Resultatdiskussion

5.1.1 Effekter av ett samarbete

Av samtliga intervjuer kan man avläsa att alla respondenter har en positiv inställning till ett samarbete mellan ämnet Idrott och hälsa och idrottsföreningar. Samtliga uppger även att ett småskaligt samarbete har skett i form av att idrottsföreningarna har kommit ut till skolorna och instruerat i respektive idrott.

Positiva aspekter av ett samarbete som man kan läsa ur intervjuerna är att elevernas motivation kan höjas då en utomstående ledare håller i undervisningen. Andra positiva aspekter kan vara att eleverna får testa aktiviteter som de i vanliga fall ej kommer i kontakt med och därigenom kanske finna en aktivitet som de kan utföra på sin fritid. En slutsats av detta kan vara att intervjurespondenternas uppfattning således är att ett samarbete mellan ämnet Idrott och hälsa och idrottsföreningar kan bidra till att ”utveckla ett bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet…” och ”utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt en positiv självbild”49

Två av intervjuerna visar ej tendenser till att dela Petersons50 uppfattning om att idrottsföreningarna enbart förflyttar sin reguljära verksamhet till skolans arena genom ett samarbete. Intervjuobjekt 1 beskriver att vikten i ett fungerande samarbete är att föreningens ledare har pedagogiska egenskaper och vet hur dem ska bemöta eleverna, intervjuobjekt 1 menar att det finns risk att förlora det pedagogiska innehållet vid ett samarbete, dock har samarbetet hittills fungerat bra på detta plan. Intervjurespondenternas vilja att samarbeta med idrottsföreningar för att öka bredden på undervisningen, främja fysisk aktivitet bland de inaktiva etc. kan kopplas ihop med kursplanens mål:

49 Utbildningsdepartementet, Lpf94 kursplan för idrott och hälsa. 2011.

32

-utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt en positiv självbild, -utvecklar ett bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet,

-förstår värdet av detta samt ser dess samband med hälsa och livsstil,

-utvecklar kunskaper som gör det möjligt att se, välja, värdera och delta i olika former av fysisk aktivitet. ⁵¹

Ett samarbete där eleverna åker ut till föreningarnas lokaler har även förekommit uppger samtliga intervjurespondenter, här förekommer även en enighet om problemen som uppstår vid sådana tillfällen. Kostnaderna för att ta in ledare från idrottsföreningar och/eller hyra in sig hos dem, samt tiden som krävs rent schematekniskt för att kunna utföra en sådan aktivitet är genomgående, det största hindret för att ett samarbete mellan idrottsföreningar och skolan ska fungera på bästa sätt. Ingen av intervjurespondenterna nämner att föreningar med stöd eller bidrag från regeringen har kontaktat dem, inte heller om detta skulle medföra ett lättare samarbete. Intervjurespondenternas åsikter att ekonomin inte räcker för att utföra ett samarbete på ett bra sätt, återspeglar det som nämns i inledningen om ”Handslaget”. Utvärderingar av projektet har gjorts, men de som bör representeras, dvs. skolan, får ej utrymme att komma till tals. Regeringens bidrag och satsningar riktar sig till idrottsföreningarna och ej de som är i störst behov av ekonomisktstöd för ett samarbete. En anledning till detta kan vara att pengar återgälldas till staten då idrottsföreningar, tvärtemot de kommunala skolor som denna studie berör, kan vara vinstdrivande företag.

5.1.2 Inställning och erfarenhet av samarbeten

Ur resultatet kan man utläsa att respondenterna ur intervjuerna gärna ser ett samarbete med de ”mindre” idrotterna, som eleverna oftast inte kommer i kontakt med, dessa idrotter är delvis några av de idrotter som Engström kallar ”nya idrotter”. I intervjuerna jämfört med enkätundersökningen kan man se att det är främst lärarna, de som deltog i intervjuerna, som vill att eleverna ska testa på de ”nya idrotterna” medan eleverna som deltog i enkätundersökningen främst vill testa på de ”stora” idrotterna såsom fotboll, innebandy och basket.52 En anledning till detta kan vara att de som svarat att de vill ha ett samarbete med de ”stora” idrotterna, själva utövar dessa sporter. Fördelningen mellan pojkar och flickor i undersökningen kan även vara en bidragande faktor, då de sporter som främst representeras är sporter där antalet utövande främst är pojkar. Ridsport som är en av Sveriges största sporter om man ser till antal utövare, har flest

33

representanter bland flickor och har möjligen fått en låg svarsfrekvens beroende på de få antalet deltagande flickor i enkätundersökningen. Svarsfrekvensen på tabell 2 kan ej generaliseras då den endast är representativ för den grupp som blivit förfrågad.

Enkätundersökningen av elevernas erfarenheter av ett samarbete mellan ämnet Idrott och hälsa och idrottsföreningar visar att majoriteten av eleverna inte vet om de haft ett samarbete med någon idrottsförening.53 Lärarna för respektive klasser som deltagit i enkätundersökningen, dvs. intervjuobjekten, har konfirmerat att det har varit ledare där och undervisat under något tillfälle. En anledning till att så många inte vet om de inte haft en ledare där och undervisat kan vara att eleverna ser all idrott som idrott och ej gör skillnad på föreningsidrott och ämnet Idrott och hälsa. Möjligen ser eleverna på Idrott och hälsa samt föreningsidrott ur ett aktivitets- och deltagarperspektiv, då de ej gör skillnad mellan dessa två. Båda två är fysisk aktivitet och då det genomförs på skoltid finns möjligheten att eleverna ser samarbetet, som undervisning i ämnet Idrott och hälsa. Om detta är fallet så sker möjligen samarbetet på en grund där båda parter tjänar på samarbetet. Eftersom föreningarnas undervisning sammankopplas med ämnets undervisning ur elevernas perspektiv samt att lärarna för respektive klasser ser positivt på de samarbeten de haft, sker kanske samarbetet mellan skolan och föreningen på ett gynnsamt sätt. Skolan får in specialkompetensen på området i fråga, med ett bra pedagogiskt innehåll, idrottsföreningarna får möjlighet att göra reklam och möjligen rekrytera nya medlemmar.

Ännu en anledning kan vara i motsats till den första, att eleverna gör skillnad på föreningsidrott och ämnet Idrott och hälsa, dvs. när ett samarbete sker mellan dessa två parter ser eleverna det ej som ett samarbete, utan som ett besök hos/av respektive förening och ingenting som har med ämnet Idrott och hälsa att göra. De aktiviteter man genomför under lektionerna i Idrott och hälsa, är pedagogiskt uppbyggda, utan större tävlingsmoment och grundar sig på skolans värdegrund. Medan föreningsidrottens innehåll ej har samma pedagogiska struktur och är mer tävlingsinriktad, detta kan leda till att eleverna ej sammankopplar den gemensamma kunskapen och innehållet som de aktiviteter man utför, bygger på. Eleverna gör skillnad på ämnet och föreningarnas aktiviteter och utnyttjar inte kunskapen man erhåller i respektive aktivitet gränsöverskridande mellan varandra.

52 Se tabell 2.

34

En annan orsak till att eleverna skulle göra skillnad på föreningsidrott och ämnet Idrott och hälsa kan vara det som Larsson54 beskriver som åskådarperspektivet. Genom massmedias bevakning och våra upplevelser av föreningsledd idrott vinklas det till att vara resultat och prestationsorienterade, något som undervisningen i ämnet Idrott och hälsa strävar efter att ej vara. En annan anledning till varför så många uppgav svaret vet ej på frågan om de haft samarbete med någon förening, kan vara att de ej deltagit under de tillfällen som samarbetet skett, eller helt enkelt glömt bort att de haft samarbetet.

Lite mer än hälften av enkätundersökningens deltagare uppgav att de vill ha, eller kanske vill ha ett samarbete med någon idrottsförening och ämnet Idrott och hälsa.55 Alla intervjurespondenter ansåg att ett samarbete med en idrottsförening skulle gynna, framförallt eleverna. Motiveringarna från enkätundersökningen var, att man genom ett samarbete kan testa och lära sig nya saker. Intervjuobjektens motiveringar innefattade att höja motivationen genom att specialkompetens på området undervisade, eleverna får testa på aktiviteter och kanske finna någonting de kan sysselsätta sig med på sin fritid samt skapa en större bredd på undervisningen. Detta kan tolkas som att både intervju- och enkätrespondenterna ser på ett samarbete som en metod för att gynna inlärningen, höja motivationen och kvalitén på ämnet.

5.1.3 Medlemskap

I figur 2 framkommer det att 44 % av de som deltagit i enkätundersökningen är medlem i någon idrottsförening. Detta stämmer ej överens med de siffror som redovisas i Liv-90 rapporten där 1/5 av deltagarna utförde fysisk aktivitet i en förening. En anledning till detta kan vara att Liv-90 rapporten ej representerar barn och ungdomar, samt att denna enkätundersökning ej går att generalisera på grund av de få deltagarna. Ur figurerna 3,4 och 5 kan man tolka svaren att de som är föreningsaktiva är mer fysiskt aktiva dagligen, vilket kan ses om ett naturligt fenomen då de utövar fysisk aktivitet inom idrottsföreningen. Andelen som representerar de som aldrig utför någon fysisk aktivitet med hård och medelhård ansträngningsnivå, efter Liv-90 rapportens frågeformulär, består endast av föreningsmedlemmar i denna undersökning. Dock är det procentuellt sätt väldigt lite.

54 Larsson, Bengt, Ungdomarna och idrotten: tonåringars idrottande i fyra skilda miljöer, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2008.(Hämtad 2011-04-08)

35

I figur 6 kan man se att intresset för en idrott var den vanligaste orsaken till, att man bland deltagarna i enkätundersökning, börjat i en idrottsförening. Om skolan hade skapat detta intresse framkommer ej, vilket hade varit intressant för denna studie. Eftersom utformningen av frågan ej bad deltagarna att uppge var ifrån intresset uppkommit, kan vi varken anta eller utesluta att skolan har en bidragande roll vid skapandet av intresset. Det man däremot kan avläsa är att 4 % av svarsfrekvensen tillföll alternativet skolan som anledning att man började i en idrottsförening.

Hade deltagarantalet varit högre i enkätundersökningen hade möjligen studiens resultat sett annorlunda ut. Även antalet pojkar och flickor kan antas ha en betydelse för enkätundersökningens utfall.

De slutsatser som författarna drar utifrån studiens undersökning är att lärarna ställer sig positiva till ett samarbete men det är de ekonomiska samt de praktiska faktorerna som styr. De intervjuade lärarna säger att ett samarbete skulle vara önskvärt men att varken pengar eller tid finns. När det gäller elevernas erfarenheter kring idrottsföreningar är det generellt en ovisshet. De flesta svarade att de inte visste om de hade haft ett samarbete med någon idrottsförening. Däremot svarade de flesta elever att det kanske skulle vilja ha ett samarbete med någon idrottsförening. Författarna tror att ett samarbete skulle gynna dagens ungdomar för att få dem mer fysiskt aktiva.