Bortom bilens sfär : En kvalitativ studie om kontextens betydelse för en alternativ verklighetsuppfattning

Linköpings universitet | Institutionen för beteendevetenskap och lärande Kandidatuppsats, 15 hp | Sociologi - Avdelningen för Pedagogik och Sociologi Höstterminen 2018 | LIU-IBL/SOC-G--18/11—SE

Bortom bilens sfär

– En kvalitativ studie om kontextens betydelse för en alternativ verklighetsuppfattning

Beyond the car's sphere

– A qualitative study of the contextual significance of an alternative perception of reality

Elin Erström Kirsi Larsson

Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se

Bortom bilens sfär

– En kvalitativ studie om kontextens betydelse för en alternativ verklighetsuppfattning

Beyond the car's sphere

– A qualitative study of the contextual significance of an alternative perception of reality

Elin Erström Kirsi Larsson

Sammanfattning

Studiens syfte är att tolka och förstå individens upplevelser och verklighetsuppfatt-ning. Att skapa en förståelse kring kontexten bilen och hur omkringliggande faktorer kan influera till individens verklighetsuppfattning. Studien undersöker hur individen upplever sin verklighet och tankar i bilens kontext. Likaså undersöks hur omgivningen kan influera individens verklighetsuppfattning. Studien är utförd med en kvalitativ me-tod och ett induktivt förhållningssätt. Den teoretiska referensramen grundas på teore-tiska begrepp såsom sociala handlingar, förståelse, rolltagande och definition av situat-ion. Empirin grundar sig i tio stycken semistrukturerade intervjuer och ligger till grund för studiens resultat. Studiens resultat visar på skilda upplevelser och tankar från in-formanterna i deras verklighetsuppfattningar. Resultatet visar även att omgivningen har en påverkan på informanternas verklighetsuppfattning.

Nyckelord: Social handling, verklighetsuppfattning, upplevelser, interaktion, kommunikation, rolltagande, reflektion, definition av situation.

FÖRORD

Vi vill tacka flera personer som på olika sätt stöttat och bidragit under uppsatsarbetet. Först vill vi tacka vår handledare Ulrik Lögdlund för värdefulla kommentarer och givande diskussioner. Vi vill även tacka våra informanter som tagit sig tid till att delta i studien.

Vidare tackar vi våra medstuderande för bra synpunkter, vilket genererat i studiens utveckling.

Avslutningsvis tackar vi varandra för tiden tillsammans, ett bra arbete och berikande diskussioner.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING ... 1

1.1 Bakgrund ... 2

1.2 Syfte och frågeställning ... 2

1.3 Disposition ... 3

2. TEORETISK REFERENSRAM ... 4

2.1 Litteratursökning ... 4

2.2 Tidigare forskning ... 4

2.3 Den socialt handlande människan ... 7

2.3.1 Jaget och meningsskapande ... 8

2.4 Förståelse i ett komplext samhälle ... 8

2.4.1 Att förstå individens handlande ... 9

2.5 Människan i interaktion och samspel ... 9

2.5.1 Att förstå en situation ... 10

2.5.2 Förväntade och förmedlade uttryck ... 11

2.5.3 Kommunikation och språk ... 11

2.6 Sammanfattning ... 12

3. METOD ... 13

3.1 Vetenskapsteoretiska och metodologiska utgångspunkter ... 13

3.1.1 Vetenskapliga grunder ... 13

3.1.2 Epistemologi ... 13

3.1.3 Ontologi... 15

3.1.4 Förförståelse ... 16

3.1.5 Metodologi ... 17

3.2 Datainsamling, tillvägagångssätt, urval ... 19

3.2.1 Datainsamling ... 19

3.2.2 Tillvägagångssätt ... 20

3.2.3 Urval ... 21

3.3 Databearbetning och analysstrategier ... 21

3.3.1 Kvalitativ databearbetning och analysstrategi ... 22

3.4 Studiens trovärdighet och kvalitet ... 23

3.6 Sammanfattning ... 26

3.7 Metoddiskussion ... 27

4. RESULTAT OCH ANALYS ... 33

4.1 Interaktion ... 33 4.2 Samarbete ... 34 4.3 Kommunikation ... 35 4.4 Andras handlande ... 36 4.5 Anonymitet ... 37 4.6 Bortom bilens sfär ... 38

4.7 Tid till reflektion ... 39

4.8 Självinsikt ... 40

4.9 Alternativ verklighet ... 42

4.10 Sammanfattning ... 43

5. DISKUSSION OCH SLUTSATSER ... 44

5.1 Resultatdiskussion ... 44

5.2 Slutsatser ... 48

5.3 Reflektioner ... 49

5.4 Förslag till framtida forskning ... 49

6. REFERENSER ... 51

6.1 Bilaga 1 ... 54

1

1. INLEDNING

Att färdas i ett fordon upplevs som en frihet och möjlighet till att åka dit indivi-den önskar, men också som ett sätt att endast färdas mellan olika destinationer. Under bilfärder kan en känsla av självständighet och möjlighet till att öppet och fritt få uttrycka sig skapas såsom att sjunga, tänka eller reflektera kring framtida eller dåtida händelser (Lupton, 2002). Tillfällen då tid finns tillgänglig är bland annat när vi färdas till och från arbetet och hemmet (Dahlin, 2016). Den till-gängliga tiden till reflektion skapar en plats bortom vardagen och leder till situ-ationer då individen kan koppla bort utomstående intryck och påverkan och end-ast se till sitt inre (Lupton, 2002). Enligt Lupton (2002) upplever individen att öppna vägar med mindre trafik med färre intryck kan påverka dess körning, vil-ket skapar möjligheter för individen att uttrycka sig. Uttrycken kan yttra sig olika genom att köra fort och njuta av körningen eller tillfälle till frihet, tid och reflektion. Aggressiv körning, road rage är ett uppmärksammat fenomen i trafi-ken och ses som ett uttryck av hur individers känslor kan representeras genom frustration och ilska. Den aggressiva körningen kan ge en känsla av autonomi, tillfredsställelse och en möjlighet till självuttryck, men även positiva känslor kan upplevas och uttryckas genom att köra aggressivt. De positiva känslor kan upp-levas av individen som frihet, en plats att koppla av, njutning och en tid till att fokusera på sitt inre (Lupton, 2002).

För att tid till reflektion och frihet ska upplevas av individen, krävs det ett sam-arbete i trafiken och att det gemensamma förhållningssättet följs. Det finns för-väntningar från samhället kring en individs beteende som bör återskapas för att upprätthålla en viss ordning i samhället. Om ordningen inte följs kan det leda till en negativ påverkan på individen i sin verklighetsuppfattning (Holgersson, 2011). Fler individer drar sig mot större orter och städer samtidigt som mindre orter får färre invånare. Olika situationer i trafiken innebär därmed att fler indi-vider interagerar under en begränsad tid med snävare förhållningssätt i gemen-samma körfiler. En prioritering av tid och anspråk av yta blir då ett rådande pro-blem och en komplex situation där många fordon, individer och förhållningssätt ska tas hänsyn till (Berglund, Larek & Franklin, 2016).

2

1.1 Bakgrund

När individen befinner sig i ett fordon i trafiken finns många intryck att ta hänsyn till och anpassa sin körning efter. Vid specifika situationer eller omständigheter krävs ytterligare en nivå av anpassning och uppmärksamhet. Individen behöver se till regler och lagar i trafiken, normer och förhållningssätt och skapa förutsättningar för andra och oss själva så att trafiken flyter på (Qu, Dai, Zhao, Zhang, & Ge, 2016). När trafiken rullar på och individen känner en mindre påverkan av andra kan individen börja se till sig själv och sitt inre. Individen kan varva ner, koppla bort vardagen och stress samt få en möjlighet till reflektion och andra tankar (Lupton, 2002).

Vi har för avsikt att ta reda på hur individen upplever sin verklighet och förstå hur individens verklighetsuppfattning kan påverkas i bilen. Med en sociologisk infallsvinkel vill vi förstå individens upplevelser och söka svar kring det som uttrycks från en individ i en bil. Avslutningsvis även tolka individens upplevda erfarenheter i en bil och hur omkringliggande faktorer kan influera.

Vårt intresse ligger i att tolka och förstå hur individen upplever sin verklighet i kontexten bilen. Studiens syfte och problem inspirerades av våra egna upplevel-ser och erfarenheter i trafiken. Genom våra erfarenheter har vi uppmärksammat olika företeelser i trafiken såsom att bryta mot normer, förväntade beteenden i specifika situationer samt det positiva utbytet av att färdas i ett fordon. I de situ-ationerna har vi uppmärksammat förändringar i andras beteenden samt att vi själva har anpassat oss till situationen. Vi vill söka djupare svar, tolka och förstå ovanstående fenomen genom att se till individens upplevelser och verklighets-uppfattning. Avslutningsvis se till om det finns en påverkan i kontexten bilen och vad den påverkan innebär för individens verklighetsuppfattning.

1.2 Syfte och frågeställning

Studiens syfte är att tolka och förstå individens upplevelser och verklighetsupp-fattning i bilen. Vidare skapa en förståelse kring bilens betydelse och hur om-kringliggande faktorer i trafiken kan influera individens verklighetsuppfatt-ning.

 Hur upplever individen sin verklighet, sina tankar och upplevelser i en bil?

 Hur influerar omgivningen i trafiken individens verklighetsuppfatt-ning?

3

1.3 Disposition

Studien introduceras med ett inledande kapitel. Därefter följer kapitel två med en teoretisk referensram innehållandes tidigare forskning samt teorier och be-grepp. I kapitel tre redogörs studiens kvalitativa metod och metoddiskussion. Sedan följer kapitel fyra med en resultatanalys kopplat till teorier utvalda för studien. Avslutningsvis introduceras en diskussion i kapitel fem som binder samman resultatanalysen med studiens syfte, frågeställningar, tidigare forskning och teorier. Det sista kapitlet framställer även studiens slutsatser, förslag på framtida forskning och reflektioner av forskarna.

Under studiens gång har forskarna till största del arbetat tillsammans, men en viss uppdelning av arbetsuppgifter har skett. Genom ett gemensamt val utfördes alla intervjuer på egen hand samt transkribering och viss del av tematiseringen. Tidigare forskning, teorier och begrepp har även delats upp. Inledning, syfte, frågeställning, bakgrund, metoddiskussion, resultat, analys och avslutande dis-kussion har utförts tillsammans. Till största del har Elin skrivit de vetenskaps-teoretiska och metodologiska utgångspunkterna och Kirsi har lagt fokus på data-bearbetning, analysstrategier, studiens trovärdighet och kvalitetsaspekter. Under hela arbetes gång har vi kontinuerligt haft en dialog kring studiens upplägg, eventuella frågor som uppstått eller hur vi ska gå tillväga har ofta diskuterats och övervägts tillsammans.

4

2. TEORETISK REFERENSRAM

I nedanstående kapitel presenterar vi vårt tillvägagångssätt gällande artikelsök-ning samt en sammanfattartikelsök-ning av artiklarna. Sedan redogörs tidigare forskartikelsök-ning och aktuella teorier och begrepp för studien. Avslutningsvis sker en samman-fattning av kapitlet.

2.1 Litteratursökning

Vi har använt oss av informationskällorna SCOPUS, Sage Journals och Uni-Search. Via SCOPUS använde vi sökorden aggressive driving där vi fick 9266 träffar. Vi avgränsade genom att välja artiklar skrivna närmare i tid mellan åren 2014-2018 och fick istället 891 träffar. Ytterligare sökningar gjordes vid UniSearch med sökorden angry och traffic vilket resulterade i 1142 träffar samt

expressing anger med avgränsning till åren 2014-2018 och fick 1878 träffar. På

Sage Journals, via tidskriften Journal of Sociology sökte vi med orden driving

behavior och det gav 370 träffar. Nedan har vi valt ut och sammanfattat fem

relevanta artiklar för studien.

2.2 Tidigare forskning

Forskning visar på att när individen färdas i ett fordon och befinner sig i trafiken är ilska en vanlig upplevd känsla som uttrycks kan uttryckas verbalt genom språket (t.ex. svordomar åt andra trafikanter), fysiskt genom gestikuleringar med händerna eller med användning av sitt fordon (t.ex. blinka med helljuset) eller slutligen kan en adaptiv inställning tas och de upplevda känslorna ignoreras (Qu et al., 2016). De 38 deltagarna som ingick i studien fick köra fritt under 4–5 minuter i en körsimulator. Deltagarna skulle köra som om det vore ute i vanliga trafiken, följa regler och hantera eventuella trafiksituationer. Därefter svarade de på två olika frågeformulär för att se om egenskaper och personlig-hetsdrag kunde sammankopplas och visa sig i känslouttrycken. Studiens resultat visar att arga förare tenderar att uppvisa ett beteende som leder till ett större risktagande, exempelvis där föraren kör nära andra bilar samt gör stora manövrar med fordonet (Qu et al., 2016).

Lupton (2002) utförde i sin studie 77 stycken djupa intervjuer, där svar söktes kring betydelsen och vad meningen av en aggressiv körning har hos individen samt hur känslor kan höra ihop med ett meningsskapande. Genom intervjuerna söktes även svar kring hur individen ser på sitt fordon, upplever sin körning i relation till andra förare och vad som anses vara en bra eller dålig förare. Road rage är inte en unik definition för trafiken utan finns även i andra sociala kontexter. Sociala kontexter där aggressioner uttrycks i flygplan, i affärer eller i köer. Känslouttrycken är alltså svar på något som finns inom en viss kontext med speciella företeelser och påfrestningar, där individers känslor påverkas negativt. Lupton (2002) visar även i sin studie att nästan alla deltagare någon

5

gång upplevt negativa känslor i trafiken och att de framkallades av andras körbeteende. Antingen svarade de genom att fysiskt använda bilen och kroppen, exempelvis genom att tuta eller skrika åt den andra föraren. I vissa fall höll deltagarna känslorna inom sig eller uttrycker känslorna mer återhållsamt genom att tala ut känslorna lågt för sig själv. Beroende på vilken typ av situation och omkringliggande faktorer, uttrycktes deltagarnas känslor olika med faktorer såsom stress, tidsbrist, själviska beteenden eller gott om tid. Den aggressiva körningen gav också en känsla av autonomi, tillfredsställelse och en möjlighet till självuttryck. Positiva känslor uttrycktes och upplevdes även bland deltagarna vid bilkörning. De positiva känslorna av bilkörningen uttrycktes som frihet, en plats att koppla av, njutning och en tid till att fokusera på sitt inre. De positiva känslorna är ur ett sociologiskt perspektiv delar från en socialisationsprocess, som svar på en inlärning av beteenden och känslouttryck, vilket kan resultera i mening i vår självuppfattning (Lupton, 2002).

Rösner och Krämer (2016) genomförde en kvantitativ studie för att påvisa ano-nymitetens påverkan på en individs åsikter och beteende samt hur vi anpassar oss och använder våra kommunikativa uttryck. Studien genomfördes experimen-tellt där deltagarna fick uttrycka sig genom att kommentera på olika anonyma och icke-anonyma plattformar, såsom en blogg och en Facebook-sida. Deltagar-na i studien valdes ut med ett gemensamt intresse för att tydligare skapa en kon-text med en gemensam social identitet. Studier kring sociala identiteter förklarar att individer påverkas genom andras åsikter och beteenden i en social kontext. Det är vanligtvis ett konformt beteende genom sociala normer och påtryckningar från olika grupper och sociala kontexter som bidrar till att individen kan identi-fiera sig i med aktuella gruppen. Det kan även ligga i en de-individualisering av individen som influerar den till att bortse från ett ansvar. Individen placerar sig bakom den sociala gruppen, identifierar sig med gruppen, dess normer och vär-deringar samt finner trygghet i en anonymitet. Till slut kan individen förlora sin identitet och uppleva en förändring i sin personlighet, speciellt om gruppidenti-teten tar överhand.

Studien av Rösner och Krämer (2016) visar även på att individen kan förlora sin självmedvetenhet, känna sig hämmad och ansvaret placeras över på gruppen. Individen kan då uttrycka sig annorlunda och dess kommunikation kan förändras om den inte ser individen den kommunicerar med ansikte-mot-ansikte. Vissa verbala uttryck som sker på mindre anonyma plattformar där deras namn och personuppgifter finns tillgängliga kan anonymiteten ha en mindre roll. De mek-anismer och det som gör att en individ kommunicerar som den gör kan ses i stu-diens resultat av det utskrivna språket. Där finns uttryck och effekter av de soci-ala gruppnormer samt påverkan av andra deltagare i en interaktion. Individer tenderar att agera och uttrycka sig på liknande sätt om den känner en tillhörighet till gruppen samt om den känner ett stöd från andra. Det kan leda till mer

posi-6

tiva attribut hos individen eller till det motsatta med tendens att uttrycka sig mer aggressivt och negativt (Rösner & Krämer, 2016).

Møller och Haustein (2017) har genomfört en kvantitativ surveyundersökning där de undersökt hur individer uttrycker sin ilska i trafiken, där fyra olika typer av uttryck påvisats. Det första uttrycket är personlig fysisk aggressivitet, alltså att individen går till fysisk attack. Den andra är när individen använder sitt fordon för att uttrycka sin ilska, vilket kan vara genom att använda sig av tutan. Det tredje uttrycket är att individen uttrycker sig verbalt genom att svära eller skrika och det sista uttrycket innebär att individen anpassar sig till situationen eller ignorerar den andra föraren. Data samlades genom ett nätbaserat forum genom företaget EPINION på vägsäkerhetsrådets vägnar. Deltagarna valdes ut via ett lotteri och 2000 individer från ålder 18 till 75 år medverkade i studien genom ett nätbaserat frågeformulär. Ungefär hälften 52,5 % var kvinnor i undersökningen och 62,4 % var gifta eller sambo. Av deltagarna var det cirka hälften som cyklade veckovis eller mer och en fjärdedel som inte cyklade alls. 68 % av deltagarna framförde sitt fordon åtminstone varje vecka medan 19 % aldrig ens körde en bil (Møller & Haustein, 2017)..

Undersökningen gjord av Møller och Haustein (2017) visar att förare blev mer frekventa offer för de olika typerna av ovanstående uttryck, än att de själva upp-visade ilska för sina medtrafikanter. Mer än en femtedel av individerna använde sig av verbal ilska och nästan en av hundra drabbades av att förare visade olika symboler med händerna för sina medtrafikanter. Studien visar även att bilförare hade mer verbala aggressioner än cyklister medan det inte fanns någon signifi-kant skillnad på förare och cyklister i den kategorin där individen anpassar sig till situationen. Kvinnorna i studien hade mindre fysiska uttryck när de framför-de sina fordon och framför-de äldre framför-deltagarna var bättre på att anpassa sig eller ignorera till de olika situationerna (Møller & Haustein, 2017).

Engström (2008) genomförde en kvasi- experimentell studie där undersökningen gick ut på att se hur unga bilförare blir influerade av sina medpassagerare när de kör bil. Studien genomfördes i en Volvo 850 där fordonet var utrustad med olika instrument och funktioner som skulle mäta fart, sträcka etc. Inne i bilen fanns kameror och mikrofoner som var dolda för deltagarna för att kunna spela in del-tagarnas konversation och observera hur de agerar i olika situationer. Efter varje test informerades deltagarna att de hade blivit observerade och därmed kunde deltagarna välja om de ville delta i studien eller inte och om forskarna fick an-vända sig av den insamlade data. Urvalet för studien var unga män då män ofta har passagerare med sig i bilen och att män har en större risk till att vara med om bilolyckor, till skillnad från kvinnor. Ålder för männen var 20-22 år och samt-liga deltagare kände varandra väl då de hade genomfört militärtjänst tillsammans under 10-12 månader. Experimentet genomfördes i grupp, där fyra deltagare

del-7

tog i varje testgrupp varav en deltagare körde fordonet och de andra var medpas-sagerare, sammanlagt var det 60 deltagare. Förarna körde bilen i en planerad färdväg och deltagarna fick köra sträckan under två omgångar. Hälften av förar-na fick framföra fordonet själva och den andra hälften fick framföra fordonet med passagerare (Engström, 2008).

Enligt Engström (2008) blir ungdomar generellt starkt influerade) av sina kam-rater för att passa in i gruppen och även att bete sig som de andra i gruppen är en viktig aspekt för att kunna känna grupptillhörigheten. Studien visar att deltagar-na som framförde bilen körde fortare när de befann sig själva i bilen än när de hade passagerare i bilen. Resultatet visar även att framföra sitt fordon säkert var viktigare än att uppfylla medpassagerares uppmuntran till att köra vårdslöst i trafiken. Studien visar även att medpassagerare försökte övertala föraren att köra på ett annat sätt än den gjorde vanligtvis och att passagerarna uppmuntrade föra-ren att utföra olika farliga handlingar medan de framförde fordonet. I de flesta fallen arbetade förarna mot sina medpassagerare till en vårdslös körning och det tolkades av forskarna som en del av förarnas självförtroende och hur de ville framföra sitt fordon i trafiken (Engström, 2008)

2.3 Den socialt handlande människan

Enligt Asplund (1987a) är människan socialt responsiv och som väcks till liv genom andras existens. Den sociala responsiviteten är svar och reaktioner på andras närvaro och är egenskaper, som enligt Asplund redan finns hos männi-skan och behöver inte läras in. En grundläggande och viktig elementär form av mänskligt beteende. Dock måste individen genomgå en socialisationsprocess som lär den att hantera våra sociala responser samt förmå motsatsen asocial

re-sponslöshet. Den asociala responslösheten anser dock Asplund inte vara lika

elementär som den sociala responsiviteten då den kräver inlärning. De här två används i ett socialt sampel för att interagera med andra människor i samhället, både medvetet och omedvetet. Asplund (1987a) placerar in språk och kommuni-kation som en viktig del i den sociala responsiviteten och menar att de kompo-nenterna är beroende av varandra och kan definieras som olika responser och gensvar. Ett samspel pågår ständigt mellan den sociala responsiviteten och aso-ciala responslösheten som växelvis arbetar med varandra, där individen antingen är mer eller mindre responsiv mot omvärlden. Det här växelspelet innebär att individen alltid arbetar för och emot något, vilket innebär att individen är social och samtidigt asocial mot något. Den asocialt responslösa nivån av handlande är det som får individen att delvis passa in i samhället och formas efter förväntade beteenden och konventionen. Den sociala människan strävar efter att upprätt-hålla en social responsiv del mer än att endast fokusera på sig själv och sitt inre. Den sociala responsiviteten kan alltså placeras utanför individen och är något som individen tillägnar sig genom sättet att vara social. I och med det går de yttre och sociala omständigheterna före individen, vad individen tillägnar sig i

8

interaktionen med andra samt vad som bidrar till en utveckling av individens inre (Asplund, 1987a).

2.3.1 Jaget och meningsskapande

Jaget skapas och utvecklas enligt Mead (1976) genom olika sociala erfarenhets-

och aktivitetsprocesser. Utvecklingen av jaget sker genom en individs relationer och erfarenheter och är inte något medfött. Förutsättningar för ett utvecklande av jaget är de gester och den kommunikation individen använder sig av i de sociala processerna. Individen skiljer sig från djuren med att ha en självmedvetenhet som innebär att individen kan leva sig in i och förstå andra individer, vilket exempelvis skapar en medveten förståelse kring andras känslor.Under hela livet formas jaget genom erfarenheter och känslor som individen bemöter. För att individen ska utvecklas och förstå jaget måste individen även kunna se sig själva genom andras ögon. Mead (1976) delar in jaget i de två olika betydelserna “I” och “me” där “I“ möjliggör en förmåga för jaget att respondera på de aktiviteter som finns runt omkring i samhället. “Me” är de normer, värde-ringar och upplevelser som individen har tillägnat sig genom olika erfarenheter för att orientera sig i samhället. Därefter påverkas individen och tillgodogör sig av de nya erfarenheterna och tillför de i “me”. Jaget förändras hela tiden och “I” och “me” är i ständig förändring genom exempelvis nya lagar, uppmaningar och intryck (Mead 1976).

Weber (1983) framhäver att individen är mer än bara en rationell skapelse, som skapar mening i vårt samhälle på ett djupare plan. Individen agerar med känslor, motiv och med en subjektiv mening i ett kulturellt skapat samhälle som ständigt är under förändring. Dock bör vår mänskliga faktor finnas i åtanke som ibland gör misstag och agerar mer emotionellt än logiskt. Vissa motiv ligger stundtals dolda för individen och kan vara de verkliga anledningarna och bakomliggande orsakerna till handlingen. De dolda motiven anser Weber (1983) vara för-trängda, men bör anses vara en viktig del i meningen bakom handlingarna.

2.4 Förståelse i ett komplext samhälle

Weber (Gottzén, 2014) är en av de första centrala personerna inom interpretativ-ismen med en metodologi att se och förstå världen på ett nytt sätt i kritik mot positivismens metodologi som till stor del söker ”riktig” och ”sann” kunskap. Weber (1983) redogör för ett sätt att förstå samhället där en förståelse behövs för att inse att det inte kommer finnas ett svar eller en slutgiltig sanning, utan samhället är under ständig utveckling. Samhället är ett komplext fenomen som förstås genom att tolka det utifrån dess kulturella lagar och socialt handlande. För att få klarhet i hur en förståelse kring sociala handlingar och det meningsin-nehåll som de skapar hos individen, bör det ses djupare än till det uppenbart ob-serverbara. En tolkning och förståelse av varför en individ handlar i en viss situ-ation med utgångspunkt i den varianten av situsitu-ation och med hjälp av våra

erfa-9

renheter och grundvärderingar. Det mänskliga handlandet kan förstås på oänd-ligt många sätt då varje handlande är ett svar på en enskilt mänsklig och subjek-tiv produkt, där mål och medel i handlingen kan ge förståelse i meningen (We-ber, 1983).

2.4.1 Att förstå individens handlande

Det finns olika sätt att försöka förstå och finna förklaringar till handlingars upp-komst och mening. Weber (1983) redogör för de ”bevis” som eftersträvas i för-ståelsen. Bevis för att förstå handlingar kan finnas direkt i det vi kan observera eller tidigare har lärt oss på ett systematiskt sätt, genom en rationell förståelse, vilket leder oss till en tydlig och logisk mening. Ett annat sätt att finna bevis är att förstå med inlevelse med våra känslor. Inlevelsen ger en djupare förklarande förståelse av våra handlingar genom bakomliggande motiv till handlingen. Handlingarnas motiv och varför en individ handlar och en förklaring till ett me-ningsskapande.

I vissa samspel föregriper individen den andres handlingar, alltså förstår vad som kan eller kommer att ske händelsen i förväg och fullbordar, därefter agerar genom att placera sig i den andres situation och utför det förväntade beteendet. Det innebär att individen kan agera, men kan också vara en svarsbenägenhet på andra individers beteende (Asplund, 1987b). För att kunna förstå eller sätta sig in i hur en annan individ kommer reagera i en interaktion, behöver individen ta en annan individs perspektiv. Mead använder sig av begreppet Rolltagande, där individen blir självmedveten och även medveten om andra i sin omgivning. För att utvecklas är medvetenheten väldigt viktig och speciellt för att kunna föränd-ras i det organiserade samhället eller i den sociala gruppen (Mead, 1976). Mead menar (Boman, 2014) att när individer interagerar med varandra sker det genom ett reflekterande perspektiv så att individen kan anpassa sig till situationen. Indi-viden tänker hur den ska utföra handlingar med hänsyn till hur den tror att andra kommer att agera i situationen. Syftet med rolltagandet är att öka framgång och fördel till sig själv, men också för att ge den andra individen utrymme att förstå vad som menas så att en interaktion kan fortgå eller avslutas.

2.5 Människan i interaktion och samspel

Enligt Mead (Boman, 2014) kan den generaliserade andre kan förklaras genom det organiserade samhället eller den sociala gruppen som individen kollektivt lever i. Den generaliserande andre blir individens medvetande och inom med-vetandet finns normer och uppfattningar som disponeras i vår omvärld. I de olika sociala kontexter individen befinner sig och interagerar i, finns den genera-liserade andre och påminner individen om uppföranden och blir till en sorts be-vakning inom vårt medvetande. Mead (1976) förklarar att den generaliserade andre är den sociala processen som påverkar individen beteende när individen

10

utför en social handling och att samhället har kontroll över våra beteenden, alltså ett kollektivt medvetande i samhället.

Responsorium är enligt Asplund (1987b) när den sociala responsiviteten endast

råder och individen befinner sig i ett stadium där den asociala responslösheten placeras bortom individen. När individerna är djupt inne i en interaktion skapas ett responsorium och individerna responderar inte på vad som sker utanför den sfären. Den djupa interaktionen leder då till att individerna till största del är so-cialt responsiva med andra individer i ett responsorium. Ett responsorium kan även vara en social enmans interaktion med icke-levande ting, såsom med en bil (Asplund, 1987a). Växelspelet sker ofta omedvetet, vilket innebär att individen kopplar bort allt runt omkring för att fokusera på vad den aktuella händelsen in-nebär. Svårigheter ligger i att se var den sociala responsiviteten och asociala re-sponslösheten möts samt fördelas. Gränsen runt ett responsorium är socialt skapad för att inte avbryta vissa typer av responsorium och ett fenomen som in-divider anpassar sig efter (Asplund, 1987b).

2.5.1 Att förstå en situation

Goffmans dramaturgiska teori (2014) har en utgångspunkt i hur individer intar olika roller beroende på i vilken kontext individen befinner sig i samhället. Han använder sig av teatervärldens scenuppträdande där individers beteende kan för-stås ur olika scener. Begreppen bakre region och främre region kan definieras som olika platser i samhället där individen interagerar med varandra. I den bakre regionen kan individen vara sig själv och där tillåts inte vem som helst. Där har individerna tillit till varandra, exempelvis mellan familjemedlemmar och nära vänner. Den bakre regionen finns inte bara hemma utan kan existera på andra platser och kan liknas med en loge i ett teatersammanhang där individen i av-skildhet förbereder sig för en framställning i den främre regionen. Den främre regionen är den offentliga sfären där normer och värderingar upprätthålls. Oftast reflekterar individen inte över normerna, utan det är när normerna bryts eller när en oordning skapas som normerna tydliggörs (Goffman, 2014). Vardagens olika scener kan beskrivas som platser eller interaktioner där förväntningar och egen-skaper såsom tid, rum eller händelser är delvis förbestämda. Genom att förstå en scen kan individen förutse vad som kan ske, vilka individen kan bemöta och hur lång tid scenen brukar ta. Det innebär att individen kan se var och när en inter-aktion och scen börjar samt slutar (Lögdlund & Bergkvist, 2014).

Begreppet definitionen av situationen som även kallas för Thomas teorem, grun-dades av William I. Thomas och Florian Znaniecki och begreppet har en stor betydelse inom den symboliska interaktionismen (Trost, 2010). Begreppet defi-nitionen av situationen används av Goffman i sin dramaturgiska teori och inne-bär att individen söker upplysningar från andra individer eller från den sociala grupp som individen ingår i, genom deras gester och direktiv. Det sker för att

11

förutspå hur individen eller gruppen kommer att agera eller hur en situation kommer utspela sig. Individen har även förväntningar från sig själv hur den ska agera i en viss situation för att se till att interaktionen ska gå rätt till (Lögdlund & Bergkvist, 2014). Trost (2010) nämner att om individen definierar situationen som existerande blir situationen också verklig för individen och de påföljder som ingår. Individen försöker hela tiden förutsäga situationer för att anpassa sig till situationen så att interaktionen ska gå till på ett smidigt sätt, alltså om indivi-den exempelvis uppfattar en expedit som glad kan indiviindivi-den förutsäga att expe-diten kommer att säga god dag tillbaka när vi säger god dag.

Goffman (2014) benämner individer som aktör eller publik och mellan aktörerna och publiken finns en tyst uppgörelse innehållandes förväntningar. Publiken växlar från att vara en observatör och medaktör genom att agera på ett visst sätt mot aktörerna. Genom att publiken applåderar blir de under en kort stund me-daktörer. Interaktionen mellan aktörerna och publiken blir en ömsesidig förbin-delse som upprätthåller ett agerande, genom att visa hänsyn eller uppträda på ett skyddande sätt mot aktörerna. För att hjälpa aktörerna att agera eller att få till ett bra framträdande blir publiken aktörernas medhjälpare genom föreställningen. Även när aktörerna begår misstag kan publiken antingen blunda eller agera på ett sätt som hjälper aktörerna att fortsätta med sitt framträdande. Eftersom publi-ken har fått tillträde till framträdandet har de en skyldighet till att visa ett pas-sande engagemang och tygla sitt eget framträdande på ett sätt som inte stör framträdandet (Goffman, 2014).

2.5.2 Förväntade och förmedlade uttryck

När individer interagerar med varandra (Goffman, 2014) söker de information som ska leda till en tydligare förståelse och uppfattning om varandra. Den förståelsen skapas med information som uttrycks från deltagarna samt genom tidigare iakttagelser och tolkningar. Att få information av den andra individen bidrar till att kunna definiera situationen och därigenom kommer individen kunna förstå vad som förväntas av den. Enligt Goffman (2014) förmedlas uttryck genom att utsända och förmedla uttryck. Att utsända uttryck är något individen kontrollerar och uttrycks verbalt genom kommunikation, där individen väljer vad den vill utsända. Att förmedla uttryck sker omedvetet och är svårare att kontrollera eftersom det är kopplat till individens kroppsspråk, såsom att rodna (Lögdlund & Bergkvist, 2014). Inom vissa specifika situationer finns för-väntade handlingar och uttryck som förmedlas mellan individer. Det kan sägas vara kontextbunden kommunikation med förväntade uttryck (Goffman, 2014).

2.5.3 Kommunikation och språk

Asplund (1987a) placerar in språket och kommunikation som en viktig del i den sociala responsiviteten och menar att de elementen är beroende av varandra. Det som kommuniceras mellan individer genom språket är olika responser och

gen-12

svar. Kommunikation kan även förstås genom individens sociala handlingar som enligt Mead (1976) sker genom att sända ut stimuli som inbjuder en motpart till en handling. Därefter avgör motparten hur individen ska agera och planerar där-efter en respons. Kommunikation är något som individer är beroende av för att kunna utveckla sociala processer och genom språket blir samspelet mellan indi-vider mer avancerat. När indiindi-vider interagerar med varandra kommunicerar de genom symboler och gester. Symbolerna och gesterna kan uttryckas verbalt, med handsignaler och kroppsspråk såsom ansiktsuttryck. Av ansiktsuttrycken kan individen utföra en tolkning kring motpartens känslor. Genom gester för-medlas stimuli som kan tolkas, men det är genom vårt talade språk som leder till en djupare förståelse kring vad individer försöker få förmedlat (Mead, 1976). Ett exempel av kommunikation och meningsskapande mellan individen och ting påvisar Asplund (1987a) genom ett exempel med en pappersdrake. En individ skapar en pappersdrake, tar med sig den till ett blåsigt fält och låter den flyga. Den styrs genom ett snöre som kopplar dem samman och låter dig känna hur draken vänder sig i vinden, ni responderar på varandra på ett icke-verbalt sätt. Lusten blir utåtriktad och det skapas en elementär form av socialt liv och ett slag av kommunikation. Att köra bil är ytterligare ett exempel av en elementär form av socialt liv där en relation till ting skapas och känslor kan uppstå. Bilen svarar på de responser individen ger och det bildas en elementär kommunikation. Det är alltså genom kommunikation och responser som leder till att individen skapar mening.

2.6 Sammanfattning

Sammanfattningsvis visar studiens teoretiska referensram på olika perspektiv kring hur och varför individers beteende, känslor och verklighetsuppfattning kan förstås och tolkas olika beroende situation. Både positiva och negativa känslor kan uttryckas genom verbala uttryck, fysiskt genom att använda gester med sina händer eller genom att signalera med ett fordon. Vidare visar olika teorier och begrepp på att olika definitioner, förklaringar och synsätt kring hur en individ agerar, kan ske utifrån individens egna reflektioner eller på grund av samhällets påverkan. Vissa teorier förklarar socialt handlande genom interaktion och sam-spel i samhället, hur kommunikation mellan individer och ting kan förstås eller visas genom uttryck i språk och gester. Medan andra teorier visar på betydelsen av ett meningsskapande hos individen samt en förståelse kring rolltagande och intrycksstyrning. Avslutningsvis framhävs teorier med fokus på olika tolkningar och definitioner av situationer, för att underlätta en interaktion för individen.

13

3. METOD

I det här kapitlet introduceras studiens uppbyggnad, metodologi, vetenskapliga grunder och forskningsetiska aspekter samt kvalitetsaspekter. Sedan presenteras tillvägagångssättet som visar på studiens urval, datainsamling och dataana-lys. Avslutningsvis presenteras en metoddiskussion samt en kritisk reflektion.

3.1 Vetenskapsteoretiska och metodologiska utgångspunkter

3.1.1 Vetenskapliga grunder

Vetenskap kan grunda sig i olika utgångspunkter med metoder som skiljer sig åt. Ett gemensamt syfte är dock att vetenskapen vill samla in kunskap genom olika metoder för att förstå och veta mer om världen. Det finns många vetenskapliga teorier och perspektiv som kan ligga till grund för forskningen samt olika metoder av att samla empiri, vilket kan leda till skilda svar. Inom naturveten-skapen är positivismen en inriktning, där fokus ligger på att verifiera kunskap samt bekräfta och bevisa påståenden (Thomassen, 2007). Hermeneutiken söker till skillnad från positivismen svar genom att tolka samt studera fenomen, där forskaren har en större frihet i sina val och tolkningar. Den hermeneutiska forskningen bidrar till en djup och unik förståelse, men kan leda till svårigheter om forskningen ska återskapas eller upprepas (Gustavsson, 2004). Tolknings-perspektivet interpretativism ser kunskap i det som kan tolkas och förstås i individers subjektiva uppfattningar. Liknande förståelse finns inom

social-konstruktionismen som ser kunskap genom det sociala i samhället och genom

det som individen socialt skapar och konstruerar. Individen söker en viss social ordning i sin verklighet och det genereras av att vara ett kulturellt och socialt objekt (Bryman, 2011).

Vår studie har en interpretativistisk utgångspunkt med ett socialkonstruktionist-iskt antagande, då syftet med studien är att tolka och förstå hur individen upple-ver och tänker i en kontext. Vi har arbetat med ett hermeneutiskt perspektiv vil-ket gett oss en möjlighet att söka efter djupa svar kring individens subjektiva erfarenheter, upplevelser och uttryck. Vidare har vi även tolkat med ett fenome-nologiskt perspektiv kring individens upplevelser och verklighetsuppfattning för att skapa en djupare förståelse.

3.1.2 Epistemologi

Inom samhällsvetenskapen finns olika traditioner av metoder i hur forsknings-frågor kan besvaras och tolkas. Ansatser kan tas med ett kvalitativt eller en kvantitativ metod och beror till stor del på vilken vetenskapssyn som ligger till grund, vad eller vilka frågor eller problem som ska undersökas. Genom vissa kvantitativa metoder och ansatser kan en mer exakt och säker vetenskap med logiska svar ligga till grund för kunskap. Ett sökande efter kunskap med en mer

14

kvalitativ och subjektiv syn ser istället till individens inre upplevelser, mening och ett försök att tolka och förstå för att få ett djupare perspektiv (Gustavsson, 2004).

Enligt Thomassen (2007) är human- och samhällsvetenskapen är en vetenskap-lig grund som rotar sig i kunskapsidealet empirism. Empirismen har som ut-gångspunkt att söka kunskap och svar i det observerbara samt söka svar genom hypoteser och experiment. De som individer observerar bryts ner till data och fakta som sedan kan ge svar på antaganden eller hypoteser. Positivismen är ett utvecklat vetenskapsideal från empirismen och ses som en vetenskap där verk-ligheten kan beräknas och mätas och allt utöver det, såsom det andliga och sub-jektiva räknas bort. Vetenskaplig kunskap kan leda till lösningar och svar till hur samhället bäst kan utvecklas på ett rationellt sätt. Den vetenskapliga kunskapen ska kunna verifieras och observeras och därefter hitta svar i det mest logiska. Kritik har dock riktats mot positivismen som vetenskapstradition för att inte vara hållbar. Att bortse från det subjektiva och söka efter en ”ren” kunskap är svårt då teorier och hypoteser ständigt prövas och utvecklas och genererar i ny kun-skap (Thomassen, 2007).

Två stora uppdelningar inom vetenskapsteori kan delas upp mellan humanismen och positivismen där deras epistemologiska inriktning kring verkligheten, kun-skap och hur samhället kan studeras skiljer sig åt (Thurén, 2007). Positivismen har en tradition och grund i human- och samhällsvetenskapen (Thomassen, 2007) där en strävan efter absolut kunskap varit ledande och att kunskap uppnås genom våra sinnen och vår logik. Därmed bör det bortses från våra upplevelser och subjektiva uppfattningar som gör det svårare att skapa generella slutstatser och mätbara fakta (Thurén, 2007). Human- och samhällsvetenskapen och positivismen har länge varit ett ideal inom forskningen och den rådande forsk-ningsmetoden, men med den humanistiska ansatsens fortskridande har nya per-spektiv utvecklats. Inom positivismen ligger syftet i att förklara till skillnad från den humanistiska kunskapstraditionen som har sitt huvudsyfte i att förstå männi-skan och samhället. Att förstå männimänni-skan och tolka motiven bakom dess hand-lingar och förstå om en kontext bidrar till att ett djupare perspektiv skapas kring människans inre. Det bör se till hur individen själv upplever, hur uttryck kan skildras samt hur uttrycken tolkas. En metod som dyker ner i individers upple-velser och liv för att skapa förståelse i ett subjektivt djup (Thomassen, 2007). Interpretativism är enligt Bryman (2011) ett tolkningsperspektiv inom den hu-manistiska kunskapstraditionen som ger studier om människan och samhället en bredare syn i förståelse och tolkning. En syn som söker fånga det subjektiva i människans verklighet, där hermeneutiken och fenomenologin är en del av tolk-ningsperspektivet. Hermeneutiken har sitt ursprung enligt Thomassen (2007) i

15

människors olika meningsutbyten och samtal. Den lägger även grunden till vad det innebär att förstå till skillnad från att bara förklara. Där den symboliska in-teraktionismen ser till symboler i interaktionen kompletteras observationen med ett hermeneutiskt synsätt där även tolkning av språket kan göras (Thomassen, 2007).

Fenomenologin går ett steg djupare in i människans verklighet och söker svar

och kunskap i individens egna upplevelser och hur den skapar mening. Där ska forskaren ta distans till sina egna uppfattningar och se till den andra personens tolkningar och förklaringar av sina inre upplevelser och fenomen. Det blir alltså en tolkning av andras tolkningar av deras uppfattning av verkligheten och att hur de handlar och skapar mening (Bryman, 2011). Inom fenomenologin ligger in-dividens perspektiv i fokus samt hur den faktiskt upplever och förnimmer verk-ligheten. Vad en individ verkligen förnimmer är allt i dess omgivning, allt från färger och former, föremål och en stämning i ett rum till det vi inte ens kan se med blotta ögat. Allt omkring oss har olika underliggande eller tydliga förvänt-ningar som vi utifrån tidigare erfarenheter leder till ett meningssammanhang (Thomassen, 2007).

Enligt Kvale (2007) finns olika sätt att tolka individens upplevelser för att uppnå kunskap och skapa en förståelse kring vad kunskap är. Att tydligt positionera sig som forskare i en teoretisk och epistemologisk grund, kan kunskap som produ-ceras lättare förstås. Att söka kvalitativ kunskap genom samtal och intervjuer, vilket kan ses som en kunskapsproducerande aktivitet, kan framhäva individens verklighet och upplevelser (Kvale, 2007). Kvalitativ forskning och kunskap får ett större värde och kvalitet genom att stärka kunskapen som konstrueras samt utföra och anpassa intervjumetoden väl. Kunskap samlas inte endast in genom intervjuer utan kunskap kan anses produceras och konstrueras i en interpersonell relation mellan forskaren och intervjupersonen (Brinkmann & Kvale, 2009). I vår studie ligger syftet i att tolka och förstå individens upplevelser och hur in-dividen upplever sin verklighet i bilen. Genom att inta en interpretativistisk ut-gångspunkt med antaganden om att individer skapar sin verklighet med mening bakom sina handlingar och i interaktionen med andra, kan vi med ett hermeneu-tiskt och fenomenologiskt perspektiv tolka och förstå deras upplevelser. Att söka kunskap från ett subjektivt perspektiv genom individen och hur den konstruerar, upplever och tar till sig verkligheten genom upplevelser och erfarenheter.

3.1.3 Ontologi

Det finns enligt Bryman (2011) två olika ontologiska ståndpunkter att utgå ifrån och de är konstruktionism och objektivism. Ovannämnda ståndpunkter grundar sig i vad som finns och hur vi uppfattar vår verklighet. Objektivismen ser en ob-jektiv verklighet som placeras bortom individen och som individen inte har

nå-16

gon verkan på. Saker som händer i individens omgivning sker alltså utan påver-kan som sociala aktörer, såsom vår kultur där en viss ordning finns som följs. Ordningen är något som ligger bortom individens påverkan och individen befin-ner sig under dess kontroll (Bryman, 2011). Att ta bort allt som kretsar kring individers interaktioner och meningsskapande, det subjektiva som konstruktion-ismen lägger stor vikt vid och skapar en objektiv individ. Ett komplext synsätt som är svårt att studera då forskaren själv inte är helt objektiv i sin forskning och inte kan ställa sig bortom forskningen samt att forskaren själv är en del av samhället och kulturen (Thomassen, 2007).

Verkligheten skapas enligt konstruktionismen av det som individen konstruerar med sina handlingar. Konstruktionismens sätt att se på omgivningen, verklighet-en och vad som finns, ligger i jämförelse med objektivismverklighet-en i det motsatta. In-dividen skapar och ändrar ständigt sin värld samtidigt som den befinner sig i den (Bryman, 2011). Enligt Justesen och Mik-Meyer (2011) skapar individen till-sammans med andra en verklighet baserat på ett socialkonstruktionistiskt anta-gande att individer är sociala varelser. Det individen skapar i samhället som so-ciala varelser kan definieras det som individen tar för givet och anser självklart i sin verklighet. Individens verklighet är ständigt under förändring och genom våra konstruktioner och förgivettagna verklighetsuppfattningar kan individen reflektera kring dess uppkomst med en större förståelse (Justesen & Mik-Meyer, 2011). Med antaganden att verkligheten är socialt konstruerad innebär att svar även behöver sökas i en konstruerad och unik kunskap. Samtal och intervjuer kan ses som en mänsklig verklighet där kunskapen skapas socialt och finns i in-dividens upplevelser och erfarenheter. En intervju är en kvalitativ metod som innebär att varje intervju är en unik produkt och kunskapen som skapas i och genom intervjun blir unik. Svårigheter ligger dock utifrån ett socialkonstruktion-istiskt perspektiv att inte leda individens samtal kring upplevelser för att finna bevis att upplevelserna är socialt skapade. Genom att skapa en styrka och ett för-svar kring individens upplevelser med ett bra konstruktivt arbetssätt samt rekon-struera kunskapen korrekt, genereras en valid kvalitativ kunskap (Brinkmann & Kvale, 2009).

Vår studie lägger stor vikt vid att se individens verklighet under en ständig för-ändring. Utifrån individens upplevelser, vill vi söka kunskap och förståelse kring hur verkligheten konstrueras samt hur omgivningen kan influera individens verklighetsuppfattning.

3.1.4 Förförståelse

Thurén (2007) menar att genom sinnena uppfattar individen sin omvärld, tolkar och förstår med vad individen lärt sig genom en förförståelse om omgivningen. Förförståelsen används omedvetet med individens sinnen och hjälper till att för-stå omgivning så den lättare kan tillägnas. Utan förförför-ståelsen är det svårt och näst intill omöjligt att verkligen förstå vad som upplevs. Alla individer har

so-17

cialiserats in i den kultur den lever i för att skapa gemensamma uppfattningar kring hur saker och ting ska tolkas. Det gäller allt ifrån hur individen ser på forskning till vad samhället bör vara och hur individen ska leva i det (Thurén, 2007).

Inom fenomenologin bör det inte ses till förförståelsen för att förstå fenomen, utan endast se till fenomenen i sig utan yttre påverkan (Thomassen, 2007). En

intuitiv förståelseakt som innebär att individen ska placera bort förförståelse och

allt den vet, för att se meningen i den upplevda världen. Hermeneutiken ser till motsats till fenomenologin förförståelse som en grundläggande förutsättning och möjlighet för forskaren att få ett djup i sin forskning, men förförståelsen leder även till att forskningen blir svår att återskapa. Då en forskares förförståelse, er-farenheter och perspektiv är subjektiva och ensam i sitt slag gör det forskningen unik i dess tolkningar, men den huvudsakliga förståelsen kan gå att återskapa i andra studier (Gustavsson, 2004).

En forskarens tolkningar påverkas av dess förförståelse i studierna den utför, men den kan samtidigt bidra till ett djupare perspektiv inom det aktuella ämnet. Den förståelse som vill nås i hermeneutisk forskningen kan med hjälp av förför-ståelsen generera djup kunskap som dock blir unik och svår att återskapa. Ett ställningstagande och perspektiv som bör finnas i åtanke när forskning och stu-dier bedrivs (Gustavsson, 2004). Ett samspel mellan allt en individ varit med om och vad som tillägnats som förförståelse, leder till en hermeneutisk spiral och hjälper i skapandet av ny kunskap och förståelse (Thurén, 2007).

Vi har en medvetenhet i vår förförståelse och studiens inriktning vilket innebär att vi som forskare bör hålla ett så kritiskt och tydligt förhållningssätt som möj-ligt. Då vi både har ett hermeneutiskt och fenomenologiskt perspektiv leder det till en krock i perspektiven kring förförståelse. Problematiken ligger i att vi som forskare är en del av fenomenet, vilket gör det svårt att placera oss utanför fe-nomenet vi studerar. Vi har valt att till största del ha en hermeneutisk ansats och vi ser vår förförståelse som en viktig del i forskningen. Med det förhållningssät-tet ska vårt arbete främjas med båda forskarnas perspektiv och en medvetenhet kring förförståelsen bör finnas i åtanke.

3.1.5 Metodologi

Thomassen (2007) menar att en induktiv metod har som grund i att utgå från det som kan upplevas och observeras. Där drar slutsatser och mönster hittas i den insamlade data från observationer eller intervjuer, för att därefter återkopplas till en teorigenerering eller tidigare teorier. Med ett öppet och brett perspektiv med utrymme för tolkning och djupare förståelse blir den kvalitativa forskningsme-toden ett sätt att söka efter en social verklighet och individers subjektiva upp-fattningar. Eftersom den induktiva metoden utgår från erfarenheter som

katego-18

riseras för att skapa en bättre helhetssyn kan det leda till svårigheter i resultaten. Alla svar kan leda mot samma håll och inriktning och därav kan en slutsats dras, men den blir dock aldrig universell och slutgiltig. Resultaten kan alltid motbevi-sas om ny avvikande empiri framtas och det är ingen säker kunskap utan bygger på sunt förnuft (Thomassen, 2007).

Enligt Thomassen (2007) är en motsatt metod till den induktiva är den deduktiva där forskaren utgår från det omvända och grundar studierna i en eller flera teo-rier och hypoteser som ska prövas. Oftast är inte syftet att testa om de fortfa-rande är sanna och bestående utan har en utgångspunkt med förutsättningen att de är falska och se om det leder fram till samma slutsaster som det tidigare gjort. En slutledning dras av det logiska och om de hypoteser som antagits är falska kan premisserna logiskt antas vara sanna (Thomassen, 2007).

Bryman (2011) benämner ovan nämnda metoder som två av de vanligaste att utgå ifrån inom forskning, dock kan forskningen ske med mer eller mindre in-fluenser av båda. Forskning med en induktiv metod har genom förförståelsen och en medvetenhet i bakgrunden av studiens ämne, ofta teorier och kunskap som kan påverka, men som forskaren bör bortse ifrån i början av forskningen. Induktiva studier avslutas eller sammanstrålas oftast med teorier och begrepp för att jämföra, kategorisera eller skapa en bättre förståelse i meningen med studien och vad den resulterade i. Sammankopplingen kan ses som argument till den egna studiens slutsats och svar på en problemformulering. Alltså en studie har inte alltid en renodlat induktiv metod, utan det finns influenser och stöd av teo-rier (Bryman, 2011).

Vår studie har en utgångspunkt i en induktiv arbetsmetod, där fokus kommer ligga på förståelsen i hur de personer som intervjuats upplever och ser på olika situationer i trafiken. För att på bästa sätt få fram alla medverkandes personliga upplevelser krävs det en grund som inte är alltför förankrad i teorier och be-grepp. Vi har under studiens gång arbetat med en första tankegång kring ett pro-blem och därefter sökt empiri. Med inledande influenser av teorier gav det oss en utgångspunkt, men vilka utvecklades, ändrades och ledde till nya tankegångar och frågor. Dock kommer forskaren ha en förförståelse och kunskap kring teo-rier, vilket gör det svårt att utföra en helt induktiv studie. Då vår studie grundar sig i hermeneutiken och fenomenologin, finns ett motsatt förhållningssätt angå-ende forskarens förförståelse. Där hermeneutiken lägger stor vikt vid förförståel-sen vill istället fenomenologin bortse från forskarens förförståelse. Alltså det kommer finnas teorier och begrepp i forskarnas bakgrund samt att det är omöj-ligt att vara helt objektiv som forskare inför en ny studie, då vi har en medveten-het kring studiens syfte. Tanken med det induktiva arbetssättet är att utvinna så mycket subjektiv kunskap som möjligt för att sedan sammanställa och styrka resultaten med olika teorier och begrepp.

19

3.2 Datainsamling, tillvägagångssätt, urval

3.2.1 Datainsamling

Bryman (2011) nämner att i samhällsvetenskapliga studier finns det många olika former av datainsamlingsmetoder, där olika observationsmetoder finns som al-ternativ. Deltagande observation är den mest omtalade av alla och det är främst inom den kvalitativa forskningen som den utövas. En deltagande observation innebär att forskaren under en längre tid observerar en social miljö där individer interagerar för att skapa sig en uppfattning om hur individer uppträder. Genom en deltagande observation blir deltagarna medvetna att de blir observerade och det kan innebära att de ändrar sitt beteende eftersom de vet att de blir studerade (Bryman, 2011).

En kvalitativ intervju bör leda till fylliga och omfattade svar med många ord vil-ket forskaren Geertz kallar för “thick descriptions”(Bryman, 2011). Enligt Kvale och Brinkmann (2009) innebär en semistrukturerad intervju med en

intervju-guide att forskaren har ett tema och en tråd att följa, områden som ska belysas,

samtidigt som den som blir intervjuad har relativt stor frihet och utrymme att hålla sig inom området. En flexibilitet i intervjun men samtidigt en ordning inom ett tema som ska besvaras. Utan att leda frågorna allt för mycket bör teman och eventuella frågor utformas så ett bra utrymme finns för rika svar. Intervjua-ren behöver inte ställa frågorna i den ordning som intervjuguiden är formad utan kan hoppa mellan frågorna (Kvale & Brinkmann, 2009).

Justesen och Mik-Meyer (2011) nämner att det bör finnas förbestämda huvud-frågor i en semistrukturerad intervju och utrymme för en vidareutveckling kring frågor som berör ämnet, men som forskaren inte inledningsvis tänkt på. Då hu-vudfrågorna är anpassade till studiens specifika situation och syfte, blir reflekt-ionerna och inriktningen på informanternas svar olika då informanterna kan ha skilda upplevelser. En semistrukturerad intervjumetod passar till studier där forskaren vill utforska och få fram ny kunskap genom att använda sig av ett an-tal teman som är utvalda i förväg där informanterna kan återspegla sina upple-velser och erfarenheter. Bryman (2011) tar upp ostrukturerade intervjuer där forskaren använder sig endast av en minnesanteckning där ett antal teman finns till hjälp. Intervjun ska efterlikna mer ett samtal där samtalet ska vara öppet och intervjupersonen får svara fritt. Forskaren uppmärksammar endast de punkter där det finns ett visst intresse eller värde för en uppföljningsfråga. I både en se-mistrukturerad och ostrukturerad intervjuprocess är förhållningssättet och upp-lägget flexibelt.

Stor vikt bör ställas vid intervjuernas uppbyggnad med en bra förförståelse i ämnet. På så sätt kan intervjupersonerna framhäva sina upplevelser på bästa sätt. Kvale och Brinkmann (2009) nämner att en kvalitativ forskningsintervju med

20

influenser av ett fenomenologiskt perspektiv ger ett djup och ett mer subjektivt perspektiv genom att framhäva verklighetsuppfattningar i situationer, erfaren-heter och upplevelser hos individen som forskaren sedan kan tolka. Det skapar en utmaning för intervjuaren då uppmärksamhet både ska placeras på fakta, syfte och därefter förstå skillnaden gällande det som kanske inte uttrycks. Ge-nom att få fram det uttryckta och dolda av det som inte tydligt blivit sagt, utan att ställa ledande frågor som leder till tillfredsställande svar (Kvale & Brink-mann, 2009). Att utföra intervjuer tillsammans med en annan forskare kan ge ett bra stöd forskare emellan och med ett bredare synsätt stärka intervjuerna. Däre-mot kan två forskare som intervjuar skapa en maktposition som kan leda till en negativ effekt på intervjupersonen. Maktpositionen kan göra att intervjuperso-nen placeras i ett underläge vilket även kan påverka resultatet i intervjun (Trost, 2010). Forskare som intervjuar enskild kan även ha en intervjuareffekt som är svår att bortse från. Det som kan påverka intervjupersonen utöver forskarens närvaro kan vara miljön intervjun utförs i, tiden och utrymmet intervjun har till-godo eller eventuell inspelningsutrustning (David & Sutton, 2016).

Studiens syfte ligger i att tolka och förstå hur individen upplever sin verklighet. Därav utförds vi tio stycken semistrukturerade intervjuer som datainsamlings-metod. Till vår hjälp hade vi en intervjuguide (se bilaga 2) med olika teman vilka vi ville få besvarade, kopplat till vårt syfte och frågeställningar.

3.2.2 Tillvägagångssätt

Vi började studien genom att diskutera intressanta, breda och aktuella ämnen med ett sociologiskt perspektiv. Vårt intresse tilltalades kring beteende i trafiken och specifikt hur vi upplever andra och hur vi upplever oss själva i trafiken. Ge-nom att söka tidigare forskning fick vi ett djupare perspektiv och uppfattning kring området samt hur våra egna erfarenheter inom ämnet var.

En intervjuguide sammanställdes, se (bilaga 2) för att tydligare utföra de tio se-mistrukturerade intervjuerna i vår datainsamling. Med intervjuguiden som rikt-linje utfördes intervjuerna var för sig av forskarna, för att effektivisera in-samlingen av data. Intervjuerna utfördes även med vissa följdfrågor för att ytter-ligare få ett djupare perspektiv och förståelse kring intervjupersonernas tankar och upplevelser. Vi spelade in intervjuerna för att fånga all viktig data och vid transkriberingen delades arbetet upp. För att få en tidig överblick kring svaren i våra intervjuer utförde vi en tidig tematisering och analys av två intervjuer. Det för att se om vi får svar kring vårt syfte och placerar oss rätt i datainsamlingens teman. Genom att utföra en tematisk analys tillsammans skapades en kategorise-ring av olika teman som återkom i data från intervjuerna. De teman vi fann i våra intervjuer var interaktion, samarbete, kommunikation, andras handlande och anonymitet, bortom bilens sfär, tid till reflektion, självinsikt och alternativ

resul-21

tat och skapa en analys av intervjuerna. Avslutningsvis sammanställdes resulta-tet i en analys för att se kopplingarna till vårt syfte kring vad och hur individen upplever samt hur den tänker och upplever sin verklighet i kontexten bilen och trafiken.

3.2.3 Urval

Vår studies urval är ett bekvämlighetsurval som delvis är baserat på tidigare forskning (Qu et al, 2016), där resultat visar på att män utmärker sig mer i olika trafiksituationer. Urvalet är även baserat på vår egen uppfattning om trafikanters beteende i trafiken. Våra tankar och funderingar ledde oss till att välja intervju-personer som vi kände väl inom familjen eller vänskapskretsen. Valen gjordes bland annat då det var lättare för oss att nå intervjupersonerna och för att tiden till att utföra intervjuerna var begränsad, men även för att vi hade vetskap om deras körbeteende sedan tidigare. Vi valde att fråga några intervjupersoner som vi visste hade mer erfarenhet i trafiken och några med lite mindre erfarenhet, med en spridning i ålder 25-60 år. Vetskapen om intervjupersonernas körbete-ende kan båda vara en för- och nackdel, men vi ser att det är till studiens fördel. En fördel då vi har fått en bredd i erfarenheter hos intervjupersonerna, men en nackdel då vetskapen kan ha riktat vår empiri.

Vi hade tankar och funderingar kring om intervjupersonerna skulle ställa upp endast för att vi kände dem väl och om relationen till oss forskare på sätt och vis tvingat dem till att delta. Intervjupersonerna visade en stor nyfikenhet kring vår studie och enligt vår uppfattning ville intervjupersonerna ställa upp då de ansåg att ämnet var spännande och intressant. Eftersom vi kände intervjupersonerna väl var vi medvetna om att resultatet av intervjuerna kunde påverkas av vår be-kantskap. Påverkan kunde exempelvis resultera i att de inte vågade prata om vissa situationer som upplevs för privata. Vi ser även här fördelar med relation-en till forskarrelation-en, då intervjupersonerna kan uttrycka sina känslor tydligare och lättare, än om de inte haft en relation till forskaren. Det här anser vi har gynnat vår studies empiri och resultat.

Vi utförde därav tio stycken semistrukturerade intervjuer med män som var i åldern 25-60 år och som hade körkort för personbil. Åldersspannet är brett och kravet på inneha ett körkort ställdes för att se om det fanns skillnader i erfaren-heter och perspektiv i trafiken. Valet att intervjupersonerna skulle ha körkort för personbil var för att ytterligare begränsa urvalet specifikt till erfarenheter och upplevelser av bilkörning. Vi kontaktade intervjupersonerna genom att ringa te-lefonsamtal eller samtala med intervjupersonerna direkt. Några intervjupersoner fick ett sms där vi efterlyste om de ville vara med i studien. Intervjuerna genom-fördes både hemma hos forskarna, men även hemma hos intervjupersonerna. Intervjuerna pågick under cirka 30 minuter. Innan intervjun påbörjades fick in-tervjupersonen läsa missivbrevet, se (bilaga 1) där studiens syfte förklarades.

22

3.3 Databearbetning och analysstrategier

3.3.1 Kvalitativ databearbetning och analysstrategi

Analysmetoder kan skilja sig åt beroende på om forskningen har en kvantitativ eller kvalitativ utgångspunkt och vilken typ av data man har samt vilket avsikt forskaren vill visa med den. Inom kvantitativ forskning vill gärna tydliga svar fördelas i siffror och statistik, medan kvalitativ forskning vill se mönster och underliggande svar som kan kopplas till en frågeställning. De olika analysme-toder som finns har alla gemensamt att skapa tydligare och mer hanterbar in-formation (Larsen, 2009).

Datainsamling med en Grounded theory, även benämnt grundad teori sker van-ligtvis iterativt, alltså genom att arbeta mellan insamling av material samtidigt som tidiga analyser sker (Bryman, 2011). Den grundade teorin lägger stor vikt vid analysstrategier av kodning av det insamlade materialet. Kodningen kan för-klaras som en process där man bryter ner, undersöker, analyserar och gör den insamlade data mer begriplig genom en kategorisering (Kvale & Brinkmann, 2009).

Det finns olika metoder att analysera kvalitativ data enligt Bryman (2011) och en av dem är genom en tematiserad analys. Tillvägagångssättet innebär att cen-trala teman väljs ut med eventuella sub-teman som utformas genom en matris. Därefter framhävs och argumenteras temat genom en beskrivning där de åter-kommer i datainsamlingsmaterialet och specificeras genom citat. En tematisk analys innebär enligt Howitt (2010) att forskaren är väl insatt i den insamlade data och bör genom en analys ge en tydlig överblick kring resultatet samt hur tillvägagångssättet varit. Genom att söka gemensamma svar och meningar i da-tainsamlingsmaterialet, för att sedan se till olika teman och därefter skapa en sammanställning har en tematisering skett. Den här deskriptiva metoden har inte i kontrast till den grundade teorin som syfte att generera teori, utan endast söka teman, vilket senare kan kopplas till tidigare forskning och samt teorier (Howitt, 2010).

Ytterligare ett kvalitativt tillvägagångssätt att analysera är genom en konversat-ionsanalys. Analysmetoder går djupare ner i datainsamlingsmaterialet och ser till alla delar i ett samtal. Det innefattar även det som inte sägs i under ett samtal, vilket kan vara pauser, lång betänketid eller harklingar. Syftet med metoden är att se hela sammanhanget i samtalet och bryta ner det i beståndsdelar samt skapa en möjlighet att förstå hur mening skapas hos individen (Larsen, 2009).