Lärande och samhälle
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoäng, avancerad
EHM-
ElevHälsoMöte
karta och kompass
från åtgärdande till förebyggande elevhälsoarbete
EHM -Pupil Welfare Meeting
map and compass from fixing to prevention pupil welfare work
Jeanette Holmquist
Theres Bossen
Specialpedagogexamen 90p Examinator: Marie Jedemark
Förord
Vi vill inleda med att tacka våra informanter som erbjudit sin verksamhet till oss både i form av intervjuer och observationer för att kunna genomföra denna studie.
Vi riktar ett kärleksfullt tack till våra familjer som visat förståelse och tålamod under utbildningen och framförallt under detta sista arbete, vilket nu har resulterat i att vi kan titulera oss som specialpedagoger.
Ett tack sänder vi även till vår handledare Thom Axelsson som under arbetets gång varit vårt stöttande bollplank.
Slutligen tackar vi, Jeanette och Theres, varandra för ett gott samarbete som innehållit många givande diskussioner och många goa´ skratt.
Arbetet har vi gjort TILLSAMMANS, sida vid sida, vilket medför att vi båda står som ansvariga för arbetet.
Jeanette Holmquist och Therese Bossen Malmö, januari 2020
Sammanfattning
Denna studie syftar till att lyfta fram specialpedagogers erfarenhet av att arbeta med EHM-modellen och på vilket sätt den kan främja det förebyggande och salutogena perspektivet i skolan. Modellen har som struktur att verka förebyggande och hälsofrämjande med reflektion som en av de betydande delarna.
I skollagen står det att samverkan mellan olika professioner för förebyggande och främjande arbete ska finnas på våra skolor. Studien avser att studera specialpedagogers upplevelser av EHM- modellen och vi har utgått från följande frågeställningar.
Vad innebär det att gå från åtgärdande till förebyggande arbete i skolan, med hjälp av EHM-modellen?
På vilket sätt speglar EHM-modellen skollagens åläggande om att samverka tvärprofessionellt för att främja goda lärmiljöer?
Varför har skolor valt EHM-modellen, i sitt utvecklingsarbete?
Som metod i studien har vi använt oss av triangulering och den bygger på intervjuer, observationer och en enkätundersökning för att belysa ett fenomen från olika perspektiv. Vi genomförde intervjuer vid två olika tillfällen. Första tillfället intervjuades en specialpedagog och en kurator. Kuratorn medverkade då hen varit en av de drivande krafterna i arbetet och syftet med den första intervjun var att låta respondenterna berätta fritt om sitt arbete med EHM-modellen, från början till nutid. Vid andra intervjutillfället genomfördes en halvstrukturerad intervju med två specialpedagoger. Det skickades det ut 220 mejl till olika rektorer i Skåne län, med frågan om de arbetar med EHM-modellen. Av dem svarade 17 rektorer att så var fallet och därigenom kunde surveyundersökningen vidarebefordras till de specialpedagoger som arbetar på de 17 skolor. Totalt svarade 26 respondenter på surveyundersökningen från webben.
Då EHM är ett ungt fenomen inom skolan finns det ingen tidigare forskning kring modellens effekt i praktiken. Studien lutar sig på elevhälsa från då till nu, samverkan och samarbete, kollegialt lärande och KASAM. Samverkan och samarbete kretsar runt människor och hur relationer påverkar de system och nivåer som finns i skolan. Som utgångspunkt ligger därför systemteorin som en grundpelare i denna studie.
Resultatet visar på att EHM- modellen skapar förutsättningar till ett mer effektivt utveckling- och lärandearbete runt elever. Modellen bidrar till ett prestigelöst klimat där elevhälsoteam och lärarkollegium samverkar och samarbetar mot gemensamt uppsatta mål. Respondenternas erfarenheter av EHM- modellen visar att deras ärenden numera oftare ligger
på grupp- och organisationsnivå. Det handlar om att ändra perspektiv från patogent till salutogent, från kategoriskt till relationellt och från åtgärdande till förebyggande.
Nyckelord
Innehåll
1 Inledning ... 4 2 Syfte ... 6 2.1 Preciserade frågeställningar ... 6 2.2 Centrala begrepp ... 6 3 Elevhälsomöte-EHM ... 7 4 Tidigare forskning ... 9 4.1 Elevhälsa, från då till nu ... 94.2 Samverka och samarbeta ... 10
4.3 Kollegialt lärande ... 11 4.4 KASAM ... 12 5 Teoretisk förankring ... 13 5.1 Systemteori ... 13 6 Metod ... 15 6.1 Urvalsgrupp ... 15 6.2 Metodval ... 16 6.3 Etiska överväganden ... 18 6.4 Tillförlitlighet ... 18
7 Resultat och analys ... 20
7.1 Enkätsvar ... 20
7.1.1 Kännedom om EHM ... 21
7.1.2 Påbörjat arbete med EHM ... 21
7.1.3 Vilken verksamhet befinner respondenterna sig i ... 21
7.1.4 Vilka medverkar på EHM ... 22
7.1.5 Positiva effekter av EHM- modellen ... 22
7.1.6 Utmaningar med EHM- modellen ... 23
7.1.8 Övriga tankar om EHM som modell ... 26
7.2 Intervju ... 26
7.3 Observation ... 28
8 Diskussion ... 30
8.1 Resultatdiskussion ... 30
8.1.1 Gå från åtgärdande till förebyggande arbete i skolan ... 30
8.1.2 Samverka tvärprofessionellt ... 31
8.1.3 Utvecklingsarbete i skolan genom EHM-modellen ... 33
8.2 Specialpedagogiska implikationer utifrån EHM ... 34
8.3 Metoddiskussion ... 34
8.4 Förslag på fortsatt forskning ... 34
Referenser ... 36
4
1 Inledning
Under utbildningen på Specialpedagogprogrammet kom författarna i kontakt med specialpedagoger på en stor grundskola i en större kommun i Sverige som arbetar enligt elevhälsomöte, EHM-modellen. Skolan i fråga presenterade ett förändringsarbete som de döpt till “från kaffeautomat till elevhälsomöte”. Skolans specialpedagoger, som föreläste för oss, hade tillsammans med elevhälsan i sin verksamhet implementerat EHM-modellen.
Vi fastnade för modellen av i stort sett samma anledning men utifrån olika infallsvinklar. Det som intresserar oss båda är idén om samarbete och samverkan mellan skolans elevhälsoteam, EHT, och övriga vuxna som arbetar dagligen med eleverna. Vi anser båda att arbetet kring elevhälsan måste göras som ett tillsammansarbete och att uppdraget i skolan är detsamma för alla vuxna. Vår erfarenhet av EHT i skolan som en egen ”avdelning” är något som vi har en vision om att kunna förändra inom fältet för skolutveckling i vår kommande yrkesroll.
I Skollagen (SFS 2010:800) skrivs det om att elevhälsan med tvärprofessionell kompetens ska arbeta för att skapa en miljö för elever som främjar deras lärande, utveckling och hälsa. Begreppet elevhälsa har använts i tidigare läroplaner och skollagar där betydelsen av det har skiftat från ett patogent- till ett salutogent perspektiv (Runström, 2017). Det finns idag en del kritik mot en diagnostisk kultur i elevhälsoteam, EHT, som enligt Hjörne & Säljö (2014) sällan ser till skolmiljön runt eleven som är i behov av stöd.
EHM kan ses som en gynnsam modell till att verka för skollagens krav men vad säger de specialpedagoger som använder modellen ute i verksamheten? Finns det ytterligare mål och visioner som gör att skolor väljer att arbeta efter modellen samt vilka förväntningar finns det från medverkande specialpedagoger?
Elevhälsomöte som modell följer en struktur som gör att det går att arbeta förebyggande, tvärprofessionellt och utvecklande. Strukturen i ett elevhälsomöte påminner om Gjems (1997) beskrivning av strukturen i handledningssamtal. Det finns en ordförande och en ordningsföljd i hur samtalen och mötet går vidare. Strukturen ger ett helhetsgrepp på en grupp elever men kan även ge en samsyn på individnivå. Modellen hjälper till att se elever utifrån olika perspektiv, vilket skapar möjligheter att arbeta förebyggande. Den ger en kontinuitet och samverkan på bred front där alla får ta del av samma information samtidigt (Bengtsson, Kempe Olsson, Necovski, 2017).
EHM bygger på en organisatorisk helhet där samverkan mellan elevhälsa och lärare är en central del. Som system består skolans organisation av olika nivåer vilka är viktiga att hålla i, ur struktursyfte, medan det i förändringssyfte däremot är det som händer i gränssnitten mellan
5
dessa nivåer som är viktig (Öquist, 2013). Vi ser det som intressant att kunna bryta ut detta gränssnitt och sätta in det i en EHM kontext där nivåerna agerar prestigelöst tillsammans för att med individuella erfarenheter och kunskaper se möjligheter till utveckling.
Modellen har skapats för att upprätta en naturlig och kontinuerlig mötesplats mellan lärarkollegiet och elevhälsan där elevhälso- och lärandeuppdraget är i fokus. Då modellen syftar till ett förebyggande och främjande arbete, blir det till för alla elever och inte endast för de som är i behov av stöd.
6
2 Syfte
Denna studie syftar till att lyfta fram specialpedagogers erfarenhet av att arbeta med EHM-modellen och på vilket sätt den kan främja det förebyggande och salutogena perspektivet i skolan. Modellen har som struktur att verka förebyggande och hälsofrämjande med reflektion som en av de betydande delarna.
2.1 Preciserade frågeställningar
Vad innebär det att gå från åtgärdande till förebyggande arbete i skolan, med hjälp av EHM-modellen?
På vilket sätt speglar EHM-modellen skollagens åläggande om att samverka tvärprofessionellt för att främja goda lärmiljöer?
Varför har skolor valt just EHM-modellen, i sitt utvecklingsarbete?
2.2 Centrala begrepp
Samverka innebär att flera parter tillsammans ska uppnå ett gemensamt mål.
Samarbeta är när två eller flera genomför uppgifter tillsammans för gemensamma mål. Reflektion innebär att granska det vi är med om, upplevelsen. Genom granskning blir
erfarenheter till kunskap och samband mellan orsak och verkan kan bli synliga. Att reflektera tillsammans med andra om samma fenomen ger värdefulla insikter när variationen av
upplevelser görs synlig.
Tvärprofessionell syftar till att mena personer med olika professioner och kunskap som möts för ett gemensamt uppdrag.
Förebyggande perspektiv innebär en utgångspunkt om att det finns ett problem. Främjande innebär ett salutogent perspektiv med utgångspunkt i det friska, i det som fungerar.
7
3 Elevhälsomöte-EHM
2012 började Maria Kempe Olsson, rektor på Bergsjöskolan i Göteborg, att skissa på en ny modell för elevhälsoarbetet tillsammans med skolans elevhälsoteam. Ledordet för arbetet var ”tillsammans” och syftade till en samverkan mellan lärare och elevhälsa. Arbetet med
modellen har under åren utvecklats och 2017 gav hon tillsammans med Anna Bengtsson och Ida Necovski ut en bok om modellen som fick namnet, EHM-Elevhälsomöte -en främjande,
förebyggande och lärande modell (Bengtsson, Kempe Olsson & Necovski, 2017).
EHM ska fungera som ett regelbundet mötesforum för samverkan och som navet i skolans arbete för att koppla samman elevhälso- och lärandeuppdraget. Vid mötena deltar så många som möjligt av de vuxna som är berörda eller kopplade till den aktuella elevgruppen. Rollfördelningen på mötet är tydlig:
Ordföranden leder mötet i struktur, innehåll och process. Denna roll kräver förberedelse och träning och en samtalshandledningsförmåga och kan med fördel därför vara någon från elevhälsoteamet.
Struktur: Mötets ramar som utformas utefter den egna verksamheten
Innehåll: Styra det som sägs under mötet för en helhetsförståelse och utifrån ett salutogent
perspektiv.
Process: Genom ledning och frågor bidra till lärande.
Sekreteraren antecknar det som sägs under mötet i en tankekarta, synlig för alla.
Sekreterarrollen kan väljas utifrån att någon har förmågan att bearbeta och omformulera det som sägs till beskrivande ord. Sekreteraren är delaktig i rundan och kan vara deltagare i det reflekterande teamet.
Reflekterande team innebär att två eller flera personer genom frågor och speglingar i reflektionen ger bidrag till vidare eftertanke och nya perspektiv utifrån mötets innehåll och
process. Det reflekterande består oftast av personer från elevhälsoteamet.
”Spindeln” har i uppgift att efter mötet samordna och hålla i trådarna kring de insatser och åtgärder som planeras. I spindeldokumentet framgår vad, hur och vem som ansvarar för insatsen och Spindeln ser till att insatserna stäms av och att information når de berörda. Spindelrollen kan med fördel vara någon i lärarlaget och som är nära verksamheten.
8
Deltagare är den närvarande pedagogiska personalen, vilket EHM boken syftar till de som dagligen arbetar med eleverna i klassrummet eller på fritids. Deltagarna är en viktig roll som genom aktivt deltagande bidrar med innehåll till mötet.
ALLA deltagarna bidrar med att berätta om deras upplevelse av verksamhetens NULÄGE. Sekreteraren antecknar tankekarta på white board, som ger en helhetsbild av det samlade nuläget.
Tankekartan ger en helhetsbild. Reflekterande teamet synliggör andra och kompletterande perspektiv av nuläges rundan och tankekartan.
Sekreteraren fyller på tankekartan med en annan färg.
Övriga gruppen släpps in för vidare frågor och reflektion utifrån det reflekterande teamets tankar och funderingar.
Deltagarna enas om ett fördjupnings-/utvecklingsområde där samarbete och samverkan mellan de olika professionerna och kompetenserna tas tillvara och gemensam analys av fördjupningen genomförs. Sekreteraren antecknar förslagen med en tredje färg.
Elevhälsomötets process ska omsättas till konkreta aktiviteter, insatser eller åtgärder som behövs vidare för gruppen.
Sekreteraren antecknar på annan plats.
Ett spindeldokument upprättas om vad, hur och vem som ska göra vad. Spindeln ansvarar för att X antal uppföljningar görs till ett bestämt tillfälle. ALLA närvarande får reflektera och uttrycka sina tankar om mötets
innehåll, struktur och process.
(Bengtsson, Kempe Olsson & Necovski, 2017)
Lärare och elevhälsa har genom EHM en kontinuerlig kontakt, två till fyra gånger under en termin, och inte bara när problem redan har uppstått. Ett elevhälsomöte är deltagarnas möte. Genom att få sin röst hörd, reflektera över det som tas upp och vara med i besluten om hur arbetet går vidare utifrån gemensam frågeställning blir deltagarna delaktiga i sammanhanget.
9
4 Tidigare forskning
Arbetet med EHM som modell är relativt ny och därför har det varit svårt att hitta tidigare forskning om just EHM. Vi har valt att inrikta vår tidigare forskning till att studera hur uppkomsten med EHM kan ha startat. Det visar sig att i elevhälsan har det även tidigare funnits tvärprofessionell kompetens men där varje profession varit ensidigt inriktad i sitt eget område.
4.1 Elevhälsa, från då till nu
Ända sedan de allmänna skolorna startades i Sverige på 1800-talet har skolan haft någon form av insyn och ansvar för elevers hälsa. Begreppet elevhälsa har använts olika under de gångna årtiondena och i olika läroplaner och skollagar, beroende av den aktuella synen på hälsa och vad elevvård och skolhälsovård varit. Från att skolhälsovården vid 1800-talets slut mestadels handlade om hygieniska förhållanden, ungdomars sjukdomsbild och klassrumsmiljö skedde en förändring kring 1900-talets början. Till en början innebar det att skolläkare kom att få ett stort inflytande men det blev också en start på utbyggnaden av skolhälsovårdens olika professioner (Runström, 2017). I korta drag kan man beskriva utbyggnaden följande:
På 1920-talet kom skolsköterske-verksamhet igång och kurser gavs till att vidareutbilda hjälpklasslärare.
Under 1950- och 1960-talet började den skolpsykologiska verksamheten byggas ut.
Skolpsykologer kom bland annat att arbeta med testning av elevers skolmognad och kuratorer sågs som en social expert som skulle öka samverkan mellan skola, hem och
barnavårdsmyndigheten.
Under 1970-talet kom syokonsulenterna in i skolan mot att verka studie- och yrkesorienterande för eleverna i deras beslut om framtida skol- och yrkesliv.
År 2014 införs begreppet elevhälsa, vars syfte är att stödja den pedagogiska verksamheten i skolan.
Enligt skollagen ska elevhälsan omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser och arbetet ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande (Skollagen, SFS 2010:800). Elevhälsans uppdrag innebär därför en tvärvetenskaplig samverkan och deras samlade kompetens kan tillsammans med rektor ses som ett pussel i pusslet i skolans arbete för att alla elever ska utvecklas mot målen och vara trygga (Runström,
10
2017). Kunskapen om att hälsa och lärande förutsätter varandra har på något sätt funnits med sedan den allmänna skolans start men har befästs med tiden genom vetenskapliga
erfarenheter.
4.2 Samverka och samarbeta
Kunskapsbasen i samhället växer och blir djupare, med det kommer även fler experter (Hjörne & Säljö, 2014). När vi talar om ett tvärprofessionellt samarbete är detta något som redan sker inom till exempel sjukvården. I skolan ökar förekomsten av olika professioner, där pedagoger med olika inriktningar och företrädare för andra yrkesgrupper ingår. Olika
yrkesgrupper finns representerade i ett elevhälsoteam, EHT.
Hjörne & Säljö (2014) riktar en del kritik mot att det råder en diagnostisk kultur i EHT, där synen på den enskilda eleven till stor del är ur ett kategoriskt perspektiv. Diskussionerna som förs i EHT är sällan om den pedagogiska undervisningen, hur lärandet är organiserat eller om det finns andra område som kan utgöra hinder för eleven. När ärenden diskuteras sätts de inte in i något sammanhang utan individualiseras och eleven verkar tillskrivas en kontextfri funktionsnedsättning eller hinder. Man ser att problemet ligger hos eleven medan skolan, läraren och undervisningen fungerar utan brister.
EHT utnyttjar inte sin fulla potentiella kompetens till att diskutera en lösning samtidigt som det saknas systematik, uppföljning och mål i arbetet. Det finns behov av att arbeta mer utifrån systemteori och ett salutogent perspektiv. Det vill säga, att elevhälsan behöver samarbeta och samverka för att nå ett förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt. Det behövs ett nära samarbete i det tvärprofessionella teamet för att eleven ska få den hjälp och stöd som hen har rätt till på ett effektivt sätt. (Hjörne & Säljö, 2014). Undersökningen som artikeln bygger på är dock endast genomförd på fyra skolor. Tre av skolorna följdes under en termin vardera och den fjärde skolan följdes under ett år. Man kan ställa sig frågan om undersökningen hade fått ett annat resultat om den gjorts på många fler skolor, då undersöknings urval på fyra skolor kan ses litet.
11
4.3 Kollegialt lärande
Enligt Granberg & Ohlsson (2005) kan det kollegiala lärandet leda till en gemensam förståelse för verksamheten som i sin tur kan leda till en bättre och mer effektiv
handlingskraft. Samhällets utveckling inom organisationsformer har förstärkt vikten av samarbete, lärande och kompetensutveckling i team.
Människans handlande sker i situationen genom intuition, medan reflektionen sker efteråt. Reflektionen kan i sin tur leda till att människan intuitiva handlande ser annorlunda ut nästa gång. Varje individ bär på sina egna erfarenheter av den verksamhet man befinner sig i. För att kunna nå ett kollektivt lärande där människor tillsammans som team kan skapa förståelse för gemensamma uppgifter förutsätts det interaktion och kommunikation.
När en verksamhet sätter upp kvantitativa mål att nå, kan det vara för att det då är lättare att mäta hur måluppfyllelsen ser ut. Medan ett gemensamt lärande är kvalitativt och gör det svårare att presentera måluppfyllelse. Verksamheter har för vana att vilja prestera mätbara resultat (Granberg & Ohlsson, 2005).
När gruppmedlemmar i ett team delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper leder det till att gruppens totala kompetens överstiger den enskildas. Kompetens är något som behöver sättas i samband med ett socialt sammanhang och är inte endast förknippat med den enskilda individen. “Man är inte kompetent i allmänhet, utan alltid kompetent i relation till någonting.” (Granberg & Ohlsson, 2005, s.230).
Det kollektiva lärandet är ingen statisk process utan en process i ständig förändring. Genom individuella erfarenheter skapar gemensam reflektion en samsyn i samarbete, som i sin tur genererar nya individuella kunskap och erfarenheter som man sen tar med sig till nästa reflektion och så vidare. I gemensam reflektion där deltagarna öppnar upp att berätta om vardagliga händelser, situationer och fenomen skapas möjlighet att dela med sig av den “tysta kunskap” som finns bland deltagarna och som kan bidra till ett kollektivt lärande.
För att en organisation ska utvecklas och må bra måste alla i organisationen förstå visionen och sträva mot samma mål (Field, 2019). När hela kollegiet riktar sig mot samma mål blir effekten mycket starkare och når längre.
12 Likt ljuset från en glödlampa som sprider sig åt många håll men når inte särskilt långt, når en verksamhetsutveckling när inte hela kollegiet har samma vision och mål.
Likt ljuset i en ficklampa som sprider sig fokuserat, starkt och långt, når en
verksamhetsutveckling när hela kollegiet fokuserar och har samma mål och vision.
Om rektorn genom att hävda sin maktposition, pressar kollegiet in i en förändringsprocess utan att den är förankrad, kan det få negativa konsekvenser (Field, 2019). Det kan då leda till att kollegiet blir motvilliga och känner tvång i att medverka i processen. Om det blir en ojämn maktbalans uteblir transparensen och öppenheten mellan rektor och kollegiet, som är några av grundprinciperna för att få samarbete och samverkan att fungera.
4.4 KASAM
KASAM - känsla av sammanhang är ett begrepp från salutogenes teorin och myntades av Aaron Antonovsky. Antonovsky menade att en individ kan vara vid god hälsa om den kan känna sig delaktig i ett sammanhang som är förståeligt och meningsfullt. KASAM kopplas samman med tre centrala komponenter. Den första, begriplighet, är kärnan som syftar till i vilken utsträckning man upplever inre och yttre stimuli som förnuftsmässigt gripbara, som information som ordnad, sammanhängande och tydlig. Den andra är hanterbarhet och kan definieras till den grad som man upplever att det står resurser till ens förfogande för att kunna möta de krav som inre och yttre stimuli ställer. Det kan vara resurser som är under egen kontroll eller som kontrolleras av behöriga andra som man känner att man litar på och kan räkna med. Den sista komponenten meningsfullhet syftar på i vilken utsträckning man känner att livet har en känslomässig innebörd. Att de händelser, problem och krav vi ställs inför kan ses som utmaningar och är värda att investera energi och engagemang i (Antonovsky,1987).
13
5 Teoretisk förankring
Studien förankras i systemteorin. EHM är ett forum där olika professioner möts och där de befinner sig på olika nivåer i organisationens system. Deltagarna i ett elevhälsomöte är i sin profession och det är i gränssnitten mellan dessa det sker samverkan och förändring. För att arbeta förebyggande och hälsofrämjande i skolan behöver man, precis som systemteorin menar, se till helheten istället för enbart delarna.
5.1 Systemteori
I vår vardag är vi människor en del av de olika system som finns i vårt samhälle och systemteorin grundar sig i att människor och organisationer utvecklas i samspel med andra (Öquist, 2018). Skolan kan ses som ett system med en tät organisation med många individer som under dagarna utsätts för många olika möten i olika sammanhang. Dessa många olika möten genererar relationer som påverkar beteenden hos individer vilket skapar en viss systemstruktur. Då den skapas av de människor som själva befinner sig i den kan det vara svårt att få syn på den struktur som råder (Öquist, 2018).
I de olika system och strukturer som människan är en del av finns det både medvetna och omedvetna nivåer. Nivåer är ett grundläggande begrepp i systemteorin och att hålla dessa strikt är en förutsättning för att kunna förstå hur lärande sker och hur organisationer fungerar (Öquist, 2013). Nivåerna som författarna syftar till i denna studie är rektor/biträdande rektor – EHT med exempelvis specialpedagog, kurator, skolsköterska – lärare – elev/elever.
14
Det hierarkiska nivåtänket innebär en tydlighet i organisationen om vem som har vilket ansvar men det är information nivåerna emellan, i gränssnitten, som är viktig och grunden för
förändring.
Ett systemiskt helhetstänkande ger större möjlighet för ett proaktivt agerande, att ligga steget före och därmed skaffa sig tid (Öquist, 2013). Genom att se framåt, tänka förebyggande och främjande skapas en väg mot en lärande organisation (Öquist, 2018). För att skapa en lärande organisation behövs ett systemtänkande där vikten ligger i att synliggöra samband, se mönster i förändring och fokusera på helheter snarare än delarna. Ett systemiskt tänkande strävar mot förändring och utveckling av organisationen. Systemtänkandet kan ses som cirkulärt med ett intresse för hur det hela hänger ihop och det fokuserar till att se till helheten istället för varje del för sig.
15
6 Metod
Som metod för studien gjordes intervju och observation på en medelstor grundskola, f-9 i en stor kommun i Sverige. Intervjuer genomfördes vid två tillfällen med kurator och de två specialpedagoger som arbetar på skolan. Observationer genomfördes vid två olika
Elevhälsomöte. Intervjuer och observationer gjordes för att få en insyn i arbetet med EHM. Författarna började med att genomföra intervjuerna för att få en förförståelse för EHM som modell och arbetssätt, för att sen kunna tillägna sig kunskapen som synliggjordes i
observationerna av EHM (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013). Till
undersökningen har även enkäter genomförts online. Enkäter gjordes för att få en bredare uppfattning om hur arbetet med EHM ser ut på olika skolor.
För att komma åt syftet i vårt arbete valde vi att studera EHM-modellen som ett fenomen ur olika perspektiv. Perspektiven ledde till att den insamlade empirin kom att granskas med en fenomenologisk ansats. Fenomenologisk forskning är teorigenererande och inte teoritestande. Fenomenologi är en strategi för kvalitativ forskning inom det samhällsvetenskapliga området med en förståelse-inriktning och ett induktivt förhållningssätt. Vi var intresserade av
betydelsen av objektet, läs EHM, för individer/organisationer och inte objektet i sig och har utgått från den inhämtade empirin. Den fenomenologiska metodens fördel är att den får fram de mest väsentliga beståndsdelarna av ett fenomen (Fejes & Thornberg, 2019).
6.1 Urvalsgrupp
Urvalet av skola och respondenter för intervju och observation föll sig utefter att författarna tagit del av en föreläsning om EHM tidigare under Specialpedagogprogrammet på Malmö Universitet. Skolan har arbetat med EHM modellen sedan tre terminer tillbaka och
respondenterna kontaktades och tillfrågades om de kunde tänka sig att medverka och om författarna fick komma på besök. Studiens syfte riktar sig att lyfta fram specialpedagogers erfarenheter av arbetet med EHM-modellen, därav föll det sig att vi inriktade oss på kontakt med specialpedagoger. Vid första intervjutillfället medverkade en specialpedagog och en kurator. Kuratorn medverkade för att hen har varit en av de drivande krafterna i arbetet med EHM-modellen. Vid andra intervjutillfället medverkade två specialpedagoger. För enkätsvar valde vi att endast be specialpedagoger svara på surveyundersökningen, då studiens syfte var belysa deras erfarenhet av EHM som modell. Om tid hade funnits skulle vi valt att ställa
16
samma frågor till rektorer och lärare för att få deras perspektiv om förändringsprocessen och arbetet med EHM.
6.2 Metodval
Triangulering
Triangulering innebär att olika metoder används för att tillsammans angripa ett fenomen från flera sidor (Bryman, 2018). Författarna har valt att använda sig av triangulering i metoden, då de behöver ta sig an fenomenet EHM-modellen från olika perspektiv (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013). Datan samlades in via observation, intervju och enkät vid olika tidpunkter och olika grupper.
Intervju
Intervjuer genomfördes vid två olika tillfällen. Första intervju var ostrukturerad för att respondenterna skulle få berätta fritt om sitt EHM arbete (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013) Temat för den första intervjun med en specialpedagog och kurator var att få dem att berätta “från när tanken om EHM startade till vart de befinner sig idag” (se bilaga 1). Syftet var att skapa en djupare förståelse om EHM modellens innebörd. Intervjun
antecknades i form av stödord/nyckelbegrepp av författarna som de sedan jämförde, diskuterade och sammanfattade. Detta ledde fram till ytterligare frågor att ta med till nästa intervju.
Andra intervjun där respondenterna var två specialpedagoger och såtillvida en
halvstrukturerad intervju där intervjuarna hade övergripande och öppna frågor som ställdes och därefter fick respondenterna svara och berätta fritt (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013). Några av frågorna besvarades under tiden som intervjun fortgick och behövde därför inte ställas. Intervjun dokumenterades med hjälp av en diktafon.
Intervjuerna var till för att få en insikt i hur processen i arbete med EHM modellen kan se ut. Få en förförståelse av hur ett förändringsarbete med EHM som modell kan gå till, på djupet med både framgångar och utmaningar. Eftersom intervjuerna syftade till att utforska fenomenet Elevhälsomöte och respondenternas arbete med modellen blir intervjuerna ämnesinriktade (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013).
17 Observationer
Det har genomförts observationer av författarna under två olika EHM. Författarna presenterade sig för alla deltagare och berättade syftet med undersökningen och att
observationen endast kommer ha fokus på mötets struktur. Vilket därmed innebär att det som berättas under själva mötet inte är av betydelse för observationen eller kommer antecknas. Eftersom författarna inte deltog i mötet utan satt utanför och bakom, ledde det till att bli en icke deltagande observation (Bryman, 2018). Samt att det var en strukturerad observation för att observationen fokuserade på en specifik del av mötet, nämligen strukturen (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013). För att få en förståelse för en struktur i ett fenomen är observation en metod att använda, där observatören på ett systematiskt och synliggörande sätt kan få insyn i fenomenet (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013).
Enkäter
Vi valde att göra en surveyundersökning på webben (Bryman, 2018). Den inleddes med att skicka mejl till rektorer i olika verksamheter i Skåne. Totalt skickade vi ut 220 mejl där vi kort berättade om vilka vi var, syftet med vårt arbete och en förfrågan om de arbetade med EHM-modellen. Om så var fallet, om vi även kunde få kontakt med deras specialpedagog för att kunna skicka en enkät till dem att svara på. All statistik kring skickade mejl till rektorer, svar från rektorer och antal skickade enkäter till specialpedagoger sparades i ett excel-dokument.
Författarna valde att skapa en webbenkät med hjälp av Google formulär (se bilaga 2). Utifrån frågeställningarna och datan som insamlats under intervjuerna, skapades frågor till enkäten. Frågorna utgick från att författarna skulle kunna utvinna svar till sina frågeställningar genom att analysera svaren. Författarna genomförde en mindre pilotstudie i sin studiegrupp på Malmö Universitet, vilket resulterade i några ändringar och förbättringsåtgärder.
Enligt Bryman (2018) finns det större risk för bortfall vid enkätfrågor om det är många frågor som känns oviktiga och om det finns många öppna frågor. Därför valde vi fyra korta frågor, med flervalsalternativ samt fyra öppna frågor. Även Trost och Hultåker (2016) skriver att det finns risk för respondenter som väljer att inte svara vid frågor som ska besvaras med egen text. Frågorna i enkäten var formulerade så att det inte behövdes långa utläggande svar, utan ord som nämn, kortfattat och övriga användes för att inte sätta någon press på
18
respondenterna att behöva göra långa utläggningar. Ingen av frågorna i enkäten var beroende av varandra, utan det gick bra att svara i valfri ordningsföljd samtidigt som det gick att se hela enkäten på en gång (Bryman, 2018). Det medförde även att om respondenten inte vill svara på en fråga gick det bra att bara hoppa över den när enkätsvaren skickades in. För att göra
enkäten lättare att svara på skrev vi i frågan hur den skulle besvaras, tex om det var möjligt att ange flera svar samt så stod svaren i vertikal linje för att göra svarsalternativen tydligare (Bryman, 2018). Vi har inte kunnat skicka ut påminnelser eftersom vi inte vet vilka som svarat, då inskickade enkätsvar skulle vara anonyma.
6.3 Etiska överväganden
Datainsamlingen har följt vetenskapsrådet fyra principer om informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Bryman, 2018).
Informationskravet har vi uppfyllt genom att informera alla olika respondenter och
intervjupersoner om vem vi är och syftet med det vi gör. De personer som vi har intervjuat har fått skriva på en samtyckesblankett eftersom intervjuerna inte var anonyma. Under
observationerna ansåg vi inte att vi behövde samtycke från det observerande mötet eftersom vi inte observerade innehållet i mötet eller vad en deltagare sa utan endast strukturen i mötet. Vi hade rektorns tillåtelse att vara med på mötet, där även biträdande rektor medverkade. I enkäterna antog vi att varje respondent gav sitt samtycke till att vara med i studien när de svarade på enkäten och skickade in den. De hade sin rektors tillåtelse att svara då vi fått varje mejladress till specialpedagogerna via deras rektor. Alla svar på enkäterna är dessutom anonyma. Konfidentialitetskravet är uppfyllt eftersom alla svar på enkäterna behandlas
anonymt, inspelade intervjuerna finns endast lagrade på en säker server på Malmö Universitet och inga anteckningar från observationerna innehåller konfidentiella uppgifter. Vi har inte samlat in några uppgifter om enskilda personer eller företeelser.
6.4 Tillförlitlighet
Eftersom enkätsvaren har skickats in anonymt kan vi inte kontrollera att vi uppfattat svaren rätt genom att återkoppla till respondenterna. Vi kan inte heller säkerställa att alla svar som inkommit är helt överens med både författarnas och övriga respondenters tolkningar om
19
EHM-modellens kärna. Alla har utifrån sitt eget perspektiv sin sanning om upplevda fenomen. Studiens validitet anses låg-medel, då respondenterna har svarat utifrån sina erfarenheter om arbetet med EHM-modellen. Erfarenheter kan ses som personliga men speglar även specialpedagogens erfarenheter om hur organisationens perspektiv är. Studiens reliabilitet anses vara hög då vi anser att resultatet hade blivit samma även om någon annan gjort samma studie. Data som insamlades var inte situationsbunden. En teknik att få större tillförlitlighet av datan som är insamlad är genom triangulering. Med hjälp av olika
datainsamlingsmetoder och olika perspektiv kunna styrka svaren som framkommer (Bryman, 2018).
20
7 Resultat och analys
Resultaten av observationen, intervjuerna och enkätsvaren kommer att presenteras var för sig.
7.1 Enkätsvar
Resultaten kommer presenteras i delar utifrån hur enkäten är uppbyggd, från varje fråga. Kryssfrågorna presenteras i tabeller som tolkas och fyll-i-svaren kommer sammanfattas och analyseras.
Det gula fältet representerar 68% av de skickade mejl men som ej svarat på mejlkontakten, vilket blir det externa bortfallet. Det gröna fältet är de 25% som svarat att de inte arbetar med EHM-modellen. Det blåa fältet representerar de 8% som svarat att de arbetar med EHM- modellen och som då fått enkäten skickad till sig. Av de 17 skolor (8%) som arbetar med EHM, är där flera specialpedagoger som svarat. Av det interna bortfallet kan vi se följande:
Fråga Internt bortfall (respondent som inte svarat
på enskild fråga
Vart fick du först kännedom om EHM? 1 st
Beskriv kortfattat er organisations vision med EHM-modellen.
1 st
Övriga fria tankar om EHM. 9 st
21
Om man ser till det externa bortfallet, som är 68%, kan vi inte veta varför utfallet blivit så. Om man istället ser till det interna bortfallet, där endast 1 respondent inte valt att svara, kan det bero på att respondenten missat frågan eller inte velat svara på den. Om man ser till sista frågan som även hade det största antalet till internt bortfall, kan det bero på att frågan markerar om respondenten har övriga tankar om EHM som hen vill dela med sig.
7.1.1 Kännedom om EHM
Utifrån hur respondenterna har svarat, kan man se att större delen har fått information om EHM-modellen från kollega, mun till öra (bilaga 3). Övriga respondenter har svarat lika till antal att de har fått information från artikel eller blogginlägg, föreläsning eller på annat sätt. Dock har ingen svarat att de först fått höra om EHM genom poddcast. Utifrån svaren kan vi se att information om EHM-modellen sprider sig vanligast via kollegor, där det även går att anta att kollega inte endast innebär någon som arbetar på samma skola utan har en vidare
sträckning till andra skolor och verksamheter. Det antagandet går att göra därav att
informationen som når en första person på en skola måste komma från någon annanstans.
7.1.2 Påbörjat arbete med EHM
Enligt respondenterna har 22 av 26 börjat arbeta år 2018 och 2019 (bilaga 4). Fyra respondenter har angett att de har påbörjat arbetet med EHM-modellen tidigare än 2016. Ingen av respondenterna som svarat har påbörjat arbetet under 2016 eller 2017. Man kan fundera över varför inga av respondenterna har börjat arbeta med EHM-modellen under 2016 eller 2017. Om det handlar om en förberedelseprocess innan implementeringsprocess eller om det sker något annat i skolan då, kan vi tyvärr inte ta reda i detta skede.
7.1.3 Vilken verksamhet befinner respondenterna sig i
Utifrån vilken verksamhet respondenterna har angett att de befinner sig i, kan vi se att förskola finns representerad i två av de 26 svarande (bilaga 5). En av de två har verksamhet från förskola till år 6 och den andra har verksamhet från förskola till år 9 samt särskola. Åtta av respondenterna har angett att de befinner sig i verksamhet förskoleklass till år 3. Den verksamhet som flest respondenter angav att de befinner sig är från förskoleklass till år 6. År 7 till 9 finns representerade bland fyra av respondenterna varav en av de respondenterna har från förskoleklass till år 9. En av alla 26 respondenter befinner sig i en verksamhet som
22
sträcker sig från förskoleklass till år 6 samt särskola. Man kan se att alla respondenter befinner sig i någon form i grundskolan.
7.1.4 Vilka medverkar på EHM
Som vi kan utläsa i bilaga 6 är antingen rektor eller biträdande rektor med på EHM, i elva verksamheter är båda med. Specialpedagogen är med i alla verksamheters möten, utom på två där istället speciallärare finns med. Skolkurator finns representerad i 25 av 26 verksamheter. Skolpsykologen finns med i 20 av 26 verksamheter. Skolsköterskan är den enda
professionaliteten som finns representerad på samtliga verksamheters EHM. Specialläraren finns representerad i 11 verksamheters EHM. Ämneslärare samt praktisk/estetisk lärare finns med i vardera 6 av 26 verksamheters EHM. Fritidspedagogerna finns med i hälften av de totala respondenternas verksamhets EHM. Måltidspersonal och lokalvårdare uppges inte finnas representerade i någon verksamhets EHM. De yrkesgrupper som oftast finns
representerade i EHM är rektor/bitr. rektor, specialpedagog, skolkurator, skolpsykolog och skolsköterska. Det är även de som man kan känna igen från EHT.
7.1.5 Positiva effekter av EHM- modellen
Samverkan i organisationen framkommer som ett samlande begrepp i många av enkätsvaren. Respondenterna menar på en ökad förståelse för varandras kompetenser och deltagarnas olika professioner som ett resultat av EHM-modellen. ”Samverkan med varandra på ett effektivt sätt. En framgångsfaktor är att verka tillsammans och enhetligt mot samma mål utifrån en gemensam förståelse. Samarbete mellan våra olika professioner, men med tydliga ansvarsområden.” (Svar 3). Ett annat begrepp som kommer igen i många av respondenternas svar är samsyn. Samsyn för hela kollegiet inför arbetssätt, lärandet och lärandesituationer samt en gemensam fördjupad analys. ”Att lärare tillsammans med
elevhälsoteam fått möjlighet till att skapa samsyn kring vad som behöver utvecklas på
organisations-, grupp och individnivå.” (Svar 13). ”Vi fick upp ärende med på grupp och
organisationsnivå och kom ifrån individnivå. Arbetet blev mer förebyggande. Elevhälsan och pedagogerna fick en naturlig mötesplats.” (svar 7).
Det är av stor vikt att alla är delaktiga och får komma till tals under möten, vilket skapar en gemensam känsla för hela skolan. För att bibehålla den positiva effekten som EHM- modellen för med sig är kontinuitet ett verktyg för att få det att hålla. EHM- möten ska hållas
23
prestigelöst och ger en “högt i tak”-känsla. Där kommer pedagoger, elevhälsoteamet och övrig personal närmare varandra. ”Eht och pedagoger har kommit närmre varandra.
Successivt börjar vi gå från kategoriskt till relationellt perspektiv. Högt i tak, vi vågar lyfta det mesta.” (Svar 11).
En vinning i de positiva effekterna är att de olika professionernas kompetenser nyttjas på ett bättre sätt än tidigare. Det har ökat det gemensamma lärandet, lett till att kollegiet har tydliggjort sina mål samt strävan mot gemensamma mål. Förväntningar och förståelse på varandras professioner och kompetenser har förtydligats, vilket även lett till ett öppnare förhållningssätt gentemot varandra.
Ett tydligt resultat som visat sig efter en tids arbete är att EHM-modellen verkar
förebyggande och ur ett salutogent perspektiv. Ärende och nulägesbeskrivningar är inte längre på individnivå, utan ligger ofta på grupp- och organisationsnivå. Kollegiets arbetssätt har gått från kategorisk till relationellt, från patogent till salutogent och från åtgärdande till
förebyggande. Det har blivit ett hälsofrämjande perspektiv som genomsyrar och visar sig i skolans arbetssätt.
Genom att hålla strukturen på ett möte som EHM-modellen ger, får man en kontinuitet och uppföljning i arbete som man gör. Det ger tid för analys och reflektion, som är oerhört
värdefullt för arbetet. En respondent skrev dessutom att de har börjat använda strukturen på ett EHM- möte i andra forum och tycker att det fungerar väldigt bra. ”Mer fokus på grupp- och organisationsnivå. En helhetssyn på grupp, arbetslag och arbetssätt.” (Svar 17).
Respondenterna beskriver hur hela kollegiet har fått en helhetssyn på skolans verksamhet och på eleverna som grupp. Tillsammans kan de se på organisationen, gruppnivå och
individnivå. Det kan även vara att få olika perspektiv på olika grupper, i arbetslaget och arbetssätt. En respondent nämner hur de genom systematik har fått en helhetssyn på grupper, klasser och individer. Genom att göra en nulägesbeskrivning tillsammans i EHM får kollegiet se verksamheter, arbetssätt och elever ur ett systemteoretiskt perspektiv.
7.1.6 Utmaningar med EHM- modellen
Om man ser till vilka områden som utmaningarna finns i, som respondenter angett i sina svar, är det implementeringsprocessen, ledarskap och organisation, samsyn och arbetsmiljön samt EHM som modell. När respondenterna skriver om EHM som modell kopplar de samman det med att de är osäkra på strukturen, att det är svårt att hålla sig till rollerna och att det finns de kollegor som inte tar rollerna på allvar. Några menar att strukturen är svår att få till, att
24
mötesstrukturen är krånglig och att det är svårt med att tydliggöra beslut som är fattade under mötet. En specialpedagog anser att EHM modellen har inneburit merarbete för hen. Andra nämner att det är svårt att få fram en fördjupningsfråga enligt modellen och andra tycker att det varit en utmaning att få kontinuitet i arbetet med modellen. Även uppföljning av
fördjupningsområde och vem som ska driva ärenden kommer upp i samma sammanhang. Ett område som många av respondenterna nämner som en utmaning är tiden. Hitta en tid som passar alla och svårt att hålla kontinuiteten. ”Mer tidskrävande till en början som vi i slutändan vi kan plocka ut vinster.” (Svar 18). ”Tiden kan vara svårt att hitta så att det passar alla eller kolliderar med annat möte. Vi arbetar flexibelt för att alla ska ha möjligheten att vara med.” (Svar 5).
En del menar även att det tar tid från elevhälsoteam, EHT, och själva mötestiden inte räcker till, att det är för många ärenden samt att det finns respondent som skriver att de inte får till det reflekterande teamet. Några har stött på svårigheter om hur de ska göra när många i kollegiet är frånvarande samt hur de ska göra för att få till så att fritidspersonalen även kan medverka. Någon har nämnt samma sak, att de har utmaningar med att kunna frigöra personal så att alla berörda kan medverka.
Implementeringsprocessen är ett annat område som respondenterna ansåg vara en
utmaning, där det kunde vara svårt att hitta motivation, besvärligt att ändra gamla vanor samt att pedagogerna efterfrågade snabba svar och lösningar; så kallade “quick fix”.
”Tidskrävande. Pedagogerna vill ha ”snabba” resultat, vilket inte kan ges. Svårigheter att motivera pedagogerna varför detta är en bra modell att arbeta med.” (Svar 4). Några nämnde att det utmaningar utgjordes av att alla medverkande inte var insatta i modellen eller hade viljan att göra så, att man inte var förberedd inför EHM eller att man hade förståelse inför modellen och därav svårigheter med att se vinning i arbetet med modellen. Andra upplever att antalet ärende ökar samt att fler ärende hamnar på individnivå och inom det kategoriska perspektivet.
Samtidigt som det framkommer att modellen ger en nyanserad analys i arbetet, är det osäkert att om alla upplever klimatet som prestigelöst. Det verkar finnas en oro för att någon ska känna sig uthängd eller att det som sägs ska värderas av övriga deltagare.
7.1.7 Vision med EHM- modellen
Uppdraget kring EHM ur ett specialpedagogiskt perspektiv präglas av att förändra synsättet hos lärarna/övrig personal som bl a består av att skolan ska möta eleven utifrån dennes förutsättningar och behov istället för tvärtom.
25
Genom våra elevhälsomöten vill vi skapa begriplighet, meningsfullhet och känsla av sammanhang - tillsammans istället för på var sitt håll. Det
gemensamma meningsskapandet sker i tvärprofessionellt samspel och samtal. Vårt arbete ska genomsyras av ett salutogent förhållningssätt. (Svar 2).
”Vi vill till det önskade läget - Förebyggande, främjande, salutogent, lärande, relationellt, gruppnivå.” (Svar 13). Förebyggande, främjande och salutogent är de begrepp som framkommer tydligast när respondenterna svarar på vad visionen är med att arbeta efter EHM- modellen. När kollegiet kan arbeta proaktivt istället för reaktivt och införa tidiga insatser för de situationer där det behövs. Ser man till eleverna menar respondenterna att en vinning skulle vara att hela elevhälsan finns tillgänglig för alla elever och att
förändringsarbete kan gälla och gynna alla elever, inte bara de som uppkommer i behov av stöd. Det finns även en samlad vision om organisatoriskt lärande och ett kollegialt lärande. ”Att vi slapp släcka bränder och i stort bara arbetade hälsofrämjande och förebyggande. En vi-känsla och kollegialt lärande.” (Svar 12).
EHM- modellen ska ge upphov till fortsatt utvecklingsarbete och systematiskt kvalitetsarbete. Möten ses som produktiva istället för informativa inom kollegiet och
professioner inom elevhälsoteamet. Det finns även en förhoppning om att strukturen i EHM-modellen ska kunna upptas i andra forum.
En vision med samverkan är en förhoppning om att modellen ska ge en helhetssyn, att alla berörda ska kunna delges med samma information samtidigt, att det ska skapa en vi-känsla, något som kollegiet gör tillsammans och skapar inkludering. ”Att samverka för en helhetssyn och att ge utrymme för naturliga utbyte arbetslag och elevhälsa emellan. Nyttja varandras kompetenser i det förebyggande arbetet kring elever.” (Svar 5).
Några respondenter lyfter samtidigt KASAM, vikten av att ge alla en känsla av sammanhang. På samma sätt påpekar respondenterna vikten av att skapa den naturliga mötesplatsen för det tvärprofessionella forumet där man kan nyttja varandras kompetenser och få tillgång till fler nyanser av samma fenomen. Vilket i sin tur leder till en gemensam syn på den egna organisationen, där det går att skapa gemensamma rutiner, strukturer och
arbetsgångar. Respondenterna poängterar även att ett mål är att arbetet med EHM-modellen ska ge ökad måluppfyllelse för alla elever samtidigt som det stärker pedagogerna i deras roller, genom att utveckla ett lärande och samverkan.
26 7.1.8 Övriga tankar om EHM som modell
När respondenterna fick föra ner sina övriga tankar var det några som även här ville föra fram vikten av ett bra implementeringsarbete, att det tar tid att genomföra. Några ville lyfta fram att de lyckats med sitt EHM arbete genom kontinuitet och att låta processen få ta sin tid och etableras i kollegiet samt att följa en struktur i mötet. ”Viktigt med tydlig mötesstruktur och att man ger det tid att etableras.” (Svar 25). ”Viktigt med kontinuitet och att elevärenden följs upp regelbundet.” (Svar 1). En respondent skriver att de har gjort om modellen till sin egen, anpassat den till sin verksamhet och genom det har de fått till ett lyckat EHM-arbete.
Även på frågan om övriga tankar om EHM nämner respondenterna begreppen samverkan, samarbete, delaktighet och samsyn.
Stor vinst med öppna diskussioner tillsammans, olika professioner. Intressanta vändningar då frågor belyses från olika perspektiv. Ökad förståelsesituationen såväl för enskilda elever som för lärare och övriga yrkesroller. Mötena kan öka samhörighetskänslan och känslan av delat ansvar. Positivt med tydligt avsatt reflektionstid, vilket ju EHM är. (Svar 3).
Mötena ökar samhörighetskänslan och känslan av delat ansvar. Diskussionerna blir mer öppna och utvecklande. Arbetet med EHM-modellen ger ökad förståelse för situationer och för enskilda elever samt ett forum för att kunna följa upp elevärende regelbundet tillsammans i hela elevhälsan. Det ger en ökad tydlighet och förståelse för pedagoger och övriga
yrkesroller inom skolväsendet. Olika professioner möts i jämställda plattformar där olika kompetenser tas tillvara på och bildar en större kunskapsbank. Olika perspektiv belyses och ger en nyansering och ett närmare samarbete i arbetslaget. Tillsammans kommer man fram till lösningar eller frågeställningar.
Respondenter vill även ge ytterligare utrymme till hur viktigt de anser att reflektionen är och att det med EHM-modellen ges tid för reflektion. Arbetet tillsammans i kollegiet blir då mer effektivt och tydliga mönster kan visa sig som inte varit synliga tidigare.
7.2 Intervju
Resultatet av intervjusvaren har analyserats och sammanfattats utifrån studiens frågeställningar. Intervjufrågorna finns att se i bilaga 1.
27
Vad innebär det att gå från åtgärdande till förebyggande arbete i skolan, med hjälp av EHM-modellen?
Respondenterna menar på att EHM-modellens struktur, som innebär en öppen reflektion från det beskrivna nuläget, öppnar upp för att kunna få en samsyn på rådande läge och därmed tillsammans komma fram till en planering som är gynnsam för alla elever. De menar att reflektion är en viktig komponent i arbetet med att gå från ett åtgärdande till förebyggande perspektiv och de tycker sig se att kollegiet har gått från ett kategoriskt tänk till ett mer relationellt. Respondenterna tycker det skett en förändring till att lärarna blivit mer
självreflekterande, genom att bli utmanande i sitt tänk under EHM och en förmåga att mer se det ur ett helikopterperspektiv. De upplever inte att det blivit färre elevärende men att det är en annan arbetsgång. ”När det numera kommer upp på EHM är det ett vi. Vad kan vi göra
tillsammans?” (kurator). Följande citat visar på ett ändrat tankesätt kring elevhälsa och att
skolans EHM är en bidragande faktor till det. Respondenterna säger att kulturen på skolan idag är att elevhälsa börjar i klassrummet. EHT är inte elevhälsan utan man har gjort en synvända där de istället ser att alla har ett ansvar för elevhälsan. Strukturen av ett EHM innebär att inte titta tillbaka, utan utgår varje gång från nuläget för att blicka framåt.
På vilket sätt speglar EHM-modellen skollagens åläggande om att samverka tvärprofessionellt för att främja goda lärmiljöer?
Respondenterna menar på att oavsett vilken profession respektive vuxen har så är uppdraget detsamma, att främja elevens individuella utveckling och lärande. De säger sig märka skillnad på lärarnas förmåga till att numera vara mer självreflekterande i skolans olika moment.
Respondenterna lägger samtidigt stor tyngd vid att de nu ser ett aktivt lärande i kollegiet, ett tvärprofessionellt och kollegialt lärande. Respondenterna uttrycker att de ville ha till en samverkan mellan sig, EHT, och övrig personal och de hade svårt att se det på något annat sätt än att använda EHM. De uttrycket det som att EHM handlar om att ge och ta och genom att deltagarna delar erfarenheter har samverkan tagit ett steg framåt. Respondenterna säger att de lär av varandra och att lärandet blir uppenbart på ett EHM.
Varför har skolor valt just EHM-modellen, i sitt utvecklingsarbete?
Respondenterna uttrycker i intervjuerna att skolan behövde en förändring av hur arbetet med elevärenden hanterades. De beskrev hur det ofta förekom så kallade kaffeautomatsärenden vilket syftar till hur pedagoger ofta stoppade någon ur elevhälsoteamet för att diskutera
28
EHT för att lösas. Det var även en tid av låg måluppfyllelse samtidigt som synen på EHT var att de var en sluten grupp, åtskild från övriga kollegiet med mycket sekretess. Rektor hade i detta en ambition att börja arbeta mer förebyggande samt att bygga upp organisationen och tillsammans med EHT samarbeta mer. Respondenterna menar att EHM-modellen behöver få ta tid och att det är ett arbete som är i ständig process. Vägen till ett öppet och prestigelöst klimat som EHM-modellen råder till gör inte sig själv, utan sker bland annat genom ökad förståelse av vad modellen går ut på. Även intagandet av rollerna i EHM är av betydelse. När man går in i EHM är alla deltagare likställda. Det kan inte finnas hierarkiska nivåer under EHM.
”Sen har vi pratat mycket om ordförande är bitr. rektor här, för ordföranden ska inte likställas med biträdande rektor. Att man ibland tänker att ordföranden är bitr. rektor, hon bestämmer, hur det här mötet ska liksom…..men det gör hon ju inte alls, det är ju gruppen, vad den är i behov av. Så det är ju inte… Ja, jag tycker. Vi tänker ju så. Hon är ju inte bitr. rektor här, utan en ordförande som håller i mötet, ska leda oss igenom alla stegen.” (Specialpedagog 1).
Som ett medvetet steg i det egna utvecklingsarbetet av EHM-modellen berättar
respondenterna att de har en grupp som kontinuerligt utvärderar strukturen på deras EHM. Det har lett till att nästa steg i arbetet med EHM-modellen i respondenternas verksamhet är att få in elevernas röster i nulägesbeskrivningen inom lärande, undervisning och lärmiljö samt trygghet och trivsel. EHM är en struktur som gör att man kommer framåt tillsammans.
7.3 Observation
Observationer skedde vid två tillfällen, med samma professioner ur elevhälsoteamet men med olika deltagare ur lärarkollegiet. Observationerna skedde utifrån följande fokusområde; mötesstrukturen, miljö och placering, tydlighet i de olika delarna av mötet samt övergångar.
Om man ser till mötesstrukturen började ordförande med en kort genomgång av mötets olika delar. Ordförande presenterade även de olika fokusområde som mötet skulle utgå ifrån. Allt som sägs skrivs av sekreterare på whiteboardtavlan, där varje moment har en egen färg. Det händer även att sekreterare förtydligar hur och vad hen antecknar på tavlan. Ordförande leder fram mötet genom att se till att inte diskussioner fastnar eller tar stopp samt ser till att
29
diskussionerna inte svävar ut. När det är nulägesbeskrivning går ordförande en runda, deltagarna får prata i tur och ordning. Under reflektionen är det elevhälsoteamet som reflekterar av vad som sagts av nuläget och då får inte resterande deltagare kommentera. Ordförande släpper ordet fritt när det är fördjupningsfasen och deltagarna diskuterar det som sagts under tiden fram till dess samt kommer överens om en fördjupningsfråga, där svaret inte bara ska kunna spaltas upp i olika lösningar. Ordförande ställer även fördjupande och
tydliggörande frågor vid behov. Fördjupningsfrågan ska gå från vad till hur. Ordförande säkerhetsställer att alla deltagare har uppfattat fördjupningsfrågan på lika sätt. Förslagen antecknas i spindeldokumentet och en kort påminnelse om att gå in i samma dokument under tiden fram tills nästa EHM äger rum.
Placeringarna under mötet har varit i en halvcirkel framför whiteboardtavlan och med endast stolar. När elevhälsoteamet reflekterat, har de flyttat fram framför övriga
deltagare. Ordförande markerar övergångarna genom att tacka för tankarna om de olika momenten och säger tydligt att vilken nästa fas är i EHM. Övergångarna markeras även av sekreteraren genom att hen byter färg på pennan som hen skriver på tavlan med.
30
8 Diskussion
Studien syftar till att lyfta fram specialpedagogers erfarenhet av att arbeta med EHM-modellen och på vilket sätt den kan främja det förebyggande och salutogena perspektivet i skolan.
8.1 Resultatdiskussion
8.1.1 Gå från åtgärdande till förebyggande arbete i skolan
Som framkom i Hjörne & Säljös (2014) artikel, är det i EHT vanligen diskussioner om
individärende ur ett kategoriskt perspektiv, vilket även respondenter menar att det var tidigare i deras verksamheter. När hela kollegiet kan få en helhetssyn, genom systemteorin, på
organisation-, grupp- och individnivå gör det att även arbetssätt och lärande får en helhetssyn (Öquist, 2018). Enligt respondenterna är ärende inte längre på individnivå, utan oftare på grupp- och organisationsnivå. De menar även att det skett ett perspektivskifte i verksamheten, från patogent till salutogent, från kategoriskt till relationellt och från åtgärdande till
förebyggande.
När man ska genomföra ett förändringsarbete är implementeringsprocessen ett moment icke att förglömma. Man ska låta processen ta tid och det går inte att tvinga någon in i den (Field, 2019). För att lyckas med förändringsarbete innebär det att ha kollegiet med sig. Svaren som respondenterna har gett visar på samma. Förändringsarbete och
implementeringsprocessen tar tid, några har angett över ett år innan de sett tydliga resultat. För att skapa ett öppet klimat på EHM är det väsentligt att lämna maktstrukturer utanför, för om det inte är en transparens mellan deltagarna blir det en ojämn maktbalans. Alla närvarande i ett EHM behöver vara likställda inför varandra för att skapa ett lärande, utvecklande och tillåtande klimat. Till exempel så är rektor eller biträdande rektor på samma nivå som
resterande av deltagarna under EHM, även om de innehar en maktposition ’utanför’. Det kan göra att en kollega inte öppet vill dela med sig av sina erfarenheter eller ta till sig reflektionen (Field, 2019). Det behöver vara högt i tak och prestigelöst, vilket även respondenterna
beskriver med sitt lyckade EHM arbete. Enligt enkätsvaren var första fasen i ett EHM arbete implementeringen hos ledning och EHT, för att skapa en samsyn kring vad det är, syftet med det, och vilken struktur och ramar denna verksamhet ska förhålla sig till. Respondenter påpekade även att ordföranderollen påminner mycket om en samtalsledarens roll och det är
31
därför en fördel om den erfarenheten finns hos ordföranden just vad gäller att leda mötet i rätt riktning och fördela ordet mellan deltagarna.
I svaren från enkäterna och på intervjuerna framkom det att innan EHM-arbetet påbörjades fanns det en syn på elevhälsan som att de satt på sin kammare, bakom stängda dörrar och sekretess. Samtidigt kände specialpedagogerna det som att lärarna lämnade över elevärende åt dem för att lösa samtidigt som de knapphändigt med information. När den nya Skollagen (SFS 2010:800) trädde i kraft 2010, skulle elevhälsan arbeta för att främja elevers lärande, utveckling och hälsa. Enligt respondenternas svar i studien är en vision med EHM-modellen att hela kollegiet tillsammans ska få en helhetsbild av eleverna och verksamheten. Genom att diskutera, reflektera och planera tillsammans ges förutsättningar till att arbeta förebyggande, främjande och salutogent. Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv kunna se vad som sker i gränssnitten och på varje nivå, individ-, grupp- och organisationsnivå för att skapa sig en samsyn att utgå ifrån. Enligt respondenterna i studien är en effekt med EHM att det systemteoretiska perspektivet synliggörs tydligare än tidigare. Flera svar hänvisar till att ärende numera oftare är på grupp- och organisationsnivå än individnivå. När en verksamhet arbetar med systemteoretiskt perspektiv skapar det möjlighet att se verksamheten genom ett cirkulärt system och med en helhetssyn (Öquist, 2018). En av effekterna i detta som framkom i intervjun är att de anpassningar man gör för några elever, kan gynna fler elever som man inte tänkt på från början. Med systemteorin kan man se det som fungerar som helhet i verksamheten (Öquist, 2018). En annan vision som kom fram i enkäterna med att använda EHM-modellen är att det skapar KASAM i kollegiet. Alla vuxna som finns runt eleven eller gruppen i verksamheten får samma information om bakgrund samt förslag till förändring och åtgärder. Med det får närvarande kollegiet samma ingång i arbetet om ärendet, de får chans att känna lika ansvar inför uppgiften och får en roll i sammanhanget. Enligt respondenter i
studien är en vision i arbetet med EHM att skapa tvärprofessionella mötes forum.
8.1.2 Samverka tvärprofessionellt
Genom systemteoretiskt perspektiv fokuserar man till helheten istället för till delarna (Öquist, 2018). I EHM finns olika professioner som tillsammans bidrar till en helhet för eleven. Det blir till en helhet som kan följa eleven genom hela dagen i skolan. Som Granquist och Ohlsson (2005) menar när de beskriver att kompetens är högre tillsammans i team, där den gemensamma kompetensen blir högre än delarna tillsammans. Olika professionerna delar med sig av sina erfarenheter av samma ärende och då belyser ärendet ur olika perspektiv. Det skapar en samsyn och leder till reflektioner som ger nya erfarenheter. Respondenterna anger
32
hur de anser att kompetensen i de olika professionerna nyttjas på bättre sätt och ger större erfarenhetsbank. När kollegiet arbetar med EHM- modellen och ur ett systemteoretiskt perspektiv visar det hur kompetens genom olika perspektiv kommer fram och kan nyttjas på ett effektivare sätt. Det framkommer även ur enkätsvaren hur respondenterna anser sig få större samsyn i kollegiet genom diskussionerna i EHM. Arbetet med EHM- modellen ger kollegiet möjlighet att se verksamheten ur ett systemteoretiskt perspektiv, där varje profession tillsammans skapar en helhet för samarbete. Detta i sin tur skapar KASAM för både vuxna och elever i verksamheten. När de vuxna som eleven träffar på i skolan har en samsyn på hur det ser ut för eleven och arbetar runt eleven ur ett systemteoretiskt perspektiv skapar det sammanhang för eleven (Antonovsky, 1987; Öquist, 2018).
Reflektion gör det möjligt att handla annorlunda i nästa situation (Granberg & Ohlsson, 2005). Genom reflektion ges individen möjlighet att se sitt agerande i ett större perspektiv och som en helhet i något större, vilket då kan leda till ett proaktivt agerande och ett förebyggande arbete. I arbetet med EHM ingår reflektion som en del av grundstrukturen, där erfarenhet belyses ur olika perspektiv och ger en chans till ett lärande som gör att man kan utveckla sitt handlande. Samtidigt ger systemteoretiskt tänk större möjlighet till ett proaktivt agerande (Öquist, 2018).
Utifrån hur respondenterna har svarat på vad utmaningar har varit i arbetet med EHM, framkommer det att strukturen kan vara svår att arbeta sig igenom och att det är svårigheter med rollerna i strukturen, att det finns kollegor som inte tar rollerna på allvar. Ett
förändringsarbete måste få ta tid och det går inte att forcera en kollega in i en process som hen inte känner sig förtrogen med (Field, 2019). Genom att skapa KASAM för kollegiet, ge dem en känsla av sammanhang och förståelse för förändringsarbetet går det att möta motståndet. Det går att titta på de enskilda enkätsvaren utan att röja anonymiteten hos respondenterna och då kan man urskilja att de som angett sig ha de här utmaningarna är de som nyligen startat med EHM-arbetet. Om man ser till de respondenter som anser sig ha uppnått positiva effekter kan man även läsa att de har arbetet med EHM i mer än ett år. Vi drar en försiktig slutsats av att man bör ge förändringsarbetet med EHM tid och kontinuitet. Det behövs tid nog för implementering hos elevhälsoteamet och hos resterande av kollegiet. Utifrån svaren utläser vi att det kan vara liknande situationer som respondenterna har angett som utmaningar. Om man då tittar på vilka olika typer av utmaningar som respondenterna har angett, kan man se att det är situationer som behöver ges tid för att kunna anpassas för att fungera i den egna
33
8.1.3 Utvecklingsarbete i skolan genom EHM-modellen
Precis som Granberg & Ohlsson (2005) menar att det kollegiala lärandet är en i ständig föränderlig process, menar vi att arbetet med EHM ska ses som ett verktyg till att hålla detta levande. Efter varje möte har teamet skapat sig ny förståelse och samsyn på verksamheten. Utifrån spindeldokumentets överenskommelse, praktiseras den till nästa EHM. De nya
kunskaperna och erfarenheterna finns med i bakgrunden när nuläget presenteras i nästa EHM. Den nya reflektionen kommer i sin tur leda till nya fördjupningsområde som ger ny förståelse och samsyn på verksamheten. Det är vad som sker mellan gränssnitten i de olika nivåerna i systemen som är avgörande för skolans utveckling och lärande (Öquist, 2018). Det behöver finnas en transparens mellan nivåerna i systemen, som ger ett flöde av idéer in och ut.
Man kan se det som att man i ett EHM ”bryter ut” gränssnittet. Mötet ska verka prestigelöst och alla deltagarnas kompetenser och erfarenheter används för att kunna se möjligheter till förändring och utveckling i verksamheten.
I skollagen (SFS 2010:800) står det att läsa att elevhälsoarbetet ska vara förebyggande och hälsofrämjande och då kan EHM-modellen vara ett verktyg för ett sådant arbete. Modellen syftar till ett samverkansarbete och samarbete mellan kollegiet för eleverna i skolan.
I intervjuerna och från enkätsvaren framkommer att kontinuiteten av EHM är av betydelse för arbetets resultat. Mötet bör så långt som möjligt genomföras, även om det är personer som är frånvarande och det kan leda till att man får anpassa strukturen den gången.
Respondenterna anger till och med att EHM bör finnas med i grundupplägget för
34
egna verksamheten, bara man följer strukturens olika delar och innehåll. Se EHM som en resurs i det förebyggande och främjande arbetet som skolan gör TILLSAMMANS.
8.2 Specialpedagogiska implikationer utifrån EHM
Specialpedagogens kompetens ska framgå i elevhälsomötena genom att bidra med ett relationellt och systemteoretiskt perspektiv som under reflektion utvecklar deltagarnas analytiska och reflekterande förmåga. Som en del i elevhälsoteamet ska arbetet vara förebyggande och främjande och genom sin funktion har specialpedagogen en stor roll vad gäller att skapa ett gott klimat för samverkan och samarbete mellan organisationens olika nivåer och delar.
8.3 Metoddiskussion
Första intervjun spelades inte in då författarna hade tillgång till en Powerpoint som respondenterna gjort om EHM och nyttjade den för att få en förförståelse samt att ha läst boken “EHM”.
Vi kan inte säkerställa att det är just specialpedagogen som svarat på enkäten som vi har fått inskickad (Bryman, 2018). Det går inte heller att kontrollera om de vi skickat länken till verkligen har svarat. På en skola kan det finnas flera specialpedagoger och vi kan inte veta om hur många av dem som svarat på enkäten. Respondenterna hade ingen möjlighet att kunna ställa frågor via enkäten. Det fanns möjlighet att skicka frågor via mejl då vi har haft mejlkontakt med de skolor som vi skickat enkäten till. Vi kan inte veta från vem informationen om EHM-modellen kommit, när respondenterna svarar att de fått
informationen via en kollega. Vi kan inte veta vem den kollegan är, om det är någon på samma skola, inom samma verksamhet eller om man räknar kollega för att man arbetar inom samma yrke.
8.4 Förslag på fortsatt forskning
En direkt fortsättning på den här studien är att rikta samma frågeställningar mot rektor och resten av kollegiet för att få deras perspektiv av EHM. En annan fortsättning är att göra en
35
liknande studie som är landsomfattande för att få en uppfattning om hur utbrett arbetet efter EHM- modellen är och om EHM-modellen är mer gynnsam för elevers mätbara
