En vacker cirkusflicka och starka pojkar - En visuell textanalys av barnböcker ur ett genusperspektiv

BARN–UNGA–SAMHÄLLE

Examensarbete i Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

En vacker liten cirkusflicka och starka

pojkar

En visuell textanalys av barnböcker ur ett genusperspektiv

A beautiful little circus girl and strong boys

A visual text analysis of children's books from a gender

perspective

Miranda Wickström

Emilia Svennar

Förskollärarexamen 210hp Examinator: Erika Lundell

2

Förord

Barnböcker och högläsning är idag en stor del av verksamheten på förskolor i Sverige och det är både lustfyllt och lärorikt för barn och pedagoger. De karaktärer som finns representerade inom barnlitteraturen framställs oftast på ett specifikt sätt beroende på vilket kön karaktären har, vilket vi anser vara problematiskt. Genusmedvetenhet anser vi vara av yttersta vikt för framtida förskollärare. Om vi kan ta reda på hur genus re/produceras inom barnlitteratur kan vi ifrågasätta och förändra hur karaktärerna framställs i förhållande till kön.

Vi har samarbetat under examensarbetets gång med lika fördelning av arbetsuppgifterna. Vi har delat upp läsningen av tidigare forskning och teori mellan oss för att på ett mer djupgående sätt kunna reflektera kring innehållet. I samband med detta har vi skrivit vår studie tillsammans och enskilt, samtidigt som vi fört en kontinuerlig dialog kring upplägg av den löpande texten och dess innehåll. I sin tur medför detta att vi båda redigerat med tillägg i varandras texter och därav försvårar det en definition kring vem av oss som skrivit vad.

Barnböckerna har vi valt att delat upp mellan oss, tre barnböcker var, för att på ett mer djupgående sätt kunna reflektera kring dess innehåll och budskap. Ett skifte av barnböckerna mellan oss kändes dock nödvändigt då nya insikter till vår enskilda analys av barnböckerna då framkom. Nya skildringar och åsikter diskuterades och en sammanställd analys kunde ta form i vår studie. I slutskedet av studien har vi tillsammans läst igenom den löpande texten för att kunna korrigera eventuella fel och förtydliga vårt syfte. Vår studie har varit ett gemensamt arbete och det slutgiltiga resultatet har vi skapat tillsammans. Vi vill även tacka vår handledare Despina Tzimoula för stöd och hjälp under arbetets gång.

3

Abstrakt

Problemområdet i vår studie är föreställningen om att barnlitteratur framställer pojkar och flickor på ett specifikt sätt utifrån deras kön. Detta görs inom barnlitteraturen när författarna framställer flickor respektive pojkar genom specifika attribut, kläder och personligheter som kopplas till de respektive könen. Få barnböcker utmanar denna föreställning och genusnorm. Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt barnlitteratur re/producerar genus. Kunskapen om hur genus re/produceras skapar möjlighet att ifrågasätta och förändra vår syn på hur genus förmedlas inom barnlitteratur. Analysen utgår från Connell och Pearses (2015) genusteori samt Butlers (2007) begrepp performativt genus. Vi har använt oss utav en visuell textanalys och strukturerat analysen tematiskt. Barnböckerna valdes utifrån en lista av de mest utlånade barnböckerna i Malmö kommun 2017 för åldern 3-6 år. Resultatet av studien blev att barnlitteratur re/producerar genus genom karaktärernas uttryck, handlingar, kläder och attribut. Resultatet visar bland annat att de övervägande karaktärerna möter de förväntningar för maskulinitet och femininitet som finns. Den manliga dominansen inom barnlitteratur blir även påträffande i vårt resultat.

Nyckelord: Barnböcker, genus, genusrelationer, performativt genus, maskulinitet, femininitet

5

Innehållsförteckning

3.3 Bilderbokens mångfald och möjligheter ... 16

3.4 Genus och barnlitteratur ... 17

3.5 Sammanfattning ... 18

4. Metod och Material ... 19

4.1 Analysmetod ... 19

4.2 Urval och avgränsning ... 20

4.3 Etiska principer... 20

4.4 Material ... 21

4.4.1 Lill-Zlatan och morbror raring ... 21

4.4.2 Findus flyttar ut ... 21

4.4.3 God natt Alfons Åberg ... 21

4.4.4 Hästfesten: tio vilda hästar hittar hem ... 22

4.4.5 Känner du Pippi Långstrump? ... 22

4.4.6 När Felix blev stor... 22

5. Resultat och analys ... 23

5.1 Maskulinitet och femininitet... 23

5.1.1 Männens plats i köket ... 23

5.1.2 En vacker liten cirkusflicka och starka pojkar ... 24

5.1.3 Propra kläder och säckiga mjukisbyxor ... 26

5.1.4 Pojkens elfenbensflöjt och flickans herrparfym ... 27

5.2 Känslor och relationer ... 29

5.2.1 Jävla skitkorvar med socker i skorna ... 29

5.2.2 Hemmafruar och roliga hushållssysslor ... 30

5.2.3 Kärleksfulla och fientliga handlingar ... 31

6

6. Diskussion och slutsats ... 33

6.1 Resultatdiskussion ... 33 6.2 Metoddiskussion... 35 7. Referenslista ... 37 7.1 Analyserade böcker ... 37 7.2 Elektroniska källor ... 38 8. Bilaga ... 39

7

1. Inledning

Begreppet undervisning har idag blivit mer påtagligt i förskolan vilket blir synligt i Skolverkets förslag om en reviderad Läroplan för förskolan till regeringen där begreppet undervisning och förskollärarens ansvar förtydligats (Skolverket 2018-05-07). De politiska debatter som pågår idag fokuserar kring förskolans skolförberedande syfte där delvis det svenska språket är centralt i barnens utveckling. Redan vid födseln startar barns utveckling av språket och avancerar successivt under hela livet. Högläsning för barn är något som påbörjas i barnens tidiga ålder och fortsätter under förskoletiden, därför bör förskollärare kritiskt fundera över vilka böcker som köps in till förskolorna och som barnen kommer i kontakt med. Barn möter tidigt berättelser i olika former och språket blir följden av berättelser snarare än tvärtom. Läsning ger människor faktakunskap, sociala färdigheter och etiska värderingar. Barnlitteratur gör omvärlden tillgänglig för barn som inte har tillträde till den av olika omständigheter och formar deras uppfattningar och förståelse av världen.

Kåreland & Lindh-Munther (2005) menar att vikten av att belysa genusrelaterade frågor har ökat under de senaste åren och därav har efterfrågan på bilderböcker med ett medvetet genusperspektiv ökat. Edwards (2008) anser att barnlitteratur kan förmedla en spegling av samhället som kan befästa eller ändra på traditionella mönster av kön. Barn blir inte automatiskt mer jämställda när högläsning av genusmedvetna böcker sker men litteraturen kan ge mottagaren andra perspektiv och motbilder istället för att kontinuerligt tillföra en bild av mäns och kvinnors beteende och utseende. I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 2016) framkommer det i förskolans värdegrund och uppdrag att: “Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller” (Lpf 98 2016, s.5). Förskolans roll beträffande genus konstateras men bristande anvisningar om hur pedagogerna ska upprätthålla värdegrundsarbetet försvårar arbetet med exempelvis hur litteraturen ska användas i verksamheten. Pedagogernas val av litteratur kan ha inflytande för barns vidare förståelse samt utveckling om genus.

8

Det finns en föreställning kring att flickor och pojkar framställs på ett specifikt sätt i barnlitteratur på grund av deras kön. Utmanande litteratur med karaktärer som avviker från normen är begränsad och det behövs böcker som går emot genusnormen eftersom barn redan i förskoleåldern är medvetna om genus och den maktrelation som finns mellan könen (Kåreland & Lindh-Munther 2005). Möjligheten för barn att kunna identifiera sig med karaktärerna i barnlitteraturen minskar avseendevärt när huvudkaraktärerna nästan alltid representeras med en manlig karaktär (Nikolajeva 2017). Med ett genusperspektiv i studien vill vi fördjupa vår kunskap kring ämnet för att i vår senare profession kunna arbeta med förskolans värdegrund och uppdrag.

1.1 Syfte

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka på vilket sätt genus produceras och reproduceras i barnlitteratur för yngre barn. Begreppet producera innebär att genus görs på nya sätt och begreppet reproducera innebär att genus befästs.

1.2 Frågeställningar

Syftet uppnås genom att besvara följande frågeställningar:

● Hur förhåller sig karaktärerna till konstruktioner av genus? Det vill säga hur karaktärernas egenskaper och utseende gestaltas utifrån samhällets förväntningar kring deras tillskrivna kön.

● Hur framställs maskulinitet och femininitet i barnböcker? Det vill säga vilka karaktärsdrag som hos flickor, respektive pojkar, dominerar i de utvalda barnböckerna.

9

2. Teoretisk perspektiv

Vi har delat in teorikapitlet i underrubriker där vi behandlar definitionen av genus och socialt förkroppsligande, Butlers (2007) definition av genus och performativt genus, Connells och Pearses (2015) fyra dimensioner av genusrelationer samt egenskapernas dikotomi. Raewyn Connell är professor och Rebecca Pearse är forskningsassistent vid universitet i Sydney. Judith Butler anses vara en av de första teoretiker som lanserat queerteorin och hennes teorier har ursprung i den poststrukturalistiska feminismen. Hennes begrepp performativt genus blir relevant i vår studie då vi analyserar hur karaktärerna i barnböckerna re/producerar genus. Det finns många olika teorier inom genusvetenskapen och det finns splittrade tankar kring hur genus formas. Vi valde Connell och Pearses (2015) genusteori då vi ansåg att deras teori kring att genus är socialt konstruerat passande bäst för vår studie. Vi valde även Butler (2007) på grund av hennes begrepp performativt genus.

2.1 Genus

Connell och Pearses (2015) definition av genus är följande:

“Genus är den struktur av sociala relationer som fokuserar på den reproduktiva arenan, och den uppsättning praktiker som drar in reproduktiva skillnader mellan kroppar i sociala processer” (Connell & Pearse 2015 s. 26).

Definitionen innebär att genus handlar om hur samhället förhåller sig till människans kropp och hur förhållningssättet kan skapa konsekvenser för både människors privatliv och mänsklighetens framtid. Genus är mångdimensionellt och dess sociala praktiker skapar genus tillsammans (Connell & Pearse 2015).

Connell och Pearse (2015) anser att genus är en social konstruktion som inte kan skiljas från det biologiska könet eftersom vi alltid är bundna till våra kroppar. Samhällets normer kretsar kring föreställningen att skillnader mellan det kvinnliga och manliga könet är naturligt. Att vara kvinna eller man är dock inte ett förutbestämt tillstånd utan ett blivande. Det är något som alltid är under aktiv konstruktion. Vårt samhälle bygger på en genusordning vilket kan ses som ett mönster mellan kvinnligt och manligt och de

10

aktiviteter och beteende som kopplas till könen. Från att vi är små barn lär vi oss samhällets normer. Tidigt finns det förväntningar på oss hur vi bör agera och uppträda utifrån det kön som vi blivit tilldelade vid födelsen. Genusordningen är något vi alla förhåller oss till medvetet eller omedvetet. I de flesta genusordningar i världen är män överordnade och kvinnor är underordnade. Graden av ojämlikhet varierar beroende på tid och plats. Genus handlar dock lika mycket om män som om kvinnor vilket blir synligt i den forskning som tillkommit på senare tid om maskulinitet, faderskap och mäns engagemang i jämställdhetskampen (Connell & Pearse 2015). Genus handlar inte bara om män och kvinnor utan även om icke-binära. Begreppet icke-binär beskriver personer som varken identifierar sig som man eller kvinna, ibland med båda könen eller inget kön alls. Begreppet kan ha olika betydelser för olika personer (1177 vårdguiden 2017). Vi har valt att definiera begreppet för att tydliggöra att inte alla människor identifierar sig som man eller kvinna, och för att begreppet icke-binär återkommer i analysen.

2.2 Socialt förkroppsligande

Connell och Pearses teori utgår från att genus är en kulturell produkt av de biologiska könsskillnaderna. De diskuterar det biologiska könet och den socialt förkroppsligande processen och synliggör sambandet mellan dem. De anser att biologisk och social analys inte kan särskiljas från varandra men inte heller reduceras till den andra (Connell & Pearse 2015).

Connell och Pearse (2015) presenterar det biologiska könet och menar att det finns ett flertal kategorier inom könen. Kopplingen mellan kroppar och genus är en process de kallar för socialt förkroppsligande. Alla kroppar i världen är unika men de är också förbundna med varandra genom sociala praktiker och det som människor gör i sina vardagliga liv. Socialt förkroppsligande förklaras som ett mänskligt beteende där våra kroppar samtidigt är objekt för sociala praktiker och även agerar i dem. Kropparna bildar sociala strukturer som i sin tur skapar förutsättningar för nya praktiker som påverkar kroppar, vilket kan ses som ett kretslopp. Det betyder att vi hela tiden är med att återuppbygga och skapa den sociala världen. Genus är ett system av relationer som skapas i denna process och därför kan den inte vara statisk, vårt agerande bidrar till att den sociala världen hela tiden förändras. Socialt förkroppsligande kan handla om en enskild individs beteende, grupper och en eller flera institutioner.

11

2.3 Performativt genus

Även Queerteoretikern Judith Butler (2007) beskriver att genus är en social konstruktion, alltså att det är något vi gör och inte är. Genus är som en process utan någon början eller slut som människan skapar genom upprepade handlingar. Detta benämner Butler som performativitet, vilket innebär att en människas identitet skapas genom handlingar. Handlingarna producerar och reproducerar normer och föreställningar om hur kvinnor och män, flickor och pojkar, förväntas bete sig. Handlingarna är performativa och eftersom de upprepas gång på gång bildas tillslut ett mönster som får en människa att framstå som antingen man eller kvinna. Butler anser även att det biologiska könet ska ses som en social konstruktion då relationerna mellan de biologiska könen bildar en social ordning. Eftersom det finns en tvåkönsnorm i samhället blir genus ofta uppdelat i två kategorier: kvinnligt och manligt. Dessa kategorier ses ofta som en självklarhet och varandras motsatser.

2.4 Genusrelationer

Connells och Pearses (2015) menar att människor producerar sociala strukturer genom beteende över tid. Deras analys förklarar att genusrelationer är de relationer som uppstår i och runt den reproduktiva arenan. För att få en förståelse av genus måste vi förstå hur nära sammanflätade de sociala och kroppsliga processerna är. Det finns många olika människokroppar i världen och varje kropp har varit en del av händelser som påverkat dem, till exempel olyckor och sjukdomar. Dessa händelser är kopplade till vad människor gör i sociala praktiker senare. Genusrelationer skapas av människor i vardagen och de kan då inte existera utan mötet mellan människor. Utifrån sin förmodade könskategori hålls människor ansvariga för sitt handlande i vardagen. Connells och Pearse (2015) diskuterar fyra dimensioner av genus: maktrelationer, produktionsrelationer,

känslomässiga relationer och symboliska relationer.

Maktrelationer baseras på tanken om makt, en dimension av genus, där patriarkatet

fortfarande är existerande runt om i världen. Synen av män som överordnade kvinnor är fortfarande ett accepterat faktum i stora delar av världen beroende av tid och plats. Patriarkatets makt handlar inte endast om enskilda mäns kontroll över kvinnor, utan är också något som sker på statlig nivå där män är överrepresenterade. Ur ett foucaultianskt

12

perspektiv diskuteras hur kritik tillkommit till idéen om att makt skulle vara enhetligt, utan att den i själva verket är utspridd och utövas på otydliga sätt (Connell & Pearse 2015).

Produktionsrelationerna baseras på tanken kring den könsbaserade arbetsfördelningen i

samhället som idag fortfarande är väldigt vanlig. En arbetsuppgift kan uppfattas vara en “kvinnogöra” och en annan kan uppfattas vara “karlgöra” beroende på vilken kontext den placeras i. En arbetsuppgift som tidigare varit en “karlgöra” kan senare utvecklas till en “kvinnogöra”, vilket är ett resultat av samhällets skiftande förutsättningar och utveckling. Produktionsrelationer kopplas även till företag vars produkter riktar sig till ett specifikt kön, till exempel kosmetik för kvinnor och bilar för män. När dessa produkter når marknaden skapar de genuseffekter och används på strukturerade sätt (Connell & Pearse 2015).

De känslomässiga relationerna kännetecknas som känslomässiga laddningar som är sammankopplade i våra undermedvetna föreställningar om andra människor. Känslomässiga laddningar kan både vara negativa och positiva. En viktig känslomässig relation är den mellan förälder och barn och relationen kan vara starkt genusstrukturerad. Den globala synen på kvinnan är att vara huvudansvarig för omsorgen kring barn samt att utföra hushållsuppgifterna. Männen ses som familjeförsörjare och förväntas vara känslomässigt distanserade. Detta mönster är i ett skede att förändras och nya ideal om faderskap utvecklas och sprids i hela världen (Connell & Pearse 2015).

De symboliska relationerna baseras på tanken kring att alla sociala praktiker utgör en tolkning av omvärlden. Genusrelationerna vilar på ett kulturellt system som finns i samhället där forskning och förutsättningar har förändrats under historiens gång. De sociala praktiker som finns skapar även innebörden av genus och begreppen kvinna och man kopplas direkt till det system av tolkningar och förutsättningar som skapats. Språket, både i tal och skrift, är det som analyseras mest inom symboliska genusrelationer men symbolismen finns även inom klädsel, smink och gester (Connell & Pearse 2015).

13

Connells och Pearses (2015) genusteori och de fyra dimensionerna används genomgående i analysen av barnböckerna för att få svar på frågeställningarna och uppnå syftet. Detta får vi genom att koppla dimensionerna till varandra för att synliggöra genusrelationerna. Maktrelationen inom barnlitteraturen kopplar vi till den manliga dominansen som existerar inom barnlitteraturen. Produktionsrelationerna kopplar vi till föremål och produkter som är producerade till ett specifikt kön. De känslomässiga relationerna kopplar vi till hushållet samt relationen mellan förälder och barn där den kan vara starkt genusstrukturerad. De symboliska relationerna kopplas till karaktärernas språk, klädsel och gester som blir synliga i barnlitteraturen. Vi vill undersöka hur genus re/produceras i barnlitteratur med en bakomliggande tanke kring att våra egna tolkningar och erfarenheter kan påverka resultatet av studien.

2.5 Egenskapernas dikotomi

Connell och Pearse (2015) diskuterar principen om egenskapernas dikotomi vilket innebär att de kroppsliga skillnader och sociala skillnader har kopplats samman. Män och kvinnor förvänta ha specifika egenskaper kopplat till deras kön. Generellt antas män vara aggressiva, envisa, tystlåtna, promiskuösa och rationella medan kvinnor antas vara lättpåverkade, känslosamma, omvårdande och pratsamma. Sedan 1890-talet har forskning utförts i empiriska studier där skillnaderna mellan könen mätts utifrån egenskaper. Dessa egenskaper har betecknats som könsskillnader men även genusskillnader. Det vanligaste resultatet i dessa studier där psykologiska skillnader mätts har blivit att ingen skillnad finns mellan könen. Därför anser Connell och Pearse (2015) att fokus inte ska ligga på skillnader mellan könen utan på relationer istället eftersom genus främst handlar om människans och gruppens agerande inom sociala relationer. Genus är inte en beteckning för biologi och inte en fast dikotomi i människors personligheter utan det handlar om hur samhället förhåller sig till människans kropp.

2.6 Sammanfattning

I ovanstående kapitel har vi presenterat Connells och Pearses (2015) genusteori och deras definition av de fyra dimensioner som utgör genusrelationer samt Butlers (2007) tolkning av genus och hennes begrepp performativt genus. Deras teorier och begrepp kommer att utgöra det teoretiska ramverket för vår undersökning. Syftet med studien är att undersöka

14

hur genus re/produceras inom barnlitteratur för yngre barn och ovanstående teorier anser vi vara bäst lämpade för vår studie. Genusteorin kommer att användas för att förstå hur barnlitteratur re/producerar genus. Connell och Pearses (2015) fyra dimensioner kommer tillämpas för att förstå hur genusrelationer uppstår och skapas samt för att undersöka om förväntningar utifrån normer om kvinnor respektive män i barnböcker reproduceras. Butlers (2007) begrepp performativt genus benämns inte i analysen men kommer att genomsyra den. En definition av begreppet i teorin ansåg vi vara nödvändig då vi starkt vill betona att genus är något som görs och för att kunna synliggöra om karaktärerna “gör kön på rätt sätt” eller om de agerar icke-normativt.

15

3. Tidigare forskning

I följande kapitel kommer vi presentera barnlitteratur, dess historia och användningsområden. Vi kommer även presentera tidigare forskning om genus i barnlitteratur. Vi ser en brist på forskning om genus i barnlitteratur i den tidigare forskningen och därför vill vi bidra med vår studie. En stor inspirationskälla till vår studie har varit Maria Nikolajeva som är professor i barnlitteratur och författare till Barnbokens

pusselbitar (2000) samt Barnbokens byggklossar (2017).

3.1 Vad är barnlitteratur?

Nationalencyklopedins definition av barnlitteratur är: ”böcker, dock ej läroböcker, utgivna speciellt för barn och unga, såväl original som bearbetad vuxenlitteratur” (NE 2018).

Enligt Kåreland (2009) är ett sätt att definiera barnlitteratur att låta böcker som förlagen lanserat och marknadsfört som barnböcker få gå under benämningen barnlitteratur. Ett annat sätt att definiera barnlitteratur är att låta konsumenter bidra till definitionen av barnlitteratur. Nikolajeva (2017) menar dock att vi inte kan definiera barnlitteratur genom dess läsare, precis som att vi inte kan definiera kvinnolitteratur eller arbetarlitteratur efter dess läsare. Definitionen av barnlitteratur har skiftat under tid och förändrats i takt med samhällets utveckling. Litteraturens målgrupp kan därmed ses som föränderlig och en del av de böcker som ursprungligen var skrivna till den vuxna publiken är idag betraktade som barnlitteratur. Olika kulturer och språk kan ändra litteraturens målgrupp när den lanseras i ett annat land och omslaget förändras för att anpassas till den nya tänkta konsumenten. Även den hårda gräns som tidigare existerat mellan vuxenlitteratur och barnlitteratur har mjukats upp. Ungdomsböcker kan ta upp svåra ämnen som ligger nära vuxenlitteraturen och barnböcker influeras av empati och en underliggande tanke kring att ett syfte förmedlas. Sedan barnlitteratur började skrivas har de skrivits utifrån dessa villkor: att barn har en annorlunda uppfattning om världen, en annorlunda bedömning av andra människor, en annorlunda självbild samt en annorlunda förståelse av etiska frågeställningar. Även tankar kring vad som definieras som en barnbok kan kopplas till hur länge barn ses som barn och hur begreppet barn tolkas. Kåreland (2009) menar att

16

barndom inte är någon naturlig eller universell kategori och precis som begreppet barn ses barndom som något socialt och historiskt konstruerat och som är föränderlig över tid.

3.2 Barnlitteraturens historia

Nikolajeva (2017) anser att barnlitteratur är ett förhållandevis sent fenomen i jämförelse med hur länge berättelser faktiskt har använts för underhållning och uppfostran. Idén om barndomen som vi ser den idag och barnlitteratur uppkom ungefär samtidigt. Den franske historikern Philippe Ariés (1962) har en välkänd tes om att barndom, så som vi känner till den idag, uppkom under 1600-talet. Han menar att barndomsbegreppet inte fanns under medeltiden utan att barn blev behandlade som vuxna efter småbarnsåren. Nikolajeva (2017) påpekar att när barndomsbegreppet etablerades kunde barnlitteratur som var specifikt riktat mot barn uppstå. Barnlitteraturen har genomgått en snabb utveckling under de senaste hundra åren till skillnad från allmänlitteraturen som har utvecklats under många årtusenden. Barnlitteraturens roll i samhället ser även annorlunda ut jämfört med allmänlitteratur för att den i mycket större utsträckning har använts i undervisande och socialiserande syfte. Frågan om barnlitteratur som ett pedagogiskt redskap eller en litterär uttrycksform väcks. Trots den traditionella pedagogiska synen kring att barnlitteraturen styrs av de vuxnas moraliska, religiösa samt politiska värderingar kan barnlitteratur ses som vilken annan litteratur som helst. Tanken kring att barnlitteratur är didaktisk per definition och att den skiljer sig från annan litteratur är föränderlig. Nikolajeva (2017) poängterar att all litteratur under olika faser har använts i didaktiska och även ideologiska syften. Hon menar även att barnlitteratur inte endast används som ett pedagogiskt verktyg utan att det är en del av barnlitteraturens estetik.

3.3 Bilderbokens mångfald och möjligheter

En genre inom barnlitteraturen är bilderboken, vilket utgör vårt analysmaterial. Nationalencyklopedins definition av bilderboken är: “bilderbok, ursprungligen tysk benämning på en rikt illustrerad bok, från 1800-talet genrebeteckning för böcker för yngre barn där bilderna är viktiga för innehållet” (NE 2018).

Edwards (2008) menar att fokus i bilderboken flyttas från bilderna till texten i takt med att barn når läsåldern. Textens symboliska berättande förstås inte fullt ut av barn innan de

17

samlat på sig många inre bilder och på så sätt kan måla fram berättelsens bild i sin fantasi. När läskoden knäcks flyttas som tidigare nämnt fokus från bilderna till texten och bilderna ses snarare som ett stöd. Detta ses som en snäv syn på hur vi framställer bildernas betydelse i samband med texten. Bilder är inte endast ett steg i läsutvecklingen utan en egen litterär konstform. De har även fler funktioner än att endast vara dekorativa och bilderna bär oftast i olika grad betydelser och delar ett berättande. Nikolajeva (2017) förtydligar detta och anser att läsaren av bilderboken bör kombinera det verbala och det visuella för att uppnå ökad förståelse. Tillsammans med texten målar bilden fram berättelsen och de kompletterar varandra. Ur en bild kan många berättelser ta form och tolkningen skiftar från individ till individ och därav kan flera berättelser komma från samma bild. Simonsson (2004) menar att bilderna i barnlitteraturen är mångtydiga och texten som finns tillsammans med bilderna kan ses som ett verktyg att rikta läsarens uppmärksamhet åt det som är betydelsefullt i bilderna.

3.4 Genus och barnlitteratur

Från mitten av 1800-talet var böcker ofta uppdelade i pojk- och flickböcker. Böcker riktade mot flickor handlade om att ta hand om hemmet och flickornas utseende medan böcker riktade mot pojkar uppmuntrade till att vara äventyrliga, ta initiativ och att prestera. I samma period som den allmänna könsrollsdebatten tog fart under 1960-talet introducerades en feministisk kritik av barnlitteratur. Litteraturen som var könsuppdelad började mer och mer ifrågasättas av förläggare och kritiker vilket ledde till att ungdomsboken som var riktad mot båda könen lanserades och ersatte flick- och pojkböckerna. Idag är barnböcker inte könsuppdelade på samma sätt som innan men att det fortfarande är relevant att undersöka hur föreställningar om genus tar sig uttryckt i barnlitteratur (Kåreland & Lindh-Munther 2005). Tsao (2008) menar att även om flick- och pojkböcker har blivit mycket kritiserade har de inte försvunnit helt. Sett ur ett internationellt perspektiv skildras karaktärer i barnlitteratur fortfarande lika könsstereotypiskt som de har gjort under de senaste decennierna. Nikolajeva (2017) uttrycker att det vid tillfällen lyfts fram att flickor är mindre representerade i barnlitteratur än vad pojkar är vilket många författare har svarat med att ändra kön på sin huvudkaraktär i sin nästa bok. Författarna har kritiserats för detta då det inte är det biologiska könet som är intressant utan hur det socialt konstruerade genuset är representerat. Våra valda

18

barnböcker innehåller både tydliga och mindre tydliga exempel på hur genus produceras och reproduceras i barnlitteratur.

Intresset för kön och genus inom barnlitteraturen uppkom under 1960- och 1970-talet. De studier som genomfördes fokuserade på en beskrivning av karaktärernas könsroller. Det vill säga hur litteraturen skiljer på män och kvinnor, pojkar och flickor inom litteraturen. Störst fokus låg på könsstereotyper vilket innebär att män och kvinnor, pojkar och flickor i böcker agerar som de förväntas göra utifrån gällande normer (Nikolajeva 2017). Idag har könsroller inte lika stort fokus utan det talas istället om genussystem och genusordning. Varje samhälle bygger på en genusordning vilket kan ses som ett mönster mellan kvinnligt och manligt samt de aktiviteter och beteende som kopplas till könen. Det vanligaste är att det manliga är överordnat det kvinnliga och värderas högre. Det går alltså att urskilja en tydlig hierarki mellan könen som kan benämnas som maktordning. När fokus flyttades från könsroller till genusordning uppstod det nya frågor kring genusperspektivet i barnlitteratur. Det handlar inte längre endast om kvinnor och män illustreras med klänning eller byxor eller vilket yrke de har tilldelats. Istället handlar det om att försöka synliggöra hur föreställningar om manligt och kvinnligt möjliggör eller begränsar deras förutsättningar (Kåreland, 2009).

3.5 Sammanfattning

I ovanstående kapitel har vi definierat barnlitteratur och dess historia. Vi har presenterat bilderbokens mångfald och möjligheter samt förhållandet mellan genus och barnlitteratur. Kapitlet har gett oss en uppfattning kring vad tidigare forskare har undersökt och kommit fram till inom vårt problemområde.

19

4. Metod och Material

För att kunna genomföra vår undersökning har vi studerat metodlitteratur med inriktning barnlitteratur och genus. Vi har varit i kontakt med bibliotekarier på Malmö Stadsbibliotek samt sökt efter information på internet för att kunna vidareutveckla studien. Genom högläsning och noggrann granskning av texten och bilderna skapade vi två olika teman som vi strukturerade analysen utifrån.

4.1 Analysmetod

För att uppnå vårt syfte att undersöka på vilket sätt genus re/produceras i barnlitteratur för yngre barn har vi valt att analysera barnböckerna med en kvalitativ textanalys. En kvalitativ analys är bäst lämpad för vår studie då ingenting ska räknas eller mätas. Den huvudsakliga uppgiften för kvalitativ analys är att tolka och förstå det resultat som framkommer (Stukát 2011). Den kvalitativa undersökningen är i sin tur en visuell textanalys. Eftersom vi i studien analyserar text, illustrationer och bilder ansåg vi att det var den mest lämpade metoden. Björkvall (2012) menar att i en visuell textanalys har texten inte en ensam huvudroll utan illustrationer och bilder är också betydelsefulla för tolkningen. När de flesta talar om text menas oftast det skrivna språket. Däremot innehåller många texter bilder och visuella delar som samspelar tillsammans med språket. Om inte alla kategorier inkluderas i analysen finns det en risk att tänkbara budskap faller bort. Illustrationerna, bilderna och texten ska helst analyseras som en helhet och inte var för sig på grund av att de samspelar tillsammans och ska förmedla samma syfte.

Innebörden av texter är alltid föränderliga beroende på författarens och läsarens tolkningsförmåga, egna kulturella- och samhällsperspektiv samt förkunskaper. Vi har under arbetets gång försökt vara så objektiva som möjligt utan att mista fokus på vårt syfte. Att vara helt objektiv går dock inte då vi påverkas av våra egna värderingar och förkunskaper. En text kan innehålla olika antal potentiella betydelser som Björkvall (2012) benämner som betydelsepotentialer. Dessa innebär att läsaren kan uppfatta olika meningar, samt välja bort delar av innehållet för att göra sin egen tolkning. Detta har vi i åtanke då vi i vår analys kommer att ta bort och välja ut delar att analysera som vi finner intressanta och relevanta. I en visuell textanalys behöver vi ha den potentiella betydelsen i åtanke för att inte ge analysdelen ett absolut förklaringsvärde som det egentligen inte

20

har (Björkvall 2012). Ett problem med en visuell textanalys kan vara att det blir för subjektivt då vi läser in för mycket i bilden och tolkar något som författaren inte hade avsikt att förmedla med bilden. Vi ser dock inte det som något stort problem då vi i vår studie måste tolka för att kunna analysera och framställa ett resultat.

4.2 Urval och avgränsning

Vi har valt att analysera några av de mest utlånade barnböckerna i Malmö kommun då vi tror att det är de böckerna som barn mest kommer i kontakt med. Av Malmö Stadsbibliotek vi fick en lista med de 100 mest utlånade böckerna i Malmö kommun år 2017 för åldern 0-12 år. För att avgränsa vårt område bestämde vi oss för att fokusera på barnböcker vars målgrupp var 3-6 år. När vi hade valt ut och skapat en lista med alla böcker riktade till 3-6 år fanns det flera böcker med samma författare (se bilaga 1). För att få ett större omfång av vårt analysmaterial valde vi att endast inkludera en bok per författare. Den senare avgränsningen till de valda barnböckerna grundar sig i att några böcker innehöll lite handling som gjorde det svårt att få fram en analys. För att få en djupare analys valde vi därför bort några av böckerna som fanns på topplistan. Därav blev vår första tanke att analysera de mest utlånade barnböckerna modifierad.

På grund av studiens tidsram och omfång valde vi att analysera sex barnböcker för att kunna göra en djupgående analys av vårt material. En nackdel med att endast undersöka sex barnböcker är att det inte går att dra några generella slutsatser från undersökningen då det finns en mycket större mängd barnböcker som barn kommer i kontakt med. Det är även nämnvärt att påpeka att vi utöver ålderns målgrupp inte vet vilka personer som är låntagare av de böcker vi studerar. Tänkbara låntagare kan innefatta privatpersoner, förskolor och andra verksamheter eftersom vi utgått från Malmö stadsbibliotek.

4.3 Etiska principer

Vi har genomfört en litteraturstudie där inga fysiska personer varit delaktiga. Därmed har de etiska överväganden som berör människor inte varit en aspekt som vi behövt ta ställning till. Däremot vill vi lägga fram de fyra huvudkraven på forskning som Vetenskapsrådet (2002) framställt.

21

Vetenskapsrådets regler och riktlinjer för forskning använder sig utav ett grundläggande individskydd och detta konkretiseras i fyra allmänna huvudkrav på forskningen. Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekrav. Dessa grundläggande skydd bör forskaren ta i beaktande när hen samlar in data till sin forskning (Hermerén 2011). Under vårt arbete har dessa principer inte varit en avgörande faktor för oss då vi använt oss av en visuell textanalys där inga personer berörts av studien. Även om vår studie inte omfattas av de fyra allmänna huvudkraven är vi noga med att referera till de källor vi använt oss av på ett respektfullt och korrekt sätt.

4.4 Material

Nedan kommer en kort presentation av vårt valda analysmaterial. Presentationen är menad som en kort introduktion för att ge läsaren förståelse för samt inblick i vilka böcker som analyseras.

4.4.1 Lill-Zlatan och morbror raring

År 2006 kom Pia Lindenbaums bok Lill-Zlatan och morbror raring ut. Boken handlar om Lill-Zlatan som får bo hos mormor när mamma och pappa är på Mallorca. Lill-Zlatan spenderar dagarna tillsammans med morbror Tommy. De fikar, besöker badhus och gör roliga saker. Men en dag sitter någon i morbrors Tommys kök. Han heter Steve och kommer från Trelleborg. Lill-Zlatan tycker att han kan åka tillbaka till det där Trelleborg. Men Steve vill inte flytta på sig i första taget och Lill-Zlatan är svartsjuk.

4.4.2 Findus flyttar ut

År 2012 kom Sven Nordqvists bok Findus flyttar ut. Boken handlar om Pettson som har tröttnat på att bli väckt klockan fyra på morgonen av att Findus hoppar i sängen. Han säger att om Findus inte slutar hoppa så får de flytta ut sängen. Det tycker Findus är en bra idé. Då kan han hoppa i sängen så mycket han vill. Men hur roligt är det egentligen att bo ensam? Kanske är det lite farligt också med tanke på räven…

4.4.3 God natt Alfons Åberg

År 1972 kom Gunilla Bergströms bok om God natt Alfons Åberg ut. Boken handlar om Alfons Åberg som är busig ibland och snäll ibland. Just denna kvällen är Alfons busig för han vill inte sova och pappa försöker hjälpa sin son med allt som Alfons ber om. Alfons

22

försöker få sin pappas uppmärksamhet genom att genomföra olika bus som pappan måste ta hand om.

4.4.4 Hästfesten: tio vilda hästar hittar hem

År 2013 kom Grethe Rottbölls bok om Hästfesten: tio vilda hästar hittar hem ut. Boken handlar om tio hästar som alla längtar bort till ett bra hem. När hästarna hör ett ”hallå” långt bort från fjärran lämnar de sina hem och beger sig dit. Där finner de hästen Dandy som har skapat sig ett eget hem under ett träd. Tillsammans bjuder de upp till fest och det blir en trevlig tillställning för hästarna.

4.4.5 Känner du Pippi Långstrump?

År 1947 kom Astrid Lindgren bok om Känner du Pippi Långstrump? ut. Boken handlar om Tommy och Annika som gärna vill ha en lekkamrat. En dag när de kikar över planket in till Villa Villekulla, får de se någonting mycket märkvärdigt. En liten flicka, som kommer och bär en stor levande häst! Pippi Långstrump heter hon, och hon är rysligt stark. I hela världen finns det ingen som är så stark som hon. Nu har hon flyttat in i Villa Villekulla med sin häst och sin lilla apa som heter Herr Nilsson. Pippi har heller ingen mamma eller pappa som kan säga åt henne att hon ska gå och lägga sig just när hon har som allra roligast. Hon gör alltid precis som hon vill!

4.4.6 När Felix blev stor

År 2015 kom Jan Lööf ut med boken När Felix blev stor. Boken handlar om Felix som alltid har velat vara liten. Han har varit instängd i de små serierutorna där han levt sitt liv, men nu ber han sin tecknare om att få bli stor. Han spränger ramarna och kliver in i bilderbokens värld där något går fel, och han blir mycket större än alla andra i bilderboken. En flicka som heter Lisa tar med Felix in i Sagolandet och de hamnar i ett datorspel där de utmanas av musikrobotar och en Godzilla. Författaren av boken är även en karaktär som träffar Felix och Lisa under sina uppdrag, där han tecknar kläder till dem då de inte är nöjda med sin klädsel.

23

5. Resultat och analys

Kapitlet är indelat i två underrubriker med en rubrik för varje tema vi skapat. Det första temat är maskulinitet och femininitet och det andra temat är känslor och relationer. En tematisk analys valdes för att kunna strukturera materialet och för att sammanfatta resultatet utifrån det. Vi utgår från Connells och Pearses (2015) genusteori och deras fyra dimensioner av genusrelationer, Nikolajevas (2017) analysverktyg av barnlitteratur, samt kommer Butlers (2007) begrepp performativt genus genomsyra hela analysen.

5.1 Maskulinitet och femininitet

Maskulinitet och femininitet kan ses som en uppsättning förväntningar och föreställningar som är starkt kopplade till män respektive kvinnor. Maskulinitet och femininitet kan tolkas som en produkt av inlärning vilket är socialt konstruerat. Det innebär att kvinnor, män och icke-binära kan uttrycka maskulina eller feminina drag. Maskulinitet och femininitet står i relation till varandra, de begränsar varandra och kan ses som varandras kulturella motsatser (Connell 2008).

5.1.1 Männens plats i köket

Många diskussioner om genus handlar om att det skulle finnas stora psykologiska skillnader mellan män och kvinnor. Trots att det inte finns bevis för detta finns en norm om att kvinnor och män beter sig olika på grund av könen. Till exempel att män generellt sätt är mer aggressiva och att kvinnor är mer omvårdande (Connell 2008). I boken Findus

flyttar ut finns karaktären Pettson som skildras med både maskulina och feminina

egenskaper. Det blir synligt när Pettson blir rasande på Findus och skriker tills hans ansikte blir rött. Samtidigt visar han mycket omsorg och ansvar för Findus och de andra djuren på gården. Han har tendens till både aggression och omvårdnad. Pettson har också ansvar för hemmet och utför de hushållssysslor som vanligtvis kopplas som kvinnans uppgift. Samtidigt utför han aktiviteter som att spika, såga och snickra vilket oftast tillskrivs som manliga aktiviteter. I liknelse med Pettson finns karaktären pappa i boken

God natt Alfons Åberg. Han avslöjar sin könstillhörighet genom handlingar och attribut,

dock agerar han även på ett sätt som inte går i linje med hans tilldelade kön. De feminina och maskulina egenskaperna Alfons pappa besitter anser vi blir synliga när han bär ett rosa, blommigt förkläde samtidigt som han röker pipa i sin fåtölj och klär sig i

24

traditionella herrkläder. I de moderna samhällena finns det tillgänglig statistik som visar att det är kvinnorna som står för den största delen av städning, matlagning och uppfostran (Connell & Pearse 2015). I de två här böckerna utför papporna utför hushållssysslor och står för uppfostran. Pettsons och Alfons pappas situation kräver dock att de utför hushållssysslorna och uppfostra då de har ensam vårdnad av barnen.

I Lill-Zlatan och morbror raring illustreras mormodern som en glad äldre dam med grått hår, rundare kroppsbyggnad och neutrala kläder. I första bilden kommer hon ut från köket med ett leende på läpparna och serverar hennes tre vuxna söner fläskpannkaka. Sönerna porträtteras som affärsmän med identiska vita skjortor, svarta slipsar och väntar på att bli serverade mat. Alla tre söner är fotbollsintresserade vilket blir synligt längre fram i boken när de går iväg på fotbollsmatch iklädda matchkläder. Här representeras maskulinitet då idrott och sport är den ledande definitionen på maskulinitet (Connell & Pearse 2015). Mormodern framställs som en omvårdande kvinna som sköter inköpen och matlagningen. Dessa karaktärer porträtteras som typiskt maskulina och feminina och beter sig som förväntat i förhållande till deras kön.

I början av boken Lill-Zlatan och morbror raring presenteras en fjärde morbror vid namn Tommy som skildras med maskulint och feminint beteende och utseende. Han beter sig annorlunda än sina bröder som alla tre har maskulina attribut och kan därmed sägas reproducera genusordningen. Till exempel går bröderna på fotbollsmatch medan Tommy går på opera, de klär sig som affärsmän samt i fotbollskläder till skillnad från Tommy som klär sig i blommiga, färgglada, mönstrade skjortor och sjalar. Tommy har en uppsättning av egenskaper vilka beskrivs som kvinnliga egenskaper snarare än manliga. Han är emotionell, omtänksam och sårbar vilka Connell och Pearse (2015) benämner som kvinnliga egenskaper. Det blir synligt att Tommy är emotionell när de går på bio där Tommy blir känslosam och gråter när en hund dör i filmen. Han är även mycket omsorgsfull och omtänksam mot Lill-Zlatan och har ansvar i flera dagar när föräldrarna är bortresta.

5.1.2 En vacker liten cirkusflicka och starka pojkar

I början av boken Lill-Zlatan morbror raring verkar det som att Lill-Zlatan är könsneutral eftersom det inte går att tyda i text eller bild om Lill-Zlatan är en tjej eller kille. Nikolajeva

25

(2017) menar att genom att illustrera en litterär figur könsneutral och inte benämna den med ett pronomen ges en möjlighet för fler barn att identifiera sig med karaktären. Det presenteras senare i boken att Lill-Zlatan heter Ella. Eftersom det är ett flicknamn antas det att hon är en flicka även om det inte står någonstans i boken att hon identifierar sig som det eller använder pronomen hon. Lill-Zlatan framställs som en klassisk pojkflicka som är sportig, bestämd och envis. Detta beskriver Connell (2008) som att kvinnor kan förkroppsliga och ta uttryck i maskulinitet men att det inte är lika accepterat att män uttrycker sig feminint. Eftersom kvinnor är underordnade män i den sociala praktiken och män är normen finns det färre motsägelser när kvinnor överskrider gränsen mot det maskulina. När flickor har egenskaper som anses maskulina får de beteckningen pojkflicka vilket är accepterat i samhället. Till skillnad från begreppet pojkflicka existerar inte den omvända termen flickpojke. Gruppen män och pojkar är bärare av maskulinitet och effekten av att uttrycka sig feminint som kille blir socialt avvikande från den maskulina normen (Connell 2008). Människor med en manlig kropp kan gestalta femininitet och människor med kvinnlig kropp gestalta maskulinitet. Det är intressant hur den rådande maskulina normen har gett flickor större möjlighet att överskrida gränsen än vad pojkar har.

I boken Lill-Zlatan och morbror raring är Lill-Zlatans favoritaktivitet fotboll och hon klär sig i fotbollskläder genomgående i boken. Hon vill gärna spela med Tommy men eftersom han inte är bra på det underhåller de sig istället med att gå på opera, badhus och bio. Lill-Zlatan skildras som en pojkflicka vilket synliggörs genom hennes uttryck, attribut samt personlighet som traditionellt sätt är knutna till maskuliniteten. Connell och Pearse (2015) menar att fysisk aktivitet som till exempel fotboll är en kulturell definition av manlighet. Boken Lill-Zlatan och morbror raring går till synes emot normen att fotboll är en sport för män då det är Lill-Zlatans favoritaktivitet. Kåreland och Lindh-Munther (2005) anser att flickor som är huvudpersoner i barnböcker inte framställs på samma sätt som pojkar; aktiva, utåtriktade och starka vilket kan medföra att flickor inte har samma möjlighet som pojkar att ha positiva förebilder de kan identifiera sig med och se upp till. Här ser vi dock ett undantag med böckerna Lill-Zlatan och morbror raring och Känner

du Pippi Långstrump? där huvudkaraktärerna är flickor som blivit tilldelade aktiva och

utåtriktade personligheter. Däremot är Lill-Zlatan och Pippi Långstrump två av få tjejer i våra valda barnböcker. Att våra barnböcker är mansdominerande kan kopplas till Connell

26

och Perases (2015) maktrelation vilket innebär att män är överordnade kvinnor och överrepresenterade inom barnlitteratur.

Under perioden som böckerna om Pippi Långstrump skrevs uppmuntrades pojkar att prestera, vara aktiva och ta initiativ (Kåreland & Lindh-Munther 2005). När boken

Känner du Pippi Långstrump? skrevs år 1947 motsatte sig boken den dåvarande normen

kring att flickors utseende var av vikt och att fokus låg på förberedelse inför att ta hand om hemmet. Detta blir synligt när Pippi utför hushållssysslorna på egen hand men hon gör det på annorlunda sätt. Hon städar, lagar mat, hugger ved och sotar skorstenen. Men istället för att använda en mopp åker hon skridskor med borstar på golvet. Genom detta tar Pippi tar bort det feminina när hon omvandlar arbetsuppgiften till en lek. Det blir även synligt när Pippi, Annika och Tommy är på cirkus och Pippi medverkar i föreställningen och tar för sig på scenen. Hon tar också initiativ till att planera och utföra aktiviteter vilket inte var normen för flickor under den tiden som Pippi Långstrump skrevs (Kåreland & Lindh-Munther 2005). Connell och Pearse (2015) menar att när teorin om könsroller var som störst förväntades pojkar vara tuffa, starka och livliga medan flickor förväntades vara passiva, medgörliga och söta. Större fokus hamnade på flickors utseende samt söta klänningar och smink. Under Pippis, Annikas och Tommys cirkusbesök kommer det in en cirkusflicka på en häst. Hon beskrivs som liten och vacker, illustreras med putande mun, sminkat ansikte och bär en kort vit klänning. Detta går i linje med hur flickor illustrerades och vad den tidens syn på flickor och kvinnor verkligen låg på. Boken faller inom ramen då den rådande normen var aktuell, vilket vårt exempel från boken förtydligar, samtidigt som boken motsätter sig normer upprätthåller den dem även.

5.1.3 Propra kläder och säckiga mjukisbyxor

I boken Känner du Pippi Långstrump? är Pippi klädd i en stor t-shirt, shorts och höga strumpor med strumpebandshållare. Alla de andra kvinnliga karaktärerna bär klänningar medan de manliga karaktärerna bär byxor, shorts, kavaj eller tröja. När boken skrevs var de tillskriva kläderna en norm, till skillnad från idag då det är accepterat att kvinnor bär kavaj och byxor. Även om normer är under ständig förändring är det fortfarande inte accepterat för män att bära klänning. Klänning är fortfarande starkt kopplat till kvinnan medan byxor är producerade för både män och kvinnor. Till skillnad från Pippi bär vännerna Tommy och Annika mycket fina och propra kläder. Inför varje ny aktivitet har

27

Annika på sig en ny klänning och ny rosett i håret till skillnad från Tommy som har på sig samma kläder flera aktiviteter i rad. Här blir det synligt hur den rådande normen kring val av kläder till ett specifikt kön blir framkommande.

I När Felix blev stor finns karaktären Lisa som illustreras med lila tröja, rosa mjukisbyxor och långt, blont hår. När Lisa träffar bokens tecknare klagar hon över sina kläder: “Titta hur jag ser ut! Säckiga mjukisbyxor som är ROSA! Usch, vilken hemsk färg” (Lööf 2015, s. 31). Tecknaren till boken ger då Lisa nya kläder. Hon illustreras nu med kjol, knästrumpor, ballerinaskor och en tröja med en blomma på. Lisa tycker att hon inte ser riktigt klok ut och vill ha tillbaka sina vanliga kläder, fast inte rosa. Det inget ovanligt att vuxna människor tilldelar barn kläder utifrån kön. De flesta stora klädkedjorna delar upp barnavdelningen efter kön och därefter produceras specifika kläder till flickor och pojkar. Detta är en effekt av de produktrelationer som Connell och Pearse (2015) diskuterar där företag producerar produkter riktade till ett specifikt kön. När de kläder som är framtagna för olika kön når marknaden skapar de genuseffekter som används på genusstruktuerade sätt. Detta blir framkommande i Känner du Pippi Långstrump? där alla de manliga karaktärerna blivit tilldelade byxor och tröja och de kvinnliga karaktärerna blivit tilldelade kjol eller klänning.

5.1.4 Pojkens elfenbensflöjt och flickans herrparfym

I Hästfesten: tio vilda hästar hittar hem har alla hästar könsneutrala namn och de flesta har även könsneutralt utseende. Det är först när läsaren studerar texten som könet kan utläsas. Nikolajeva (2017) diskuterar att många av barnlitteraturens karaktärer är genusneutrala och att deras biologiska kön inte är avgörande för handlingsförloppet vilket

Hästfesten: tio vilda hästar hittar hem är ett tydligt exempel på. Om en kvinnlig häst hade

bytts ut mot en manlig häst hade det inte varit betydelsefullt för bokens handlingsförlopp. Hästarna är även antropomorfa djur, vilket innebär att de är förmänskligade genom att de bär kläder och utövar mänskliga aktiviteter. Liknande med Hästfesten: tio vilda hästar hittar hem har Findus flyttar ut en huvudkaraktär som är ett antropomorft djur. Genom att katten Findus bär kläder i form av gröna hängselbyxor och grön mössa, pratar och äter pannkakor, beter han sig inte som en katt utan som en människopojke. Han gillar att busa, leka och vara aktiv. Genom att ha djur i huvudrollen kan författaren kringgå nödvändiga frågor som är avgörande vid förståelsen av litterära figurer som deras kön, ålder och social

28

status (Nikolajeva 2000). Trots att djur kan öppna upp för tolkning benämner ändå författaren, till Findus flyttar ut, Findus med pronomen han. Därmed försöker författaren inte kringgå diskussionen om vilket kön Findus har.

Connell och Pearses (2015) produktrelation blir synlig i Hästfesten: tio vilda hästar hittar

hem när hästen Pistage som är en tjej använder herrparfym. Herrparfym är producerat för

män och den genuseffekt som produkten vanligtvis medför uppstår inte i detta fall. Parfymen används av Pistage på ett icke genusstruktuerande sätt och avviker från den kulturella konstruktionen av kvinnlighet som finns i samhället. Ett annat exempel på hur produkter skapar genuseffekter blir synligt i Zlatan och morbror raring när Lill-Zlatans mormor får ett pärlhalsband i present som hon sedan använder genomgående i boken.

I boken Känner du Pippi Långstrump? har Pippi arrangerat ett sakletande för Tommy och Annika. Hon har gömt ett korallhalsband och en anteckningsbok med en penna som de ska leta upp i trädgården. Annika hittar korallhalsbandet och Tommy hittar anteckningsboken med pennan. Annika och Tommy får föremål som reproducerar produktrelationerna som Connell och Pearse (2015) diskuterar genom att de får föremål som skapats specifikt till ett kön. Det är ingen tillfällighet att Annika får ett föremål kopplat till utseendet och att Tommy får ett föremål som uppmuntrar till kreativt skapande. Senare i boken när Pippi ger Annika och Tommy presenter får Annika en fjärilsbrosch och Tommy får en elfenbensflöjt. Än en gång har Annika fått ett föremål som tillför något till hennes utseende och Tommy har fått ett föremål som uppmuntrar till kreativt skapande.

Connell och Pearse (2015) menar att de symboliska genusrelationerna blir framkommande i tal och skrift men även i klädsel och gester. Detta kan vi även se i bilderna i våra barnböcker, till exempel vad karaktärerna bär för kläder. De flesta manliga karaktärerna bär byxor, skjorta och har kort hår. Den karaktären som avviker från den symboliska genusrelationen är Tommy i Lill-Zlatan och morbror raring då han går emot den kulturella konstruktionen av manlighet. Connell och Pearse (2015) anser att de symboliska uttrycken som finns för genus är föränderliga i samhällets utveckling och kopplas även till ändrad inställning kring jämställdhet. De sociala praktikerna skapar innebörden av genus. Begreppen kvinna och man kopplas direkt till systemet av

29

föreställningar som skapats för det specifika könet. Till exempel hur det enskilda könet ska bete sig, klä sig och vad den ska arbeta med. Boken Lill-Zlatan och morbror raring är normkritiskt genom att gestalta en homosexuell man, dock upprätthåller boken samtidigt föreställningen om att homosexuella män är mer måna om sitt utseende. Karaktären Tommy är frisör vilket tidigare varit ett mansdominerat yrke men som övergått till en kvinnodominerad profession. Han går emot den symbolism som samhället har skapat när vi talar om en man och de uppfattningar vi har kring vad en man bör arbeta med.

5.2 Känslor och relationer

När vi analyserar barnböckerna ur ett genusperspektiv i förhållande till känslor och relationer utgår vi från de förväntningar som följer med ett specifikt kön samt hur människors känslor och relationer till andra är enligt normen. Vi utgår också från hur män respektive kvinnor uttrycker sina känslor och hur relationer struktureras utifrån kön. Connell och Pearse (2015) menar att de relationer som finns inom en familj kan vara starkt genusstrukturerad och den skiftande familjebilden har förändrats genom historien.

5.2.1 Jävla skitkorvar med socker i skorna

Nikolajeva (2017) anser att känslor är något som brukar kopplas till människan. Till skillnad från människor vet vi inte om djur besitter känslor som svartsjuka, skuld och stolthet utan vi kan bara spekulera om det. Författaren till Findus flyttar ut har däremot gett katten Findus känslor som stolthet och rädsla. Genom det presenteras han som mer jämlik med en människa. Att uttrycka känslor kan vara svårt vilket blir tydligt i följande exempel. Findus har flyttat ut till ett eget hus på gården vilket gör att Pettson och Findus känner sig väldigt ensamma. Detta är inget de vågar berätta för varandra vilket kan kopplas till normen om att det är omanligt att prata om känslor, speciellt mellan män. Det blir synligt att Pettson och Findus inte vågar prata om sina känslor när Findus ljuger om att det finns en räv ute på gården vilket gör att han måste flytta in hos Pettson. Findus ljuger hellre än att berätta att han känner sig ensam och saknar Pettson.

Karaktären Tommy i Lill-Zlatan och morbror raring går mot normen om mäns begränsade möjligheter att visa känslor genom att illustrera Tommy gråtandes under ett besök på biografen. Kåreland och Lindh-Munther (2005) talar om normer samt

30

förväntade roller och menar att när män går mot normen uppfyller de inte sin förväntade roll. De förväntas att uttrycka sina känslor mot det sätt som anses lämpligt vilket inte inkluderar att visa sig känslosam offentligt. I boken När Felix blev stor blir Felix rånad av babianer som tar hans kläder, skor, kamera och glasögon. Felix blir rädd och sätter sig ner på marken samtidigt som han håller om sig själv och börjar gråta. De här två böckerna är exempel på män som bryter mot normen och inte uppfyller sina förväntade roller som män när de gråter öppet.

Nikolajeva (2000) anser att böcker kan återge känslor i ord och bilder men att känslor huvudsakligen skildras med visuella medel. Text är vanligtvis saklig, neutral och känslofattig medan bilder förmedlar känslor genom karaktärernas gester, ansiktsuttryck och placering. I Lill-Zlatan och morbror raring kan vi se hur bild och text kompletterar varandra när känslor ska förmedlas. Ett exempel är när Lill-Zlatan blir svartsjuk och känner sig exkluderad när Tommys partner Steve börjar umgås med dem. Lill-Zlatan hittar på bus efter bus för att försöka skrämma iväg Steve. Hon häller socker i hans skor och dränker toalettpappret i handfatet innan Steve ska gå in i badrummet. Bilderna visar tydligt att Lill-Zlatan är arg och texten bekräftar att hon är inte är nöjd med situationen. Exempelvis när Tommy frågar Lill-Zlatan om hon vill följa med till badhuset svarar hon ”Jävla skitkorvar” (Lindenbaum 2006, s. 14)och smäller igenom dörren.Lill-Zlatans ord förtydligar bildens innebörd och tillsammans tydliggör de berättelsen. Alla karaktärer i boken illustreras med tydliga minspel och kroppsspråk för att visa deras känslor. Simonsson (2004) menar att texten och bilderna tillsammans skapar en riktning som läsaren ska följa mot det betydelsefulla i handlingen. Det vill säga Lill-Zlatans början till avundsjuka som i slutet av boken resulterar i en vänskap med Steve.

5.2.2 Hemmafruar och roliga hushållssysslor

I Godnatt Alfons Åberg har vi karaktären Alfons pappa. Han är familjeförsörjaren i hushållet, ansvarar för omsorgen av Alfons och utför de hushållsuppgifter som enligt genusordningen tillhör kvinnan (Connell & Pearse 2015). Han påvisar inte den känslomässiga distanseringen som Connell och Pearse (2015) menar har varit mannens roll i familjen. De rådande faderskapsidealen som varit har ändrats radikalt eftersom samhället hela tiden förändras och nya förväntningar och föreställningar uppstår. Arbetsmarknaden definieras enligt Connell och Pearse (2015) kulturellt som en

31

mansvärld medan hemmet definieras som en kvinnovärld oavsett hur många män som finns där. Därmed är Alfons pappa, i den här boken, aktiv i den kvinnodominerade miljön som utgör hemmet.

En viktig känslomässig relation i hushållet är den mellan förälder och barn vilket kan vara starkt genusstrukturerad. Genom historien har moderns uppgift ansetts vara ansvaring för barnomsorgen och hushållet medan fadern har besuttit rollen som familjeförsörjare och förväntats vara känslomässig distanserad. Detta har varit en traditionell syn men som är på väg att förändras (Connell & Pearse 2015). Det kan vi se i Alfons Åbergs samt Pettsons och Findus familjer som skiljer sig från det traditionella familjemönstret med en familjeförsörjare och hemmafru. I familjerna står pappan ensam för att försörja familjen och sköta hushållsarbetet. I det traditionella familjemönstret som dagens samhälle bygger på finns en föreställning om romantisk kärlek mellan två individer och det har blivit ett ideal för hemmet. Strävan efter romantik och familjebildning har delvis uppkommit genom litteratur och media och skapat ojämlikhet (Connell & Pearse 2015). Idealet om det traditionella hemmet blir inte synligt i Godnatt Alfons Åberg och Findus flyttar ut då familjerna består av en omsorgsgivare och inte två.

5.2.3 Kärleksfulla och fientliga handlingar

I boken Lill-Zlatan och morbror raring har morbror Tommy ett förhållande med Steve. Deras sexuella läggning står inte i klartext utan blir framkommande genom bilderna. Det är genom klädsel, egenskaper och handlingar som vi tolkar att Tommy och Steve är ett par. Vid första anblick antyds boken Lill-Zlatan och morbror raring vara genusmedveten och normkritisk genom att gestalta homosexuella män och en flicka med inte endast tillskrivna kvinnliga egenskaper och attribut. Vid en närmare analys kan dock boken riskera att upprätthålla andra fördomar och normer om homosexuella män och pojkflickor. Till exempel har morbror Tommy har tillskrivits feminina attribut, uttryck och egenskaper som är starkt knutna till fördomar kring homosexuella män. Hade det fortfarande varit tydlig att Tommy och Steve är ett par om författaren hade skildrat två maskulina män istället?

32

Lill-Zlatan förstår att Tommy och Steve har en relation vilket hon inte blir glad över då hon ser Steve som en konkurrent. I bilderna gestaltas hennes missnöje med Steves närvaro genom olika hyss, och hon tävlar med Steve om Tommys uppmärksamhet. Connell och Pearse (2015) diskuterar känslomässiga engagemang som kan vara kärleksfulla och fientliga på samma gång. Detta framkommer när Lill-Zlatan häller socker i Steves skor vilket är en fientlig handling i sig själv, men som möjligtvis kan bli en kärleksfull handling då den kan leda till att Tommy ser Zlatans behov. Relationen mellan Lill-Zlatan och Steve följer det obligatoriska lyckliga slutet som Nikolajeva (2017) diskuterar. Hon menar att ett lyckligt slut alltid förknippas till barnlitteratur och flera forskare ställer krav en bra barnbok ska ha ett lyckligt slut. När Tommy blir sjuk en dag inser Lill-Zlatan att hon och Steve måste umgås själva. De delar inget intresse för varandra, men när Steve frågar Lill-Zlatan om hon vill spela fotboll inser hon att de har något gemensamt. Det som från början var en blygsam relation har utvecklats till något de kan fortsätta att bygga vidare på.

5.3 Sammanfattning

Efter att ha undersökt på vilket sätt genus re/produceras i barnlitteratur för yngre barn har det blivit synligt att barnlitteratur re/producerar genus genom karaktärernas uttryck, handlingar, kläder och attribut. Vi anser att två av barnböckerna, Lill-Zlatan och morbror

raring och Hästfesten: Tio vilda hästar hittar hem, bryter mer mot genusnormen än de

resterande fyra. Författarna till böckerna visar nytänkande och försöker problematisera genusordningen som förekommer inom barnlitteraturen. Däremot är det manliga könet fortfarande dominerande i de två böckerna och underordningen av det kvinnliga könet går i linje med genusordningen. Patriarkatet speglar sig i alla våra valda barnböcker då de är mansdominerade. De flesta karaktärer i våra barnböcker handlar och yttrar sig i linje med sitt tilldelade kön. De uppträder, bär kläder och gör handlingar på ett normativt sätt som skapar skillnader mellan könen. De flesta karaktärerna möter de förväntningarna för maskulinitet och femininitet som finns i samhället som är starkt kopplat till mannen respektive kvinnan. Dock finns det undantag med karaktärer som går emot dessa förväntningar genom att bete sig på ett icke-normativt sätt.

33

6. Diskussion och slutsats

Den här studien gjordes för att undersöka på vilket sätt genus re/produceras i barnlitteratur för yngre barn. Det har gjorts genom att samla in empiri som sedan analyserats utifrån tre frågeställningar: Hur förhåller sig karaktärerna till konstruktioner av genus? Hur framställs maskulinitet och femininitet i bilderböcker? På vilket sätt reproducerar barnlitteratur genusrelationer? Nedan följer en resultatdiskussion där studiens syfte besvaras genom att vi diskuterar och problematiserar resultaten i förhållande till den tidigare forskningen. I metoddiskussion diskuteras tillvägagångssättet som använts i studien. Avslutningsvis presenteras förslag till vidare forskning och diskussion kring de möjliga konsekvenser vårt resultat kan medföra till vår framtida yrkesroll.

6.1 Resultatdiskussion

Problembakgrunden i vår studie är att det finns en föreställning om att flickor och pojkar framställs på ett specifikt sätt i barnlitteratur på grund av deras kön. Den bristande tillgängligheten på barnlitteratur som utmanar genusnormen är tydlig. Detta skapar problematik då forskning menar att barn redan i förskoleåldern är medvetna om genus och den maktrelation som finns mellan könen (Kåreland & Lindh-Munther 2005). En ökad tillgänglighet av genusmedvetna böcker är betydelsefull då de kan leda till utökad medvetenhet hos barn i förskoleåldern. Vår ambition med studien var att undersöka på vilket sätt genus re/produceras i barnböcker och bidra med kunskap kring området. Kunskapen om hur genus re/produceras skapar möjlighet att ifrågasätta och förändra synen på hur genus förmedlas inom barnlitteratur.

Kåreland & Lindh-Munther (2005) menar att barnböcker inte är könsuppdelade på samma sätt som tidigare men att diskussionen om könsuppdelade barnböcker fortfarande är relevant. Liknande med den tidigare forskningen stödjer vårt resultat Kåreland & Lindh-Munthers (2005) uttalande, men vi vill även påpeka att könsuppdelningen fortfarande delvis är synlig. Vi tror likt Tsao (2008) att även om flick- och pojkböcker har blivit mycket kritiserade finns de fortfarande kvar. Författaren av Lill-Zlatan och morbror

raring försöker att utmana den rådande genusnorm barnböcker generellt sett har. Även