8.1.1 Gå från åtgärdande till förebyggande arbete i skolan
Som framkom i Hjörne & Säljös (2014) artikel, är det i EHT vanligen diskussioner om
individärende ur ett kategoriskt perspektiv, vilket även respondenter menar att det var tidigare i deras verksamheter. När hela kollegiet kan få en helhetssyn, genom systemteorin, på
organisation-, grupp- och individnivå gör det att även arbetssätt och lärande får en helhetssyn (Öquist, 2018). Enligt respondenterna är ärende inte längre på individnivå, utan oftare på grupp- och organisationsnivå. De menar även att det skett ett perspektivskifte i verksamheten, från patogent till salutogent, från kategoriskt till relationellt och från åtgärdande till
förebyggande.
När man ska genomföra ett förändringsarbete är implementeringsprocessen ett moment icke att förglömma. Man ska låta processen ta tid och det går inte att tvinga någon in i den (Field, 2019). För att lyckas med förändringsarbete innebär det att ha kollegiet med sig. Svaren som respondenterna har gett visar på samma. Förändringsarbete och
implementeringsprocessen tar tid, några har angett över ett år innan de sett tydliga resultat. För att skapa ett öppet klimat på EHM är det väsentligt att lämna maktstrukturer utanför, för om det inte är en transparens mellan deltagarna blir det en ojämn maktbalans. Alla närvarande i ett EHM behöver vara likställda inför varandra för att skapa ett lärande, utvecklande och tillåtande klimat. Till exempel så är rektor eller biträdande rektor på samma nivå som
resterande av deltagarna under EHM, även om de innehar en maktposition ’utanför’. Det kan göra att en kollega inte öppet vill dela med sig av sina erfarenheter eller ta till sig reflektionen (Field, 2019). Det behöver vara högt i tak och prestigelöst, vilket även respondenterna
beskriver med sitt lyckade EHM arbete. Enligt enkätsvaren var första fasen i ett EHM arbete implementeringen hos ledning och EHT, för att skapa en samsyn kring vad det är, syftet med det, och vilken struktur och ramar denna verksamhet ska förhålla sig till. Respondenter påpekade även att ordföranderollen påminner mycket om en samtalsledarens roll och det är
31
därför en fördel om den erfarenheten finns hos ordföranden just vad gäller att leda mötet i rätt riktning och fördela ordet mellan deltagarna.
I svaren från enkäterna och på intervjuerna framkom det att innan EHM-arbetet påbörjades fanns det en syn på elevhälsan som att de satt på sin kammare, bakom stängda dörrar och sekretess. Samtidigt kände specialpedagogerna det som att lärarna lämnade över elevärende åt dem för att lösa samtidigt som de knapphändigt med information. När den nya Skollagen (SFS 2010:800) trädde i kraft 2010, skulle elevhälsan arbeta för att främja elevers lärande, utveckling och hälsa. Enligt respondenternas svar i studien är en vision med EHM-modellen att hela kollegiet tillsammans ska få en helhetsbild av eleverna och verksamheten. Genom att diskutera, reflektera och planera tillsammans ges förutsättningar till att arbeta förebyggande, främjande och salutogent. Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv kunna se vad som sker i gränssnitten och på varje nivå, individ-, grupp- och organisationsnivå för att skapa sig en samsyn att utgå ifrån. Enligt respondenterna i studien är en effekt med EHM att det systemteoretiska perspektivet synliggörs tydligare än tidigare. Flera svar hänvisar till att ärende numera oftare är på grupp- och organisationsnivå än individnivå. När en verksamhet arbetar med systemteoretiskt perspektiv skapar det möjlighet att se verksamheten genom ett cirkulärt system och med en helhetssyn (Öquist, 2018). En av effekterna i detta som framkom i intervjun är att de anpassningar man gör för några elever, kan gynna fler elever som man inte tänkt på från början. Med systemteorin kan man se det som fungerar som helhet i verksamheten (Öquist, 2018). En annan vision som kom fram i enkäterna med att använda EHM-modellen är att det skapar KASAM i kollegiet. Alla vuxna som finns runt eleven eller gruppen i verksamheten får samma information om bakgrund samt förslag till förändring och åtgärder. Med det får närvarande kollegiet samma ingång i arbetet om ärendet, de får chans att känna lika ansvar inför uppgiften och får en roll i sammanhanget. Enligt respondenter i
studien är en vision i arbetet med EHM att skapa tvärprofessionella mötes forum.
8.1.2 Samverka tvärprofessionellt
Genom systemteoretiskt perspektiv fokuserar man till helheten istället för till delarna (Öquist, 2018). I EHM finns olika professioner som tillsammans bidrar till en helhet för eleven. Det blir till en helhet som kan följa eleven genom hela dagen i skolan. Som Granquist och Ohlsson (2005) menar när de beskriver att kompetens är högre tillsammans i team, där den gemensamma kompetensen blir högre än delarna tillsammans. Olika professionerna delar med sig av sina erfarenheter av samma ärende och då belyser ärendet ur olika perspektiv. Det skapar en samsyn och leder till reflektioner som ger nya erfarenheter. Respondenterna anger
32
hur de anser att kompetensen i de olika professionerna nyttjas på bättre sätt och ger större erfarenhetsbank. När kollegiet arbetar med EHM- modellen och ur ett systemteoretiskt perspektiv visar det hur kompetens genom olika perspektiv kommer fram och kan nyttjas på ett effektivare sätt. Det framkommer även ur enkätsvaren hur respondenterna anser sig få större samsyn i kollegiet genom diskussionerna i EHM. Arbetet med EHM- modellen ger kollegiet möjlighet att se verksamheten ur ett systemteoretiskt perspektiv, där varje profession tillsammans skapar en helhet för samarbete. Detta i sin tur skapar KASAM för både vuxna och elever i verksamheten. När de vuxna som eleven träffar på i skolan har en samsyn på hur det ser ut för eleven och arbetar runt eleven ur ett systemteoretiskt perspektiv skapar det sammanhang för eleven (Antonovsky, 1987; Öquist, 2018).
Reflektion gör det möjligt att handla annorlunda i nästa situation (Granberg & Ohlsson, 2005). Genom reflektion ges individen möjlighet att se sitt agerande i ett större perspektiv och som en helhet i något större, vilket då kan leda till ett proaktivt agerande och ett förebyggande arbete. I arbetet med EHM ingår reflektion som en del av grundstrukturen, där erfarenhet belyses ur olika perspektiv och ger en chans till ett lärande som gör att man kan utveckla sitt handlande. Samtidigt ger systemteoretiskt tänk större möjlighet till ett proaktivt agerande (Öquist, 2018).
Utifrån hur respondenterna har svarat på vad utmaningar har varit i arbetet med EHM, framkommer det att strukturen kan vara svår att arbeta sig igenom och att det är svårigheter med rollerna i strukturen, att det finns kollegor som inte tar rollerna på allvar. Ett
förändringsarbete måste få ta tid och det går inte att forcera en kollega in i en process som hen inte känner sig förtrogen med (Field, 2019). Genom att skapa KASAM för kollegiet, ge dem en känsla av sammanhang och förståelse för förändringsarbetet går det att möta motståndet. Det går att titta på de enskilda enkätsvaren utan att röja anonymiteten hos respondenterna och då kan man urskilja att de som angett sig ha de här utmaningarna är de som nyligen startat med EHM-arbetet. Om man ser till de respondenter som anser sig ha uppnått positiva effekter kan man även läsa att de har arbetet med EHM i mer än ett år. Vi drar en försiktig slutsats av att man bör ge förändringsarbetet med EHM tid och kontinuitet. Det behövs tid nog för implementering hos elevhälsoteamet och hos resterande av kollegiet. Utifrån svaren utläser vi att det kan vara liknande situationer som respondenterna har angett som utmaningar. Om man då tittar på vilka olika typer av utmaningar som respondenterna har angett, kan man se att det är situationer som behöver ges tid för att kunna anpassas för att fungera i den egna
33
8.1.3 Utvecklingsarbete i skolan genom EHM-modellen
Precis som Granberg & Ohlsson (2005) menar att det kollegiala lärandet är en i ständig föränderlig process, menar vi att arbetet med EHM ska ses som ett verktyg till att hålla detta levande. Efter varje möte har teamet skapat sig ny förståelse och samsyn på verksamheten. Utifrån spindeldokumentets överenskommelse, praktiseras den till nästa EHM. De nya
kunskaperna och erfarenheterna finns med i bakgrunden när nuläget presenteras i nästa EHM. Den nya reflektionen kommer i sin tur leda till nya fördjupningsområde som ger ny förståelse och samsyn på verksamheten. Det är vad som sker mellan gränssnitten i de olika nivåerna i systemen som är avgörande för skolans utveckling och lärande (Öquist, 2018). Det behöver finnas en transparens mellan nivåerna i systemen, som ger ett flöde av idéer in och ut.
Man kan se det som att man i ett EHM ”bryter ut” gränssnittet. Mötet ska verka prestigelöst och alla deltagarnas kompetenser och erfarenheter används för att kunna se möjligheter till förändring och utveckling i verksamheten.
I skollagen (SFS 2010:800) står det att läsa att elevhälsoarbetet ska vara förebyggande och hälsofrämjande och då kan EHM-modellen vara ett verktyg för ett sådant arbete. Modellen syftar till ett samverkansarbete och samarbete mellan kollegiet för eleverna i skolan.
I intervjuerna och från enkätsvaren framkommer att kontinuiteten av EHM är av betydelse för arbetets resultat. Mötet bör så långt som möjligt genomföras, även om det är personer som är frånvarande och det kan leda till att man får anpassa strukturen den gången.
Respondenterna anger till och med att EHM bör finnas med i grundupplägget för
34
egna verksamheten, bara man följer strukturens olika delar och innehåll. Se EHM som en resurs i det förebyggande och främjande arbetet som skolan gör TILLSAMMANS.