Resultatdiskussion

5. Diskussion

Undersökningens syfte och målsättning var att ta reda på om och hur lärare arbetar med entreprenörskap i skolan. Enligt resultatet och svar på huvudfråga så arbetar 56 procent av de lärare som svarat på undersökningen med entreprenörskap i skolan. Många av dessa lärare närmare bestämt 32,56 procent är entreprenöriella i sitt arbete men man känner inte riktigt till begreppen. Som gymnasiechefen för skola 2 skriver ”Det verkar som om många vet vad entreprenörskap är för något, dock finns det en osäkerhet. Att man skriver att det saknas tid, tolkar jag som att man inte riktigt vet vad entreprenörskap är. Att ha ett förhållningssätt som innebär ett entreprenöriellt tänkande, innebär ju inte större behov av tid.”46

5.1 Resultatdiskussion

Att 56 procent av lärarna arbetar med entreprenörskap i skolan kan vi nu se i vår

undersökning, men hur arbetar de? Nedan följer statistik och diskussion för enbart denna grupp och som hädanefter benämns som ”de entreprenöriella”

Den största gruppen av entreprenöriella lärare är i åldersgruppen 41 till 50 år de har en ganska lång erfarenhet av skolan eftersom de har arbetat som lärare mellan 11 till 20 år 70 procent av dessa lärare är män och endast 30 procent är kvinnor.

Av alla kvinnor i undersökningen är 41 procent (alltså mindre än hälften) entreprenöriella i sitt arbete. Av alla män är det 67 procent som arbetar med entreprenörskap i skolan. Här är det alltså en betydlig skillnad mellan könen.

Tabell 31 Entreprenöriella lärare fördelat på kön

Beskrivning Antal Procent Medelpoäng

Kvinna 13 30,23% 56,15

Man 30 69,77% 57,33

Summa och medelpoäng 43 100,00% 56,74

7 procent av de entreprenöriella lärarna arbetar ”Sällan” eller ”Inte alls” med någon form av samverkans projekt. Är detta en felmarginal eller är man så pass entreprenöriell i alla andra frågor?

De flesta tänker på programmålets syfte och de låter sina elever arbeta med någon form av projekt i sina kurser, De använder sig av loggbok men det finns ändå 44 procent som inte gör det. 58 procent tycker ”Ja i stor utsträckning” att man ska använda sig av loggbok och det är 70 procent som även tror att eleverna ser något vinstsyfte i användning av loggbok.

Vi tycker att detta är ett intressant men något tvetydigt resultat av fråga A9-A11, om nu de flesta av alla lärare som inte använder loggbok till sina elever tycker att det är bra och tror att eleverna också tycker det. Vad är då anledningen att inte använda sig av loggbok som

reflektionsverktyg till eleverna?

En av de viktigaste bitarna i ett entreprenöriellt lärande är att ha en god reflektionsförmåga. Att reflektera innebär att bland annat kunna analysera en tidigare händelse. Att fundera på om rätt saker görs på rätt sätt är bara ett av många exempel på hur man kan använda sig av

loggbok till sina elever.47

Har du någon gång bjudit in en föredragshållare som är utomstående från skolan och/eller kommer från näringslivet till någon av dina kurser? På denna fråga är det 23 procent som svarar ”Ja i stor utsträckning” eller ”alltid”.

Här skulle man kanske kunna önska sig ett lite bättre resultat för denna grupp, eftersom detta är en viktig del i det entreprenöriella lärandet.

Inspiration finner man när någon kommer utifrån skolan, något nytt händer och kanske etableras nya kontakter med aktörer som finns i samhället. Det framgår också att om elever får möjlighet att skapa nätverk och kontakter redan under studietiden så har de sedan lättare när de kommer ut i arbetslivet. Etablerade kontakter finns då redan. Entreprenörskap bygger på tre olika saker, kunskap, relationer och finansiering.48

Hela 23 procent säger att man ”Inte alls” eller ”sällan” samverkar med näringslivet. Bland de entreprenöriella lärarna har alla de flesta en stor insyn och förståelse i kurser utöver sina egna i programmet. Man samverkar också med andra pedagoger i arbetet med att nå programmålen. Däremot är man sämre på att samverkar med näringslivet.

47 _{Peterson Marielle & Westlund Christer, (2007).} 48 _{Peterson Marielle & Westlund Christer, (2007).}

I skolan arbetar vi på olika sätt mot uppställda mål. Kursmålen underordnar sig programmålen som är ryggraden i varje program. Vi ska utbilda eleverna så de är rustade med kunskaper som gör att de kan klara sig ute i samhället. Pedagogiskt kan man beskriva bildning som personlighetens gestaltning som kommer till genom förädlade aktiviteter. Detta bygger på ett samspel mellan samhälle, kultur, grupp och individ, dock ej att förväxla med allmänbildning49

Två lärare har svarat ”Inte alls” på fråga ”A13 Hur ofta arbetar du med uppgifter som stärker elevernas självkänsla och självförtroende?” och ”A14 Hur ofta ger du eleverna möjlighet att arbeta med från ”idé till handling/praktisk produkt” i din undervisning?”

Vi tolkar de två svaren som en felskrivning, Man kan nämligen inte vara entreprenöriell i sin undervisning och svara så på dessa frågor.

Nästan hälften av alla lärare (49 procent) saknar tid. De svarar ”någon gång” eller ”Sällan” på fråga A18 Hinner du med att ge eleverna möjlighet att utveckla sin handlingskraft i din undervisning? I tidigare undersökningar har det ju visat sig att resurser i form av finansiering och lärarens brist på kunskap har gjort att eleverna inte har kunnat utveckla sin

handlingskraft. Lärare som saknar tid har inte heller den möjligheten att jobba med elever utanför klassrummet som är önskvärt för entreprenöriellt lärande.

Det är 30 procent som bara ”Någon gång” får sina elever att tydligt förstå målet för kursen. De flesta arbetar med abstraktion och konkretisering för att få eleverna att nå målen. De upplever också att eleverna får möjlighet att utveckla ett intresse eller en passion något som eleverna kan ha nytta av i framtiden.

Vi kan i skolan dra nytta av elevens specifika intresse för att få eleven engagerad. Genom att linda in olika moment kopplat till intresset så kan eleven utveckla många nya kompetenser. En elev som känner sig osäker får trygghet i sitt intresse och kan utifrån det stärka sin säkerhet och självkänsla.

– Tydligt kan jag se detta i mitt arbete som lärare på ett naturbruksprogram. Hit söker sig elever som redan har en stor passion för jordbruk. Här får eleven möjlighet att utveckla sig i sitt skolarbete med hjälp av sin passion. Utbildningen genomsyras av ämnet jordbruk och ämnen som upplevs svåra för eleven, jag tänker främst då på kärnämnen som kan vävas in i

de praktiska moment som genomförs i kursen. För att uppnå målen i Engelska kursen så får eleven möjlighet att använda glosor och texter om jordbruk. Genast tänds ett intresse hos eleven. De kan se sammanhang med att kunna detta för att sedan läsa instruktionsboken till en maskin som de använder ute i fält på praktiska övningar.

A22 Tycker du att du bidrar till att eleverna får möjlighet att bilda nätverk för framtida arbetsliv eller studier under gymnasietiden? På denna fråga svarar 51 procent ”Sällan” eller ”Någon gång”. Här önskar man att det var fler pedagoger som samverka med näringslivet för att hjälpa eleverna att ”nätverka”.

I nätverk kan stöd, inspiration och positiva relationer etableras som kommer till nytta i hela livet. Kan nätverk redan skapas under studietiden så sänker vi medelåldern på de personer som väljer att starta företag. Ungdomar idag svarar på frågan att de hellre föredrar att driva företag tillsammans med någon eller några istället för att vara själv.50

Endast 47 procent hinner med i stor utsträckning att ta tillvara på elevens talang, fallenhet eller specifika intressen i arbetet med att nå kursmålen. Här borde det väl vara många fler? En elev som känner att den har hamnat rätt ökar sin produktivitet och arbetsglädje.

Entreprenörskap bygger på att etablera något som är stabilt och uthålligt och det är då viktigt att eleven får använda sina talanger och vi har alla talang eller fallenhet för något specifikt så det gäller bara att hitta rätt.

63 procent tycker att skolan är en företagsam arbetsplats ”Lite ibland” eller ”någon gång” Här hade man kunnat önska sig lite bättre resultat bland de entreprenöriella lärarna. De flesta tycker att skolan ska arbeta med entreprenörskap. Men det är 23 procent som ”inte alls” eller ”sällan” arbetar i dag med entreprenörskap i skolan. Det är också endast 9 procent som svarat ”alltid” eller ”Ja i stor utsträckning” på frågan ”Har du som lärare fått någon form av

utbildning i entreprenörskap i skolan?” Är det för att man inte förstår begreppen eller vet vad entreprenörskap innebär? Under 2005-2007 fick Nutek på uppdrag av regeringen att driva ett entreprenöriellt entreprenörskaps program. Syftet med detta var att öka kunskapen och intresset för entreprenörskap i utbildningssystemet. I programmet definieras entreprenörskap så här: Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i

samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktisk och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang.51

Nuteks ambition med entreprenörskap i skolan är att elever och studenter ska ges möjlighet att utveckla färdigheter som kreativitet och handlingskraft. Dessa kompetenser har varje individ nytta av oavsett om de väljer en karriär som anställda eller driver eget företag

De flesta tycker att en entreprenör eller entreprenörskap är en eldsjäl eller en företagsam person, socialt och kulturellt. Det är 49 procent som svarar att det är ”Attityd” som är det stora hindret för entreprenöriellt lärande. På samma fråga svarar 23 procent att det är ”tid” som är det stora hindret. Alla de flesta utom 16 procent är intresserad av kompetensutveckling i entreprenörskap/företagsamhet.

Slutsatsen för denna grupp blir att man jobbar med entreprenörskap i skolan men man vet själv inte riktigt hur, man har inte hittat namnet på sitt sätt att arbeta. Skulle vi fråga dem idag om de är entreprenöriella i sitt arbete skulle vi nog inte få ett klart och tydligt svar att de är så.