Resultatdiskussion

Elevinflytande i dagens skolor kan ses ur flera olika aspekter. Det handlar bland annat om lärarens demokratiska förhållningssätt och huruvida elever ges möjlighet till delaktighet och inflytande i undervisningen. Vidare handlar elevinflytande även om maktrelationer mellan ele-ver och lärare, vem är det som ska bestämma och öele-ver vad, något som belyses i resultatet. Elevinflytande handlar även om att ha en god och öppen kommunikation vilket utgör en stor del inom svenskämnet, kommunikationen i sig utgör även en stor del i det demokratiska sam-hälle som eleverna ska fostras in i (Dewey, 1999; Wahlström, 2016). Det handlar slutligen även om elevernas motivation kopplat till den upplevda delaktigheten i undervisningen (Dewey, 1999).

I resultatpresentationen beskrivs elevernas och lärarnas uppfattning om elevinflytande i under-visningen i svenska. Den första kategorin i resultatet belyser elever och lärares uppfattning om elevinflytande. Jag ansåg att det var viktigt att ställa denna fråga, speciellt i elevenkäten, för att få en överblick av hur eleverna uppfattar ordet elevinflytande och dess innebörd för att ha en utgångspunkt och bild av deras förkunskaper. Eleverna var i det stora hela samstämmiga i sina svar, de menar att det betyder att eleverna får vara med och bestämma över något i undervis-ningen. En skillnad mellan lärarnas och elevernas svar på denna fråga, förutom att lärarsvaren var mer utvecklade, var att eleverna använde ordet bestämma medan lärarna använde sig av uttryck som ’’Att elever känner att de är med och påverkar [...]’’. Detta pekar på att lärarnas syn på elevinflytande inte handlar om att bestämma utan mer för eleverna att påverka saker i olika grad. Ytterligare en skillnad mellan respondentgruppernas svar är att lärarnas svar går in på de demokratiska aspekterna, såsom att lyssna på varandra, respektera andras åsikter och att alla ska få möjligheten att göra sin röst hörd i klassrummet, något som eleverna inte förknippar med elevinflytande.

Vidare till den andra kategorin i resultatpresentationen så besvarar eleverna frågor om vad de ges inflytande över kontra vad de vill ha inflytande över. De upplever att de får inflytande över praktiska saker såsom att välja grupper, högläsningsbok och redovisningssätt, delar som kan upplevas påverka innehållet i den reella undervisningen i mindre grad. Det eleverna istället

uttrycker att de vill få möjlighet till inflytande över handlar i hög grad om innehållet i under-visningen och upplägg, det vill säga arbetsformer och arbetssätt. Deweys (2004) progressiva pedagogik framhåller just elevers delaktighet och påpekar att elever behöver vara delaktiga i sitt eget lärande för att kunna utvecklas och lära sig. Sammanfattningsvis indikerar elevernas svar att de vill ha inflytande över andra saker än vad de får inflytande över och att de vill vara delaktiga i undervisningen. Rönnlund (2013) belyser, som redan nämnts, att eleverna har rätt till inflytande i skolan och att de ska ges inflytande över saker såsom arbetsformer, arbetssätt och undervisningens innehåll. När eleverna däremot tillfrågades om vad endast lärarna ska ha inflytande över och inte eleverna, svarade eleverna att lärarna ska bestämma vad de ska jobba med på lektionerna. Något som motsäger elevernas vilja om att få vara med och bestämma mer i undervisningens upplägg. Jag anser att detta tyder på en tveksamhet och rädsla till för stort ansvar eller att det är ett tecken på att eleverna dels inte vet vad de förväntas lära sig i svensk-undervisningen, dels inte vet vilka rättigheter till delaktighet som de har och vad det innebär. Danell (2006) menar att inflytande handlar om en förmåga att kunna ta ansvar och han anser att ansvarskännande utvecklas genom att individen ges kontinuerliga möjligheter till infly-tande. I resultatet framträder en bild av att vissa elever upplever att elevinflytande är svårt, att de inte skulle veta vad de skulle göra om de fick ansvara för exempelvis innehållet i en lektion och att lektionen således skulle bli stökig. Genom att eleverna inte ges inflytande i den utsträck-ning de behöver så ses ansvar således som en svårighet istället för en möjlighet. Eleverna skulle kontinuerligt behöva ges mer inflytande över undervisningen för att utveckla en tro på sig själv och se ansvar som en möjlighet istället för en svårighet och något de räds för. I kursplanen för ämnet svenska står det att ’’Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att ut-veckla [...] tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära’’ (Skolverket, 2019, s. 257). Undervisningen i svenska kan därmed fungera stärkande för elevernas tilltro till sig själva och förbereda dem för ett större ansvarstagande med syfte att stärka deras möjlighet till elevinflytande. Vidare krävs det att eleverna vågar kommunicera med sina lärare för att få det elevinflytande de vill ha.

Lärarnas svar om vad eleverna ges inflytande över korrelerade med elevernas upplevelse om deras elevinflytande i undervisningen. Lärarna ger svar på tal om varför eleverna inte i någon större utsträckning får vara med och bestämma vad gäller undervisningens innehåll och upp-lägg i den utsträckning de skulle vilja. De menar på att de sköter grunden till undervisningen för att bevara strukturen och kvalitén och att eleverna sedan får vara med och påverka vissa delar när det passar. Detta kan jämföras med resultatet i Skolinspektionens rapport Från

hu-vudmannen till klassrummet. Där tillfrågades ett antal lärare huruvida de låter eleverna påverka

arbetssätt och arbetsformer i undervisningen och var femte lärare uppgav att de inte ger ele-verna inflytande över de delarna i undervisningen (Skolinspektionen, 2014). Detta för oss in på den tredje kategorin, fördelar och nackdelar med elevinflytande.

Den jämförelse ovan med Skolinspektionens rapport pekar på att det finns brister i lärarnas arbete med elevinflytande, några av dessa kan bero på de nackdelar som lärarna uppger sig uppleva. I resultatet lägger lärarna vikt vid tidsaspekten och påpekar att de gärna hade velat

lägga mer tid på att utföra ett välplanerat och gediget arbete med elevinflytande men att det inte finns nog med tid. Sedan belyser även lärarna risken med att ett oplanerat arbete med elevinflytande därmed kan försämra undervisningen och bidra till en stökig lektion där vissa elever kan uppleva det som rörigt och därmed blir lärandet lidande. Eleverna instämmer med lärarnas syn på nackdelar då de upplever att för mycket inflytande kan bidra till ostrukturerade lektioner där eleverna ’’gör lite som de vill’’.

De fördelar som studieresultatet pekar mot överensstämmer med flera studier som gjorts tidi-gare. Bland annat upplever både lärare och elever att inflytande bidrar till högre motivation, engagemang och ökat intresse i skolan. Något som Skolverket (2013) lyfter fram där de menar att elever blir mer engagerade och tar större ansvar om de känner att de har ett reellt inflytande över undervisningen samt dess innehåll. Skolinspektionen (2014) och Skolverket (2015) in-stämmer och belyser sambandet mellan elevers inflytande och deras motivation samt att om elever upplever att de ges inflytande över undervisningen blir de automatiskt mer engagerade och således lär sig mer. Lärarna upplever även att elevinflytande bidrar till ökat ansvar hos eleverna vilket i sin tur gör dem redo för att bli framtida demokratiska medborgare. Danell (2006) och Quennerstedt et al. (2020) antyder att det övergripande syftet med elevinflytande är att fostra goda demokratiska medborgare.

Eleverna i studien uttrycker att undervisningen känns roligare och att de lär sig bättre om de får vara med och bestämma. Kursplanen för ämnet svenska belyser att undervisningen ska sti-mulera elevernas intresse för svenskämnet, något som i sin tur kan bidra till mer motiverade elever (Skolverket, 2019). Som nämnts innan menar Dewey (2004) att elever behöver vara delaktiga i sitt eget lärande för att kunna lära sig och utvecklas. Han menar att elever praktiskt behöver möjligheter att kunna förstå hur inflytande fungerar. Fortsättningsvis hävdar Dewey (1999) att elever motiveras mer i skolan om de känner att de ges inflytande.

Den sista kategorin belyser förbättringsområden med elevinflytande. Dewey (2004) uttrycker att för att nå elevinflytande i en klass behöver man som lärare vara uppmärksam på elevernas intressen och ta hänsyn till dem i planeringen av undervisningen. Som utläses i resultaten menar en lärare att styrdokumenten ibland kan stjälpa arbetet med elevinflytande då det styr under-visningens innehåll. Vad som är viktigt att tänka på här är att styrdokumenten även påpekar att elevinflytande och delaktighet är en vital del i undervisningen för eleverna (Skolverket, 2019). Tidsbrist nämns även av lärarna själva som ett förbättringsområde. De menar att om de funnits mer tid hade arbetet med elevinflytande kunnat bedrivas i högre grad och gynnat elevernas lärande.

Skolinspektionen (2014) menar att inflytande för eleverna ska ske inom ramen för de kunskaps-krav och förmågor som anges i styrdokumenten, vilket innebär att arbetet med elevinflytande måste planeras med styrdokumenten i åtanke, något som kan ta mer tid. Enligt Skolinspekt-ionen (2020) bedöms flera skolor ha för låg kvalitet vad gäller lärares arbete med elevinfly-tande, en slutsats som kan dras utifrån undersökningen är att det stämmer men att det har sina orsaker och att lärare ser positivt på elevinflytande samt att de vill arbeta mer med det. Det eleverna nämner som förbättringsområden med elevinflytande är att de vill vara med och

be-stämma mer, diagrammen som presenterar resultatet styrker elevernas svar. Diagram 1 respek-tive Diagram 2 (s. 26) visar att eleverna anser att elevinflytande är väldigt viktigt men att det elevinflytande som ges i undervisningen i dagsläget inte når upp till hur de önskar att det var. Som tidigare nämnts anser Dewey (1999) att skolan ska sträva efter att ge eleverna möjlighet att nå sin fulla potential genom en balans mellan inflytande i både praktik och teori, vilket ger förutsättningar att skapa goda medborgare. Genom svenskundervisningen ska eleverna fostras till att i framtiden verka som medborgare i ett mångkulturellt samhälle som präglas av olika åsikter, uppfattningar och rik kommunikation (Skolverket, 2019).