Resultatdiskussion

I studiens resultat framkom det från informanterna att upplevda verkligheter skiljer sig åt. Informanternas verklighetsuppfattningar skilde sig åt både i infor- manternas upplevelser och i tankarna kring de upplevda verkligheterna, men även hur informanterna tolkat sin verklighet. Skillnaderna och likheterna presen- terades under de olika temana, för att visa på olika vinklar och faktorer som kan vara avgörande i en individs verklighetsuppfattning. I informanternas olika sätt att återberätta deras erfarenheter och upplevelser, konstaterades att omgivningen kan influera informanternas verklighetsuppfattningar i specifika kontexter. In- formanterna visade på olika exempel av alternativa verklighetsuppfattningar där kontextens betydelse var likartade, men situationerna skilde sig åt mellan infor- manterna.

I resultatet framkom det från informanterna att interaktioner med andra individer sker nästintill konstant. Informanterna talade om en medvetenhet kring andra individers närvaro i trafiken och att de blir influerade av varandra. Å ena sidan är en interaktion med andra individer och förmågan av vara social enligt Asplund (1987a) en grundläggande och viktig elementär form av mänskligt be- teende. Å andra sidan anser Weber (1983) att det viktiga istället kan placeras i förståelsen av en individs mål och bakomliggande orsaker i en interaktion. Ge- nom att skapa en förståelse kring varför en individ agerar på ett visst sätt kan interaktionen även underlättas. Mead (1976) ser den här förståelsen som ett roll- tagande som skapar en medvetenhet om andra individer samt kan bidra till för- delar och framgång för alla i interaktionen. Gemensamt kan interaktioner anses vara en väsentlig del i individens verklighet, men syftet med interaktionerna kan ses på olika sätt. Utifrån informanternas erfarenheter ansågs interaktioner i trafi- ken som oundvikligt och något som främst orsakade en negativ påverkan. In- formanterna ansåg, till skillnad från Asplunds ovanstående resonemang att inter- aktioner med andra inte alltid var det viktigaste i trafiken. Utan det motsatta att informanterna ibland undvek interaktioner. Att inte påverkas av andra är ound-

45

vikligt i trafiken eftersom vi integrerar med andra i trafiken konstant. Att bli på- verkad i trafiken av andra kan bidra till att individen utvecklas och det kan ge en medvetenhet kring hur individer agerar eller ska agera i olika situationer.

Samarbete var viktigt för informanterna och att få hjälp i trafiken ansågs som en självklarhet. När samarbetet inte fungerade skapades en irritation hos informan- terna. Genom att föregripa en annan individs handlingar kan individen förutse och tolka handlingarna (Asplund, 1987a). Att föregripa handlingar återfinns även i Meads (1976) teori kring rolltagande, då vi tolkar den andres handlingar för att förstå och skapa en medvetenhet kring hur den andra individen kommer agera. Webers (1983) perspektiv kring det mänskliga handlandet och dess käns- lor kan ge ytterligare en dimension i förståelsen av i individs handlingar. Utifrån tidigare forskningsresultat visar studier på ett liknande perspektiv med att en grupptillhörighet kan påverka individens handlande, men däremot placerar indi- viden under gruppens ansvar (Rösner & Krämer, 2016). Vår resultatanalys visar på att informanterna inte ser gruppens påverkan som avgörande för deras age- randen under samarbeten. Utan gruppen existerar istället som ett stöd för att samarbeten ska fungera eller något som skapar upprörda känslor. Genom att skapa en gemensam definition av en situation med andra i trafiken, kan indivi- den istället placera sig bakom gemensamma värderingar och förhållningssätt (Trost, 2010). Individens och gruppens värderingar och förhållningssätt placeras då mot varandra, vilket kan leda till oklarheter i samarbeten. En förståelse kring en individs handlingar kan skapas genom att sätta sig in i den andra individens perspektiv, men svårigheter kan uppstå då varje individ har unika motiv bakom dess handlingar. Antingen kan individen handla efter vad som förväntas från andra, exempelvis från gruppen den ingår i, men även underliggande förvänt- ningar från sig själv. Att kunna samarbeta i trafiken kan både vara en positiv upplevelse men även en negativ upplevelse. De positiva upplevelserna blir när informanterna kan hjälpa andra i trafiken och även att få hjälp när de själva be- höver det. Det negativa bidrar till att individer känner irritation och frustration över situationen och det skapar en okunskap där förståelsen för situationen ute- blir.

Kommunikation visade sig vara viktigt för informanterna och uttrycktes på olika sätt. Informanterna använde sig av olika kroppsliga gester eller uttryck med bi- len för att skapa en gemensam förståelse i trafiken. Kommunikation användes även som ett uttryck för missnöje av andras beteende i trafiken. Tidigare forsk- ning av Møller och Haustein (2017) visar på att informanternas vilja att uttrycka sitt missnöje i trafiken är ett vanligt förekommande fenomen. Dock visar forsk- ning att individer oftare upplever att de får bemöta andra individers ilska, än att individen själv uttrycker ilskan mot andra. För att skapa förståelse i en interakt- ion, men även för att utveckla interaktionen med andra, behöver en individ ut- sända och förmedla uttryck utifrån erfarenheter av liknande situationer (Goff-

46

man, 2014). Förståelsen om kommunikationen sker främst för att utveckla inter- aktionen och har inte till skillnad från Asplund, som syfte att utveckla individens inre. Asplund (1987a) menar att kommunikation istället är en viktig del i en in- divids sociala responsivitet, för att utveckla individens inre. Mead (1976) anser även att en individs inre och jaget utvecklas med hjälp av kommunikation. Re- sultatanalysen visar på att informanterna främst använde kommunikationen till att skapa en gemensam förståelse i trafiken. Informanterna uttryckte inte att kommunikationen gav dem mening eller ett utvecklande av jaget, men underlig- gandes kan så tolkas.

Andras påverkan i trafiken och i andra situationer visade sig ha en stor påverkan på informanterna. För vissa var den andres handlingar ett svar på informantens eget agerande och i andra fall det motsatta. Enligt studien utförd av Qu et al., (2016) kan individens känslouttryck påverkas av andra individers beteende i tra- fiken. Individen kan i olika situationer uppleva irritation som svar på andras age- rande. Då en individs handlingar främst förstås genom att se till individens bakomliggande motiv enligt Weber (1983), kan en handling även vara svårtol- kad. Svårigheter för individen ligger dock i att individer skapar sin egen tolk- ning utifrån sina erfarenheter, vilket innebär att individen delvis följer subjektivt skapade förhållningssätt som blir svårtolkade. I informanternas fall ger inte en djupare tolkning kring en annan individs bakomliggande motiv, utan individen bör istället förhålla sig till en enklare tolkning. Med hjälp av en förståelse kring förutsättningarna i den specifika situationen kan situationen dock göras mer be- griplig för individen. För att skapa en förståelse och en tolkning av en situation kan individen ta hjälp av erfarenheter från “me” och anpassa de till “I” (Mead, 1976).

Att vara anonym visades sig vara mindre relevant för flertalet informanter, men betydelsen av att placera sig i en skyddad sfär var viktigare. Enligt studien ut- förd av Rösner och Krämer (2016) kan individen anpassa sitt beteende och agera annorlunda, beroende på den upplevda påverkan av andra individer. En individ kan anpassa sitt beteende och uttrycka sig mer aggressivt eller negativt om indi- viden känner sig mer skyddad och speciellt om den känner en trygghet bakom andras ageranden. Informanterna i studien gav exempel på situationer som bi- drog till reflektion gällande anonymitetens påverkan på deras beteende. De olika situationerna kunde vara sittandes i en bil där anonymiteten kändes mindre rele- vant, och utanför bilen där informanternas anonymitet blev mer relevant ef- tersom de kunde fysiskt gå på andra individer som de mötte. De skyddande situ- ationerna kan liknas med Goffmans (2014) bakre region, vilket en individ kan uppleva sig mer anonym. Å ena sidan kan den bakre regionen ge individen ett större handlingsutrymme vid en interaktion, men å andra sidan kan anonymite- ten fortfarande vara svår att upprätthålla. Mycket av anonymitetens vikt samt betydelse ligger i hur individerna i en interaktion tolkar och definierar en situat-

47

ion (Trost, 2010). Har individerna i en interaktion en liknande tolkning kring i vilken region individen befinner sig i kan en anonymitet upprätthållas, men svå- righeten ligger dock i att tolka och förstå situationer där parterna har svårt att kommunicera.

Informanternas positiva upplevelser i bilen kunde liknas med andra bortomlig- gande situationer såsom träning, där informanterna fick utlopp för känslor och uttryck på samma sätt som i bilen. Asplund (1987a) menar att vara social re- sponsiv mot något och samtidigt är asocial responslös mot omgivningen bidrar till att individen skapar en djupare utveckling av sitt inre. Vidare menar även Asplund (1987b) att individen då befinner sig i ett responsorium där allt om- kringliggande kopplas bort för att inrikta sig på den specifika situationen. Till skillnad från Asplund ansåg informanterna att tillfällen att inte behöva vara social genom att vara ensam gav informanten mer mening. I träningen kunde de koppla av och få ut sin irritation genom att vara för sig själv och inte behöva vara social. Däremot i sportsammanhang och sociala interaktioner var närvaron av andra individer viktig. Att definiera situationen ger individen en erfarenhet från andra liknande situationer, hur interaktionen ska gå till och därmed kan in- dividen lättare anpassa sig till situationen (Trost, 2010). Tidigare forskning visar på att det finns situationer och kontexter där en individs frustration och känslor tydligare och lättare kan uttryckas (Lupton, 2002). Utifrån informanternas tidi- gare definitioner av olika situationer kan de välja tillfällen och anpassa efter de- ras behov av att uttrycka sig. Att använda sig av träning för att få ut irritation och frustration kan vara ett bra komplement för att informanterna ska känna sig mer avslappnade i trafiken i kommande situationer.

Tid till reflektion skapades av informanterna genom att utnyttja de utrymmen och platser som fanns tillgängliga i deras vardag och verklighet. Goffman ser scener som skapta av individen och platser med en specifik tidsrymd och förut- sättningar. Individens skapta scener kan liknas med informanternas upplevda tidsrymder med plats för reflektion. Det är genom scenerna individen skapat det som individen bland annat kan tillgodose sig sin egen tid till reflektion (Lögd- lund & Bergkvist, 2014). Goffman resonemang kring scener kan placeras i mot- sats till Asplund där individens förmåga att vara social är viktigt. De tillfällen som informanter skapade situationer till att vara social genom att kommunicera med andra, kunde ge större mening till individen än att reflektera själv. Å ena sidan kan individen skapa mening genom att förstå en plats och innebörden av platsen, men å andra sidan kan det bidra till ett större meningsskapande genom att vara social.

Informanternas självinsikt bidrog till en anpassning till olika situationer. Eng- ströms studie (2008) visar på att medpassagerare kan ha en stor påverkan på in- dividen, men individens självförtroende och önskan att agera rätt i trafiken också

48

kan påverka. Vid de tillfällen informanterna hade medpassagerare i bilen anpas- sade de sin körning och körde mer försiktigt, men under de tillfällen de var en- samma togs fler risker. En avgörande roll för hur en individ kan agera kan place- ras på de förväntningar och den påverkan publiken har på individen (Goffman, 2014). Dock kan rolltagandet även ha en stor påverkan på en individs självinsikt. Medvetenheten om andra kan bidra till en större förståelse om andra individer, men också att individens eget agerande kan få konsekvenser. I vissa fall är det svårt för individen att förstå varför den agerar på ett visst sätt (Mead, 1976). En anpassning till en situation kan ha bakomliggande orsaker i förträngda motiv enligt Weber (1983) och kan därför vara svåra att förstå. Å ena sidan kan infor- manternas upplevelser påverkas av andras närvaro och kan bidra till en insikt i att agera på ett korrekt sätt, men å andra sidan kan anpassningen ligga i ett dju- pare plan där omedvetna orsaker kan bidra till anpassningen för situationen. Informanter upplevde att platsen i bilen kunde skapa en avkopplande tid bort från vardagen. De platserna tolkas som en alternativ verklighet som skapades när informanterna upplevde att tiden var till deras fördel samt att omkringlig- gande faktorer inte påverkade dem. Goffman beskriver scener som en interakt- ion där individen har en förståelse kring hur interaktionen kommer att gå till och att hitta mening i det (Lögdlund & Bergkvist, 2014). Informanternas uppfatt- ningar kring tiden i bilen kan förstås genom Goffmans teori om scener, där in- formanterna hade eller var medvetna om att de hade en viss tidsrymd till deras fördel. Informanterna kunde då skapa en avkopplande plats för att rikta upp- märksamhet till sig själv och deras egna tankar. Att vara i ett responsorium och koppla bort omvärlden leder till att individen hamnar i ett responsorium där om- givningen inte påverkar individen (Asplund, 1987b). Till skillnad från Goffman ser Asplund individens scener och verkligheter med ett djupare perspektiv. Ett responsorium, kan ses som en alternativ verklighet, vilket ger individen en plats att reflektera och tänka bortom den fysiska upplevda verkligheten. Goffman kan sägas endast se till platsen och scenen som individen befinner sig i för att under- lätta interaktionen.