Resultatdiskussion

I detta kapitel kommer studiens resultat att analyseras utifrån resultatets teman samt subteman.

7.1.1 Förskollärarens dokumentationsarbete

I detta avsnitt kommer vi att presentera förskollärarnas berättelser om deras

dokumentationsarbete samt vilka olika begränsningar de upplever med dokumentation. De subteman som presenteras är följande: dokumentationsarbetet, tiden som en begränsning, användandet av bilder som en begränsning samt digitalisering som en begränsning.

7.1.1.1 Dokumentationsarbetet

Utifrån resultatet anser förskollärarna att dokumentationen har olika syften. Några av

förskollärarna i studien menar att dokumentationen är till för att synliggöra barns lärprocesser.

Hostyn m.fl. (2020) upplyser att genom dokumentation kan förskolan synliggöra barns lärprocesser och barns styrkor respektive utmaningar.Dokumentation enligt Barrs (2017) och Hostyn m.fl. (2020) och Wehnéer-Godée (2010) är ett arbetssätt som används i förskolan för att kunna synliggöra barns lärande och utveckling samt identifiera ögonblick som sker i verksamheten. Svenning (2011) ifrågasätter dokumentationen som ett verktyg för att synliggöra barns processer, då väsentliga sidor hos barn inte alltid kommer med i dokumentationen och på sätt får vi inte en fullständig bild av barnet. Samtidigt menar

förskollärarna i vår studie att dokumentationen kan användas för att synliggöra verksamheten och hur arbetet i verksamheten ska fortlöpa. Barrs (2017) skriver att dokumentationen är en viktig aspekt för att kunna synliggöra förskolans miljö och för att det ska kunna ske

förändringar. En annan aspekt till dokumentation som en förskollärare tar upp är att

29 dokumentationen är ett stöd för utvecklingssamtal. Lindgren (2020) stödjer förskollärarens tanke om att all dokumentation som görs blir till ett stöd för pedagogerna vid

utvecklingssamtalen och ett sätt att informera om förskolans innehåll och arbetssätt utifrån läroplanens mål.

Viktiga händelser är en annan aspekt som förskollärarna påpekar ska dokumenteras. Samtidigt säger Svenning (2011) att det är svårt och näst intill omöjligt att synliggöra händelser,

egenskaper och upplevelser som det verkligen är. Författaren menar att dokumentationen ofta blir en form av bedömning av barnets utveckling och lärande. Wehner- Godée (2010)

poängterar att dokumentationen inte enbart är positivt. Dokumentationer visar inte alltid

“sanningen” och dokumentationerna som görs i förskolan färgas alltid av den som dokumenterar och det finns risk för personliga åsikter.

7.1.1.2 Tiden som en begränsning

Tiden är en aspekt som två av förskollärarna upplever är ett hinder eller begränsning för arbetet med dokumentation och en av förskollärarna tog upp att hon behöver för det mesta välja vad hon ska dokumentera. Även Lindgren Eneflo (2014) poängterar denna aspekt att pedagogerna inte vet vad och hur mycket de ska dokumentera och att pedagogerna har uttryckt en oro för att dokumentationen kräver mycket tid och arbetsinsatser. Holmberg (2015) skriver att pedagogerna uttryckte att de inte hade tillräckligt med tid att bearbeta sina dokumentationer i den utsträckning de skulle vilja. Svenning (2011) poängterar att skapa tid och utrymme för dokumentation är en utmaning som de flesta förskollärare ständigt kämpar med. Författaren skriver att förskollärare får försöka hitta de möjligheter som ges, eftersom det inte är lätt att få tiden till dokumentationsarbetet. Detta blir en intressant aspekt, då Skolverket (2018) påpekar att barnen har rätt till delaktighet och inflytande över dokumentationsarbetet i förskolan.

Samtidigt säger den ena förskolläraren i intervjun att de egentligen borde finnas tid, om vi dokumenterar tillsammans med barnen. Picchio m.fl (2014) skriver att alla som är inkluderade i verksamheten ska kunna få vara delaktiga och påverka dokumentationen. Wehner-Godée (2010) skriver att barns delaktighet i dokumentation ska synliggöra deras lärande och utveckling, vilket Skolverket (2018) styrker då barnen ska vara delaktiga i sitt eget lärande.

7.1.1.3 Användandet av bilder som en begränsning

30 Två av förskollärarna tar upp att dem tycker det är en svårighet med bilder i dokumentationer för att dem inte vet vad de får och inte får ta kort på. Skolverket (2018) belyser att barnens rätt till kroppslig och personlig integritet ska respekteras i frågor om dokumentation. Svenning (2011) menar att dokumentation inte synliggör verkligheten som den är egentligen. Med detta menar författaren att med dokumentation som t.ex. bild kan vi inte synliggöra om ett barn t.ex. blir mobbad. Hon säger att med bild som dokumentation kan vi inte se vad som ryms i varje enskild bild, vad som försiggår bakom bilden. Samtidigt skriver Gyllensvärd (2016) att en bild kan berätta en mängd saker för oss, om vi tittar och analyserar bilden kan den vara användbar för utvecklingen av verksamheten och författaren skriver att genom bilder kan vi dela med oss av händelser till andra som inte varit närvarande.

En förskollärare i vår studie nämner att det blir problematiskt för henne att barnen inte får vara med på bild eftersom de yngre barnen vill se sig själva på bild menar hon. Lindgren (2020) nämner att förskollärarna i hennes studie belyser att bilder är ett av det viktigaste dokumentationsformerna då det bygger en bro mellan vårdnadshavare och förskolan samt att vårdnadshavare med annat modersmål än svenska kan på ett enkelt sätt bli inkluderade i förskolans verksamhet. Lindgren (2016) skriver att bilder kan förmedla mycket mer än bara kunskap, de bär med sig olika värderingar som de kommunicerar ut till den som tar del av bilden. Wehner-Godée (2010) skriver att det är viktigt att respektera alla människors integritet och ta hänsyn till att alla inte vill synas på bild. Författaren lyfter också fram att

vårdnadshavare kan ha synpunkter angående fotografier på deras barn av olika skäl.

7.1.1.4 Digitalisering som en begränsning

En av respondenterna lyfter att digitaliseringen hindrar henne i sitt arbete med dokumentation eftersom hon inte är uppvuxen med digitala verktyg. Svenning (2011) poängterar att den digitala utvecklingen har gjort att de som växer upp i dagens samhälle har mer digital kompetens än vuxna. Med detta menar författaren att det ställer nya krav på förskollärarna i verksamheten att kunna använda alla de nya möjligheterna som finns för

dokumentationsarbetet. Författaren poängterar att pedagoger måste vara flexibla och lyhörda i sitt yrke och ha förmågan att följa med i den digitala utvecklingen. Genom att ge barnen de verktyg de behöver för att förstå och tolka den digitala omvärld vi lever i, skapar vi

förutsättningar och den grund barnen behöver för ett livslångt lärande. Lindgren Eneflo (2014) samtycker då hon skriver att den snabbt utvecklade tekniken ställer krav på den som ska dokumentera. Holmberg (2015) lyfter att pedagogerna kände en frustration över den nya

31 tekniken och att den ställer stora krav på en kompetens för att man ska kunna använda sig av tekniken vid dokumentationstillfällen. Förskolläraren i vår studie säger att hon uppdaterar sig på det digitala genom olika utbildningar och kurser. Gyllensvärd (2015) skriver att ett vanligt sätt att få inspiration och tips inom digitaliseringen, är att vända sig till olika sociala medier.

Wehner-Godée (2010) påpekar att använda olika medier ställer nya etiska krav på respekt.

Men med visad respekt för människors olika behov av integritet öppnar sig vägar att skapa djupa relationer och kunskap om olika läroprocesser på ett annorlunda och meningsfullt sätt med hjälp av videokamera, kamera och ljudinspelare (Wehner-Godée, 2010).

Den andra förskolläraren i vår studie lyfter fram att dokumentationen inte blir lika tillgänglig med digitaliseringen. Samtidigt lyfter Skolverket (2018) fram att barn i förskolan ska få möjlighet till att utveckla digital kompetens och få tillgång till digitala lärandeverktyg.

Lindgren (2016) poängterar att det är de vuxna som har makten över de digitala verktygen, det är de vuxna som bestämmer när digitala verktyg ska vara tillgängligt för barnen. Genom detta kan vi förstå det som att det är då de vuxna som bestämmer om dokumentationen ska vara och när den ska vara tillgänglig för barnen. Lindgren (2016) skriver även att det digitala skapar delaktighet för barnen.

7.2.1 Förskollärarens arbetssätt

I detta avsnitt kommer vi att presentera förskollärarnas berättelser om deras arbetssätt med dokumentationen. De subteman som presenteras är följande: läroplanen och

dokumentationsarbetet samt verktyg för dokumentationsarbetet.

7.2.1.1 Läroplanen och dokumentationsarbetet

Läroplanen enligt förskollärarna har spelat en stor roll för deras dokumentationsarbete. Enligt Vallberg-Roth (2011) var planering och struktur i förskolan en viktig del i verksamheten redan under ”Folkhemmets socialpsykologiska läroplan”. Svenning (2011) skriver att den nyreviderade läroplanen år 2010 ställde nya krav gällande dokumentationsarbetet, att

förskolläraren ska ansvara för att barns utveckling och lärande samt kunnande och förmågor kontinuerligt dokumenteras. Lindgren (2020) skriver att förskolorna i hennes studie

framhåller att dokumentationen är viktig för att kunna följa förskolans arbete mot

läroplansmålen. Skolverket (2018) poängterar att förskolan ska dokumentera verksamhetens miljö så att den i största mån tillgodoser alla barn och ger goda möjligheter till utveckling.

Skolverket (2018, s18) skriver att ”Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling

32 och lärande kontinuerligt och systematiskt följs, dokumenteras och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål”. Förskollärarna i vår studie berättar att de inte kan se om de uppnått målen i läroplanen om de inte dokumenterar. I Svenning (2011) framgår det att dokumentationen kan användas för att synliggöra hur förskolan integrerar läroplansmålen i verksamheten och Skolverket (2012) poängterar att dokumentationen alltid ska ha ett syfte och vara kopplat till ett läroplansmål. Skolverket (2012) skriver att i förhållande till läroplanen ska personalen på förskolan dokumentera barns lärande och utveckling samt förskolans kvalité, vilket förskollärarna i studien berättade att läroplanen hjälper de att synliggöra vad det är som ska dokumenteras.

7.2.1.2 Verktyg för dokumentationsarbetet

Förskollärarna berättar att dokumentationen förut var barnpärmar och portfolion, där barnens alster samlades. Enligt Alnervik (2013) är portfoliopärmar en dokumentationsform där syftet är att kontrollera barnets utveckling och se vad barnet ska sträva efter och hur barnet behöver utvecklas för att kunna nå sina strävansmål på bästa sätt. Krok och Lindewald (2013) vill markera att barnet äger sin egen portfolio, där barnet känner att portfolion handlar om barnet.

Portfolion innehåller barnets lärprocesser genom förskoleåren, men innehåller även delar av ett görande som t.ex. barnets egna teckningar. Portfolio gör barnet delaktig i t.ex.

utvecklingssamtal, där barnet själv kan berätta om sina alster och sitt lärande för sina vårdnadshavare och pedagoger och genom en portfolio kan förskolan på ett tydligt sätt synliggöra barnets lärande och utveckling för barnet själv (Krok & Lindewald, 2013).

En av förskollärarna berättade att checklistor användes förut för att se om barnen uppfyllt målen. Hon berättade vidare att nu är det strävansmål som barnen ska sträva mot. Svenning (2011) skriver att dokumentation i grunden handlar om bedömning, oavsett om det är brister eller förmågor hos barnet. Förskollärarna i Emilsson och Pramling Samuelssons (2012) studie benämner och tolkar barns prestationer utifrån deras föreställning om hur de vill att barnen ska vara, vilket innebär att barnen helt enkelt svarar på förskollärarnas förväntningar. En förskollärare i studien berättar även att digitalkamera användes förut för att ta bilder och sedan framkalla dem. Gyllensvärd (2015) skriver att kameran har öppnat upp nya möjligheter för pedagoger att kunna dokumentera barns lärande och utveckling.

Förskollärarna berättade även i studien att digitala verktyg används i dokumentationsarbetet och att utvecklingen av digitaliseringen har påverkat arbetet. Enligt Gyllensvärd (2015) gör

33 dagens teknik det enkelt att fota, filma och snabbt kunna visa resultatet för barnen och

vårdnadshavarna. Förskollärarna berättade även att de idag använder sig av digitala forum för att dokumentera verksamheten. Samtidigt skriver Skolverket (2018) att dokumentationen ska vara tillgänglig för barnen. Detta blir då problematiskt eftersom Krok och Lindewald (2013) säger att det är viktigt att barnen kan ta på, känna och se materialet, här och nu. Vi ställer oss då frågan hur barnen ska kunna se och känna materialet om det är digitalt och hur blir det tillgängligt för barnen om dokumentationen finns på internet där barnen inte kommer åt det.

7.3.1 Förskollärarens positiva aspekter av dokumentationsarbetet

I detta avsnitt kommer vi att presentera förskollärarnas berättelser kring de positiva

aspekterna de upplever med dokumentationsarbetet. De subteman vi kommer presentera är följande: förskolans kvalitetsarbete samt personlig utveckling.

7.3.1.1 Förskolans kvalitetsarbete

Förskollärarna i vår studie berättar att dokumentationen hjälper de att synliggöra förskolans kvalité. Åberg och Lenz Taguchi (2011) poängterar att dokumentation är ett sätt att föra den pedagogiska processen framåt och den måste analyseras för att bli en del av det systematiska kvalitetsarbetet och genom det kan skapa en bredare bild av hur utbildningen bidrar till barns lärande och utveckling. Sheridan m.fl. (2015) skriver att det finns flera syften med

dokumentationen, men ett av dem är att synliggöra verksamheten för flera olika aktörer.

Enligt Hostyn m.fl. (2020) och Lindgren Eneflo (2014) används dokumentation som medel för att synliggöra det pedagogiska uppdraget och höja yrkets status. Även Johansson (2016) menar att dokumentationsarbetet anses vara statushöjande hos förskollärare.

Dokumentationsarbetet belyser även det viktiga lärandet och genom hänvisning till läroplanen visar förskollärarna att de utför sitt statliga uppdrag som de är ansvariga för. Förskollärarna i vår studie berättar att dokumentationen kan synliggöra om verksamheten uppnått de mål som står i läroplanen och de mål som de själva har satt upp. Lindgren (2020) fick som resultatet av sin studie att det arbetslagen försöker åstadkomma med sina handlingar kopplat till

dokumentation är att dokumentationen ska fungera som underlag både för extern

utvärdering/kontroll och som underlag för gemensam reflektion. Lindgren (2019) berättar att ett av det arbetslag i hennes studie känner att dokumentationen blir ett stressmoment och att det kommer för mycket krav uppifrån på att allt ska dokumenteras. Arbetslaget poängterar att de då lätt blir att de skriver någonting i dokumentationen som de egentligen inte gör på förskolan bara för att de ska låta bra för chefen. Även det andra arbetslaget i studien

34 poängterar att de dokumenterar till en viss del för att ”visa” att de strävar mot målen i sitt arbete men betonar även att de dokumenterar till största del för att kunna utveckla och utvärdera verksamheten.

En av förskollärarna i vår studie berättar att dokumentationen gör det möjligt att involvera vårdnadshavarna i vad som sker i förskolans verksamhet. Denna aspekt skriver Vallberg-Roth (2011) var redan under ”folkhhemmets socialpsykologiska läroplan” en central del i

förskolan. Fleck m.fl. (2015) skriver att resultaten från deras studie indikerar att konversationsegenskaperna var mer detaljerade mellan föräldern och barnet när dokumentation var närvarande än när den inte fanns tillgänglig för vårdnadshavarna.

Dessutom berättade barnen mer detaljerat och har ett förbättrat minne av aktiviteten när pedagogerna dokumenterat undervisningen. Sammanfattningsvis indikerar resultaten av denna studie att samtal som stöds av dokumentation ökar variabler associerade med en högre kvalité på konversationen med barnets vårdnadshavare. En anledning till dokumentation enligt Barrs (2017) är att skapa relationer och en gemenskap mellan förskolan och barnens familjer.

Verksamheten sätter upp dokumentationsväggar synligt för vårdnadshavare och barn vilket skapar en gemenskap mellan hemmet och förskolan eftersom vårdnadshavarna kan ta del av vad barnen gör på förskolan och se deras lärprocesser. Vilket även Hostyn m.fl. (2020) och Lindgren (2020) beskriver att dokumentation används för att visa vårdnadshavare barnets progression och lärprocesser i förskolan. Picchio m.fl. (2014) skriver att genom att arbeta med dokumentation vill man att alla som är inkluderade i verksamheten ska kunna få vara

delaktiga och påverka dokumentationen. För att en utveckling i verksamheten ska kunna ske är det viktigt att alla ges möjligheten att få bli inkluderade i det som händer i verksamheten.

7.3.1.2 Personlig utveckling

Enligt förskollärarna i vår studie är dokumentationsarbetet en positiv aspekt för barns lärande och utveckling eftersom de menar att dokumentationen kan synliggöra deras lärande för barnen själva men också för pedagogerna. Enligt Picchio m.fl (2014) kan pedagogerna genom dokumentation stödja barnen i deras aktiviteter för att barnen ska kunna vidareutvecklas.

Detta kan vi koppla till vad Vallberg-Roth (2011) skriver att miljön kan främja barnens utveckling, vilket då kan synliggöras i dokumentationen.Alla sex lärare i Buldu (2010) studie noterade att pedagogiska dokumentationen i allmänhet var mycket informativ och användbar.

De hävdade också att pedagogiska dokumentationsprocessen informerade dem om vad och hur barn lär sig och hur barnen kan utvecklas vidare. En lärare konstaterade att det var när

35 pedagogen ställde frågor till ett barn om hans teckning som hon kunde förstå vad bilden föreställde, något hon poängterade att hon inte kunde se genom att bara titta på barnets

teckning. Därefter uppgav en lärare att ställa sådana frågor gav inblick i barns tankeprocesser.

En annan pedagog lade då till att det hjälper till att förstå barns perspektiv. Resultaten från studien visade också att pedagogisk dokumentation har potentialen till att förbättra barns inlärning och bidra till lärarnas medvetenhet om inlärningsprocesser.Sheridan m.fl. (2015) beskriver att dokumentationsarbetet i förskolan har olika syften. Ett syfte är att dokumentation är till för barn att minnas händelser och situationer som de sedan kan reflektera över och se till sitt eget lärande. Ett annat syfte är för pedagogers skull, för att de ska kunna följa barns

lärandeutveckling samt hur barn agerar och uttrycker sig i olika situationer.

Förskollärarna i vår studie berättar även att dokumentationen kan synliggöra deras professionella roll som förskollärare. Barrs (2017) uppmärksammar att en roll i

dokumentationen är att göra det möjligt för pedagogerna själva att utvecklas i sin yrkesroll och reflektera över sin egen roll som förskollärare.Buldu (2010) betonar att den pedagogiska processen dokumentation gjorde pedagogerna medvetna om sin egen undervisning och de framkommer från studien att pedagogerna blev mer effektiva och produktiva när

dokumentationen finns. Lindgren (2020) lyfter att dokumentationen möjliggör att man som pedagog kan rikta blicken mot sig själv, för att förstå och kunna förändra sitt eget agerande och för att se över de olika pedagogiska miljöerna. Gyllensvärd (2015) skriver att det är nyttigt för pedagoger att filma sig själva i det dagliga arbetet på förskolan, för att kunna utvecklas i den professionella rollen samt att få syn på sitt förhållningssätt till barnen.

Rienecker (2016) menar att filma kan hjälpa oss att se händelser som vi själva inte kan se med våra egna sinnen. Wehner-Godée (2010) poängterar att dokumentationen kan användas för att synliggöra både sin egen lärprocess som pedagog men även barns lärprocesser.