Resultatdiskussion

Ett av målen med undersökningen var att ta reda på vad begreppet inkludering innebär för lärare i årskurs 4–6. Resultatet jag fick av mina informanter var att alla elever ska delta i undervisningen. Jag anser att detta kan förklaras bäst med hjälp av bakgrunden eftersom skribenterna Anette Bagger, Helena Roos, Daniel Östlund och Anna Öhman (2019) skriver att man inte kan hitta en ”one-size-fits-all”

lösning för inkludering. Jag tolkar att mina informanter styrker detta eftersom de använder sig av många olika metoder för att se till att alla elever är delaktiga i undervisningen. Detta resultat säger mycket om våran tid eftersom begreppet diskuteras väldigt mycket i media mer nu än vad det gjorde innan begreppet blev aktuellt. Svårigheten med att inkludera alla anser jag är att man inte kan inkludera alla elever i undervisningen eftersom vissa elever behöver exkluderas för att bli inkluderade. Det positiva med resultatet enligt mig är att lärarna tänker på sina elever och vill att de ska vara delaktiga i undervisning. Resultatet överensstämmer med vad Nilholm och Göransson (2013, s.11) antyder att alla elever ska få en meningsfull utbildning, vilket de har rätt till. Skillnaden är att författarna förklarar inkluderings begreppet på tre olika sätt. Den första är” den gemenskapsorienterade

31

definitionen”. Den andra är ”den individorienterade definitionen” och den tredje är ”den placeringsorienterade definitionen” (Göransson & Nilholm 2013, s.28–29). Medans mina informanters svar kunde förklaras på ett sätt, med den första

definitionen. Anledningen jag tror att man bara kunde förklara mina informanters svar med en definition är att alla mina informanter svarade på samma sätt. Lärdomen av resultatet är att mina informanter tänker på samma sätt, vilket jag inte trodde innan intervjun. Enligt mina informanter innebar inkludering att alla ska delta i undervisningen, men de använde sig av både samma metoder med ändå olika för att få med eleverna i undervisningen. Någonting som väckte min

uppmärksamhet mig under intervjun var att när jag kom till mitt tredje mål i undersökningen: vad anser lärare i årkurs 4–6 är utmaningen med inkludering? Två av lärarna svarade att få med alla i undervisningen samtidigt som de andra två svarade elever med diagnoser och en lärare svarade att tiden inte räcker till. Det som jag inte förväntade mig, men som jag samtidigt förstår är att få med alla i undervisningen. Lärarna ser detta som en utmaning samtidigt som inkluderings begreppet innebär för de att få med alla i undervisningen. Jag anser att man inte kan få med alla i undervisningen, men man kan få med så många som möjligt i undervisningen eftersom eleverna är olika och de lär sig på olika sätt. Elevernas olikheter har lärt oss lärare att behovet av individualisering har ökat mer eftersom alla barn skulle ha likvärdiga förutsättningar i skolan, vilket visade sig vara mer krångligare än man hade tänkt sig och detta ledde till ett behov av

specialpedagogik. Specialpedagogik skiljer sig från pedagogik. En vanlig skillnad är att specialpedagogen sätts in när pedagogiken inte räcker till. Med det menar Asp-Onsjö (2014, 381) att när uppfattningen om ”en skola för alla” kom till och att alla elever skulle uppfostras demokratiska visade det sig att den pedagogiska verksamheten konstruerades för elever som var i behov av särskilt stöd. En grupp som har det extra kämpigt att inkluderas i skolan är de nyanlända eleverna, vilket även Skowronski och Bunar även är överens med mig om. Jag tror resultatet blev som den blev eftersom det har med våran tid att göra. Begreppet inkludering är en kontroversiell fråga i samhällsdebatten. Tidningen Dagenssamhälle skriver om hur viktigt det är att inkludera alla i undervisningen. Jag anser att man diskuterar i media hur viktigt det är att inkludera alla i undervisningen, vilket man inte gjorde innan våran tid. Den negativa konsekvensen som finns i resultatet enligt mig är att man som lärare glömmer bort elever med särskilda behov när man enbart tänker helheten att alla ska vara med istället för den enskilda eleven. Den positiva konsekvensen med resultatet enligt mig är att lärarn ser eleverna som en hel klass och att alla i klassen ska vara med i undervisningen samtidigt som de är medvetna om att det är en utmaning. Lärdomen jag har fått av resultatet är att lärarnas mål kan vara en utmaning. Detta resultat som jag har fått kan man i skolan använda genom att man ser utmaningen som en fördel och testar sig fram tills man få med alla elever i undervisningen. Det självklaraste svaret som jag fick av mina

informanter som var väntat var om lärare i årskurs 4–6 anser om inkludering bör vara ett mål i skolan, vilket mina informanters svar var ja. Mina informanters svar

32

kan bäst förklaras med hjälp av att de är styrda av media eftersom i läroplanen för 2011, Lgr11 tas inte begreppet inkludering upp dock menar Claes Nilholm och Kerstin Göransson att det är upp till varje skola att välja ut hur man vill stödja eleverna i sitt lärande (Nilholm & Göransson 2013 s. 28). Jag tror att resultatet blev så eftersom lärarna anser att inkluderings begreppet är ett viktigt begrepp som man borde ha som ett mål i alla skolor. Detta resultat enligt mig säger väldigt mycket om våran tid eftersom vår tid styrs väldigt mycket av media. Nackdelen med resultatet som jag tror är att lärarna är styrda av media och de kanske inte säger exakt vad de anser. Fördelen med resultatet som jag tror är att det är bra att alla lärare anser att inkludering bör vara ett mål i skolan eftersom om alla lärare är enade så kan man samarbeta till att göra skolan till en trygg och likvärdig plats för alla elever. Lärdomen som jag har fått av resultatet är att alla mina informanter är överens och detta överenskommelsen kan man använda i skolan för att förbättra för eleverna.

Om vi ska analysera huruvida lärarna beskriver att de inkluderar eleverna i undervisningen i ämnet samhällskunskap kan vi se genom att använda de fyra sociokulturella begreppen situerat, scaffolding, mediering och appropriering kan vi se att scaffolding överensstämmer med Annas, Rolfs, Chloe och Sofias första citat eftersom de skapar situationer som gynnar den enskilda eleverna genom att

använda sig av olika metoder. Annas, Chloes och Rolfs andra citat stämmer överens med mediering eftersom lärarna samspelar med eleverna genom att använda sig av språkliga redskap. Alla fem lärarnas citat stämmer med

appropriering eftersom lärarna använder sig av sina erfarenheter och intryck som blev en del av deras tänkande.

När de centrala sociokulturella begreppen mediering, scaffolding, appropriering och situerat analyserades kunde man se att alla fyra begreppen inte kunde

användas i de fyra temana. I den första temat fungerade mediering, scaffolding och approprering. I den andra temat fungerade Scaffolding, mediering och

approprering. I den tredje och fjärde temat fungerade enbart begreppet

approprering. Jag tror att varför inte alla av de centrala sociokulturella begreppen kom till användning i informanternas utsagor beror på att mina informanter styrdes av media och inte sa fullt ut sina åsikter, de sa mer vad de trodde jag ville höra. Detta tror jag säger en hel del om vår tid eftersom media styr lärare mer och mer Detta kan vi dra en lärdom av anser jag eftersom om vi är medvetna om att vi är styrda av media kan vi göra något åt saken för att mer och mer ska våga säga vad de anser.

En av slutsatsen är att inkluderings begreppet är ett viktigt begrepp, som enligt mina informanter, bör vara ett centralt mål i skolan. En annan slutsats är att inkluderings begreppet innebär för alla mina informanter att alla elever är med i undervisningen och att alla elever deltar i undervisningen och för att se till att alla

33

är med i undervisningen använder sig lärarna av olika metoder. Min sista slutsats i undersökningen är att utmaningen med inkludering enligt mina informanter är elever med diagnoser, att få med alla i undervisningen och att tiden inte räcker till. Nya frågor som denna undersökning har ställt är kanske främst: Vad innebär inkludering för elever i årskurs 4–6? Är skolan verkligen för alla elever? Och, hur ska man få de nyanlända eleverna att bli mer inkluderade i skolan.

Referenser

Af Sandeberg, Jane. (26 maj 2020). Skolans utveckling.

https://www.lararen.se/nyheter/forskning/skolans-utveckling Hämtad 2020 – 11– 22.

Ahlefeld Nisser, Desirée. von (2009). Vad kommunikation vill säga – en iscensättande studie om specialpedagogers yrkesroll och kunskapande samtal. Stockholm: Universitetsservice.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:523384/FULLTEXT01.pdf Hämtad: 2020-11-22.

Asp-Onsjö, Lisa. Specialpedagogik – arbetet med elever i skolsvårigheter. I Lundgren, U. P., Säljö, R, Liberg, C. (2014) Lärande, skola, bildning: Grundbok

för lärare.

Asp-Onsjö, Lisa. Specialpedagogik – arbetet med elever i skolsvårigheter. I Lundgren, U. P., Säljö, R, Liberg, C. (2017) Lärande, skola, bildning: Grundbok

för lärare.

Bagger, Anette., Roos, Helena., Östlund, Daniel., Öhman, Anna (2 december 2019). Utan inkludering i skolan är vi alla förlorade.

https://www.dagenssamhalle.se/debatt/utan-inkludering-i-skolan-ar-vi-alla-forlorare-30376 Hämtad: 2020-11-30.

Björkdahl Ordell, Susanne (2010), Vad är det som styr vilka etiska regler som finns. I: Jörgen Dimenäs (2007), Lära till lärare- att utveckla läraryrket:

Vetenskapligt förhållningssätt och vetenskapliga metodik. 1.uppl. Stockholm.

Liber.

Bunar, Nihad (2010). Nyanlända och lärande – en forskningsöversikt om

nyanlända elever i den svenska skolan.

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b5f/1529480533281/Ny anlaenda-och-laerande_VR_2010.pdf Hämtad: 2020-11-29.

34

Dimenäs, Jörgen (2010), Intervju som ett sätt att utveckla kunskap kring elevuppfattning. I: Jörgen Dimenäs (2007), Lära till lärare- att utveckla

läraryrket: Vetenskapligt förhållningssätt och vetenskapliga metodik. 1.uppl.

Stockholm. Liber.

Ejlertsson, Göran. (2019). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik (4 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Elfström, Ingela., Nilsson, Bodil., Sterner, Lillemor., Wehner-Godée, Christina. (2014). Barn och naturvetenskap: upptäcka, utforska, lära i förskola och skola (2 uppl.). Stockholm.

Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2015). Handbok i kvalitativ analys (2 uppl.). Stockholm: Liber.

Florin, Christina. (mars 2010). Från folkskola till grundskola 1842–1962.

http://www.lararnashistoria.se/sites/www.lararnashistoria.se/files/artiklar/Fr%C3% A5n%20folkskola%20till%20grundskola_0.pdf Hämtad 2020-11-22.

Haddad, Roger & Eliasson, Bengt. (december 2019). Skolinkludering som

exkluderar barnen. https://www.dagenssamhalle.se/debatt/skolinkludering-som-exkluderar-barnen-25164 Hämtad 2020-12-12.

Hjörne, Eva. & Säljö, Roger. (2013). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och

förhandling om normalitet i den svenska skolan. Lund: Studentlitteratur.

Kihlström, Sonja (2010), intervju som redskap. I: Jörgen Dimenäs (2007), Lära till

lärare- att utveckla läraryrket: Vetenskapligt förhållningssätt och vetenskapliga metodik. 1.uppl. Stockholm. Liber.

Larsen, Ann Kristin. (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till

samhällsvetenskaplig metod (1 uppl.). Malmö: Gleerups.

Lundgren, Ulf. P (2014). En utbildning för alla – skolans expanderar. I Lundgren, U. P., Säljö, R, Liberg, C. (2014) Lärande, skola, bildning: Grundbok för lärare.

Lundgren, Ulf. P (2017). En utbildning för alla – skolans expanderar. I Lundgren, U. P., Säljö, R, Liberg, C. (2017) Lärande, skola, bildning: Grundbok för lärare.

Lärarnashistoria (2014). Folkskolan och grundskolan.

35

Nilholm, Claes & Göransson, Kerstin. (2013). Inkluderande undervisning – vad kan man lära av forskning?

https://kvutis.se/wp-content/uploads/2014/05/00458_tillganglig.pdf Hämtad: 2020-11-13.

Persson, Bengt. (2019). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber.

Rapp, Stephan. Skolans lagar och förordningar. I Lundgren, U. P., Säljö, R, Liberg, C. (2014) Lärande, skola, bildning; Grundbok för lärare.

Riksdagen (7 september 2018). Demokratins historia.

https://www.riksdagen.se/sv/valet-2018/riksdagsvalet-i-undervisningen/demokratins-historia/ Hämtad: 2020-11-30.

Skollagen (2010:800).

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800

Hämtad: 2020-11-13.

Skolverket. (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94.

http://ncm.gu.se/media/kursplaner/grund/Lpo94.pdf hämtad: 2020-11-29.

Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

2011 (Reviderad 2019).

Skolverket (2011). Skolan och medborgarskapet.

https://www.skolverket.se/getFile?file=2596 Hämtad: 2020-11-30.

Skolverket (2014) Skolverkets Allmänna råd med kommentarer Arbete med extra

anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

https://www.skolverket.se/getFile?file=3299 Hämtad: 2020-12-03.

Skolverket (2016). Utbildning för nyanlända elever.

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65bceb/15539664755 63/pdf3576.pdf Hämtad: 2020-11-29.

Skolverket (november 2020). Organisera mottagande och utbildning av nyanlända

elever. https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera- skolan/nyanlanda-barn-och-elevers-utbildning/organisera-mottagande-och-utbildning-av-nyanlanda-elever-i-grundskolan Hämtad 2020-12-12.

36

Skolöverstyrelsen. Skolöverstyrelsen. (1969). Läroplan för grundskolan.

file:///Users/farhiyashanle/Downloads/gupea_2077_30902_1%20(1).pdf Hämtad: 2020-11-29.

Skolöverstyrelsen. (1980). Läroplan för grundskolan, allmän del.

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/30910/1/gupea_2077_30910_1.pdf Hämtad: 2020-11-29.

Skowronski, Eva (2013). Skolan med fördröjning: Nyanlända elevers social

spelrum i ”en skola för alla”.

https://portal.research.lu.se/ws/files/6318657/4067832.pdf Hämtad: 2020-12-04.

Sundevall, Fia (27 november 2018). Den allmänna rösträtten – när infördes den?

https://demokrati100.se/den-allmanna-rostratten-nar-infordes-den/ Hämtad: 2020-11-30.

Szklarski, Andrzej (2015). Fenomenologi. Fejes, A & Thornberg, R (2015).

Handbok i kvalitativ analys (2 uppl.). Stockholm: Liber.

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3 uppl.). Stockholm: Prima.

Thurén, Torsten. (2019). Vetenskapsteori för nybörjare (2 uppl.). Stockholm: Liber.

Westlund, Barbro. (2015) Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för

37