Estetiska uttrycksformer i förskolan- En strategi för språkutveckling

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Estetiska uttrycksformer i förskolan

– En strategi för språkutveckling

Aesthetics in Preschool –a Strategy for linguistic Development

Susi Russdal

Lärarexamen 210 hp 2016-04-08

Examinator: Johan Lundin Handledare: Els-Mari Törnquist

LÄ RA N D E O C H S A MH Ä LLE

3

Abstract

Syftet med studien är att undersöka om verksamma pedagoger inom förskoleverksamheten arbetar med de estetiska uttrycksformerna i samband med barns språkutveckling. I studien presenteras bland annat det teoretiska perspektivet på lärande vilket är det sociokulturella perspektivet. Metoden utgörs av observationer och kvalitativa intervjuer med pedagoger på två olika förskolor i Malmö. Resultatet av studien visade att estetiska uttrycksformer praktiseras och används som ett redskap för att stimulera barns språkutveckling. De estetiska uttrycksformer som förekom mest i de två förskolorna där studien genomfördes var teater, “rollspelslekar” och musik, sång rim och ramsor. Dessa estetiska aktiviteter förekom främst i den styrda planerade verksamheten som barnen sedan bearbetade och gav uttryck för i den egna leken. Alla pedagoger som intervjuades var överens om att estetiska uttrycksformer i förskolan var ett gynnsamt sätt för barnen att utveckla sin språkutveckling, men att det inte används i så stor utsträckning som det skulle kunna göras. Flertalet deltagande pedagoger i studien hade inte tänkt medvetet på sambandet mellan estetiska uttrycksformerna och barns språkutveckling, utan ansåg att språket är något som hela tiden finns med överallt som en naturlig del av vardagen och barns lärande.

5

Innehållsförteckning

2.1 Lärande ur ett sociokulturellt perspektiv ... 11

2.2 Estetik - Intryck och uttryck ... 13

2.3 Estetiska uttrycksformen Musik ... 15

2.4 Kreativitet och fantasi - Vygotskij ... 16

2.5 Lekens betydelse för språkutvecklingen ... 16

2.6 Estetiska uttrycksformer - En strategi för språkutveckling ... 18

3 Metod ... 20 3.1 Val av metod ... 20 3.2 Urval ... 21 3.3 Tillvägagångssätt ... 21 3.4 Bearbetning av material ... 22 3.5 Etiska överväganden ... 22

4 Resultat och analys ... 24

4.1 Teater och rollspel ... 24

4.1.1 Observationstillfälle 1 ... 24

4.1.2 Analys av Observationstillfälle 1 ... 25

4.2 Musik- sång, rim och ramsor ... 27

4.2.1 Observationstillfälle 2 ... 27

6

4.3 Sammanfattning av analys ... 30

4.3.1 Estetiska uttrycksformer som strategi för språkutveckling ... 30

5 Diskussion ... 32

5.1 Resultatdiskussion ... 32

5.1.1 Estetiska utrycksformer som strategi för språkutveckling ... 32

5.2 Metoddiskussion ... 34

5.3 Vidare forskning ... 34

7

Förord

Vi var två lärarstudenter från Malmö högskola som påbörjade denna studie tillsammans. Vi har under skrivprocessens gång gått skilda vägar och har avslutat vår studie på var sitt håll. Detta är anledningen till att det kommer att finnas två snarlika uppsatser representerade.

Jag vill tacka min studie kamrat för det goda samarbetet i examensarbetet. Denna studie har vi ägnat många timmar genom att tillsammans reflektera och diskutera, skriva och skriva om genom skrivprocessens gång. Jag vill tacka alla de pedagoger som intervjuades för deras medverkan inför denna studie. Med stort engagemang och den tid de tog för att svara på våra frågor gjorde denna studie genomförbar. Jag vill tacka våra handledare som har tillägnat sin tid för att ge råd och vägledning genom skrivprocessen. Denna studie har gjort att jag fått en djupare inblick i hur pedagoger arbetar med estetiska uttrycksformer i förskolan och vilka strategier de använder för att gynna språkutvecklingen inom förskoleverksamheten.

8

1 Inledning

Under förskolärarutbildning har jag genom förskolans styrdokument, teorier och forskning kunnat fördjupa mina kunskaper angående barns lärande gällande estetiska uttrycksformer. Mina observationer och erfarenheter av detta ämne har visat att när vi upplever världen med våra sinnen och får uttrycka dessa genom estetiska uttryckformer kan det bidra till ett lustfyllt lärande. Under den verksamhetsförlagda utbildningen har jag observerat hur pedagoger arbetar på olika sätt med de estetiska utrycksformerna utifrån de strävande målen i enlighet med läroplanen. Ofta blir de estetiska ämnena ett verktyg för annat lärande i andra grundämnen, så som språkutveckling. En fråga som ställdes inför studien var hur påverkar detta lärandemålen i de estetiska ämnena och dess egenvärde, när de estetiska uttrycksformerna blir ett medel för annat lärande?

Denna studie kommer att behandla ämnet estetiska uttrycksformer och hur dessa kan stimulera språkutvecklingen i förskolan. Studien kommer att bearbeta följande forskningsfråga, Estetiska uttrycksformer som strategi för språkutveckling? Jag vill ta reda på hur pedagoger använder estetiska uttrycksformer i praktiken och vilka strategier de använder för att gynna språkutvecklingen i förskolan.

Ordet estetik definieras med ”det som erfars via sinnena” (Aulin-Gråhamn, Persson & Thavenius, 2004). Estetiska uttrycksformer menas med att man gestaltar och kommunicerar sig själv med hjälp av till exempel musik, kroppsrörelser, bild, drama och digitala medel. De estetiska uttrycksformerna inom förskoleverksamheten utgör även ett lärande innehåll i sig själv. I enlighet med förskolans läroplans strävansmål ska barnen utveckla sitt lärande av det estetiska språket samtidigt som det kan fungera som mål för lärande av något annat, då de estetiska uttrycksformerna fungerar som ett verktyg för exempelvis språkutveckling (Lpfö 98 rev 2010). Fröbel (1782- 1852) hävdar att barnens konkreta sinnesupplevelser med kroppen är grunden för barnens lärande och utveckling. Det är genom de estetiska uttrycken som grunden läggs för kommunikation och dialog (Riddersporre & Persson, 2010).

9

I studien definieras språk som verbalspråk, vilket innefattar tal- och skriftspråk men fokus ligger i högsta grad på barns talspråk. Språket har en social funktion och är ett sätt att kommunicera (Svensson, 1998). Studiens fokus gällande språkutveckling förklaras med att utveckling och lärandet av verbalspråket vilket fungerar som ett verktyg för att förmedla och kommunicera sina behov, känslor och attityder till omvärlden.

De estetiska utrycksformerna kan fungera som ett komplement till och ett stöd för barns språkutveckling. Tänker pedagoger medvetet på att de estetiska uttrycksformerna kan vara ett medel för annat lärande så som språkutvecklingen eller ser man de estetiska utrycksformerna som ett lärande i sig? De estetiska uttrycksformer som ligger i fokus för studien är teater i form av rollspel, den andra estetiska uttrycksformen är musik - sång rim och ramsor. Detta innefattar en observation av en planerad sång och rytmik aktivitet. Den andra estetiska uttryckformen innefattar teater i form av rollspel i den planerade verksamheten. Exempelvis när pedagoger spelar upp en saga i form av dockteater eller en konflikt som pedagoger har observerat i verksamheten i samspel mellan barnen, vilken pedagoger spelar upp i form av teater. Sedan kan man se barnen ge uttryck för de estetiska intrycken i form av lek, genom att de bearbetar deras upplevelser och intryck av sin omvärld (Lindö, 1998).

1.1 Syfte

Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger inom förskoleverksamheten arbetar med de estetiska uttrycksformerna i samband med språkutveckling.

1.2 Frågeställningar

● Hur arbetar pedagogerna med estetiska uttrycksformer på förskolan?

● Vilka strategier använder pedagoger sig av i de estetiska uttrycksformerna för att stimulera språkutveckling i förskolan?

10

1.3 Studiens avgränsningar

Studiens fokus ligger på det verbala språkets utveckling i samband med de estetiska

uttrycksformerna. Kroppspråket är även en viktig beståndsdel i teater och i musik aktiviteter som fungerar som ett verktyg för tidig kommunikation.

I insamlingen av data till studien gjordes kvalitativa intervjuer samt observationer där studien avgränsats till de två estetiska uttrycksformerna musik och teater, då barnens verbala språk synliggörs mer i dessa aktiviteter. De två förskolorna i studien är mångkulturella som båda fokuserar på språkutveckling.

11

2 Teorigenomgång

Utifrån forskningsfrågorna presenteras här vad styrdokumenten och relevant litteratur och teori säger om de estetiska uttrycksformerna och språkutveckling inom förskolan. Här presenteras bland annat det teoretiska perspektiv på lärande som grund för studien så som det sociokulturella perspektivet. Det sociokulturella perspektivet är en teori om människans lärande som sker genom kommunikation med andra människor.

2.1 Lärande ur ett sociokulturellt perspektiv

Studien utgår från att se barnens lärande ur ett sociokulturellt perspektiv. En framstående företrädare för den sociokulturella teorin är den ryske psykologen Lev Vygotskij (1934-1986) som forskade om barns utveckling och lärande (Strandberg, 2009). Den främste förespråkaren i Sverige för det sociokulturella perspektivet är Roger Säljö som är professor i pedagogik. Säljö analyserar lärande, dvs. hur insikter, kunskaper och färdigheter uppstår, utvecklas och bevaras (Säljö, 2005).

Språket är ett redskap som bildligt kan lagra kunskaper, och förståelser hos individer och kollektiv. Genom att tolka händelser via språket kan människan jämföra och lära genom varandras erfarenheter. Enligt Vygotskijs teori angående lärande (2000, refererad i Säljö) beskriver han en utvecklingsnivå från biologiskt till sociokulturellt där barns utveckling övergår från att bestämmas av biologiska faktorer till att övergå till sociokulturella förhållanden. I det sociokulturella perspektivet sker lärandet och utveckling genom att skaffa sig färdigheter, förståelse och kunskaper som är skapade och kommunicerade genom kultur. Kommunikativa processer blir därför ett centralt begrepp inom det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2000). Vygotskij lyfter fram fyra olika aktiviteter som leder till lärande och utveckling; (Refererad i Strandberg, 2009) Dessa består av sociala, medierade, situerade och kreativa aktiviteter. Med de sociala aktiviteterna menar Vygotskij att det barnet lär sig först tillsammans med andra är det som de sedan kan göra själv. Det är i de styrande aktiviteterna där lärandet sker.

12

Säljö menar att lärandet finns i all mänsklig verksamhet, genom samtal, handling eller händelser, individen eller kollektivet tar med sig utifrån de sociala situationer och använder dessa i framtiden. Kultur förklarar Säljö med att det är den uppsättning av idéer, värderingar, kunskaper och andra resurser som vi använder genom interaktion med omvärlden. En av utgångspunkterna för det sociokulturella perspektivet på lärande och människans tänkande och handlande är att man intresserar sig för hur individer och det kollektiva tar till sig och utnyttjar fysiska och kognitiva resurser, det vill säga verktyg. I kulturen ingår de fysiska redskap, med andra ord

artefakter, som man använder sig av i vardagen (Säljö, 2000).

Säljö använder mediering som ett centralt begrepp inom det sociokulturella perspektivet.

Mediering förklarar Säljö med att det är en samverkan mellan människors tänkande och handling

och de kulturella artefakterna. De intellektuella såväl som de fysiska artefakterna är tecken på människans förmåga att samla erfarenheter och använda dem för sina ändamål. Sammanfattningsvis kan man säga att i en kultur utvecklas därför artefakter. Säljös användning av begreppet kultur förklarar han med att kulturen är något som är skapat av människan och som finns mellan människan och omvärlden. Vygotskij menar att redskap är de resurser såväl de språkliga, intellektuella som fysiska som vi har tillgång till och använder för att förstå vår omvärld och hur vi ska agera i den (refererat i Säljö, 2000).

Man kan förklara det som att de kulturella artefakterna driver tänkandet och handlingar framåt med andra ord, mediering genom artefakter. Ur ett sociokulturellt perspektiv blir det viktigt att förstå hur människor som lärande varelser interagerar med tillgängliga kulturella artefakter och hur dessa påverkar och driver lärprocessen. I detta perspektiv kan man uppfatta lärande som en utveckling av vår förmåga att använda och tänka med hjälp av språk, begrepp och teorier som därmed också blir redskap för att kunna analysera, förstå och lösa problem i vår omgivning. Vygotskij (refererad i Jakobsson, 2012) menade att i detta perspektiv kan man uppfatta lärande som en utveckling av vår förmåga, som vi kan använda och tänka med hjälp av språk och begrepp och teorier som också blir verktyg för att kunna analysera, förstå och lösa problem i vår omgivning (Jakobsson, 2012).

13

Vygotskij använder sig av begreppet situerade aktiviteter för lärande och utveckling och förklarar det med att människans handlingar utvecklas och växer fram i specifika situationer som rum och platser, där exempelvis förskolans kan ses som en kulturell plats där ett särskilt lärande sker. Vygotskij pratar om en fjärde aktivitet vilket är det kreativa vilket innefattar att den överskrider de gränser som finns. Människan använder sig inte bara enbart av medierade artefakter för utveckling och lärande utan omskapar och omformar dem utifrån det som vi kallar

kreativitet utifrån den kunskapen vi har (Strandberg, 2009).

Vygotskij beskriver i sin bok Tänkande och språk hur begreppsutveckling går till och att ordbetydelser utvecklas i förhållande till föremål i omgivningen. Man kan säga med andra ord att det beskriver hur barnet lär sig att generalisera. Genom språkliga generaliseringar avspeglas det som vi upplevelser genom sinnena. Dessa generaliseringar sker även mellan vår uppfattningsförmåga genom sinnena och tanke så att den verklighet som uppfattas via intryck avspeglas i medvetandet. Språket ger oss med andra ord generaliserad återspegling av verkligheten genom sina ord. Orden får sina betydelser och tänkandet får betydelsen i orden. (Vygotskij, 2001)

2.2 Estetik - Intryck och uttryck

Estetik kommer från det grekiska ordet aisthetikos vilket betyder det “sinnliga” (Riddersporre & Persson, 2010). Nationalencyklopedin beskriver bland annat estetik som en kunskapsform, vilket innefattar att man upplever världen, genom sina sinnen så som synen, lukt, hörsel, känsel och smaken (Lindstrand & Selander et.al, 2009). Det är så vi skaffar oss kunskap om hur världen fungerar och får kunskap om andra människor. Dessa intryck kan gestaltas i olika uttryck så som musik, dans, teater och skapande, och blir därför ett redskap för kommunikation med andra människor så väl som ett uttryck för i detta här fallet barnens upplevda verklighet. Vygotskij menar att estetiska uttryck är fantasi som får inspiration från barnens upplevelser genom sinnena (Refererat i Riddersporre & Persson, 2010).

14

I enlighet med förskolans läroplan och dess mål ska förskolan sträva efter att utveckla barnens skapande förmågor och sina möjligheter att kunna uttrycka sina upplevelser, tankar och erfarenheter i samtliga estetiska uttrycksformer (Lpfö 98, rev 2010). Fredrich Fröbel (1782- 1852) var en reformpedagog som startade barnträdgårdarna, med andra ord det som vi kallar idag förskolan. Han hävdade att barns upplevelser genom sinnena var en förutsättning för lärandet, och menade att barnens konkreta sinnesupplevelser med kroppen är grunden för barnens lärande och utveckling. Det är genom de estetiska uttrycken som grunden läggs för kommunikation och dialog (Riddersporre & Persson, 2010).

I artikeln “Ta skapandet på allvar” (Richter, 2012) talar Eva Änggård om estetiska lärprocesser och förklarar begreppet som den praktiska kunskapen och läran genom sinnena. På så vis gör man kunskapen till sin egen genom att aktivt bearbeta den. Man kan säga att man skapar om kunskapen i en ny form. Grundtanken är att barn tar till sig kunskap bättre när de utför något praktiskt i en aktivitet än att bara ta in information. Genom lärandet genom sinnena och känslor blir inlärningen således mer lustfylld och djupgående (Richter, 2012). Pramling menar att förskolans uppgift blir då att introducera för barnen variationen av ett estetiskt innehåll och läran hur man ska behärska det. Detta leder till barns fria skapande där barnet behärskar det estetiska innehållet och får därför en grund för att skapa något som får en ny form som kommer utifrån barnens egna upplevelser och erfarenheter av deras omvärld (Richter, 2012). I läroplanen tydliggörs estetiska uttrycksformer som medel och mål, där de estetiska uttrycksformerna blir ett lärande i sig själv men även fungerar som ett lärande för annat (Lpfö 98, rev 2010). I svensk förskola har teorier av Vygotskij och Reggio Emilia filosofin varit en inspiration för arbete med skapande. Estetiska lärprocesser används som medel för att utveckla barn i ämnen så som språk, matematik, demokrati och socialt samspel. Anders Marner, professor i bilddidaktik antyder som författaren Pramling att det estetiska lärandet mister sitt egenvärde och blir ett redskap för annat lärande i andra ämnen. Utvecklingen av detta menar Anders Marner kan innebära att förskolan drar ner på sina resurser i de estetiska ämnena. Man drar ner skolperspektivet in i förskolan och fokus blir på andra ämnen. Marner menar att detta perspektiv och tankesättet är för begränsat för att förstå den världen man lever i (Richter, 2012).

15

2.3 Estetiska uttrycksformen Musik

Pramling beskriver fyra olika strategier för barns lärande. Den första strategin är reception och innefattar barns egna iakttagelser av ett annat barns musikaktivitet, utan att själv delta i den. Den andra strategin är imitation, vilket beskrivs med att barnen aktivt härmar de andra barnens sånglekar. Den tredje strategin kallar han för identifikation vilket innebär att det enskilda barnet inte imiterar allmänt utan vill härma ett specifikt barn i fråga. Med andra ord vill barnen imitera sin förebild. Den sistnämnda strategin, elaboration kan närmast jämföras med kreativitet och expressivitet. Barnen tar då egna initiativ i sång eller lekar samt blir självständiga och oberoende. Därför skapar barnet interaktiv gemenskap under leken samtidigt som de lär sig att förstå lekens regler (Pramling, 2011).

Jederlund beskriver att begrepp som är nära anknutet till musikalitet är ordet transfer. Transfer menas med att kunskaper och förmågor utvecklade i ett sammanhang också är användbara i andra sammanhang. Musikaliska kunskaper och förmågor blir alltså användbara i lärandet i exempelvis språk och matematik eller hur samma erfarenheter gynnar barns sociala förmågor. Dessa sinnliga och icke verbala i musik fenomenet har ofta tagits till nytta av främjandet av annat lärande. Lärandet i traditionella kunskapsämnen så som matematik och språk påstås och fördjupas om man integrerar dem i lärande processen. Barns tidiga lärande av ramsor och sånger under lek och kommunikation till främst modern skapar grunden för den språkliga utvecklingen (Jederlund, 2012).

Svensk forskning av bland annat Pramling visar att det estetiska lärandet i förskolan behöver ha en större betydande roll. I förskolan är man duktig med att arbeta med det estetiska som medel medan att det blir en utmaning att fokusera på estetiken som eget innehåll. I boken “Konsten att lära barn estetik” Skriver Författaren Pramling om en undersökning från Åbo Akademi som visar att musiken i förskolan inte ökar barnens musikaliska kunskaper utan används som medel för att utveckla språk och sociala förmågor (Pramling, 2011).

16

2.4 Kreativitet och fantasi - Vygotskij

Vygotskij (1896-1934) som är den främste företrädaren för det sociokulturella perspektivet menar att omgivningen och kulturen är en utgångspunkt för utvecklingen av barns grundläggande kognitiva färdigheter, och då framförallt i ett socialt samspel och samarbete med andra människor. Vygotskij menar att kreativitet är en mänsklig aktivitet som skapar något nytt oavsett om det skapande är något från den yttre världen eller om det är något konstruerat från intellektet eller en känsla. Kreativiteten existerar i människans inre och utgår från grundläggande handlingar som står för återskapande eller reproduktion, vilken är kopplad till vårt minne, och återuppspelar tidigare intryck. Aktiviteter som inte resulterar i återskapande av tidigare intryck eller erfarenheter utan ger nya bilder eller handlingar kommer från kreativitet (Vygotskij, 1995). Hjärnan är inte bara ett organ som bevarar och reproducerar våra tidigare erfarenheter, utan den kombinerar, bearbetar och skapar nya situationer ur tidigare erfarenheter. Denna kreativa aktivitet i hjärnan kallas inom psykologin för fantasi. Fantasin är grunden till varje kreativ handling. Sammanfattningsvis innebär detta att allt som omger oss och det som skapats av människan, hela kulturens värld, är en produkt av människans fantasi och skapande. Utveckling av barns skapande och stimulans av detta skapande har stor betydelse för barnens utveckling och lärande. Vi kan se barns tidiga kreativa processer exempelvis genom leken. Barnens lek är inte endast en gestaltning av det upplevda utan en kreativ bearbetning av barnens upplevda intryck, nya sätt av kombinationer i deras omvärld som skapar en ny bild av deras upplevda verklighet eller fantasi för barnen (Vygotskij, 1995).

2.5 Lekens betydelse för språkutvecklingen

Fröbel Friedrich (1782-1852) startade en småbarnsskola 1940 som han kallade Kindergarten, med den svenska översättningen barnträdgårdar. I Frödels pedagogik var leken central. Han menar att leken är den viktigaste uttrycksformen under barndomen. Genom leken kan barnen ge uttryck för sina känslor och upplevelser, och är i leken och genom leken som barnet lär sig förstå sin omvärld (Hägglund & Fredin, 2011).

17

Leken är en plats där barnet kan möta sig själv, bearbeta sina upplevelser och gestalta sina fantasier genom kreativitet. Språkets dialog kan liknas med lekens dialek, vilket innefattar leken med andra och monologen innefattar leken med sig själv. Leken och språket har ett ömsesidigt samspel där kommunikationen utgör basen. Det är i leken och samspelet med andra som vi bland annat utvecklar språkförmågan. Detta sker genom att vi försöker göra oss förstådda och förstå andra, vår omvärld helt enkelt. Det är ofta i leken som språket utvecklas och med språket utvecklar barnen sin lekförmåga, de är således beroende av varandras utveckling. Ju rikare erfarenhetsbank och intryck barnen har desto mer näring ges åt kreativiteten och fantasin (Riddersporre & Persson, 2010).

I förskolans läroplan står det under Utveckling och lärande:

“Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter.” (skolverket, 2010)

I enlighet med målen i styrdokumentet läroplanen beskrivs möjligheterna av leken och hur den kan vara bidragande till barns språkliga utveckling och lärande. Därför ska pedagoger sträva mot att vägleda barnen när de leker och genom leken stimulera barnen att samspela med varandra och därmed kunna utveckla sin språkliga förmåga. I leken använder barn språket för att kunna kommunicera och uttrycka sina känslor. Barn söker och erövrar kunskap genom leken. Pedagogerna bör därför stödja barnen i deras lek i förskolan genom att fokusera bland annat på barns språkliga utveckling och lärande genom att iaktta, samtala och reflektera med barnen. Leken introducerar även utmaningar så som utveckling av samarbete och problemlösning för barnen.

18

2.6 Estetiska uttrycksformer - En strategi för språkutveckling

Frågor angående huruvida barnens språkutveckling förbättras i samband med de estetiska uttrycksformerna, menar Fröbel och Bateson att det gör. Fröbel och Bateson definierar estetik som en kunskapsform där vi kan uppfatta bilder, helheter och föreställningar för att på så vis kunna sammanställa olika sinnesupplevelser till att skapa nya meningar och nya ord, begrepp. Barnen lär sig ofta genom deras olika sinnen, såsom känsel, hörsel, syn, lukt och smak men även från sina egna erfarenheter och upplevelser. Genom att barn får gestalta/uppleva/erfara alla sina sinnen både i sitt tänkande och i sin kommunikation med andra genomgår de en stor språklig process. Ordet process kan beskrivas som ett förlopp/flöde, alltså något som hela tiden pågår hos varje individ. Jaget förekommer också i flera olika skeende som hela tiden skapar nya förståelser av det aktuella ämnet - temat, föremålet och händelsen. Ett exempel kan vara när ett barn sjunger utifrån ett aktuellt tema. Barnet lär sig då att ta in nya begrepp från temat och föremålen som används vid musikstunder och kan även relatera kring tidigare erfarenheter i helhetsbilden kring den estetiska aktiviteten.

Fantasin spelar också en väsentlig roll, att kunna kombinera fantasin med erfarenheter som leder till nya tankar, produkter och handlingar som vilket i sin tur kan gynna den språkliga lärprocessen (Myndigheten för skolutveckling, 2004)

Begreppet meningsskapande tydliggörs ofta inom den estetiska verksamheten som såväl i barns språkutveckling. I barns språkutvecklingsprocess kan vi se barnens kommunikation samt utforskning med hjälp av barnens fantasi, logik, känsla och förnuft. Man menar också på att estetiska uttrycksformer gör omvärlden mer begriplig för barn, men även väldigt relaterad till deras egen fantasi (Riddersporre & Persson, 2010).

När vi kommunicerar med varandra skapas det ett meningskapande i det att vi gör oss förstådda av omvärlden, av varandra. Ett exempel kan vara att prata med varandra om vad som hänt under gårdagen. Vi skapar då tillsammans en förståelse av den kunskap om vad som hänt, vilka som

19

har varit med och deltagit under gårdagen, det vill säga tidsuppfattningen kring vardagens aktiviteter.

Meningsskapandet sker på olika sätt, såsom med hjälp av verbala och icke verbala uttrycksformer, i estetiken finner vi meningskapande i bilder, teater, musik, sång, dans, gester och miner, med mera. Beroende på vilken uttrycksform man uttrycker sig i utvecklar man olika former av kunskap, om man språkar om teater använder vi oss utav olika former av språkliga begrepp som är anpassade till det aktuella ämnet, det vill säga ett meningsskapande (Bjar & Liberg, 2003).

Benämnande, repetition och imitation är de tre referenser Augustinus i språktillägnande processer tillför. Sankt Augustinus och hans texter går ända tillbaka till 300 talet men Bruner (Bjar & Liberg, 2003) tycker sig finna att det ligger en hel del i Augustinus teoretiska antaganden. Augustinus baserade sin uppfattning kring språktillägnande processer utifrån egna erfarenheter, däribland mycket av att den språkliga inlärningen berodde på vuxna, hur de talade, vad de talade om och hur de namngav olika objekt. Han iakttog de olika objekten samt föremålen och efter att ha hört orden i mängdvis olika meningar räknade Augustinus efter hand ut vilka ord som tillhörde de olika objekt, föremålen.

20

3 Metod

Här beskrivs metoderna som använts i studien som är beskrivna i form av följande ämnesrubriker: Val av metod, urval, tillvägagångssätt, bearbetning av material och etiska överväganden.

3.1 Val av metod

Intervjuerna utfördes på två olika förskolor, 10 till antalet, samt två observationer. Där utfördes observationer av den planerade pedagogiska aktiviten innehållande de estetiska uttrycksformerna musik och teater.

Anledningen till att använda kvalitativa intervjuer som metod i studien är för att synliggöra intervjupersonernas verklighet så som just de ser den i den sociala miljön i förskolan. Alan Bryman menar att en forskare i en kvalitativ intervju försöker synliggöra/fånga intervjupersonens världsbild de har i den sociala miljön de vistas i. Vidare menar Bryman att den kvalitativa intervjun oftast är en flexibel metod där intervjun kan ta olika riktningar. Det kan innebära att forskaren kan behöva utveckla eller ändra sina frågeställningar under intervjuns gång. I en kvalitativ intervju behöver inte frågeställningarna följas i kronologisk ordning utan intervjuns fokus anpassas efter vad som är relevant för intervjupersonen för att undgå avbrott och att bidra till en fortlöpande intervju (Bryman, 2011).

Det har utförts observationer i form av två besök på två förskolor. Syftet med att använda observationer i metoden var att synliggöra det som faktiskt sker i praktiken gällande de estetiska styrda aktiviteterna, Det finns skillnader i vad som pedagoger säger och uttrycker i intervjuerna mot vad som faktiskt praktiseras i förskoleverksamheten. Observationerna som metod synliggör saker som man inte alltid kan urskilja i intervjuer, så som kroppspråk, samspel etc. Anteckningar har förts på respektive observationstillfällen i verksamheten. Det som främst observerats är hur verksamma pedagoger i förskoleverksamheten arbetar med estetiska uttrycksformer och vilka

21

samband som finns gällande barnens språkutveckling. Musiken utgör sånger, rim och ramsor med användning av medierade redskap. Teatern utgör gestaltning i form av rollspel i den planerade pedagogiska verksamheten.

3.2 Urval

De två kommunala förskolorna som har valts ut för fältstudien är även där den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) på förkollärarutbildningen genomfördes. Det är två månkulturella förskolor där barnens språkutveckling ligger i fokus för verksamheten. Deras strävansmål utifrån läroplanen och verksamhet ställer sig bra i förhållande till vårt syfte och frågeställningar, det vill säga att de två förskolorna arbetar aktivt med barnens språkutveckling. Det genomfördes intervjuer från två olika förskolor vilket resulterade i totalt 10 kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger.

3.3 Tillvägagångssätt

Det började med att inför ett första möte med pedagoger från de två respektive förskolorna i studien kontaktades, där presenterades ämnet och syftet med studien. Pedagogerna på respektive avdelning med personal har medverkat i intervjun. Ytterligare en avdelning på förskolan har blivit tillfrågade angående deltagande i studien, vilket resulterade i två avdelningars medverkan från två förskolor i vår studie.

Inför intervjutillfällena har det till en början bestämts att förbereda respondenterna genom att låta dem ta del av intervjufrågorna innan den aktuella intervjun. Respondenterna hade inte haft tid att titta igenom eller förbereda inför intervjun vilket vi sedan såg som en fördel, eftersom vi eftersträvade att få en öppen och spontan diskussion kring ämnet.

Samtliga respondenter informerades om att personuppgifter inte kommer att utlämnas till allmänheten, det vill säga att namnen kommer bli fingerade.

22

Deltagarna informerades inför intervjutillfället om att intervjun skulle spelas in. Frågorna som ställdes i intervjun var medvetet öppna i syfte för att skapa utrymme för vidare diskussion. Intervjuerna varade ungefär mellan tio till tjugo minuter. Frågeställningarna till intervjun gjordes enligt intervjuguiden utifrån ett målinriktat urval, vilket menas med att deltagare som valts att intervjuas har ett samband med de frågor vi utgått ifrån, vilket vill säga utifrån vårt syfte och frågeställningar (Bryman, 2011).

3.4 Bearbetning av material

Efter att ha slutfört alla tio intervjuer började transkriberingen av varje individuell intervju. Under transkriberingen upptäcktes att en av de ljudinspelade intervjuerna var ohörbar och därför kunde inte användas för studien. Transkriberingen gav en översikt över intervjumaterialet samtidigt som det hade syftet att lättare kunna urskilja gemensamma faktorer och skillnader i samtliga intervjuer. Sedan sammanställdes materialet till ett urval av ämneskategorier/rubriker relevanta till syftet och frågeställningar till analysen.

3.5 Etiska överväganden

Inför forskares fältarbete skall man känna till sitt ansvar genom att göra etiska överväganden som innefattar att undvika negativa konsekvenser för intervjudeltagare under undersökningar. Deltagare för forskares undersökningar är berättigade skydd så som sekretess där inga personliga uppgifter får utlämnas till allmänheten samt att individer inte får utsättas för psykisk eller fysisk skada eller kränkande behandling. Dessa krav kan sammanfattas med individskyddskravet, vilket innefattar fyra huvudkrav.

● Informationskravet innebär att forskaren har skyldighet att informera deltagarna om studiens syfte och vad deras deltaganden innebär och på vilka villkor det sker.

● Samtyckeskravet vilket innebär att deltagarna i studien har rätt att dra sig ur studien i efterhand.

23

● Konfidentialitetskravet vilket innebär att alla personuppgifter som samlas in i studien inte får utlämnas till obehöriga eller allmänheten.

● Nyttjandekravet vilket innebär att den insamlade datan om enskilda personer får användas i syftet av forskningen eller studien. (Vetenskapsrådet)

Med hänsyn till de forskningsetiska principerna i enlighet med vetenskapsrådet har detta förberetts genom att inför intervjutillfällen informerat samtliga respondenter i studien om vad fältarbetet handlar om och vad som ska studeras. Inför varje individuell intervju informerades det om att de uppgifter som framkommer i intervjun endast kommer att användas av skribenten i syfte för analys av studien. Samtliga deltagare har medelats om att inga personuppgifter kommer att användas i studien så som förskolans eller privatpersoners namn.

24

4 Resultat och analys

Här presenteras resultatet av empirin. I följande rubriker behandlas empirin av observationerna i förhållande till de kvalitativa intervjuerna. Det empiriska materialet analyseras efter att relevanta likheter och skillnader har urskilts för att sedan delas in i olika ämnen som är tydligt kopplat till frågeställningar och syfte som jämförs med aktuell forskning och teori.

4.1 Teater och rollspel

4.1.1 Observationstillfälle 1

En vanlig estetisk uttrycksform som ofta förekommer i förskolorna enligt de intervjuade pedagogerna var gestaltande i form av rollspel i den planerade verksamheten. Pedagogerna utgick från ett temaarbete i smågrupperna där de spelade upp dockteater. Temaarbetet innefattade värdegrundsfrågor gällande etik samt konflikthantering i enlighet med förskolans läroplan. Pedagogerna använder relevant litteratur kopplat till ämnet. Boken Hjärtestunder-

livskunskap i förskolan av Eva Mathiasson används som inspiration och metodval för

värdegrundsfokuserat temaarbete. Innehållet baserades på olika sagor och/eller pedagogers utdrag från observerade scenarier där en konflikt uppstått i barnens samspel med varandra i lek. Två pedagoger spelade upp ett scenario på en samling där en flicka lekte med en docka och en annan flicka kom fram och tog dockan ifrån henne och sa att det vara hennes. Flickan som inte hade dockan längre börjar gråta. Pedagogerna slutar scenen och inleder en diskussion med barnen och ställer öppna frågor så som vad hände? vad såg ni? Vad kände flickan? Pedagogerna frågade barnen hur man kunde lösa konflikten på annat sätt. Barnen gav sina lösningar så som man kan vara snäll och säga förlåt. Man kan ge en kram. Efter att man hade haft ett reflekterande samtal kring det uppspelade sceneriet så spelade pedagogerna upp en ny scen som baserades på barnens egen lösning på konflikten. Detta gestaltande i rollspel upprepade barnen sedan i den fria leken, genom att bearbeta innehållet i form av dockteater. Vidare utvecklades deras upplevelser till något nytt innehåll utifrån dockteatern, där kreativiteten var en bidragande roll.

25

När pedagoger på småbarnsavdelning använder sagoberättande i form av flanosagor (En saga som berättas med hjälp av bilder) berättar en pedagog vilken betydande roll språket har i förhållande till bilder och dockor har i språkutveckling och ordförståelse.

“Det är viktigt att benämna till exempel om du har språklust och dem ska sätta upp en saga med flano så får du hela tiden berätta vad dem gör, vad det är dem håller i, sätta upp, ta ner, vad det är på bilderna så att man hela tiden pratar och håller igång språket det är ju så dem små barnen lär sig för att dem inte har språket när dem kommer hit, oftast inte.”

En av pedagogerna på avdelningen menade att språkutvecklingen blir synlig i dramatiserade rollspel.

“Man kan ju efter så spela upp ett rollspel. Det blir ju väldigt synligt. De andra barnen får också ta del, lyssna och höra och de lär av varandra. kanske dagen spelar de upp, de gör teater för varandra. Det märker man ju av och det är för de tycker det var roligt.”

Gestaltande i alla dess former förekom på förskolorna såsom utklädnader, rollspel i barnens lek, då handlar rollekarna ofta om återkoppling och repetition av de intryck och känslor barnen upplevt utifrån utforskning av sin omvärld men detta sker mestadels i leken. Den planerade drama aktiviteten blir ett estetiskt intryck och bearbetningen sker sedan även med barnen som får prova att rollspela med exempelvis dockor för att bearbeta de intryck och det lärande som sker.

4.1.2 Analys av Observationstillfälle 1

När barn leker förhandlar dem samtidigt eller parallellt som leken pågår. Barnen förhandlar om iscensättning, dess ramar, förändringar och hur leken ska avslutas. Dessa förhandlingar sker genom ett ständigt pågående samtal mellan barnen (Pramling, 2011).

Anledningen till att det sociokulturella perspektivet på barns lärande blir relevant i vår

26

inte ett starkt teoretiskt fokus inom estetiken. Mina observationer visar däremot att barn skapar tillsammans med varandra. De utmanar, inspirerar och kritiserar varandra på ett sätt som pedagoger inte gör.

Vygotskij (2010) menar att fantasin är grunden till varje kreativ handling så som när barnen gestaltar och har rollspels lekar i förskolan. Fantasin har inga gränser oavsett om den är i leken eller i den planerade verksamheten gällande gestaltning, rollspel och dramapedagogik. I den fria leken bildas en plats där var och en av barnen kan möta sig själva och bearbeta sina egna upplevelser, gestalta sina fantasier genom kreativitet (Riddersporre 2010). Användning av språk sker automatiskt vid lek. De barn som inte har sin verbala förmåga än, kommunicerar via kroppsspråk och de som har ett större ordförråd kommunicerar likaså via kroppsspråk men också i tal i de två förskolor vi besökt. Förskole pedagoger använder sig mycket av målande och gestikulerande ord när de förklarar begrepp, föremål och objekt till barnen. Pedagogerna på de två förskolorna använde sig av tekniken att tala klart och tydligt samt att upprepa begrepp och namnge föremål för barnen.

Detta kan liknas till Sankt Augustinus tillvägagångssätt med de tre referenserna: benämnande,

repeterande och imiterande. Barn lär sig ofta i den språkliga inlärningen genom hur vuxna och

människor i omgivningen talar med dem (Bruner 2013). Detta synliggjordes i observationerna på förskolorna när det utövades estetiska uttrycksformer, hur barnen tog efter förskole pedagogernas ord och meningar, speciellt i leken där gestaltning och rollspel utövades (Bruner 2013).

27

4.2 Musik- sång, rim och ramsor

4.2.1 Observationstillfälle 2

Vid observationstillfället hade barnen musik och rytmik som aktivitet under vårt besök. Denna Estetiska aktivitet brukade ske en dag i veckan där vanligtvis en pedagog planerar och genomför musik och rytmik stunden för barn från totalt tre avdelningar på förskolan med barn i åldrarna 1-5 år. Dessa utgörs av en småbarnsavdelning, ett storbarns avdelning och en blandavdelning. Pedagogen använder sig av olika redskap som hjälpmedel för att utföra dem estetiska aktiviteterna, pedagogen har oftast med sig sin gitarr och en trumma. Barnen hälsas välkomna och pedagogen frågar vad barnen gjort i helgen, barnen som vill får återberätta vad de kommer ihåg från sin helg.

I denna musikstund fick barnen sedan värma upp sina röster till en melodislinga till gitarrspel. Efter barnen sjungit upp, sjungs sånger som barnen känner igen och som upprepas vid flertal gånger där man tillsammans med barnen gör rörelser till sångerna för att förstärka vissa, enstaka ord. Ibland så använder pedagoger olika redskap så som en sångpåse där barnen får välja ett sångkort. På korten visas en bild, symbol som representerar sången. Barnen kopplar bilden till melodin och orden. Barnen brukar oftast välja de sånger där man har rörelser till. Exempelvis “rockspindeln” och “krokodilsången”.

En annan pedagog beskriver hur barn lär av varandra och samspelets inverkan på deras språkinlärningsprocess.

“Dem läser ju och kommunicerar med varandra och så finns det barn som inte kan språket som kan lära sig på sånt sätt att dem kan härma sina kompisar göra visa. Det är ju språkutveckling, det sociala samspelet, sociala varelser helt enkelt för vi läser av varandra. Man har ändå barn som kommer från olika länder och skapa så att alla är med och lära sig olika. Jag menar musiken till exempel då är man avslappnad och genom dem lär man sig massor med språk och olika ord och sånt för att man bestämmer vad man ska fokusera på. Det är samma sak som när vi gör skapande när man målar och sånt då kommer fantasi och kreativitet och allt”.

28

En pedagog beskriver småbarns lärandeprocess i språket och ordförståelse med vikten av upprepning.

“Eftersom vi jobbar på småbarns avdelning så gör vi samma sak många gånger, om och om igen som exempel, när jag har rytmik med musik då gör jag samma sak två, tre gånger, då har jag det på fredagar, Då ser man ju, av upprepandet ser man att dem har lärt sig, men när man gör saker flera gånger så ser man utvecklingen du ser processen och att dem har lärt sig. Genom att upprepa är ju, samma sak om och om igen”.

Samma pedagog fortsätter att beskriva barnens lärande process genom att barnet först observerar den estetiska aktiviteten, sången, detta återgår till att barnet sedan härmar det som sjungs för att sedan kunna i nästa steg i lärprocessen behärska sången på egen hand.

“Ja, alltså efter hand så, vi har ju sångstund i hela huset en gång i veckan och då ser man ju att dem kanske inte sjunger från början men ju mer man hör det vecka efter vecka samma sång så fastnar det till slut liksom och då kan dem gå en helt annan dag och sjunga samma sång”.

Inför intervjutillfället när en förskollärare fick frågan hur dem anser att språkutvecklingen blir synlig genom estetiska uttrycksformer svarade hon så här:

“Det blir det ju genom sång, då använder dem ju jättemånga nya ord, ibland kan dem sjunga orden men sen kanske dem inte direkt vet vad dem betyder men då får man på nått sätt gå igenom det, som bockarna bruse där har man gjort det mer bildligt talat, man har tagit bilder med bockarna, bron, gjort orden mer synliga, bildliga för barnen så att dem förstår, samma sak med bäbä vita lamm, så mycket inom sång tycker jag.”

4.2.2 Analys av Observation 2

Ur ett sociokulturellt perspektiv blir fokus på att förstå hur barns lärande interagerar med tillgängliga kulturella artefakter och hur dessa påverkar och driver lärprocessen. Pedagogerna i det observerade sceneriet använde sig av olika verktyg i dem estetiska aktiviteterna, exempelvis i musik och sång använder sig pedagoger av tecken eller symboler i form av sångkort och kroppsrörelser för att förstärka orden i sången. Dessa fungerar då som ett medierande redskap.

29

Säljö menar att genom dessa medierande redskap innebär att barnen så småningom kommer att kunna behärska orden i sången på egen hand (Säljö, 2000).

I den observerade sång och rytmikstunden visade sig barnens språkinlärningsprocess genom sånger i olika steg, reception där barnen iakttar andra barns musikaktivitet som sedan går över till imitation där barnet börjar härma de andra barnen och det dem sjunger. Ett sista steg i lärprocessen är en så kallad elaboration som man kan förklara med ordet kreativitet och hur barnen uttrycker sig (Pramling, 2011). I detta skede tar barnet egna initiativ till sång. En pedagog beskrev att barnen spontant går och sjunger sångerna de lärt sig i efterhand.

Vygotskij menar att det barnen lärt tillsammans med andra är det som de sedan kan göra själv Han pratar om situerade aktiviteter vilket utgör det kreativa som innefattar att de överskrider de gränser som finns. Människan använder sig inte bara enbart av medierade artefakter för utveckling och lärande utan omskapar och omformar dem utifrån det som vi kallar kreativitet utifrån den kunskapen vi har (Vygotskij, 2011).

Det är vanligt i våra två förskolor att man använder sig utav bilder eller rim kort vid inlärningen av nya ord i samband med sångstunden. Det är olika kort som föreställer ett objekt på vardera kort, exempelvis en boll eller ett djur. Detta kan vara ett redskap för att gynna språkutveckling. Bilder är avsedda att “läsas” av barnet då bilden ska representera ljudet av ordet så den får förståelse av ordets mening. Risken av att arbeta med bilder i samband med exempelvis rim är att barnen fokuserar sig på ordets mening istället för ordets uttal, dess ljud. Detta kan vara ett problem i barnens lärande och grundläggande förståelse av rim, och funktionen av skapande av rim. (Pramling et al.2011)

30

4.3 Sammanfattning av analys

4.3.1 Estetiska uttrycksformer som strategi för språkutveckling

De båda förskolorna använde sig av temaarbete där dom estetiska uttrycksformerna inkluderades och utgjorde en naturlig del i verksamheten. Barnens utveckling och lärande är tydligt kopplat till verksamhetens temaarbete som oftast pågår i en längre period. Pedagogerna var överens om att dom estetiska utrycksformerna gynnar språkutvecklingen. Dom använde dock inte alltid medvetet kopplingen i praktiseringen av dom estetiska utrycksformerna i studien till språkutveckling, utan såg barnens språkutveckling som en naturlig lärprocess som sker hela tiden, kontinuerligt i förskolans vardag.

Förskollärarna använder sig av redskap såsom bilder, föremål, objekt och gestikulerar orden för

barnen för att förstärka betydelsen av orden och dess innebörder.

Det kan vara bilder som är upphängda i förskolemiljön, repetitioner av olika sånger och gestaltningar i lek samt rollspel som förskole pedagoger och barnen utgör tillsammans. Benämnande, repetition och imitation är de tre referenser Augustinus i språktillägnande processer tillför. (Bruner, 2013)

Det hade varit intressant att se hur barnen hade påverkats om förskole pedagogerna förde in mer estetiska uttrycksformer in i den planerade verksamheten, utifrån barnens önskemål. För att på så vis ge förskole pedagoger mer stadga, planering och kunna se ur ett större perspektiv kring barnens språkutveckling i samband med estetiska uttrycksformer. Det var tydligt att just de estetiska uttrycksformerna kan vara till stor hjälp vid språkutveckling, såväl i intervjuerna och observationerna. Resultaten visar på att de estetiska uttrycksformerna borde få mer utrymme i förskoleverksamheten, speciellt på mångkulturella förskolor där barn har svenska som andraspråk. Man kan se i observationerna vilken betydande roll estetiska uttryckformer har för barnen, både verbalt, språkligt och för deras kreativitet och fantasi. I observationstillfälle 1 av musikstunden framgår det att det oftast är den pedagog som har mest kunskaper inom musik som leder musikaktiviteten, då musiken som ämne får en tydligare

31

lärandefokus. I observationer och i flertalet av de intervjuade pedagogerna uttrycker att de använder sig av en repertoar av traditionella sånger i musikstunderna och i den dagliga samlingen, den estetiska aktiviteten blir ofta ett mål för annat lärande.

32

5 Diskussion

I detta avsnitt diskuteras resultatet i samband med teorigenomgången utifrån våra frågeställningar och syfte med studien. Frågeställningarna lyder som följande: Hur arbetar pedagogerna med estetiska uttrycksformer på förskolan? Vilka strategier använder pedagoger sig av i de estetiska uttrycksformerna för att stimulera språkutveckling?

5.1 Resultatdiskussion

5.1.1 Estetiska uttrycksformer som strategi för språkutveckling

Studiens resultat visar att samtliga förskolor använder sig av estetiska uttrycksformer. Dessa praktiseras genom temaarbeten som pågår under längre perioder på förskolorna. De estetiska ämnena får plats och vävs in med kärnämnena på ett naturligt sätt. I Intervjuerna synliggörs att pedagoger inte alltid arbetar medvetet på kopplingen mellan estetiska utrycksformer och språkutvecklingen utan ser språkutvecklingen som en naturlig läroprocess som genomsyrar hela förskoleverksamheten, i vardagens olika aktiviteter. Ofta ses de estetiska ämnena som ett redskap för annat lärande. De uttrycksformer som används mest är sång och ramsor vilket praktiseras dagligen i form av samling.

I studien finns intresset av att synliggöra olika perspektiv som lärarna utgår ifrån i praktiseringen av dom estetiska utrycksformerna för att gynna språkutvecklingen. Intervjuerna och litteraturgenomgången gav oss svar på dessa frågeställningar. Perspektiven innefattar språkutveckling, intryck och uttryck, kreativitet och fantasi. Alla dessa perspektiv är viktiga enligt de intervjuade. Dessa utgör lärandet i de estetiska utrycksformerna.

Resultatet av intervjuerna visar att pedagoger använder sig av tillsammans med barnen benämning, repetition och imitation när det handlar om språkutvecklingen i förskoleverksamheten. Vilket utgör en betydande del av barnens lärandeprocess. I fokus på estetiska uttrycksformer som strategi för språkutveckling spelar det estetiska ämnet en stor roll,

33

genom att bidra med ett varierat sätt att arbeta på, där barnen får uppleva världen, tolka och bearbeta den genom dess olika sinnes uttryck. Detta blir då ett lustfyllt lärande. Genom barns upplevelser genom sinnena skapar man förutsättningen för lärande. Barnens konkreta sinnesupplevelser med kroppen anses vara grunden för barns lärande och utveckling. Genom de estetiska uttrycken läggs grunden för barns kommunikation och dialog. Detta nämns i intervjuer av pedagoger. Barnen leken de som de upplevt från teater. De bearbetar, imiterar för att sedan hitta på något nytt som utgår från deras kreativitet och fantasi. De estetiska utrycksformerna vidgar barnens sätt att uttrycka deras upplevelse av omvärlden.

I läroplanen tydliggörs estetiska uttrycksformer som medel och mål, där de estetiska uttrycksformerna blir ett lärande i sig själv men även fungerar som ett lärande för annat. I svensk förskola har teorier av Vygotskij och Reggio Emilia filosofin varit en inspiration för arbete med skapande. Det anses att det estetiska ämnet i sig mister sitt egenvärde då det blir ett redskap för annat lärande i andra ämnen, så som språkutvecklingen. Detta kan innebära att man drar ner sina resurser för det estetiska ämnet. Resultatet av detta kan innebära att skolperspektivet förs in i förskolan och fokus blir på de andra grundämnena. (Richter, 2012) Enligt studieresultaten visar att estetiken har en plats i förskolan och att den används som verktyg för annat lärande i andra ämnen. En teori till att det läggs fokus på andra ämnen är att pedagoger ser sig mer som medforskare i de estetiska ämnena tillsammans med barnen. Pedagoger i studien använder sig exempelvis av en repertoar av traditionella sånger och ramsor. Det arbetas inte så mycket utanför ramarna inom de estetiska uttrycksformerna. Detta påstående kan sammanställas genom de observerade tillfällena synliggör en brist på kunskap inom dom estetiska utrycksformerna. Resultatet av detta kan vara att dom estetiska utrycksformerna inte får ett tillräckligt egenvärde i förskolan genom detta påstående.

Det estetiska ämnet utgör ett lustfyllt lärande, att barnen på ett roligt sätt lär sig genom alla sina sinnen. Genom resultatet av denna studie tydliggörs vikten av att praktisera de estetiska utrycksformer inom förskoleverksamheten för att gynna språkutvecklingen. Pedagoger behöver bara ge möjligheten att lära barnen hur man använder redskapen inom det estetiska ämnet. Får barnen tillgång till dessa redskap eller med andra ord olika artefakter använder barnen dessa själva i gemensamma lekar och aktiviteter.

34

5.2 Metoddiskussion

De intervjufrågor som ställdes kunde ha varit mer djupgående och det hade varit bra att ha följdfrågor för att få ett annat perspektiv. Vissa frågor ledde till svar inom andra ämnesområden som inte kändes tillräckligt relevanta för syfte och frågeställningar, därför kunde de utvecklas och förtydligats mer. I en kvalitativ intervju så vägleder frågorna mycket det innehåll som sägs, vilket kan resultera i att man kan omedvetet får vissa svar som är förväntade. I och med detta resultat hade det varit en fördel att ha diskussioner i grupp med de medverkande pedagogerna i studien för att få fler perspektiv på frågeställningarna.

5.3 Vidare forskning

Studiens resultat visar att det hade behövts mer forskning om hur pedagoger arbetar med estetiska uttrycksformer för att det ska få en mer betydande roll inom förskoleverksamheten. Skolan och läroplanen visar på en redan pågående process mot tydligare mål kring det estiska ämnet inom förskolan. I praktiken så används de estetiska uttrycksformerna ofta som medel för annat lärande. Det borde även tillhandahållas fortbildning för pedagoger för att vidga deras arbetsätt och metoder för de estetiska uttrycksformerna för att öka det estetiska ämnets egenvärde inom förskolan.

35

Referenslista

Bjar Lousie och Liberg Caroline (2003), Barn utvecklar sitt språk, studentlitteratur. Bryman Alan (2011), Samhällsvetenskapliga metoder, Liber AB, upplaga 2

Dahlberg Gunilla et al. (2014). Från kvalitet till meningskapande, postmoderna perspektiv-

exemplet förskolan. Tredje upplagan Liber AB Stockholm.

Hägglund Kent och Fredin Kirsten, (2011), Dramabok, Liber AB

Jakobsson Anders (2012), Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling. Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Pedagogisk Forskning i Sverige 2012 årg. 17 nr 3–4 s 152–170 ISSN 1401-6788

Jederlund Ulf (2012), Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling och

lärande. upplaga 2, Liber

Lindstrand Fredrik och Selander Staffan et.al, red. (2009), Estetiska lärprocesser, studentlitteratur AB Lund.

Myndigheten för skolutveckling (2003), Faktisk fantasi- Barns språkutveckling genom skapande. ISBN: 9789185128129, Stockholm.

Pramling Samuelsson Ingrid, Bjervås Lise-Lotte & Emilson Anette, (2012) Samspelet mellan

forskning och skola, kommunikation och lärprocesser i förskolan.

http://www.forskul.se/ffiles/00415135/ful8.pdf

Pramling Samuelsson Ingrid, Asplund Carlsson Maj, Olsson Bengt, Pramling Niklas, Wallerstedt Cecilia (2011), Konsten att lära barn estetik, Norstedts AB.

36

Smidt Sandra (2013) Bruner och de små barnens kommunikations utveckling, Svenska. ISBN 9789144081373

Strandberg Leif (2009) Vygotskij i praktiken, bland plugghästar och fusklappar. Förlag Norstedt. ISBN: 9789113026510

Säljö, Roger. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

Säljö Roger. (2005). Lärande & kulturella redskap. Falun: Nordstedts akademiska förlag.

Riddersporre Bim och Persson Sven, (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan, Natur & Kultur, Stockholm.

Elisabeth Richter, 2012. Tidning: Förskolan, Ta skapande på allvar, 2012-01-06 10:50.

Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Tryck: Elanders Gotab. ISBN:91-7307-008-4

Vygotskij S Lev. (2006). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos