Resultatdiskussion

Alla informanter uppgav att de anser att de arbetar i ett socioekonomiskt utsatt område. 4 av 5 informanter har arbetat i både i gynnsamma socioekonomiska områden och utsatta. Informanterna förklarade att det finns en del skillnader med att arbeta i ett socioekonomiskt utsatt område gentemot ett gynnsamt område. Den största skillnaden som de fem tillfrågade lärarna var överens om var föräldrarna. Informant 2 ansåg att hen ofta träffar föräldrar som saknar en akademisk bakgrund och att det påverkar elevernas studieförutsättningar genom att föräldrarna exempelvis inte kan hjälpa till med läxorna. En annan skillnad som en av informanterna lyfte var att eleverna bor trångt och att det ibland inte finns möjlighet för eleverna att läsa ostörda. Böhlmark och Holmlund (2012:13–14) förklarar att elever som bor i ett socioekonomiskt utsatt område har lägre studieresultat på grund av att majoriteten av invånarna i bostadsområdet är låginkomsttagare och har lägre akademiskt utbildade föräldrar. Detta kan leda till att föräldrarna kan ha svårigheter med att hjälpa och stötta eleverna i sina studier.

Utbildningsdepartementet (2016) anser att alla elever behöver minst 5000 timmar för att främja läsutvecklingen. Eftersom dessa timmar inte ryms i skolans schema är det till stor fördel att eleverna får möjlighet att utveckla sina läsfärdigheter utanför skolan.

Utifrån ovannämnda förklaring och elevenkätens resultat drar vi slutsatsen att föräldrar som har lägre akademiskt utbildning tenderar att inte läsa för sina barn hemma. Högläsning har en påverkan på barnens läsutveckling, då högläsning bidrar till ett bredare ordförråd och förståelse. Svensson (2009:128) konstaterar vikten av att vårdnadshavare läser för sina barn i en stor omfattning. Högläsningen utvecklar barnets förståelse för språkets uppbyggnad samt influerar barnets intresse för läsning. Vårdnadshavare blir förebilder för barnet och bidrar till att barnet utvecklar ett bredare intresse för läsning.

En annan informant ansåg att föräldrarna i ett socioekonomiskt utsatt område fokuserar främst på hur deras barn uppför sig och respekterar lärarna i skolan. Enligt Polisen (2017) tenderar invånarna i ett socioekonomiskt utsatt område präglas av arbetslöshet, ohälsa och en misslyckad skolgång, vilket leder till att invånarna har allt för liten tilltro för framtiden. Polisen

42

konstaterar att bostadsområdets fysiska miljö leder till att invånarnas livskvalitet inte är densamma som i andra gynnsamma områden

I vår undersökning har vi uppmärksammat att bostadssegregationen och livskvalitén i olika områden är en betydande faktor för elevernas skolgång och studieförutsättningar. Utifrån litteratur och forskning som har tagits upp i undersökningen tror vi att eleverna blir påverkade av varandra i socioekonomiskt utsatta områden då majoriteten av invånarna har en liknande hemsituation. Detta beror på bostadssegregationen i Sverige avspeglar sig i skolorna. Böhlmark och Holmlund (2012:11) lyfter fram att det är elevens hemsituation som är den huvudsakliga faktorn i hur eleverna presterar i skolan. De menar att aspekter som elevernas grannskap, gener, skola och kamratskap kan påverka elevens skolgång. Vygotskij (Säljö, 2000:65, 80, 90) förklarar att under människans uppväxt spelar den sociala miljön en avgörande roll i hur människan utvecklas. Människan utför handlingar som de anser kommer att accepteras och uppmuntras av omgivningen.

Att skapa en likvärdig utbildning för alla elever oberoende av bakgrund, etnicitet, kön m.m. har varit en annan utmaning som framkom i intervjuerna, då kunskapsnivåerna i klassen kan skilja sig markant. Detta berodde också på att det kom nyanlända elever i en jämn ström, vilket resulterar i att lärare ibland behöver anpassa undervisningen utifrån de nyanlända elevernas kunskapsnivå. Vi tolkar lärarnas svar som att lärarnas fokus låg på lågpresterande elever och inte på högpresterande elevers läsutveckling. Endast en av informanterna nämnde att hen tillgodoser de elever som läser avancerade böcker och har goda läsförmågor, genom att ta emot besök från en bibliotekarie som har bokprat för de elever som läser avancerade böcker. Vi anser att det är ett problem att fler lärare inte stimulerar högpresterande elevers läsutveckling och utifrån vår bedömning tror vi att högpresterande elever kan glömmas bort.

Enligt Skolverket (2018:6) ska alla svenska skolor sträva efter att uppnå en likvärdig utbildning som tillgodoser alla elevers individuella kunskapsutveckling. Faktorer som bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper ska inte påverka elevens studieförutsättningar, då skolan har ansvar över att fördela resurser på ett sätt som leder till en högre undervisningskvalitet.

Vilka strategier kan lärarna använda sig av för att främja elevernas läsutveckling? En strategi som nämndes i intervjuerna var återberättande av texter. Eleverna läser en text/bok och ska återberätta det de har läst och skriva eller berätta muntligt och ge en sammanfattning om texten/boken de har läst. Frost (2009:93–97) förklarar att det är en givande strategi som utvecklar elevernas läskunskaper då lärare har möjlighet att kontrollera elevernas läsförmågor genom att exempelvis fråga vilka oklarheter det finns i texten och vad eleven kan förutsäga om

43

texten. Vi anser att denna lässtrategi kan vara gynnsam för elevernas läsutveckling; den skapar ett tillfälle för läraren att få en omfattande överblick över elevernas läsintresse. När läraren fått kännedom om vad som intresserar eleven kan hen planera och skapa en lustfylld läsundervisning som baseras på elevernas intressen.

Informanterna berättade att det finns olika metoder att attrahera eleverna till läsning. Flera informanter berättade att de i stor omfattning arbetar med att eleverna antingen själva ska läsa, läsa tillsammans med lärare/kamrat eller högläsning, vilket är en positiv strategi för att utveckla elevernas läsutveckling. Andra informanter lyfte fram samarbetet de har med bibliotekarien, där eleverna har möjlighet att individuellt välja böcker som intresserar dem. Andra möjligheter som framställdes i intervjuerna var hur bibliotekarien kom en gång i månaden och hade bokprat samt att läraren kunde få tips om böcker som eleverna troligen skulle tycka om. Enligt Hultgren och Johansson (2017:3–10) är samarbetet med skolbiblioteket en strategi som stimulerar elevernas läsengagemang och kan resultera i att eleverna självmant vill läsa. Skola, bibliotek och hemmet är olika faktorer som kan bidra till att elevernas läsengagemang främjas positivt. Vi anser att samarbetet med bibliotekarien är en positiv lässtrategi som lärare kan använda. Eleverna har möjlighet att bli uppdaterade om nya böcker som kan väcka deras nyfikenhet. Vi tycker också att det är viktigt att lärare skapar tidsrum för utveckla elevernas läsförmågor samt att det täta samarbetet med biblioteket kan stimulera båda högpresterande och lågpresterande elevers individuella läsutveckling.

En annan lässtrategi som framkom var hur läraren gav eleverna möjlighet att presentera böcker de har läst hemma för att sedan låna ut boken till någon annan. Detta tycker vi är en givande lässtrategi då vi tror att det skapar en gemenskap mellan eleverna och ger dem möjlighet att visa upp vad de kan och har lärt sig samtidigt som det utvecklar deras läsutveckling. I en annan intervju förklarade informant 1 att varje måndag går eleverna till biblioteket under rasten för att hjälpa till med att organisera böcker, lära sig om olika författare samt får tillfälle att mysläsa med varandra. Vi anser att det kan vara en läsutvecklande strategi som läraren genomför när eleverna varje måndag går till biblioteket och får mysläsa i en läsutvecklande miljö, då vi tror att det skapar en kontinuerlig lärprocess. Det kan leda till att eleverna får ett tillfälle att lära sig mer om olika författare och kan lära sig om författarnas bakgrund för att få en fördjupad kunskap om böcker de läser. Att lära sig om olika genrer tror vi kan leda till att eleverna får möjlighet att utvidga sina vyer.

En av strategierna som vi anser utmärkte sig positivt var att eleverna fick använda digitala verktyg. Exempelvis när en elev skulle redovisa en bok eleven hade läst fick hen använda digitala verktyg i sin presentation. Informanten förklarade att eleverna tycker att det är roligt

44

när de får möjligheten att använda digitala verktyg i sammanhang som dessa. Hultgren och Johansson (2017:4) stödjer denna strategi genom att förklara att eleverna uppmuntras och blir intresserade när de finner läsningen lustfylld. Denna lärare har lyckats med att genomföra undervisningen lustfyllt och intressant.

Frost (2009:93–97) uppger vikten av att läraren har kompetens och kunskap när hen planerar läsundervisningen. Han hävdar att elevernas läsutveckling inte nämns tillräckligt och att det tydligt synliggörs i dagens läsundervisning. Han upplyser att strategier lärare använder sig av har en tendens att inte vara särskilt kreativa när det kommer till utvecklandet av elevernas läsförmågor. Lärare som har kreativa strategier har oftast utvecklat sina kompetenser genom exempelvis fortbildningar, samarbete med andra lärare, hjälp från speciallärare eller har eget intresse för läsningen.

En av informanterna förklarade i intervjun att hen själv läser barn och ungdomslitteraturen för att inspireras och rådgör med eleverna om olika sorters böcker som hon kan rekommendera. Vi anser att när läraren visar eleverna att hen läser liknande böcker och uppdaterar sig i vad eleverna läser idag, leder det till att eleverna inspireras och motiveras till att vilja läsa. I samtliga intervjuer har det visats att eleverna haft möjlighet att själva välja böcker som de finner intressanta och att det har resulterat i att de motiveras till att läsa självmant, men i en av intervjuerna förklarade en lärare att effekterna av strategierna inte alltid lyckas motivera och intressera alla elever.

Vi anser att lärare behöver kartlägga elevernas läskunskaper för att skapa en effektiv läsundervisning, samt kontinuerligt följa upp varje elevs individuella utveckling. Lundberg och Herrlin (2006:8) framhåller att kartläggningen och uppföljningen konkretiserar elevernas läskunskaper och leder till att läsundervisningen kan planeras utifrån varje elevs individuella behov och förutsättningar.

Utifrån vår synvinkel och våra erfarenheter kommer det alltid att finnas individer som inte kommer bli intresserade av att läsa, men att det handlar om att hitta effektiva strategier som likaväl främjar elevernas läsförmåga. Läraren bör fokusera på olika faktorer som bidrar till att elevens självbild förstärks. Enligt Taube (2007:68) förstår barn i en tidig ålder om de läser med gott flyt eller inte och att läsinlärningen behöver förstärka elevens självbild. Elevens självbild är en betydelsefull faktor i läsutvecklingen då eleven mister motivationen till läsningen när eleven känner att läsningen är komplicerat och besvärligt.

Nästan 90 % av eleverna svarade på enkäten att de hade velat läsa böcker de kan relatera till. Hultgren och Johansson (2017:1, 3) konstaterar att elevers läsutveckling främjas när de kan sätta ihop det de läser med vad de vet om verkligheten. Att känna igen sig i läsningen utvecklar

45

elevernas möjlighet att knyta an till texten. Utifrån vår tolkning bör lärare välja barn och ungdomslitteraturen utifrån elevernas erfarenheter och världsbild för att eleverna ska kunna relatera till de läser.

Majoriteten av eleverna svarade på enkäten att det inte är någon som läser för dem hemma, vilket informanterna med viss säkerhet bekräftade under intervjuerna. Utbildningsdepartementet (2016) poängterar att eleverna behöver få möjligheten att utveckla sina läsfärdigheter utanför skolan. Därför anser vi att elever som bor i socioekonomiskt utsatta områden behöver få ta del av högläsning och själva läsa hemma för att kunna stimulera läsintresset samt för att eleverna ska lika stora möjligheter att utveckla sina läsfärdigheter som elever i gynnsamma socioekonomiska områden.

Lässtrategier som vi anser vara gynnsamma för elever som är bosatta i socioekonomiskt utsatt område och har sämre förutsättningar är främst lustfyllda aktiviteter. En strategi som vi anser kan få eleverna att läsa hemma är projektarbete. Lärare kan exempelvis skapa ett läsprojekt och ge eleverna i uppdrag att läsa 2–3 kapitel varje vecka och rita upp någonting som representerar budskapet, innehållet eller händelserna i de 2–3 kapitlen på en plansch och fortsätta så under hela projektets gång. En annan strategi som skulle kunna motivera eleverna till att läsa hemma kan vara genom olika arrangerade lästävlingar, vilket kan skapa lustläsning.