till att väcka uppmärksamhet hos politikerna och möjligtvis en förändring till det bättre på förskolan. År 2017 fick Förskoleupproret fler medlemmar när hashtagen #pressatläge skapades. Avsikten med hashtagen var att verksamma på förskolan skulle dela med sig av sina berättelser från det dagliga arbetet på förskolan. Det framgår ur dessa berättelser att situationen på förskolan kan bidra till att barnens trygghet hotas då det kan tänkas att pedagogerna inte har lika mycket tid att ge omsorg och den trygghet de behöver. Forskning och anknytningsteorin visar på att stora barngrupper och personalbrist kan ha en negativ inverkan på barnets anknytning till pedagogerna och därav även deras utveckling. Bowlby (2010) skriver att tryggheten ses som basen för barns utveckling, välmående och lärande. Detta bidrog till att vi såg trygghet och omsorg som en väsentlig del i verksamheten vilket vidare ledde till en nyfikenhet kring hur trygghets- och omsorgsbegreppet konstrueras och tolkas i den förskoleverksamhet som existerar idag.
Sveriges Television1 gjorde en granskning på barngrupper som översteg Skolverkets
rekommendationer. Efter rapporteringen av SVT har nu vårdnadshavare gjort motstånd till barngruppernas storlek och personalbristen då de anser detta som en otrygg miljö för sina barn2.
1https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/barngrupper-i-karlskrona.
6
Samtidigt som denna debatt är rådande går förskolan mer och mer åt en skolförberedande karaktär, där utvecklandet av barnens förmågor tycks ligga i fokus i förskolans verksamhet. År 2017 gav regeringen Skolverket uppgiften att göra en granskning av förskolans uppdrag samtidigt som ett nytt utkast av läroplanen skulle skapas. Till den reviderade läroplanen för förskolan vill Skolverket (2017) införa begreppet ‘undervisning’ där läroplanen ska ändras från att "utveckla barns förmåga" till att "förskollärare ska undervisa”, vilket kan stödja bilden av att förskolan blir allt mer skolifierad. Förslaget tar även upp att begreppet omsorg inte behöver en definition då pedagoger själv ska bestämma över dess innebörd, vilket gör detta begrepp tolkningsbart. Det blev ännu mer relevant för vår studie att undersöka begreppen omsorg och trygghet då begreppet omsorg kan definieras olika av pedagogerna samt att det är tolkningsbart.
Skolverket (2016) anser att förskolans verksamhet ska utgå från en helhetssyn där omsorg, utveckling och lärande ska bilda en helhet. I förskolans läroplan står det att förskolan ska präglas av omsorg, trygghet, lärande och utveckling och senare även att “denna helhet ska prägla förskolan”. När helhetssynen sedan nämns uppkommer dock endast begreppen omsorg, utveckling och lärande. Detta anser vi möjligtvis kan bero på att tryggheten oftast ses som en del av omsorgen, som ett behov barnen har. Då vi utgår från synen på trygghet som en del av omsorgen bidrar det till att vi också ser trygghet som en del av helhetssynen. Genom debatten om förskolans otillräckliga arbetsförutsättningar samt som förskolans institution blir mer skolifierad så kan det ses som problematiskt att inkorporera alla delar i verksamheten utifrån helhetssynen. Med detta komplexa problem så väcktes vårt intresse i att närmare undersöka hur begreppen omsorg och trygghet konstrueras och tolkas utifrån helhetssynen som enligt läroplanen ständigt ska vara synligt i verksamhetens innehåll. Vi vill se hur viktiga och synliga begreppen trygghet och omsorg är i relation till de andra begreppen i helhetssynen, alltså utveckling och lärande. Vi vill se ifall debattens problematik överensstämmer med hur det faktiskt ser ut i det dagliga arbetet på förskolan.
Vi kommer använda oss av benämningen “pedagoger” i vår studie då vi vill sätta barnskötare och förskollärare under samma grupp samt att vi inte vill göra någon skillnad på de i vår studie. Då denna debatt om förskolan också innefattar vårdnadshavarnas
7
engagemang samt som det skrivs i läroplanen (2016) om en samverkan med hemmen såg vi det som intressant att inkludera vårdnadshavarna såväl som pedagoger i vår undersökning kring hur dessa begrepp konstrueras och tolkas. Dessutom blev det ännu mer relevant för vår studie då det inte finns mycket forskning som inkluderar vårdnadshavarnas uppfattningar om förskolans innehåll.
1.2 Syfte och frågeställningar
Vårt syfte med denna studie är att se hur begreppen ‘trygghet’ och ‘omsorg’ konstrueras och tolkas i förskolans verksamhet av pedagoger och av vårdnadshavare utifrån helhetssynen som omfattar omsorg, utveckling och lärande.
Frågeställningar:
• Vad anser pedagoger och vårdnadshavare vara viktigast i förskolans verksamhet utifrån helhetssynen?
• Vad anser pedagoger och vårdnadshavare vara mest synligt i förskolan utifrån helhetssynen?
• På vilket sätt skiljer sig pedagogers och vårdnadshavarnas konstruktion av trygghet och omsorg?
8
2. Teori och begrepp
I denna del kommer vi redogöra för de teorier som ligger till grund för vårt examensarbete. Vi har valt två teorier som vår studie grundar sig i, teorin om social konstruktion och anknytningsteorin. Dessa teorier kommer användas som redskap till vår analys av det empiriska materialet vi fått fram.
2.1 Teorin om social kontruktion
Begreppet socialkonstruktionism lanserades av Berger och Luckmann (1991) med innebörden att vi människor konstruerar verkligheten utifrån våra gemensamma kunskaper, åsikter, idéer och uppfattningar. Genom att vi människor ständigt befinner oss i sociala samspel leder det till en social interaktion där vi gemensamt bildar den verklighet vi lever i (ibid). Samhället omkonstrueras konstant på grund av att vi människor är sociala varelser som interagerar med varandra och skapar förståelser och konstruktioner utifrån hur vi förstår varandra (van Dijk, 2009). En förskola är inget undantag från att konstruktioner kan skapas och omformas.
Inom ramen för det socialkonstruktionistiska perspektivet skriver Searle (1997) om begreppet “Collective Intentionality”. Detta begrepp innebär att vi alla har vår plats i kollektivet och att vi arbetar mot ett gemensamt mål, att jag som människa gör något för att vi som människor ska kunna uppnå något tillsammans. Searle (1997) jämför detta med en orkester, att en violinist spelar sin del av låtarna för att vara en del av framträdandet. I förskolans värld skulle detta möjligtvis kunna innebära att pedagogerna i förskolan är en del av något större, politiskt. Det som sker och hur man arbetar i förskolan gör man på grund av att man är en del av ett större kollektiv. I detta kollektiv påverkas pedagoger av läroplaner, utbildningar, chefer, kollegor, media och politiker för att arbeta mot ett gemensamt mål, det vill säga att fostra och utbilda morgondagens medborgare. Allt är en del av en större gemenskap och det som sker på förskolan är socialt konstruerat av dessa olika parter.
9
Berger och Luckmann (1979) beskriver begreppet institutionalisering som ett sätt där människor som ingår i en institution formar ett gemensamt språk och föreställningar om verkligheten anpassat till deras institution. Dessa sociala institutioner som i vårt fall av studien, förskolan, består av ‘oskrivna’ och skrivna regler och normer (van Dijk, 2009). I förskolans fall kan det tänkas vara liknande erfarenheter kring vad omsorg och trygghet innebär i förskolans verksamhet.
Burr (2003) menar att man genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv intar ett kritiskt förhållningssätt till det förgivettagna, då det som konstrueras alltid kan ifrågasättas. Ett exempel på detta i förskolan är synen på barnet, vi har länge levt med en sanning av att barn är sköra och ständigt behöver vuxnas stöd men denna ‘sanning’ har ifrågasatts med ideén om det kompetenta barnet (Sommer, 2009). Genom detta perspektiv kan vi därmed se förskolan med kritiska ‘glasögon’ och synliggöra hur omsorgsbegreppet och trygghetsbegreppet konstrueras inom ramen för förskolans verksamhet.
2.1.1 Språkets betydelse i en social konstruktion
Enligt Berger och Luckmann (1991) så är språket specifikt något socialkonstruktionismen intresserar sig för. Detta bekräftar Burr (2003) som menar att språket är ett fundament i människans liv. Språket är inte endast ett verktyg för att sätta namn på saker utan är dessutom ett socialt redskap i att konstruera innebörd och innehåll i världen (Berger och Luckmann, 1991). Begrepp och kategorier i samhället är ett resultat av språket och dess användning av människor som delar en kultur och ett språk (Burr, 2003). I denna studie, kan kulturen ses som förskolans kultur där förskolan sätter egna meningar och innebörd på olika begrepp. Eftersom människor använder språket genom kommunikation, förmedlar de fram vad deras syn på verkligheten är och därav sker en social konstruktion av världen (Ibid). Därutöver menar Burr (2003) att språket inte kan ses som statiskt då dess innebörd kan skifta och uppfattas olika beroende på tid, kontext och intresse. Detta kan jämföras med hur man beskrev begreppet omsorg förr och idag. Förr använde man det i ett sammanhang där man beskrev vilken handling som skedde, exempelvis att byta blöjor, när man gav omsorg med betydelsen att “att sörja för” medan man idag menar på att det snarare kan ses som ett förhållningssätt (Noddings, 2013). Likaså när man talar om begreppet trygghet, då
10
trygghetsbegreppet är beroende av sin kontext. Man kan känna sig trygg utan att vara i en trygg miljö och vice versa, och vad som är trygghet för en individ behöver inte vara densamma för en annan. Med denna kunskap om språkets vikt och föränderlighet utifrån det socialkonstruktionistiska perspektivet blir det relevant att undersöka hur begreppen omsorg och trygghet utifrån helhetssynen konstrueras och tolkas av pedagoger och vårdnadshavare i förskolan.
2.2 Anknytningsteorin
Bowlby (2010) menar att anknytningsteorin grundar sig i att yngre barn behöver en trygg anknytning för att ha möjlighet till att utforska, leka och socialisera sig. Bowlbys (2010) grundtanke med anknytningsteorin var att vårdnadshavarna sågs som de primära anknytningspersonerna dit barnen söker sig när de behöver trygghet, men menade också att människan är en social varelse som i alla tider hört till flera kollektiv. På grund av dessa kollektiv, så har de flesta barn upplevelse av flera vårdare, vilket leder till flera anknytningspersoner. I dagens samhälle blir anknytningsteorin därmed nära kopplad till förskolans verksamhet, då de flesta barn redan vid ettårsåldern spenderar flera timmar utan sina vårdnadshavare och istället är under pedagogers tillsyn.
Broberg, Hagström och Broberg (2012) beskriver begreppet “trygg bas” som är centralt inom anknytningsteorin. Genom den understryks relationen mellan pedagog och barn då den behöver fungera som en trygg bas till barnens utforskande som de kan återvända till när världen känns otrygg och de behöver stöd. En trygg relation mellan barn och pedagog stödjer därmed barnens utveckling eftersom det ger barnen mod till utforskandet och säkrar en trygg hamn att återvända till när det behövs (ibid). Bowlby (2010) menade att alla barn har anknytningssystem som syftar till att barn sedan dagen de föds in i denna värld behöver stöd i att få sina behov mötta. Anknytningssystemet kan därmed ses som en överlevnadsinstinkt och som ett system som ska stödja deras omvårdnadsbehov (ibid). Det är betydelsefullt för barnens lärande och utforskande att anknytningssystemet är i viloläge under större delen av vistelsen på förskolan. Aktiveras anknytningssystemet kan barnens utforskande och därmed även lärandet att påverkas negativt, detta då barnen istället för att
11
undersöka världen söker tröst och fokuserar på att hitta sin anknytningsperson (ibid). Därmed blir tryggheten mycket betydelsefull i förskolans verksamhet, då trygghet gör så att anknytningssystemet hamnar i viloläge.
Anknytningsrelationen stimulerar utforskandet hos barnen då barnen känner att pedagogen finns där om hen behöver den. En trygg anknytning till en pedagog bidrar ofta till att det blir barnets anknytningsperson. Det tar olika lång tid för barn att bygga det bandet men där en del barn snabbt kan ha flera anknytningspersoner som de kan vända sig till. Barnen känner olika stark anknytning till de olika pedagogerna och barnen kan ha en stark anknytning till en pedagog. Bowlby (2010) nämner begreppet anknytningsbeteende som innebär att individen söker närhet och trygghet till andra än sina anknytningspersoner. Detta beteende uppvisas tydligast när barnen är rädda, mår dåligt eller är trötta och därav behöver lugnas genom att bli tröstade och få omsorg. Det kan tänkas att detta anknytningsbeteende tar form i inskolningar och lämningar i förskolan när barnens primära anknytningsperson lämnar dem till pedagogerna.
2.2.1 Omsorg och anknytning
Barn övergår till pedagogernas omvårdnad när vårdnadshavarna lämnar dem på förskolan. Om barnen känner sig trygga med pedagogerna på förskolan bidrar detta till att barnens behov av vårdnadshavarna som beskyddare minskar, då tryggheten de får av pedagogerna gör att anknytningssystemet inte slås på (Bowlby, 2010). Trygghet visas på så sätt att barnen låter sig tröstas och känner sig säkert genom pedagogens närhet (Broberg, Hagström & Broberg, 2012). Genom att ge barnen i förskolan både trygghet och omvårdnad blir det en form av beskydd för barnet där pedagogen tillgodoser barnet med en emotionell “omvårdnads-hand” (Bowlby, 2010). Den goda omsorgen kan göra sig synlig i en trygg miljö där det finns ömsesidiga relationer mellan pedagoger och barn och där man tillgodoser barnens behov (Noddings, 2013). På så vis kan omsorg och trygghet ses som nära kopplat till varandra samt att de är beroende av varandra i förskolans verksamhet.
12
2.2.2 Trygghet och lärande
Broberg, Hagström och Broberg (2012 s.20) beskriver att “anknytning och utforskande är som kommunicerande kärl och det är anknytningen som bestämmer takten”. För att pedagoger ska kunna uppmuntra till barnens undersökande där lek och lärande är centralt krävs det att barnen känner trygghet och tillit till de vuxna i förskolans verksamhet. Att barnets anknytningssystem inte är igång under större delen av vistelsen på förskolan är väldigt betydelsefullt för att barnet ska kunna lära och utforska. Trygghet är därmed en förutsättning för att lärande ska ske, känner barnen sig trygga har barnen förmågan att utforska världen då barnen vet om att när de behöver tröst och stöd finns det alltid någon att vända sig till, vilket i förskolan blir pedagogerna.
2.3 Teorival
Valet av teorin om social konstruktion baseras på att vi vill undersöka konstruktionen och tolkningen av begreppen omsorg och trygghet i förskolans verksamhet. Då den socialkonstruktionistiska teorin handlar om hur konstruktioner i samhället uppstår utifrån sociala interaktioner och även inkluderar institutioner sågs denna teori som självklar att använda till vår analys. Därtill innefattar förskolans verksamhet olika sociala aktörer vilket bidrar till att den är en del av ett kollektiv. Dessa sociala aktörer består exempelvis av verksamma på förskolan, vårdnadshavare och politiker som påverkar varandra vilket i sin tur kan leda till en ömsesidig förståelse av verkligheten. På grund av detta så kan socialkonstruktionismen stödja vår analys som grundar sig i att tolkningar och konstruktioner är ett resultat av samspel mellan de olika aktörerna, i vårt fall förskolan och specifikt pedagoger, vårdnadshavare och barn. Därutöver, så har vi utgått från att omsorgsbegreppet varit skiftande över tid då den sociala konstruktionen menar på att konstruktioner bör ses över tid och därför ville vi gå in djupare på vad denna föränderlighet innebär. Då vi i vår studie undersöker hur vårdnadshavare, förskollärare och barnskötare tolkar begreppen omsorg och trygghet utifrån helhetssynen och även hur det konstrueras i verksamheten valdes denna teori som skulle möjliggöra denna analys.
13
Valet av anknytningsteorin baseras på att anknytningsteorin understryker tryggheten som fundament till lärandet och välmåendet. Eftersom vi i vår studie undersöker hur begreppen omsorg och trygghet konstrueras och tolkas så är det relevant att beskriva bakgrunden till anknytningsteorin som beskriver varför barn är i behov av trygghet. Som beskrivits ovan enligt Bowlby (2010) och Broberg, Hagström och Broberg (2012) krävs trygghet för att barn ska känna sig bekvämt i att ta emot omsorg. Med denna kunskap som utgångspunkt har vi utgått från att ett trygghetsskapande för barnet ökar chansen för att pedagogerna ska kunna ge en god omsorg till barnet. Därutöver ville vi ha en teori som kunde hjälpa oss i vår tolkning av vad trygghet innebär i förskolans verksamhet. Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2016) betonar utvecklandet av förmågor och lärande till största del där omsorg och trygghet inte får lika stor plats. Därför anser vi det som betydelsefullt att utgå från en teori som framhäver trygghetens vikt för barnens utveckling i alla aspekter. Utifrån denna teori kan man tänka sig att det blir problematiskt i förskolan att läroplanen för förskolan fokuserar på lärandet då vägen till utforskandet sker genom att barnen främst känner trygghet, då den trygga basen anses vara grunden till utforskande och lärande enligt Bowlby (2010).
14
3. Tidigare forskning
I denna del kommer tidigare forskning som är relevant för vår studie att redogöras. Vi har valt att ge er en inblick på förskolans historia kring omsorg och lärande uppdraget, då detta kan ses som grunden till den konstruktion av förskolan vi har idag. Som nämnts ovan så är omsorg ett skiftande begrepp och kan tolkas på olika sätt. Därför har vi valt att ge en redogörelse för hur omsorgsbegreppet kan tolkas och dess skiftande innebörd. Därutöver kommer vi beskriva hur omsorg och trygghet skrivs fram i läroplanen utifrån helhetssynen som innefattar omsorg, utveckling och lärande.
3.1 Förskolan i föränderlighet
Förskolan har en lång historia och uppkom ur familjepolitiken för att underlätta för förvärvsarbetande föräldrar, som en plats att lämna sina barn under sina arbetsdagar där de skulle tas väl om hand (Engdahl & Ärlemalm-Hagsér, 2015). Grunden för verksamheten skulle vara en kombination av pedagogik och omsorg, där pedagogiken inte handlade om ett specifikt ämnesinnehåll utan ett samspel mellan pedagog och barn (ibid.). Förskolan har därmed länge präglats av ett dubbelt uppdrag, där omsorg och lärande ska kombineras och utgöra grunden för förskolans verksamhet. Balansen mellan detta dubbla uppdrag har däremot skiftat sedan start.
Vid 1990-talets slut fördes ansvaret för förskolan från Socialdepartementet till
utbildningsdepartementet och år 1998 fick förskolan sin egna läroplan, Lpfö98. Med införandet av Lpfö98 blev dessutom inslagen av lärandet i förskolan ännu tydligare med konkreta målsättningar som det skulle strävas till att uppnå (ibid.). Förskolan sågs nu inte som en hjälp för förvärvsarbetande föräldrar utan utgav sig numera för att vara en rättighet för barnen (ibid.). Därmed har förskolan gått från att vara mer utav en omsorgsinstitution med inslag av pedagogik, till att vara av en mer skolförberedande karaktär där omsorg ska vara närvarande. Som nämnts i inledningen så kom förslaget till en reviderad läroplan för förskolan under slutet av 2017. Skolverket vill nu införa begreppet ‘undervisning’ i läroplanen vilket kan ses som ännu en arbetsuppgift och ytterligare ett krav från regeringen
15
och därmed blir det tydligt att förskolan som institution blir allt mer skolifierad (Skolverket, 2017).
Att förskolans innehåll har varierat över tid kan kopplas till vår studie då vi utgår från teorin om social konstruktion. Då förskolan har förändrats och gått från en omsorgsbaserad grund till en mer skolifierad verksamhet är denna forskning relevant för att kunna tolka resultaten i vår studie.
3.2 Omsorgsbegreppet
Löfdahl och Folke-Fichtelius (2014) har undersökt begreppet omsorg och dess betydelse i relation till dokumentationsarbetet i förskolan. Det framkom i deras resultat att omsorg inte nämns särskilt mycket av verksamma på förskolan. Vid de tillfällen omsorg nämndes så stötte pedagogerna på problem i att dokumentera innehållet av omsorg då begreppet var tolkningsbart och svårdefinierat. Att det kan uppstå svårigheter med att omsorg är svårdefinierat bekräftas av Dahlberg och Moss (2005) som uttrycker omsorgens mångfaldiga betydelse som problematisk.
Lindgren (2000) förklarar hur omsorgsbegreppet har haft en förändrande karaktär då det i tidigare skrifter har haft andra betydelser. Hon beskriver hur begreppet 'omsorg' har varit förknippat med bekymmer och senare även blivit ett adjektiv till hur ett arbete utförs, det vill säga en noggrannhet till utförande av ett arbete. Halldén (2007) förklarar att begreppet länge har varit förknippat med ‘att sörja för’ en annan människas behov som inte har förmåga att göra detta själv. Persson & Gustafsson (2016) beskriver omsorg som en synonym till omvårdnad - att ta hand om någon på ett kärleksfullt sätt. God omsorg i förskolan ses som ett sätt att ta hänsyn till varje barns behov där barnets rättigheter står i fokus. Halldén (2016) beskriver att omsorg även ofta ses som en fysisk handling i förskolan, som exempelvis, byta blöjor, påklädning och ge barnen mat. Noddings (2013) talar däremot om omsorg som ett förhållningssätt som handlar om ömsesidig respekt, man finns där för barnet och lyssnar in dem samt möter deras känslor så att de lär sig att göra detsamma. Noddings (2013) definition har därav en tät koppling till pedagogiken.
16
Denna forskning blir relevant för vår studie då det tar upp problematiken kring att omsorgsbegreppet är tolkningsbart och svårdefinierat, vilket även går att koppla till att pedagoger i förskolan och kan tolka samt konstruera begreppet olika. Att omsorgsbegreppet har haft skiftande karaktär gör det intressant att se vilken tolkning och konstruktion som kommer att framgå i våra resultat.
3.3 Omsorg och trygghet i helhetssynen
Läroplanen för förskolan beskriver att “omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande ska prägla arbetet i förskolan” samt att “verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet” (Skolverket, 2016, s. 5). Begreppen trygghet, omsorg, utveckling och lärande ska därmed vara nära kopplade till varandra i förskolan och ska ses som en helhet som utgör grunden för verksamheten. I förslaget till en reviderad läroplan för förskolan vill Skolverket göra denna helhet tydligare, genom ett förtydligande av olika ordval (Skolverket, 2017). De beskriver hur omsorgsbegreppets definition inte betraktas som nödvändig, då det är förskolans personal som avgör hur detta begrepp bäst tolkas, men att det måste finnas en tydlighet i att omsorgen ska finnas i allt som sker på förskolan (ibid).
Denna syn på förskolan, där omsorg, trygghet, utveckling och lärande bildar en helhet, gör sig synlig i förskolans värld sedan flera år tillbaka. I “Pedagogiskt program för förskolan” (Socialstyrelsen, 1987) betonas hur omsorg och lärande är oskiljaktiga begrepp. De menar på att vård- och omsorgsinslagen är en stor del av den pedagogiska verksamheten då hjälp, tröst, beskydd och uppmuntran är väsentlig under hela förskoleperioden (ibid). De motiverar även att “en nödvändig förutsättning för barnens inlärning och utveckling är att de känner trygghet och att de får sina grundläggande behov av omsorg och stimulans tillgodosedda” (ibid., s. 24).
Persson & Gustafsson (2016) beskriver att forskning visar att oroliga och otrygga barn får svårigheter med lärandet. Därför bör pedagoger sätta barnets välmående och trygghet i
17
fokus. Trygghet och omsorg bör därmed vara en väsentlig komponent i förskolans verksamhet. Detta kan relateras till begreppet “educare” som är relevant när man talar om förskolan idag, det innebär att omsorg och lärande bör stå i korrelation till varandra (Halldén, 2007). Å andra sidan menar Lidholt (2000) att synen på omsorg och lärande kan ifrågasättas då det kan uppstå dilemman kring hur pedagogerna ska göra “educare” synligt. I sin studie kring begreppet blev det påtagligt att man i förskolan ibland delar upp dagen med pedagogiska stunder och att resten mer handlade om omsorg. Lidholt (2000) menar på att man här i viss grad kan se en särskiljning på begreppen och att det sker en “gradvis förskjutning av ett dominerande synsätt” där begreppet blir EDUcare, där lärandet blir mer påtagligt, eller eduCARE, där omsorgen står mer centralt.
Då vi är intresserade av att se hur omsorgs-och trygghetsbegreppet konstrueras utifrån helhetssynen blev denna forskning relevant då den lyfter upp att vissa begrepp i helhetssynen dominerar mer än andra.
18
4. Metod och genomförande
I detta avsnitt diskuteras tillvägagångssätt kring insamlandet och genomförandet av vårt empiriska material. Vi kommer beskriva val av metod, urvalet vi gjort, genomförandet samt redogöra för de forskningsetiska principerna som vi förhållit oss till.
4.1 Metodval
I vår studie har vi valt att använda oss av både kvantitativ och kvalitativ metod. Vi valde denna kombination då vi både ville ha tydliga data i form av siffror men också fakta som är svårtillgänlig med endast kvantitativ metod. Kvantitativ metod brukar användas när man vill komma åt en större population och dess åsikter i undersökningen (Eliasson, 2013). Dessutom är kvantitativ metod bra när man behöver ta reda på “huruvida fenomen är vanligt förekommande eller inte” (Alvehus, 2013 s.11). Eftersom vi ville ta reda på vad pedagoger och vårdnadshavare tyckte var synligt och viktigt utifrån helhetssynen och sedan se vad som var statistiskt övervägande så behövdes ett kvantitativt tillvägagångssätt. Däremot behövde vi också använda oss av kvalitativ metod då vi behövde undersöka deras tolkning av begreppen omsorg och trygghet. En kvalitativ metod kan kallas “tolkande forskning” och tillämpas snarare när man behöver en tolkning på innehåll och meningar (Alvehus, 2013). Att utföra en undersökning som är omfattande kan leda till att en kombination av kvantitativ metod och kvalitativ metod är till fördel (Eliasson, 2013). I vårt fall, använde vi oss redan av denna kombination genom enkäterna där vi både hade frågor utifrån skalor men också genom intervjuer. Då vi kompletterade enkäterna med intervjuer bidrog det till att vi kunde få en bredare förståelse kring vad som sades i enkäterna men även ställa följdfrågor som vi behövde för att kunna besvara våra frågeställningar som vi ställer i den här studien (Eliasson, 2013). Vi ville få svar från både pedagoger och vårdnadshavare kring konstruktionen och tolkningen av omsorgsbegreppet och trygghetsbegreppet.
19
Vår studie utgår från en abduktiv ansats som betyder att man växlar mellan teoretisk och empirisk reflektion. Alvehus beskriver denna ansats som att “man arbetar med teorin, återvänder till empirin och funderar på vad det kan betyda i ljuset av teorin” (2013, s. 109). Vår empiri kommer att behandlas utifrån anknytningsteorin och teorin om social konstruktion. Teorin om social konstruktion är vald för att vi ska kunna synliggöra konstruktionen av begreppen omsorg och trygghet i förskolan och anknytningsteorin kommer att användas för att lyfta fram omsorg- och trygghetsbegreppets vikt i förskolan.
Vi använde oss först av enkäter och sedan förde vi statistik över skillnader/likheter i åsikter mellan pedagogerna och vårdnadshavarna. Därutöver kompletterades enkäterna med två intervjuer där vi intervjuade en förskollärare och en barnskötare för att få en tydligare inblick på hur begreppen omsorg och trygghet konstrueras och tolkas i förskolans verksamhet.
4.1.1 Enkäter
3När man använder sig av enkätundersökning så består de av ett frågeformulär med slutna eller öppna frågor. Den medverkande anger sina svar i frågeformuläret (Eliasson, 2013). Enkätundersökningen kan besvaras av ett stort urval då man kan täcka en stor population (Eljersson, 1994; 2014). Oftast är alla svarsalternativ och frågor konstruerade på samma sätt för alla medverkande och det är viktigt att tänka kring utformandet av frågorna då korrekta formuleringar ofta ger bättre resultat (Löfdahl, Hjalmarsson och Franzén, 2014). Det finns mycket man ska tänka på när man formulerar frågorna och det kan vara att inte använda ett svårbegripligt språk, inte för långa frågor, man ska vara försiktig med att ställa ja/nej frågor och frågorna ska vara tydliga (ibid). Då vårdnadshavare inte är närvarande i verksamheten hela dagar och inte arbetar på förskolan hade vi många tankar och funderingar kring hur vi skulle utforma frågorna så att de inte endast behandlade de verksamma på förskolan. Vi kom fram till att det var bättre med tre tydliga frågor som skulle leda till ett besvarande av våra frågeställningar. Vi använde oss av klara frågor där relativt enkelt språk tillämpades, detta då de flesta vårdnadshavare och barn på förskolan har ett annat modersmål än svenska. De öppna frågorna i enkäten ger respondenten en
20
chans att ge svar med egna ord. De slutna frågorna är uppbyggda på så sätt att respondenten endast behöver kryssa i eller ringa in det svarsalternativ som motsvarar med ens egna föreställning kring en specifik fråga (ibid). Den öppna frågan var kring vad “trygg omsorg” är i förskolan och de slutna kring vikten och synligheten av begreppen utifrån helhetssynen. Då vi kände att den öppna frågan i enkäten inte gav oss en tydlig tolkning kring begreppen omsorg och trygghet så valdes dessa bort i resultatdelen där vi istället använde oss av de slutna frågorna i enkäterna och svar vi fått från intervjuer.
4.1.2 Kvalitativ intervju
4Då vi undersöker tolkning och konstruktion av begreppen omsorg och trygghet föll det naturligt att använda oss även av kvalitativ metod, i vårt fall, kvalitativ intervju i form av semistrukturerad intervju. Eftersom enkäterna inte räckte för att få fram det vi ville undersöka kring begreppen omsorg och trygghet så använde vi oss av en semistrukturerad intervju. Alvehus (2013) beskriver den semistrukturerade intervjun som ett sätt där intervjuaren använder sig av en blankett som utgår från ett tema som är aktuellt för ens undersökning. Denna typ av intervju består av öppna frågor vilker ger större möjlighet för respondenten att ge utförligare svar (ibid). Dessutom innefattar en sådan intervju att man går in mer på djupet och ger en möjlighet att ställa följdfrågor (Eliasson, 2013). Följdfrågor kan bidra till att respondenten utvecklar sitt svar i högre utsträckning (Alvehus, 2013). Då vi ville få en tolkning av begreppen omsorg och trygghet så blev det en självklarhet att använda oss av denna typ av intervju (ibid).
4.2 Urval
Vi valde att göra enkätundersökningen och intervjun på två förskolor belägna i södra Skåne. Vi ville att både pedagoger och vårdnadshavare skulle svara på enkäterna då vi ville få en omfattande syn på begreppen omsorg och trygghet i förskolan. Vi utgick från två förskolor som vi kommit i nära kontakt med tidigare och där vi skapat relation med många av pedagogerna. Även vissa av vårdnadshavarna hade vi kommit i kontakt med tidigare vilket vi tänkte kunde underlätta i att få påskrivna enkäter. Båda förskolorna var
21
mångkulturella där skillnaden i förskolorna var att den ena förskolan är inspirerad av Reggio Emilia. Vi använde oss av ett bekvämlighetsurval, som går ut på att man använder sig av individer som är lättillgängliga och som passar till den undersökning man gör (Alvehus, 2013). Förskolorna har tillsammans 257 barn inskrivna och består av 33 barnskötare och 17 förskollärare, sammanlagt 50 verksamma. Pedagogerna som ingick i undersökningen arbetade både med yngre barn 1–3 år och äldre barn 3–5 år. Vi intervjuade en förskollärare och en barnskötare för att få ett komplement till våra enkäter. Eftersom vi använder oss av begreppet “pedagoger” i vår studie så blev det relevant att inkludera båda yrkeskategorierna i intervjun, det vill säga, förskollärare och barnskötare.
4.3 Genomförande
Innan vår undersökning började sökte vi kontakt med två förskolor via telefon till ena förskolan och via mejl till den andra. Vi förklarade vad vår studie skulle komma att handla om och vad vi ville åstadkomma med vår undersökning samt att allt material som samlas in kommer att förbli helt anonyma.
I enkäten som kommer att vara grunden till vår analys utgick vi från läroplanens helhetssyn och de begrepp Skolverket (2016) anses ska prägla förskolan, det vill säga begreppen trygghet, omsorg, lärande och utveckling. Vid utformandet av enkäterna ville vi få fram konkreta kvantitativa data där begreppens vikt och synlighet i förskolan lyfts fram för att kunna koppla detta till hur trygghet och omsorg konstrueras utifrån helhetssynen. I enkäten ställde vi upp varje begrepp mot en skala på 1–5 och ställde frågorna “hur synliga anser du att dessa begrepp är i förskolan?” samt “hur viktiga anser du att dessa begrepp är i förskolan?”, enkäten behandlade även en fråga kring begreppet “trygg omsorg” och två frågor kring om vårdnadshavarna tycker det är viktigt med samverkan mellan pedagoger och vårdnadshavare och ifall de tycker det finns en bra samverkan mellan pedagoger och vårdnadshavare. Vi valde sedan att inte inkludera frågan kring trygg omsorg och frågorna kring samverkan i resultatet av studien då de var för övergripande och inte besvarade vårt syfte på det sätt vi hade tänkt oss. Genom detta ansåg vi kunna få fram kvantitativa data kring hur begreppen kan komma att konstrueras i förskolan i relation till helhetssynen.
22
Vid genomförandet av våra enkäter ansåg vi det betydelsefullt att vara närvarande när enkäterna fylldes i så att vi kunde förklara för vårdnadshavarna och pedagogerna vilket område vår undersökning skulle handla om, hur materialet skulle behandlas och att alla som deltog skulle förbli anonyma i vår studie (Vetenskapliga rådet, 2011). För att mötet med vårdnadshavarna skulle ske på ett smidigt sätt placerade vi oss i kapprummet så att vi kunde fråga om de ville vara med i enkätundersökning när de kom till förskolan för att hämta sina barn. Vid mötet med vårdnadshavarna upplevde vi komplikationer då ett flertal av dem inte kunde prata svenska eller engelska men slutligen fick vi ändå in 26 stycken enkäter från vårdnadshavarna. Vid mötet med pedagogerna upplevde vi också problematik då ett flertal av dem sa att det inte fanns tid till att svara på enkäten då barngrupperna var för stora och personalen för få, slutligen fick vi ändå in 21 stycken enkäter från pedagogerna.
Transkribering innebär att “man förvandlar tal till text”, det vill säga, man skriver ner det som sagts under intervjun på ett papper eller i ett dokument (Alvehus, 2013 s. 85). När vi sammanställde vårt resultat från enkätundersökningen i stapeldiagram och transkribering av de kvalitativa delarna kom vi fram till att mer empiri kring konstruktionen och tolkningen av begreppen var nödvändigt för att kunna läsa av vårt enkätresultat. Vi vände oss då till förskolorna ännu en gång och bad om att få göra intervjuer med förskollärare och barnskötare utifrån vårt enkätmaterial. När vi kom till förskolan visade det sig att vi kunde få intervjuer med en barnskötare och en förskollärare. Vi fick inte möjlighet till fler intervjuer då det var personalbrist och andra pedagoger inte kunde gå ifrån barngruppen. Detta ansåg vi dock räckte för att kunna förklara vår enkätundersökning ytterligare. Vi satte oss i ett tyst rum först med förskolläraren och sen med barnskötaren avskilt från både pedagoger och barn. Vi valde att använda oss av ljudinspelning under intervjun då vi ansåg detta som ett enkelt sätt att samla in allt som sades under intervjun. Efter intervjun transkriberade vi allt som sades i ett dokument.
23
4.4 Forskningsetiska principer
Målet med forskning är att få ny kunskap kring ett ämne som förhoppningsvis kan vara till en fördel för samhället. För oss som blivande förskollärare kan det handla om ett tillvägagångssätt i att skapa en bättre förskola för barnen. Men för att kunna göra en undersökning så finns det en del forskningsetiska frågor som man måste ta hänsyn till. Dessa forskningsetiska frågor berör hela forskningsprocessen, från valet av undersökning, urval, metod, genomförande och uppvisandet av forskningens resultat (Löfdahl, Hjalmarsson & Franzén, 2014). Enligt Vetenskapsrådet (2011) är det ett krav att hålla sig till fyra principer, dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Enligt Informationskravet så har forskaren i plikt att informera alla berörda i undersökningen om undersökningens syfte samt meddela dem vad som gäller för deras medverkan. Därtill ska de bli underrättade att deras deltagande är frivilligt och att de har rättighet att avbryta sitt deltagande när som helst. Vi informerade pedagogerna innan enkätundersökningen och intervjuerna samt vårdnadshavare innan enkätundersökningen om studiens syfte och hur deras medverkan var relevant till vår studie. Vi förklarade undersökningens process och att de fick avbryta sin medverkan när som helst.
Enligt Samtyckeskravet ska forskaren få samtycke från de deltagande att de vill bli undersökta. Är den medverkande under 15 år så skall samtycke erhållas från vårdnadshavarna. Innan enkätundersökningen och intervjun fick vi muntligt samtycke av pedagoger, även vårdnadshavare gav oss muntligt samtycke innan enkätundersökningens start.
Enligt Konfidentialitetskravet så ska personuppgifter från de deltagande behandlas med största sekretess samt förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. Detta berör särskilt uppgifter som kan vara av etiskt känslig karaktär. Vi informerade vårdandshavare och pedagoger innan undersökningen att deras deltagande kommer vara anonymt i vår studie och att de därför inte ska skriva deras namn på enkäten.
24
Nyttjandekravet innebär att det empiriska material man samlat in endast får användas i forskningssyfte. Vi meddelade pedagoger och vårdnadshavare att alla enkäter och intervjuer kommer att förstöras efter studiens slut och att det inte kommer användas i något annat syfte än till vår undersökning.
25
5. Resultat och analys
I detta avsnitt kommer vi att presentera våra resultat utifrån det empiriska material vi samlat in, det vill säga, enkäterna och de intervjuer vi genomfört i studien. Vårt empiriska material grundar sig i att kunna besvara våra frågor kring konstruktionen och tolkningen av begreppen omsorg och trygghet utifrån helhetssynen i förskolan. Dessa resultat kommer redogöras och kopplas till de teorier vi använt oss av. Analysen är utformad utifrån kommande underrubriker som finns i materialet nedan.
5.1 Analys av enkäter
5.1.1 Pedagogers svar på vilka begrepp som är viktigast i förskolans
verksamhet
Utifrån frågan “Hur viktiga anser du att dessa begrepp är i förskolan?” svarade pedagogerna följande:
I denna konstruktion av helhetssynen kan man åskådliggöra att trygghetsbegreppet får en ledande ställning och sedan kommer omsorg på andraplats, utveckling på tredje plats och sist lärande. Trygghet anses alltså att vara den mest viktiga komponenten i verksamheten
26
utifrån pedagoger, medan lärande anses minst viktigt. Detta blir intressant eftersom trygghet inte nämns som ett eget begrepp i helhetssynen men enligt pedagogerna kommer omsorg näst efter trygghet i vad som anses viktigt i verksamheten och därav utifrån dessa svar från pedagogerna kan begreppen omsorg och trygghet ses som tätt ihopkopplade. Men då omsorg och trygghet inte fått lika hög ställning kan man se det utifrån ett annat perspektiv också där man skiljer på begreppen omsorg och trygghet.
Utifrån anknytningsteorin är trygghet och omsorg tätt kopplade till varandra då en god anknytning mellan barn och pedagog möjliggör en ömsesidig relation dit barnet kan vända sig när de behöver trygghet. Pedagogerna blir därmed barnens “trygga bas” dit de vänder sig när de behöver stöd under dagen (Bowlby, 2010). Att trygghet ses som mest viktig och att omsorg kommer på andra plats kan därmed kopplas till anknytningsteorin, då tryggheten utifrån anknytningsteorin utgör grunden för att en god omsorgsrelation mellan barn och pedagog ska kunna möjliggöras. Känner barnen sig trygga med pedagoger på förskolan söker de sig till pedagogerna för att få tröst och stöd under dagen. Att ge tröst och stöd är nära förknippat med omsorg, då detta handlar om att ha en ömsesidig relation och att möta varandras behov (Noddings, 2013). Därav kan man tolka detta resultat som att pedagogerna anser att trygghet möjligen lägger basen för att omsorg ska kunna ske och därför anser att tryggheten är viktigast.
Lärande och utveckling som minst viktiga kan även förklaras utifrån anknytningsteorin. Detta då pedagoger som en “trygg bas” möjliggör utforskandet för barnet och därmed stödjer lärandet (Broberg, Hagström och Broberg, 2012). När barnet känner att de har någon att vända sig till när det behövs skapas mod till att utforska världen. Genom att utforska världen leder det till ett lärande hos barnet och därmed utvecklas hen. Utifrån enkäterna kan man tolka att pedagogerna ser tryggheten som basen till allt som försiggår i verksamheten och därmed väljer att sätta detta begrepp som viktigast i förskolan. Tryggheten får därmed en dominerande roll, då den är en förutsättning för att det utforskande och lärande ska kunna ske.
27
Den ovanstående tolkningen av materialet går även att koppla till teorin om social konstruktion då pedagogerna gemensamt menar att trygghet är det viktigaste för omsorg och lärande, vilket om det efterlevs, kommer att vara en sanning och konstrueras som en sådan. I teorin om social konstruktion bildar människor en gemensam verklighet utifrån sociala interaktioner där åsikter och uppfattningar konstrueras genom att människor samspelar med varandra. I förskolans kontext kan det vara att trygghet är viktigast (Berger och Luckmann, 1991). I förskolans verksamhet kan det kopplas till samtalet om trygghet som en bas för att omsorg, lärande och utveckling ska kunna ske. Blir detta kollektivets sanning, kollektivet i den här kontexten; pedagoger i förskola, kan man relatera detta till begreppet institutionalisering som framförts av Berger och Luckmann (1979) som syftar till att verksamma på en institution skapar en gemensam förståelse och ett gemensamt språk utifrån deras institution. Genom detta har verksamma på förskolan redan en sanning kring vad som är viktigast i verksamheten vilket därmed påverkar vad som anses som viktigast för dem. Samhällets debatt i förskolan kring otrygga miljöer kan även göra att den sociala konstruktionen av tryggheten som en viktig komponent i förskolan blir mer reell. Då debatten kring förskolan trycker på otrygga miljöer kan detta möjligen göra att förskolan som institution skapar en gemensam förståelse av att trygghet borde prioriteras. Detta kan därmed även vara en förklaring till varför trygghet ses som viktigare än omsorg, utveckling och lärande.
5.1.2 Pedagogers svar till vad som är synligast i verksamheten
Utifrån frågan “Hur synliga anser du att dessa begrepp är i förskolan?” svarade pedagogerna följande:
28
I en avläsning av detta material kring vad som är synligast i verksamheten utifrån helhetssynen åskådliggörs att lärande och trygghet har fått högst ställning. I materialet kring vad pedagogerna anser som viktigast i förskolans verksamhet och vad de anser som synligast kan man urskilja olikheter. Det blir en avsevärd skillnad i lärandets ställning då den fått en mycket högre ställning i vad som anses vara synligast i verksamheten än vad som anses vara viktigast. Trygghet som har högst ställning tillsammans med lärandet i vad som anses synligt i verksamheten kan även kopplas till anknytningsteorin. Detta då anknytningsteorin lyfter fram som nämnt tidigare att trygghet är väsentligt för barnens välmående och att trygghet möjliggör ett lärande och är stimulerande för ett aktivt utforskande (Broberg, Hagström och Broberg, 2012). På grund av att pedagogerna anser att trygghet är en faktor som möjliggör lärande kan det tänkas att trygghet och lärande blir mest synligt i verksamheten eftersom de i den här kontexten är överordnade omsorgen, enligt pedagogerna.
Att lärandet får en högre ställning i frågan kring vad som anses synligt än vad som anses viktigt kan även kopplas till teorin om social konstruktion. Enligt denna teori är inget förgivettaget och samhället, i den här kontexten förskolan, omkonstrueras ständigt (Burr, 2003). Att lärandets fokus genomgått en förändring i förskolan på grund av olika faktorer kan ses utifrån ideén att samhällets konstruktion är föränderligt och denna förändring tog fart när läroplanen infördes 1998, Lpfö98, och därmed fick lärandet som läroplanen föreskriver om i stor grad, en större plats i förskolan.
Att lärandet idag är mer synligt i verksamheten jämfört med förr samt att den fått en så hög ställning i vår studie kan bero på något som Searle (1997) kallar ‘Collective Intentionality’, det vill säga, de som befinner sig i till exempel förskolans kollektiv, arbetar mot ett gemensamt mål. Det som sker och hur man arbetar i förskolan gör man på grund av att man är en del av ett större kollektiv. Alla i förskolan är en del av en större gemenskap och det som sker på förskolan är socialt konstruerat av dessa olika parter. I detta kollektiv påverkas pedagoger av läroplaner, utbildningar, chefer, kollegor, media och politiker för att arbeta mot ett gemensamt mål, det vill säga att fostra och utbilda morgondagens medborgare. Pedagogerna konstruerar den dagliga verksamheten och dess innehåll utifrån olika direktiv
29
från politiker som möjligtvis inte har en närmre inblick i verksamheten, vilket kan leda till att förskolan blir en del av politikernas ‘sociala konstruktion’. Man kan tänka sig att lärandet syns tydligt i verksamheten då pedagogerna har mål att sträva efter utifrån läroplanen där lärandet fått en väldigt stor plats. Därtill måste pedagogerna redovisa vad de åstadkommit under året genom utvecklingsplaner, kvalitetsarbete och annan dokumentation för att påvisa att de uppnått strävansmålen i läroplanen (Skolverket, 2017).
Då helhetssynen som innefattar omsorg, utveckling och lärande ska prägla verksamheten kan man tänka sig att trygghet får större plats än omsorg då trygghet kan ses som en avgörande faktor för att en god omsorg ska kunna skapas. Utifrån diagrammet så syns omsorg också i stor utsträckning men varför trygghet syns tydligare kanske kan bero på omsorgsbegreppet skiftande innebörd. Begreppet omsorg i relation till social konstruktion kan leda till en rad funderingar kring hur begreppet konstrueras i förskolans verksamhet. Detta kan jämföras med hur man beskrev begreppet omsorg förr och idag. Förr använde man det mer utifrån ett omvårdnadsperspektiv som exempelvis att byta blöjor, påklädnad och mata barnen medan man idag kan se omsorg som ett sätt att förhålla sig till barnen (Noddings, 2013). Man kan tänka sig att omsorgen får en underordnad roll i jämförelse med de andra då vissa kanske ser på omsorg utifrån betydelsen vårda, där ”byta blöjor” blir centralt och på grund av detta inte ser det lika synligt i verksamheten som trygghet och lärande.
Det går också att se det från ett annat perspektiv, där man kan tänka att omsorg får en hög rankning just på grund av att det kan ses som nära kopplat till tryggheten. Denna korrelation mellan omsorg och trygghet skriver Noddings (2013) om där hon menar att en god omsorg görs synlig i en trygg miljö som grundas i ömsesidiga relationer mellan pedagoger och barn. Dessutom kan detta relateras till begreppet institutionalisering som nämnt ovan då de verksamma på förskolans institution kan tänkas skapa en gemensam förståelse kring omsorg och trygghet och därför konstruerar en verksamhet som sätter både omsorg och trygghet i hög rank (Berger & Luckman, 1979).
30
5.1.3 Vårdnadshavarnas svar till vad som är viktigast i verksamheten
Utifrån frågan “Hur synliga anser du att dessa begrepp är i förskolan?” svarade vårdnadshavarna följande:
I en avläsning av detta material kan man fastställa att de vårdnadshavare som medverkat i studien anser att trygghet och omsorg är viktigast i förskolans verksamhet. Det framkommer även här att trygghetsbegreppet får en ledande ställning ännu en gång. Det är även intressant att se hur lärandet och utvecklingen även här kommer fram som de minst viktiga begreppen utifrån helhetssynen. Det är dock viktigt att nämna att lärande och utveckling ändå får en hög ställning även om de inte är de ledande begreppen.
Jämför vi resultaten vi samlat in från vårdnadshavare med de vi samlat in från pedagogerna kan man åskådliggöra att resultaten är liknande. Detta då pedagogernas svar även framhävde tryggheten som väldigt viktig och att omsorgen kom på andra plats. I vårdnadshavarnas svar kan man se att omsorg kommer näst efter trygghet i vad som anses viktigt i verksamheten och därav kan det tänkas att de ser trygghet och omsorg i korrelation till varandra. Men man kan även urskilja att vårdnadshavare möjligen skiljer på begreppen då omsorg och trygghet inte fått lika hög rank. Att både pedagoger och vårdnadshavare också kan ses skilja på dessa begrepp kan möjligen bero på att definitionen av trygghetsbegreppet är självklar, medan omsorgsbegreppet kan vara svårdefinierbart av
31
anledningen till att det har olika betydelse beroende på kontext (Halldén, 2007). Då omsorg även kan förknippas med att olika handlingar från pedagogernas sida, som exempelvis att byta blöjor eller att mata barnen, kan detta möjligen bidra till att omsorgen får en lägre ställning än trygghet om vårdnadshavare har äldre barn som inte kräver denna typ av omsorg.
Som vi nämnt tidigare är tryggheten ett fundament för lärandet utifrån anknytningsteorin (Broberg, Hagström och Broberg, 2012). Att trygghet ses som den viktigaste komponenten i verksamheten utifrån föräldrar kan därmed förklaras utifrån detta. Om barnen ska kunna lära och utvecklas behövs en trygg miljö för barnen där det finns trygga pedagoger som barnen kan vända sig till när de behöver stöd under dagen. Då vårdnadshavare oftast ses som de primära anknytningspersonerna och ofta har en stark anknytningsrelation till sitt barn, kan svaret vi har fått i vår studie indikera på att de vill att barnen även ska få dessa starka relationer i förskolan för att känna sig trygga (Bowlby, 2010). Tryggheten ses alltså som en prioritet för att barnen sedan ska kunna få de andra delarna av helhetssynen, det vill säga lärande, utveckling och omsorg.
I teorin om social konstruktion är språket en viktig förutsättning för att olika konstruktioner ska ske, då vi genom språket förmedlar vår syn på världen från människa till människa (Berger och Luckmann, 1991). Språket kan inte ses som statiskt utan förändras utifrån tid, kontext och intresse (Burr, 2003). Man skulle kunna se på vårdnadshavare utifrån dess kontext i vår tid idag. Inledningsvis beskrevs hur debatten kring förskolan i media fokuserar på att barngruppernas storlek och personalbristen ökar samt att detta kan ifrågasätta den trygga miljön på förskolan och ifall barns behov blir mötta. Denna problematik skulle kunna påverka vilket intresse vårdnadshavarna har för barnen när de vistas i förskolan. Debatten kring förskolan betonar ett problem, det vill säga att tryggheten hotas i förskolans verksamhet. Utifrån de problem man belyser i media kring förskolans verksamhet skapas därmed en sanning av att tryggheten i förskolans verksamhet anses hotad, vilket kan påverka att vårdnadshavare även får denna syn och därför väljer att prioritera trygghet före något annat begrepp i förskolan. Det sker därmed en social konstruktion av att tryggheten idag är en viktig komponent i förskolans verksamhet som möjligen ska gå före andra
32
komponenter, såsom lärande och utveckling. Med detta i åtanke kan man därmed undra hur resultatet av vår studie hade sett ut ifall lärande eller utveckling hade lyfts upp som hotad i förskolans verksamhet av media. Detta kanske hade lett vårdnadshavare till att välja någon av de andra begreppen snarare än trygghet som den viktigaste komponenten i förskolans verksamhet.
5.1.4 Vårdnadshavarnas svar till vad som är synligast i verksamheten
Utifrån frågan “Hur synliga anser du att dessa begrepp är i förskolan?” svarade
vårdnadshavarna följande:
I en avläsning av detta material kan man fastställa att de vårdnadshavare som deltagit i studien anser att trygghet och lärande är synligast i förskolans verksamhet. Trygghetsbegreppet blir ännu en gång högst rankat utifrån helhetssynen. Det som skiljer detta resultat från vad vårdnadshavarna anser som viktigt är att lärandet kommer på andra plats i vad som anses synligt medan omsorg kommer sist. Detta blir intressant att jämföra mot att vårdnadshavarna anser att omsorg och trygghet är viktigast medan lärande och utveckling ses som minst viktigt.
33
I en jämförelse kring resultaten som vi samlat in från vårdnadshavarna med det vi samlat in från pedagogerna kan vi se att deras syn är liknande på vad som ses som synligt. Detta då båda parterna tycker trygghet och lärande är synligast. Det som skiljer resultaten åt är att pedagogerna ser omsorg som mer synligt i verksamheten än vårdnadshavarna. I resultatet från vårdnadshavarna hamnar omsorg längst ner i mätningen av begreppens synlighet, medan omsorg i pedagogernas resultat hamnar lite efter trygghet och lärande som anses vara mest synligt i verksamheten. Pedagogerna och vårdnadshavarna har därmed olika syn på hur synligt begreppet omsorg är i verksamheten.
Detta kan förknippas till teorin om social konstruktion. Som nämnts ovan, så framgår det att alla individer är en del av en social gemenskap och att i samband med dessa sociala samspel konstrueras en bild av verkligheten (Berger och Luckmann, 1979). Att resultaten är lika mellan pedagoger och vårdnadshavare gällande synligheten kring trygghet och lärande kanske kan förklaras med att vårdnadshavarna ofta är i kontakt med förskolan. Genom att få en inblick i verksamheten kan det leda till att de blir en del av förskolans kollektiv och där vårdnadshavarna-pedagogerna påverkar varandras synsätt. Därutöver så kan det tänkas att de flesta vårdnadshavare är informerade kring läroplanen och hur pedagogerna arbetar för att uppnå dessa mål vilket kan leda till att lärandet blir väldigt påtagligt då läroplanen trycker på det.
Trygghet är ett viktigt begrepp i anknytningsteorin och ger en förklaring till trygghetens vikt för barnens fortsatta utveckling och klarlägger hur trygghet syns hos barn. Då vårdnadshavarna skolar in, lämnar och hämtar barn så blir det väldigt påtagligt ifall deras barn känner sig trygga eller inte på förskolan. Det kan tänkas att det blir synligt att barnen känner trygghet i verksamheten då barnen är glada när de går till förskolan och när de kommer hem och pratar om sin dag på förskolan med glädje. Man kan tänka sig att då vårdnadshavarna ofta är barnens primära anknytningspersoner så har de kunskap ifall barnen är trygga eller inte på förskolan (Broberg, Hagström och Broberg, 2013).
Vi kan se skillnader i resultaten kring att vårdnadshavare ser omsorg som väldigt viktigt i förskolan medan det inte framgår som lika synligt i verksamheten. I jämförelse med
34
pedagogerna som har en likartad syn kring vikten av omsorg och synligheten av omsorg så framgår det av resultaten att vårdnadshavarnas uppfattning i hur viktigt omsorg är och hur synligt det är i verksamheten skiljer sig åt avsevärt då omsorg kommer på andraplats i hur viktigt det är medan det kommer sist i hur synligt det är. Utifrån resultaten kring vad som anses synligt i verksamheten så framgår det att vårdnadshavarna möjligen kan se omsorg och trygghet som separata begrepp i högre utsträckning än pedagogerna medan pedagogerna kan tänkas se begreppen som mer oskiljaktiga. En faktor kan tänkas vara att pedagogerna har mer kunskap kring att omsorg och trygghet ska ses i korrelation till varandra och har liknande syn som Noddings (2013) som menar att omsorg snarare ska ses som ett förhållningssätt och en ömsesidig relation mellan pedagoger-barn vilket även anknytningsteorin lyfter fram. Medan vårdnadshavares synsätt kan baseras på att omsorg är en omvårdnadshandling.
Dessutom arbetar pedagogerna utifrån helhetssynen som innefattar omsorg, utveckling och lärande vilket gör att de är väldigt medvetna om att omsorg ska finnas i verksamheten och därav kanske ser det som mer synligt. Det kan tänkas att vårdnadshavarna inte ser omsorg i samma utsträckning som pedagogerna då begreppet är svårdefinierat och vad som är omsorg för en person kanske inte är det för en annan. Som nämnts ovan, så skrev vi att vårdnadshavarna är en del av förskolans kollektiv. De har en inblick i verksamheten och kan påverka verksamhetens innehåll i viss utsträckning. Berger och Luckmann (1979) tar upp begreppet institutionalisering utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där vi kan se att människor som ingår i en institution och arbetar med varandra skapar en gemensam bild av verkligheten rättat efter deras institution. Detta kan därmed tyda på att vårdnadshavarna inte har en närmre inblick i verksamheten och kan av den anledningen se omsorg som mindre synligt än pedagogerna.
5.1.5 Sammanfattning av enkäter
Denna enkätundersökning lade fram ett resultat som blev väldigt intressant för oss att analysera utifrån vårt syfte med den här studien. Det var intressant att se hur det fanns en skillnad på hur viktiga och synliga begreppen omsorg och trygghet är utifrån de
35
undersökningar vi gjort. Detta då dessa begrepp ofta ses som nära kopplade till varandra, i läroplanen talar man exempelvis om begreppet ‘trygg omsorg’ (Skolverket, 2016).
Att tryggheten har fått en sådan hög ställning i våra resultat är något som inte var så förvånande. Vi antog innan vi gick ut och gjorde dessa enkäter att resultatet av begreppen omsorg och trygghet skulle vara liknande, vilket inte var fallet, då trygghet fick en högre ställning i vad som var synligt i förskolans verksamhet. Trygghet är dock en väldigt viktig komponent i barns lärande utifrån anknytningsteorin, så att detta skulle anses som viktigt förundrade oss inte. Omsorgens ställning i vår enkätundersökning var väldigt intressant, då vi inte förväntat oss detta. Hur kan det vara så att vårdnadshavare och pedagoger ser omsorgen som det näst viktiga begreppet i helhetssynen men att det hamnar längre ner i hur synligt det är i förskolans verksamhet? Efter vår analys av enkätresultatet skulle man möjligen kunna utgå ifrån att detta kan handla om att omsorgen idag är svårdefinierat och att man i förskolans verksamhet idag väljer att tala om trygghet mer, då det problematiseras i debatter kring förskolan. Man skulle även kunna koppla detta till förskolans läroplan och hur den lägger mer fokus på att ‘utveckla förmågor’ och inte lägger lika mycket fokus på att tala kring omsorg och dess innebörd i förskolans verksamhet idag (Skolverket, 2016).
För att komma närmare svaren på studiens frågeställningar valde vi att intervjua två pedagoger för att få svar på vad det kan bero på att omsorgen ses som så viktig, men att den inte är lika synligt i förskolans verksamhet utifrån både pedagoger och vårdnadshavare. Vi valde även att göra dessa intervjuer för att få en klarare bild av hur begreppen trygghet och omsorg tolkas. Tidsbrist gjorde att vi inte hann intervjua vårdnadshavare.
5.2 Analys av svar från intervjuer
Nedan följer en analys av de svar vi fått på de intervjuer vi gjort tillsammans med två pedagoger i förskolans verksamhet. Detta för att få en klarare bild av vårt enkätresultat men även att få en större förståelse kring hur begreppen trygghet och omsorg kan tolkas.
