Resultatdiskussion

Problembakgrunden i vår studie är att det finns en föreställning om att flickor och pojkar framställs på ett specifikt sätt i barnlitteratur på grund av deras kön. Den bristande tillgängligheten på barnlitteratur som utmanar genusnormen är tydlig. Detta skapar problematik då forskning menar att barn redan i förskoleåldern är medvetna om genus och den maktrelation som finns mellan könen (Kåreland & Lindh-Munther 2005). En ökad tillgänglighet av genusmedvetna böcker är betydelsefull då de kan leda till utökad medvetenhet hos barn i förskoleåldern. Vår ambition med studien var att undersöka på vilket sätt genus re/produceras i barnböcker och bidra med kunskap kring området. Kunskapen om hur genus re/produceras skapar möjlighet att ifrågasätta och förändra synen på hur genus förmedlas inom barnlitteratur.

Kåreland & Lindh-Munther (2005) menar att barnböcker inte är könsuppdelade på samma sätt som tidigare men att diskussionen om könsuppdelade barnböcker fortfarande är relevant. Liknande med den tidigare forskningen stödjer vårt resultat Kåreland & Lindh- Munthers (2005) uttalande, men vi vill även påpeka att könsuppdelningen fortfarande delvis är synlig. Vi tror likt Tsao (2008) att även om flick- och pojkböcker har blivit mycket kritiserade finns de fortfarande kvar. Författaren av Lill-Zlatan och morbror

raring försöker att utmana den rådande genusnorm barnböcker generellt sett har. Även

34

dominansen är stark. Boken upprätthåller normen om att homosexuella män gestaltar femininitet och att starka kvinnliga huvudkaraktärer tillskrivs maskulina egenskaper. Nikolajeva (2017) menar att barnlitteratur innehåller övergripande manliga huvudkaraktärer. Vårt resultat indikerar detta då de sex barnböcker vi valt endast innehåller två kvinnliga huvudkaraktärer. De två kvinnliga huvudkaraktärerna har dessutom tillskrivits traditionella manliga egenskaper som aktiva, utåtriktade och starka. De manliga egenskaperna gör att de två kvinnliga huvudkaraktärerna uppfattas som pojkflickor. Att de manliga egenskaperna just är manliga baseras på rådande normer. Att de två kvinnliga huvudkaraktärerna tillskrivits traditionella manliga egenskaper ser vi som något både negativt och positivt. Det negativa är att de feminina egenskaperna ses som något svagt och underordnat när de egentligen bör ses likvärdiga de manliga egenskaperna. Det positiva blir att desto fler kvinnliga karaktärer som tillskrivs egenskaper som aktiva, starka och utåtriktade desto mer förändras idéen kring att det är manliga egenskaper. Dock måste det vara lika accepterat för kvinnor och flickor i barnlitteratur att vara en vacker liten cirkusprinsessa som att vara tuff och stark. Vi tycker att idealet ska vara att inga egenskaper kopplas till manligt eller kvinnligt utan endast vara egenskaper.

Boken när Felix blev stor har en man som huvudkaraktär och när författaren till boken kliver in berättelsen som en karaktär berättar han att han inte kan rita kvinnokläder och det är därför att han inte har haft med så många flickor i sina tidigare böcker. Nikolajevas (2017) diskussion kring den manliga dominansen blir här återkommande och det är intressant hur författaren direkt uttalar sig om den bristande representationen av kvinnliga karaktärer i sin bok samt i sina tidigare böcker.

Simonsson (2004) menar att bilder och text i barnlitteratur kompletterar varandra, de visuella medlen och texten målar tillsammans fram berättelsen. En gemensam nämnare för våra valda barnböcker är att bilderna har givits större utrymme och betydelse än texten. Detta får oss att reflektera kring bildernas mångtydighet och att se texten som ett verktyg som riktar vår uppmärksamhet till det som är betydelsefullt i bilderna. Det större utrymme och betydelse som ges i våra valda barnböcker blir extra tydligt i Lill-Zlatan som är en känslorik bok där de visuella medlen stärker texten. Nikolajeva (2000) anser att text i böcker vanligtvis är neutral och känslofattig till skillnad från de visuella medlen

35

som förmedlar känslor genom karaktärernas gester och ansiktsuttryck. Genom texten får vi veta att Lill-Zlatan känner svartsjuka gentemot Steve men genom de visuella medlen får vi ett förstärkt intryck av hur svartsjuk Lill-Zlatan verkligen är. Vi upplever att bilderna väger tyngre genomgående i boken då alla karaktärer har ett väldigt tydligt minspel och kroppsspråk och texten ges en liten plats.

6.2 Metoddiskussion

Vi har gjort en kvalitativ undersökning som i sin tur är en visuell textanalys. Vi anser att det delvis blev problematiskt att använda en visuell textanalys då analysen blev subjektiv. Studiens resultat hade blivit annorlunda om någon annan hade analyserat samma barnböcker med samma metod. Resultatet som framkommit i vår studie har troligtvis påverkats av vår förförståelse av genus och våra bakgrunder. Våra tolkningar kan vara avgörande i och med våra erfarenheter som kvinnor, eftersom vi blir bemötta och behandlade på ett annat sätt än vad män blir. Som vi nämnt tidigare hade studiens resultat blivit annorlunda om någon annan genomfört studien, men hur stor avvikelse hade resultatet fått om två män hade genomfört studien?

I vår studie har vi undersökt på vilket sätt genus re/produceras inom barnlitteratur för yngre barn. Simonsson (2004) menar att barnböcker skapar mening, vilket gör det viktigt att studera bilderboken i de sociala situationer där den används. Det har vi inte gjort i vår studie då vi inte vet exakt vem som läser barnböckerna eller i vilka sociala situationer böckerna används. Även vårt val att endast analysera sex barnböcker har givit oss en snäv inblick inom barnlitteraturens genre. Därför kan inte några generella slutsatser dras från vårt resultat. Om ett större omfång av barnlitteratur analyserats hade vårt resultat blivit bredare och avspeglat en mer rättvis bild av på vilket sätt genus re/produceras i barnlitteratur.

6.3 Förslag till vidare forskning

Förslag på vidare forskning kan vara att undersöka hur förskollärare samtalar med barnen om innehållet i genusmedvetna barnböcker. Vilka diskussioner uppkommer under och efter en bokläsning? Böcker kan vara ett verktyg för att fånga upp barnens tankar kring ämnet och ett sätt att skapa diskussioner. Ett annat förslag är att studera barnlitteratur ur

36

ett intersektionellt perspektiv, där flera kategorier samspelar som exempelvis etnicitet, kön, klass och ålder.

En följd av vår studie kan bli att förskollärare tänker på ett mer medvetet sätt hur de böcker som köps in till förskolan kan påverka barns uppfattning om genus. Förskollärare kan börja ifrågasätta hur karaktärer framställs inom barnlitteratur och aktivt arbeta för att skapa medvetenhet kring genus i förskolan. Genusordningen är något förskolan kan arbeta mot genom att använda sig av barnlitteratur som ett pedagogiskt verktyg.

37

7. Referenslista

Ariès, Philippe (1962). Centuries of childhood: a social history of family life. New York Björkvall, Anders (2012). Visuell textanalys. I Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och

diskursanalys. 3., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Connell, Raewyn (2008). Maskuliniteter. 2. uppl Göteborg: Daidalos

Connell, Raewyn & Pearse, Rebecca (2015). Om genus. 3., [omarb. och uppdaterade] uppl. Göteborg: Daidalos

Edwards, Agneta (2008). Bilderbokens mångfald och möjligheter. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur

Kåreland, Lena och Lindh-Munther, Agneta (2005). (S)könlitteraturen i förskolan. I Kåreland, Lena (red.) Modig och stark - eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola

och förskola. Stockholm: Natur och kultur

Kåreland, Lena (2009). Barnboken i samhället. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Nikolajeva, Maria (2017). Barnbokens byggklossar. Upplaga 3 Lund: Studentlitteratur Nikolajeva, Maria (2000). Bilderbokens pusselbitar. Lund: Studentlitteratur

Simonsson, Maria (2004). Bilderboken i förskolan: en utgångspunkt för samspel. Diss. Linköping : Univ., 2004

Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

7.1 Analyserade böcker

Bergström, Gunilla (2001). God natt Alfons Åberg. 3. uppl. Stockholm: Rabén & Sjögren Lööf, Jan (2015). När Felix blev stor. 1. uppl. Stockholm: Bonnier Carlsen

38

Lindgren, Astrid (1947). Känner du Pippi Långstrump: bilderbok. Stockholm: Rabén & Sjögren

Nordqvist, Sven (2012). Findus flyttar ut. Bromma: Opal

Rottböll, Grethe (2013). Hästfesten: tio vilda hästar hittar hem. Stockholm: Rabén & Sjögren

7.2 Elektroniska källor

1177 Vårdguiden (2017). Könsidentitet och könsuttryck.

https://www.1177.se/Skane/Tema/Sex-och-relationer/Sexuell-laggning---homo-bi-och- hetero/Konsidentitet-och-konsuttryck/ [hämtad 2018-08-6]

Hermerén, Göran (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed [hämtad 2018-04-19] Nationalencyklopedin (2018). Barnlitteratur. Tillgänglig: Nationalencyklopedin https://www-ne-se.proxy.mau.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/barnlitteratur [hämtad 2018-04-12]

Nationalencyklopedin (2018). Bilderbok. Tillgänglig: Nationalencyklopedin https://www-ne-se.proxy.mau.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bilderbok [Hämtad 2018-04-12]

Skolverket (2018) Redovisning av uppdrag om en översyn av läroplan för förskolan

[Elektronisk resurs]. (2018). Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3930 [2018-05-15] Tsao, Ya-Lun (2008). Gender issues in young childrens literature: Reading

Improvement, 10/2008, Volym 45, Nummer 3. Tillgänglig på internet: https://fu-ctge- 5245.wikispaces.com/file/view/Tsao.pdf [hämtad 2018-04-30]

39

8. Bilaga

Number Title Författare Cirkulation

1 Findus flyttar ut Nordqvist, Sven 542

2 Lycklige Alfons Åberg Bergström, Gunilla 481

3 Lill-Zlatan och morbror raring Lindenbaum, Pija 458

4 Näpp! Sa Alfons Åberg Bergström, Gunilla 442

5 Aja baja, Alfons Åberg! Bergström, Gunilla 435

6 Osynligt med Alfons Bergström, Gunilla 433

7 Hästfesten: tio vilda hästar hittar hem Rottböll, Gerthe 427

8 Skratta lagom! Sa pappa Åberg Bergström, Gunilla 420

9 Mamma Mu simmar Wieslander, Jujju 397

10 Raska på, Alfons Åberg Bergström, Gunilla 386

11 Alfons med styrkesäcken Bergström, Gunilla 377

12 Mera far Mamma Mu Wieslander, Jujju 361

13 Pannkakstårtan Nordqvist, Sven 360

14 Här kommer nya polisbilen Norlin, Arne 360

15 Alfons och Milla Bergström, Gunilla 359

40

17 Kenta och barbisarna Lindenbaum, Pija 346

18 God natt, Alfons Åberg Bergström, Gunilla 346

19 Alfons och soldatpappan Bergström, Gunilla 344

20 Hur långt når Alfons? Bergström, Gunilla 340

21 Hurra, för pappa Åberg! Bergström, Gunilla 338

22 Ska vi va? Lindenbaum, Pija 338

23 Pudlar och pommes Lindenbaum, Pija 334

24 Vem räddar Alfons Åberg? Bergström, Gunilla 331

25 Ivar träffar en Triceratops Bjärbo, Lisa 329

26 Var är bus-Alfons? Bergström, Gunilla 320

27 Gittan gömmer bort sig Lindenbaum, Pija 320

28 Ivar träffar en Diplodocus Bjärbo, Lisa 315

29 Tio vilda hästar till toppen Rottböll, Gerthe 308

30 När Felix blev stor Lööf, Jan 302

31 Ivar träffar en Stegosaurus Bjärbo, Lisa 300

32 Åka buss Wallnäs, Henrik 300

33 Halvans 1-2-3 Norlin, Arne 294

34 Mera monster, Alfons! Bergström, Gunilla 289

41

36 Känner du Pippi långstrump? Lindgren, Astrid 287