5.1.1 Estetiska uttrycksformer som strategi för språkutveckling
Studiens resultat visar att samtliga förskolor använder sig av estetiska uttrycksformer. Dessa praktiseras genom temaarbeten som pågår under längre perioder på förskolorna. De estetiska ämnena får plats och vävs in med kärnämnena på ett naturligt sätt. I Intervjuerna synliggörs att pedagoger inte alltid arbetar medvetet på kopplingen mellan estetiska utrycksformer och språkutvecklingen utan ser språkutvecklingen som en naturlig läroprocess som genomsyrar hela förskoleverksamheten, i vardagens olika aktiviteter. Ofta ses de estetiska ämnena som ett redskap för annat lärande. De uttrycksformer som används mest är sång och ramsor vilket praktiseras dagligen i form av samling.
I studien finns intresset av att synliggöra olika perspektiv som lärarna utgår ifrån i praktiseringen av dom estetiska utrycksformerna för att gynna språkutvecklingen. Intervjuerna och litteraturgenomgången gav oss svar på dessa frågeställningar. Perspektiven innefattar språkutveckling, intryck och uttryck, kreativitet och fantasi. Alla dessa perspektiv är viktiga enligt de intervjuade. Dessa utgör lärandet i de estetiska utrycksformerna.
Resultatet av intervjuerna visar att pedagoger använder sig av tillsammans med barnen benämning, repetition och imitation när det handlar om språkutvecklingen i förskoleverksamheten. Vilket utgör en betydande del av barnens lärandeprocess. I fokus på estetiska uttrycksformer som strategi för språkutveckling spelar det estetiska ämnet en stor roll,
33
genom att bidra med ett varierat sätt att arbeta på, där barnen får uppleva världen, tolka och bearbeta den genom dess olika sinnes uttryck. Detta blir då ett lustfyllt lärande. Genom barns upplevelser genom sinnena skapar man förutsättningen för lärande. Barnens konkreta sinnesupplevelser med kroppen anses vara grunden för barns lärande och utveckling. Genom de estetiska uttrycken läggs grunden för barns kommunikation och dialog. Detta nämns i intervjuer av pedagoger. Barnen leken de som de upplevt från teater. De bearbetar, imiterar för att sedan hitta på något nytt som utgår från deras kreativitet och fantasi. De estetiska utrycksformerna vidgar barnens sätt att uttrycka deras upplevelse av omvärlden.
I läroplanen tydliggörs estetiska uttrycksformer som medel och mål, där de estetiska uttrycksformerna blir ett lärande i sig själv men även fungerar som ett lärande för annat. I svensk förskola har teorier av Vygotskij och Reggio Emilia filosofin varit en inspiration för arbete med skapande. Det anses att det estetiska ämnet i sig mister sitt egenvärde då det blir ett redskap för annat lärande i andra ämnen, så som språkutvecklingen. Detta kan innebära att man drar ner sina resurser för det estetiska ämnet. Resultatet av detta kan innebära att skolperspektivet förs in i förskolan och fokus blir på de andra grundämnena. (Richter, 2012) Enligt studieresultaten visar att estetiken har en plats i förskolan och att den används som verktyg för annat lärande i andra ämnen. En teori till att det läggs fokus på andra ämnen är att pedagoger ser sig mer som medforskare i de estetiska ämnena tillsammans med barnen. Pedagoger i studien använder sig exempelvis av en repertoar av traditionella sånger och ramsor. Det arbetas inte så mycket utanför ramarna inom de estetiska uttrycksformerna. Detta påstående kan sammanställas genom de observerade tillfällena synliggör en brist på kunskap inom dom estetiska utrycksformerna. Resultatet av detta kan vara att dom estetiska utrycksformerna inte får ett tillräckligt egenvärde i förskolan genom detta påstående.
Det estetiska ämnet utgör ett lustfyllt lärande, att barnen på ett roligt sätt lär sig genom alla sina sinnen. Genom resultatet av denna studie tydliggörs vikten av att praktisera de estetiska utrycksformer inom förskoleverksamheten för att gynna språkutvecklingen. Pedagoger behöver bara ge möjligheten att lära barnen hur man använder redskapen inom det estetiska ämnet. Får barnen tillgång till dessa redskap eller med andra ord olika artefakter använder barnen dessa själva i gemensamma lekar och aktiviteter.
34
5.2 Metoddiskussion
De intervjufrågor som ställdes kunde ha varit mer djupgående och det hade varit bra att ha följdfrågor för att få ett annat perspektiv. Vissa frågor ledde till svar inom andra ämnesområden som inte kändes tillräckligt relevanta för syfte och frågeställningar, därför kunde de utvecklas och förtydligats mer. I en kvalitativ intervju så vägleder frågorna mycket det innehåll som sägs, vilket kan resultera i att man kan omedvetet får vissa svar som är förväntade. I och med detta resultat hade det varit en fördel att ha diskussioner i grupp med de medverkande pedagogerna i studien för att få fler perspektiv på frågeställningarna.
5.3 Vidare forskning
Studiens resultat visar att det hade behövts mer forskning om hur pedagoger arbetar med estetiska uttrycksformer för att det ska få en mer betydande roll inom förskoleverksamheten. Skolan och läroplanen visar på en redan pågående process mot tydligare mål kring det estiska ämnet inom förskolan. I praktiken så används de estetiska uttrycksformerna ofta som medel för annat lärande. Det borde även tillhandahållas fortbildning för pedagoger för att vidga deras arbetsätt och metoder för de estetiska uttrycksformerna för att öka det estetiska ämnets egenvärde inom förskolan.
35
Referenslista
Bjar Lousie och Liberg Caroline (2003), Barn utvecklar sitt språk, studentlitteratur. Bryman Alan (2011), Samhällsvetenskapliga metoder, Liber AB, upplaga 2
Dahlberg Gunilla et al. (2014). Från kvalitet till meningskapande, postmoderna perspektiv-
exemplet förskolan. Tredje upplagan Liber AB Stockholm.
Hägglund Kent och Fredin Kirsten, (2011), Dramabok, Liber AB
Jakobsson Anders (2012), Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling. Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Pedagogisk Forskning i Sverige 2012 årg. 17 nr 3–4 s 152–170 ISSN 1401-6788
Jederlund Ulf (2012), Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling och
lärande. upplaga 2, Liber
Lindstrand Fredrik och Selander Staffan et.al, red. (2009), Estetiska lärprocesser, studentlitteratur AB Lund.
Myndigheten för skolutveckling (2003), Faktisk fantasi- Barns språkutveckling genom skapande. ISBN: 9789185128129, Stockholm.
Pramling Samuelsson Ingrid, Bjervås Lise-Lotte & Emilson Anette, (2012) Samspelet mellan
forskning och skola, kommunikation och lärprocesser i förskolan.
http://www.forskul.se/ffiles/00415135/ful8.pdf
Pramling Samuelsson Ingrid, Asplund Carlsson Maj, Olsson Bengt, Pramling Niklas, Wallerstedt Cecilia (2011), Konsten att lära barn estetik, Norstedts AB.
36
Smidt Sandra (2013) Bruner och de små barnens kommunikations utveckling, Svenska. ISBN 9789144081373
Strandberg Leif (2009) Vygotskij i praktiken, bland plugghästar och fusklappar. Förlag Norstedt. ISBN: 9789113026510
Säljö, Roger. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Säljö Roger. (2005). Lärande & kulturella redskap. Falun: Nordstedts akademiska förlag.
Riddersporre Bim och Persson Sven, (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan, Natur & Kultur, Stockholm.
Elisabeth Richter, 2012. Tidning: Förskolan, Ta skapande på allvar, 2012-01-06 10:50.
Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Tryck: Elanders Gotab. ISBN:91-7307-008-4
Vygotskij S Lev. (2006). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos