UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier C-uppsats i Idrott och hälsa, 15 poäng
VT 2011
Föreningsidrott och skola - till vems fördel?
En studie om samverkan mellan föreningsidrott och ämnet Idrott och hälsa
Författare: Handledare:
Anders Svonni Staffan Hultgren
Emelie Sölgén
Sammanfattning
Ett samarbete mellan idrottsföreningar och ämnet Idrott och hälsa kan bidra till att motivera fler elever till fysisk aktivitet, i och med ett sådant kommer de i kontakt med aktiviteter de kanske aldrig annars skulle göra. Syftet med denna studie är att genom semistrukturerade intervjuer med lärare och enkätundersökningar med elever ta reda på elevers och lärares inställning och erfarenhet av samarbete med idrottsföreningar, samverkan mellan skolan och idrottsföreningar samt hur fysiskt aktiva eleverna är. Resultatet visar att inget kontinuerligt samarbete sker mellan skolan och idrottsföreningarna, dock sker det småskaliga samarbeten till och från. Lärarna som medverkat i studien anser att det för det mesta finns endast positiva effekter av ett samarbete, men kvalitén på ”undervisningen” från föreningarnas ledare måste vara uppbyggd på ett pedagogiskt sätt för att det ska vara gynnsamt. Resultatet indikerar även att majoriteten av eleverna är intresserade av att ha eller kanske ha ett samarbete med någon idrottsförening under deras lektioner i Idrott och hälsa. Dock framkommer det en oklarhet bland eleverna om det någon gång skett ett samarbete. Gemensamt för problembeskrivning av hindren från intervjurespondenterna för ett samarbete innefattar bristen på ekonomiska resurser för att kunna genomföra ett samarbete, samt att tiden som krävs för samarbetet är svår att disponera, rent schematekniskt.
Innehållsförteckning
1. Inledning ...1
1.1 Bakgrund ...1
2. Forskningsbakgrund...6
2.1 Forskning om Handslagets genomförande och resultat. ...6
2.2 Barndomens reglering via skol- och föreningsidrotten. ...7
2.3 Liv-90...8
2.4 Barn och ungdomsidrotten – lärandemiljö med hälsoeffekter...8
2.5 Perspektiv på idrott...9
2.6 Syfte och Frågeställningar ...11
3. Metod ...12 3.1 Urvalskriterier ...12 3.2 Datainsamlingsmetod ...13 3.3 Bearbetning av data ...15 3.4 Forskningsetiska ställningstaganden...16 4. Resultat ...18 4.1 Intervjuerna...18 4.2 Intervju 1, Elias ...18 4.3 Intervju 2, Klas...21 4.4 Intervju 3, Oscar ...22 4.5 Enkätundersökning...23 5. Diskussion...31 5.1 Resultatdiskussion...31
5.1.1 Effekter av ett samarbete...31
5.1.2 Inställning och erfarenhet av samarbeten...32
5.1.3 Medlemskap...34
5.2 Metoddiskussion ...35
5.3 Vidare forskning...36
Bilaga 1 ...39
Intervjufrågor ...39
Bilaga 2 ...40
1
1.
Inledning
I Sverige är vuxna och barn i genomsnitt mindre fysiskt aktiva än i de flesta EU-länderna. Den fysiska aktiviteten har förskjutits från vardagen till fritiden. De fysiska aktiviteterna utförs mer på bestämda tider och platser, en orsak till detta är att utbudet av passiv underhållning i form av tv och dator ökat.1
Genom åren har formen av fysisk aktivitet förändrats. Under 1960-talet var det de som utövade spontanidrott som främst var representerade bland dem som var fysiskt aktiva. Under 70- och fram till mitten av 80-talet förändrades detta. De fysiskt aktiva var främst aktiva genom föreningsidrotten, spontanidrottandet hade minskat. Senare, från och med 90-talet kom spontanidrotten tillbaka i antal utövare i och med ”nya idrotter” såsom skateboard, inlines etc.2
I läroplanen för ämnet Idrott och hälsa kan man läsa att ”Ämnet syftar även till att eleverna tillägnar sig sådana kunskaper och erfarenheter att de kan välja och delta i lämpliga fysiska aktiviteter för fritiden”.3 I och med detta mål kan man tolka, att en samverkan mellan skolan och idrottsföreningar, kan vara en väg att gå för att medvetande- och offentliggöra för eleverna vad för slags olika former av fysisk aktivitet man kan ägna sig åt.
Detta ämne är intressant då staten har satsat på ett ökat samarbete mellan skola och föreningar, genom Handslagsprojektet och senare Idrottslyftet. Följderna och resultaten från dessa satsningar är oftast presenterade ur ett ekonomiskt, socialt eller ett samhällsperspektiv. De som berörs av denna satsning, barn och ungdomar samt personal i skolan, ej får komma till tals. De berördas åsikter om och kring samarbete är intressanta att ta reda på.
1.1 Bakgrund
I bakgrunden definierar författarna olika begrepp som är väsentliga, samt olika verksamheter som arbetar med eller runt det ämne studien syftar till att undersöka.
1 Schäfer Elinder, Liselotte & Faskunger, Johan (red.), Fysisk aktivitet och folkhälsa, (Statens folkhälsoinstitut
2006:13), s.46.
2 Statens folkhälsoinstitut och folkhälsopolitisk rapport
Statens folkhälsoinstitut inrättades 1992 och arbetar för att utveckla och förmedla kunskap om en bättre hälsa i uppdrag från regeringen. Ett av målen som Statens folkhälsoinstitution har satt upp är:
Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det betyder att alla i samhället ska ges samhälleliga förutsättningar för en god hälsa, oberoende av socioekonomisk och etnisk bakgrund, oberoende av sexuell identitet och funktionsnedsättning och oberoende av om man är man eller kvinna, pojke eller flicka.4
I den folkhälsopolitiska rapporten som Statens folkhälsoinstitut publicerade 2010, beskrivs vikten av arbetet med hälsa och betydelsen av samarbetet mellan olika instanser. Här framkommer även andra former av samarbete än de mellan skola och idrottsföreningar
Kommunerna ansvarar för bland annat skola, Barnomsorg[…]Dessa verksamheter har stor betydelse för befolkningens hälsa. I många kommuner finns någon form av samordnande folkhälsofunktion; det kan vara en anställd folkhälsoplanerare eller folkhälsostrateg.5
Genom de folkhälsomål som Statens folkhälsoinstitut har satt upp kan man läsa att fysisk aktivitet är viktigt och en förutsättning för en god hälsoutveckling. Vidare skriver Statens folkhälsoinstitut att fysisk aktivitet ska utgöra ett särskilt målområde inom folkhälsomålen. Målet är att samhället ska utforma förutsättningar så att befolkningen kan öka sin fysiska aktivitet. Det kan man göra genom insatser som stimulerar till fysisk aktivitet i t.ex. skolan.6
Fysisk aktivitet och fysiskt aktiva
Statens folkhälsoinstitut definierar fysisk aktivitet som alla kroppsrörelser som är ett resultat av kontraktionen av skelettmuskulatur som resulterar i en ökad förbrukning av energi. Fysisk aktivitet kan ske med olika intensiteter. En högre intensitet resulterar i större påverkan på olika kroppsfunktioner. Syrgaskonsumtionen stiger tre gånger så mycket på en minut från vila till en lugn promenad. Vid maximalt arbete stiger den 10–25 gånger jämfört med vila. Vid fysisk aktivitet ökar även pulsen och blodmängden som pumpas genom hjärtat. Vidare ökar kroppstemperaturen och frisläppningen av hormonerna adrenalin, tillväxthormon och kortisol. Enligt rekommendationerna från Statens folkhälsoinstitut bör alla individer vara fysisk aktiva
4 Statens folkhälsoinstitution, Folkhälsopolitisk rapport 2010, s.40.(Hämtad 2011-04-04) 5 Ibid. S.30.
3
minst 30 minuter varje dag med en intensitet som beskrivs som måttlig. Måttlig intensitet beskrivs kunna vara till exempel vara rask promenad. I rekommendationerna står det även, att för ytterligare hälsofrämjande effekter kan antingen intensiteten, eller mängden öka.7
I boken Vårt behov av rörelse – en idéskrift om fysisk aktivitet och folkhälsa beskrivs fysisk aktivitet som olika former av kroppsövningar till exempel gymnastik, lek och idrott. Fysisk aktivitet är det överordnade begreppet och innefattar alla ovanstående aktiviteter.8
Då Statens folkhälsoinstitut definierar fysisk aktivitet som en kontraktion av skelettmuskulaturen som resulterar i en rörelse som ökar förbrukningen av energi, kan man även räkna in rörelser i allmänhet i detta begrepp, till exempel motoriska rörelser. Denna definition av fysisk aktivitet, är i studien, inte aktuell. Med fysisk aktivitet menas den aktivitet som motsvarar raskpromenad, under en tid på minst 30 minuter.
En fysisk aktiv person avser i denna studie alla personer som bedriver fysisk aktivitet enligt rekommendationerna från Statens folkhälsoinstitut, dvs. måttlig fysisk aktivitet, till exempel rask promenad minst 30 minuter per dag. Fysisk aktivitet mindre än rekommendationerna från Statens folkhälsoinstitut anses som fysisk inaktivitet.
Handslaget
I början av 2003 beslutade riksdagen att starta en satsning på barn och ungdomsidrotten över fyra år. Denna satsning hette ” Handslag med idrotten” som senare kom att kallas ”Handslaget”. Sammanlagt tilldelades idrottsrörelsen en miljard kronor. Dessa medel skulle främst användas till fem huvudpunkter:
• Öppna dörrarna till idrotten för fler, • Samverkan med skolan
• Hålla tillbaka avgifterna • Satsa mer på flickors idrott • Delta i kampen mot droger.9
7 FYSS 2008: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, 2. uppl., Statens folkhälsoinstitut,
Stockholm, 2008.
4
Uppstartandet av projektet visar att det fanns en tydlig uppfattning hos regeringen att alltför många barn och ungdomar inte var tillräckligt fysiskt aktiva. Satsningen visar även ett försök från regeringens sida att skapa ett samarbete mellan skolor och föreningsidrotten. Ur Socialdemokraternas valmanifest 2002 angående projektet Handslaget:
Åtgärder skall bland annat vidtas för att erbjuda barn och ungdomar, som idag inte deltar i idrottsverksamhet, lustfyllda och hälsofrämjande aktiviteter. Vidare skall förutsättningar skapas så att flickor skall kunna utöva idrott på det sätt de själva önskar. Idrottsföreningar skall uppmuntras att i nära samarbete med skolorna utveckla metoder som lockar alla elever till fysisk aktivitet i olika former.10
Föreningsidrott
Inom begreppet föreningsidrott kan man inkludera många organisationer så som Friskis & Svettis, Korpen, privat startade företag inom idrotten etc. För att göra avgränsningar och konkretisera vad studien avser med begreppet blev urvalet att termen föreningsidrott i denna studie berör de organisationer/idrottsföreningar som är en del av Riksidrottsförbundet. De tre vanligaste föreningsidrotterna i Sverige, till antalet utövare bland ungdomar i åldrarna 13-20 är fotboll, innebandy och ridsport. För pojkar är det fotboll, innebandy och ishockey som har mest antal deltagare, för flickor är det fotboll, ridsport samt handboll.11
Riksidrottsförbundet
Riksidrottsförbundet är en paraplyorganisation för nästan hela den svenska idrottsrörelsen. Det innebär att Riksidrottsförbundet uppgift är att stötta medlemsförbunden samt representera samtliga idrottsrörelser när det gäller kontakter med myndigheter, politiker etc.12
Samverkan och samarbete
Samverkansbegreppet är i denna studie viktigt att definiera. Finn Calander skriver att begreppen samverkan och samarbete oftast används som synonymer, men han väljer att skilja på dem och ge dem olika innebörder. Samarbete bygger på att deltagarna gemensamt försöker lösa en uppgift utan några personliga relationer, medan samverkan kräver nära personliga relationer och att
9 Engström, Lars-Magnus, Forskning om handslagets genomförande och resultat – en utvärderande sammanställning, 2008,
s.3.
10 Ibid. s.7.
5
arbetet baseras på en gemensam värdegrund.13 Begreppet samarbete definieras enligt Svenska akademiens ordbok som ”arbeta samman till en enhet” och samverkan kan beskrivas som ”sammanslutning av personer, för att uppnå ett gemensamt eftersträvat mål”.14 Begreppen samverkan och samarbete avses i denna studie användas synonymt.
Från idrott till Idrott och hälsa
Från och med övergången till Lgr 80 bytte ämnet som idag kallas Idrott och hälsa namn, från Gymnastik till Idrott. Bollspelen blev den vanligaste aktiviteten i undervisningen men även momenten hälsa, hygien och ergonomi tillkom inom idrottsämnet. I och med momenten hälsa, ergonomi och hygien samt lek som huvudmoment, tog idrottsundervisningen ett steg ifrån idrottsrörelserna och föreningsidrottens aktiviteter, som ej hade motsvarigheter till dessa i deras organisation. I och med införandet av Lpo94 ingick benämningen hälsa i kursens namn. Bytet från Idrott till Idrott och hälsa visar hur viktiga hälsoaspekterna är för ämnet samt att idrottsämnet har betydelse för folkhälsan.15 Idrott bör betraktas som ett neutralt begrepp som inte har anknytning till någon organisation eller annan verksamhet. Denna studie avser definitionen av idrott som olika sporter, till exempel, bandy, fotboll, golf, medan begreppet Idrott och hälsa är namnet på ämnet som undervisas.
Skolidrott
Termen skolidrott bör ej betraktas som varken Idrott eller ämnet idrott och hälsa. Studien avser med skolidrott de idrottsaktiviteter som ingår i skolidrottsföreningen (skol-IF). Skolidrottsföreningarna är barn och ungdomars egen förening, den drivs av barn och ungdomar med hjälp av vuxenstöd. Idrotten sker på egna villkor i anslutning till skoldagen.16 Även om skolidrotten liknar föreningsidrotten och att den sker i anslutning till skolan så bör den ej betraktas som varken eller, utan som en fristående aktivitet som ej är föreningsidrott eller idrottsundervisning.
13 Calander, Finn, Från fritidens pedagog till hjälplärare: fritidspedagogers och lärares yrkesrelation i integrerade arbetslag,
Acta Universitatis Upsaliensis, Diss. Uppsala : Univ.,Uppsala, 1999.
14 Svenska Akademiens Ordbok. (Hämtad 2011-04-19)
6
2.
Forskningsbakgrund
Denna studie ämnar ej undersöka ”Handslaget”, eftersom det är ett avslutat projekt. Dock är det däremot viktigt att framhålla vad som gjorts och följderna av detta. Idrottslyftet, som är den just nu aktiva regeringssatsningen på föreningsidrott och skola är en följd av Handslagsprojektet och denna satsning har ej ännu utvärderats vilket Handslaget gjorts.
2.1 Forskning om Handslagets genomförande och resultat.
År 2007 utvärderades alla enskilda rapporter från alla projekt inom Handslaget för att analysera effekterna av denna satsning. Av utvärderingen kan man se att många av projekten lever kvar även efter att Handslaget har avslutats. Utvärderingen tyder även på att Handslaget har haft en positiv inverkan på rekryteringen av medlemmar till föreningsidrotten. Dock med reservation för bortfall då man ej vet hur många som hade börjat om inte en satsning på Handslaget hade genomförts.17 Samarbetet mellan skola och föreningar har skett i olika former, allt ifrån prova-på verksamheter till schemalagda träningar. Informationen om hur och på vilket sätt samarbete genomförts har tillika även här varit otydligt presenterat i rapporterna.18 Den 1 juli 2007 startades Idrottslyftet som en följd av Handslagsprojektet. Satsningen på Idrottslyftet innebär främst att försöka behålla idrottare samt öppna dörrarna för fler till idrotten. I fokus ligger även att skapa metoder för skolor och föreningar att tillsammans arbeta för att aktivera eleverna mer.19 Samverkan mellan skolan och idrottsföreningarna har varit ett prioriterat område. Idrottslyftet avser ej att ersätta undervisningen i ämnet Idrott och hälsa utan utgångspunkten är att ge eleverna möjlighet att aktivera sig under, eller i anslutning till skoldagen.20 Projektet Idrottslyftet avslutas den 30:e juni 2011, därför har i skrivandets stund inte någon utvärdering eller analys av effekterna av denna satsning gjorts.
En av regeringens riktlinjer för Handslaget var att ”idrottsföreningar skall uppmuntras att i nära samarbete med skolorna utveckla metoder som lockar alla elever till fysisk aktivitet i olika
17 Engström, Lars-Magnus, Forskning om handslagets genomförande och resultat – en utvärderande sammanställning, 2008, s.42. (Hämtad 2011-04-04)
18 Ibid. S.43.
19Riksidrottsförbundet, Idrottslyftet – mer och fler. (Hämtad 2011-04-04)
7
former”.21 Ämnet Idrott och hälsas mål är att ”utveckla ett bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet…”.22 Genom Handslaget och Idrottslyftet kan föreningar hjälpa till att aktivera de elever som ämnet Idrott och hälsa inte lyckas med. Dock är föreningsidrott, endast föreningsidrott och ej något annat dvs. föreningsidrotten saknar den pedagogiska aspekten på idrott så som skolan har. Satsningen för att uppmuntra fler ungdomar till fysisk aktivitet riktar sig, i och med projektet Handslaget, till föreningsidrotten i första hand och ej till skolorna. Detta kan vara grunden till det problem som Tomas Peterson tar upp i Barndomens reglering via skol- och föreningsidrotten, att en satsning på föreningsidrotten genom Handslaget gör att den förflyttas till skolans arena för att uppfylla skolans mål.
2.2 Barndomens reglering via skol- och föreningsidrotten.
I den vetenskapliga artikeln Barndomens reglering via skol- och föreningsidrotten nämner Tomas Peterson ”Idrottsämnets innehållsmässiga bräcklighet”. Peterson menar att idrottsföreningarna är bra på det de gör, medan skolan som bör vara bra på det den gör, ej är det. Vidare skriver Peterson att idrottsföreningarna endast förflyttar sin reguljära verksamhet till skolans arena i och med projektet Handslaget och detta riskerar bidra till en förändring av skolidrotten till att likna föreningsidrotten.23
De slutsatser Peterson drar om att Idrott och hälsa som ämne, kan riskera att förändras till att likna föreningsidrotten, genom projektet Handslaget, är svåra att bevisa. Det man däremot kan dra som slutsats är att föreningsidrotterna genom regeringens satsning på Handslagsprojektet, har tilldelats en möjlighet att förflytta sin verksamhet till skolans arena. Beslutet om/hur skolan utformar sin undervisning i samverkan med de föreningarna, ligger hos skolan och ej hos föreningarna. Om skolan ser en förändring av ämnet Idrott och hälsa mot att likna föreningsidrott kan problemet snarare ligga i ämnets oförmåga att väva in pedagogiskt innehåll, än samarbetet med utomstående verksamheter som genom statligt stöd uppmuntras till att sträva mot samma mål som skolan.
21 Engström, Lars-Magnus, Forskning om handslagets genomförande och resultat – en utvärderande sammanställning, 2008, s.7. (Hämtad 2011-04-04)
22 Utbildningsdepartementet, Lpo94 kursplan för idrott och hälsa, 2011.
8 2.3 Liv-90
Enligt Liv-90 studien kan man läsa att det svenska föreningslivet har begränsad betydelse för motionerandet bland vuxna människor, 1/5 del tränade under en förenings regi. Studien visade även att de som ägnade sig åt motion jämfört med icke motionerande, var i större utsträckning nöjda med sin kropp, prestationsförmåga, upplevde sitt hälsotillstånd som bra etc.24 Undersökningen visar att genom fysisk aktivitet, uppnås i större utsträckning än vid fysisk inaktivitet, de effekter som skolan strävar mot i och med kursplanen för Idrott och hälsa:
-utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt en positiv självbild,
-utvecklar ett bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet, förstår värdet av detta samt ser dess samband med hälsa och livsstil,
-fördjupar sina kunskaper om vad som främjar hälsa och utvecklar en god kroppsuppfattning,25
Det går ej att generalisera att Liv-90 rapporten stämmer överrens med barn och ungdomar då rapporten endast visar vuxnas upplevelse av fysisk aktivitet. Man kan inte heller dra slutsatsen att den ringa betydelse, som föreningsidrotten har för vuxna, skulle vara densamma för barn och ungdomar.
2.4 Barn och ungdomsidrotten – lärandemiljö med hälsoeffekter
I Vetenskapsrådets rapportserie 13:2005 Barn och ungdomsidrotten - lärandemiljö med hälsoeffekter tar Engström upp att formen av fysisk aktivitet har förändrats genom åren. Mot slutet av 1960-talet utövade de flesta bland de fysiskt aktiva någon form av spontanidrott, dvs. idrottsutövning utan att vara med i någon förening. Fram till mitten av 1980-talet hade de föreningsaktiva ökat och utövare i så kallad spontanidrott minskat, för att senare få ett uppsving under 1990- och 2000-talet i form av ”nya idrotter” såsom träning på gym, skateboard- och inlines-åkning etc.26
Spontanidrottens ökning under början av detta decennium är en positiv utveckling av ungdomarnas fysiska aktivitet. Dock är det ett problem att dessa aktiviteter hamnar utanför satsningarna inom Handslaget och Idrottslyftet eftersom spontanidrott just är spontanidrott och
24 Engström, Lars-Magnus. Liv 90, rapport1, livsstil, prestation, hälsa: motionsvanor, fysisk prestationsionsförmåga och hälsotillstånd bland svenska kvinnor och män i åldrarna 20-65år. Stockholm, Folksam, 1993, s.55.
25 Utbildningsdepartementet, Lpf 94 Kursplan för ämnet idrott och hälsa. 2011.
26 Engström. Lars-Magnus, Barn och ungdomsidrotten – lärandemiljö med hälsoeffekter. Vetenskapsrådets
9
ej har anknytning till föreningsidrotten. Att Handslaget endast berör föreningsidrotter och ej inriktar sig till skolidrotten eller ämnet Idrott och hälsa är ett problem för dessa ”nya sporter” som utövas. Skolan har i viss mån, på ett positivt sätt, försökt anpassa undervisning som kan inkludera dessa ”nya sporter” genom idrottsprofileringar till exempel snowboard- och skidgymnasium.
2.5 Perspektiv på idrott
I avhandlingen Ungdomarna och idrotten – tonåringars idrottande i fyra miljöer, beskriver Bengt Larsson idrotten som väldigt framträdande i samhället, studien beskriver även tre perspektiv som idrotten kan betraktas utifrån.
Aktivitets- och deltagarperspektiv
Med aktivitets- och deltagarperspektivet avser studien det idrottsaktiviteter som vi utför, motionsidrott, barn- och ungdomsidrott etc. Angående barn- och ungdomsidrotten skriver Larsson att den är väletablerad och välorganiserad inom många idrottsföreningar och att tävlingsmomentet som förknippas med idrott är något som genomsyrar alla nivåer av idrott. Ämnet Idrott och hälsa menar han även hamnar under detta perspektiv.
Åskådarperspektiv
I samhället har idrotten ett underhållningsvärde, många människors vardag består av ”konsumtion” av idrott genom olika medier, Tv, tidningar och som publik etc. Genom massmediernas bevakning och expertkommentatorer vinklas idrotten till att vara resultat- och prestationsinriktad.
Sysselsättningsperspektiv
Sysselsättningsperspektivet inkluderar alla de aktörer som finns inom idrotten och ej endast utövarna av idrotten. Några av dessa är sjukgymnaster, journalister, marknadsförare, ekonomer, och ledare. Dessa aktörer representerar främst den mångmiljon industri som är elitidrotten, det finns även andra aktörer inom detta perspektiv. Dessa kan vara de ideellt arbetande ledarna, tränare och föräldrar. 27
27 Larsson, Bengt, Ungdomarna och idrotten: tonåringars idrottande i fyra skilda miljöer, Pedagogiska institutionen,
10
Om man ser på idrott utifrån dessa tre perspektiv, så ser man hur alla perspektiven går ihop med varandra och man kan anta att en samverkan mellan de som kan kategoriseras inom dessa tre perspektiv bör sträva mot gemensamma mål för att inte motarbeta varandra. Likt regeringens syfte att öka inspirationen till fysisk aktivitet, kommer möjligheterna att inspirera till fysisk aktivitet att öka om ett samarbete mellan alla berörda parter genomförs. För att avdramatisera prestationskraven inom idrotten till exempel, har de som konsumerar idrott, massmedierna, de som arbetar i och kring idrotten, ledare och föräldrar samt skolan ett ansvar att inte låta idrotten i samhället förknippas med undervisningen i Idrott och hälsa. Alla ovanstående parter bör snarare skapa en samverkansgrund att stå på för att öka kvalitén och det pedagogiska innehåll som ämnet är uppbyggt av. I artikeln Idrott och hälsa – vad är det? skriver Håkan Larsson att elevernas bild av vad som ska undervisas i inom Idrott och hälsa blir förknippat med idrottsverksamheter som utövas utanför skolans ramar t ex. lära sig olika sporter och deras regler. Vidare skriver Larsson ”Sannolikt är det i få andra ämnen som verksamheter utanför skolans ramar har inflytande över verksamheter i skolan just på detta vis”.28
11 2.6 Syfte
Syftet med uppsatsen är att studera samverkansformer mellan ämnet Idrott och hälsa och idrottsföreningar i lokala Uppsala samt att undersöka hur fysiskt aktiva ungdomarna är.
Frågeställningar
De frågeställningar uppsatsen utgår ifrån är:
• Vilka samverkansformer finns mellan skola och idrottsföreningar?
• I vilken omfattning samverkar skolor och idrottsföreningar i lokala Uppsala? (vad gör man) (hur gör man)
• Hur ser lärarna på ett samarbete mellan skolan och idrottsföreningar?
12
3.
Metod
Följande del behandlar metoden i denna studie. En redogörelse för val av metod, urval, datainsamlingsmetod, bearbetning av data, samt de forskningsetiska principerna presenteras nedan.
Val av metod
Studien genomförs med kvantitativa enkätformulär och kvalitativa intervjuer utifrån studiens syfte och frågeställningar. I resultatredovisningen har de kvalitativa intervjuerna presenterats samt en tolkning utav de semistrukturerade intervjuerna gjorts. Vidare följer en sammanfattning där författarna väljer att diskutera de olika tendenserna i intervjuerna. De kvantitativa enkäterna presenteras i diagram och tabeller, detta för att för lättare skapa en överskådlighet. Efter varje enkätfråga så presenteras en redovisning av det man kan utläsa från enkätsvaren.
3.1 Urvalskriterier
Studien ämnar undersöka hur samverkan sker mellan skolor och idrottsföreningar samt elevers och lärares erfarenheter kring idrottsföreningar. För att samla in det empiriska materialet har olika urval gjorts. Ett urval som studien är baserad på är bekvämlighetsurval. I samband med intervjuerna som gjordes, genomfördes även enkätundersökningen med intervjuobjektens klass. Jan Trost beskriver bekvämlighetsurval ungefär som att man får nöja sig med det man får tag på.29 Ett missivbrev skickades ut till ledningen på åtta kommunala gymnasieskolor och 13 kommunala grundskolor i centrala Uppsala. I missivbrevet redogjordes för vem, vad och varför undersökningen skulle göras samt en efterfrågan på idrottslärarnas e-postadress och telefonnummer. Skolorna fick själva anmäla sig och urvalet var att det skulle finnas ett frivilligt intresse bland lärarna att delta. Knut Halvorsen skriver att det kan med andra ord kallas för självselektion som innebär att ”de själva avgör om de vill vara med i urvalet eller inte.”30
Urvalet för intervjurespondenterna är att de skulle vara idrottslärare och enkätundersökningen skulle rikta mot elever i åldrarna 15 till 17 år. Kontakt etablerades med två manliga grundskolelärare samt en manlig gymnasielärare. Eftersom studiens tid är begränsad och de flesta skolorna tackade nej, har det ej kunnat genomföras önskvärt många intervjuer samt enkäter. Det
29 Trost, Jan, Enkätboken, Studentlitteratur, Lund, 2007.
13
önskade antalet respondenter på elevenkäterna var 100 stycken, samt sex intervjuer som skulle representeras av tre kvinnliga samt tre manliga lärare. I studien besvarades 39 elevenkäter av 100 utskickade och endast tre manliga lärare ställde upp på intervjuer.
3.2 Datainsamlingsmetod
Kvalitativ studie
Utifrån studiens syfte och frågeställningar har data insamlats genom enkätformulär och kvalitativa intervjuer. Med kvalitativa studier menar Hassmén och Hassmén att man kan ”förstå hur människor föreställer sig världen och på vilket sätt de tillskriver sin tillvaro mening. Om det, för studien, finns intresse av att få så rika och fylliga svar som möjligt, kan man välja att använda intervjuer.”31 Jan Trost beskriver hur man genom kvalitativa intervjuer kan få komplexa och innehållsrika svar genom att använda sig utav enkla och raka frågor.32 Man kan genom att använda sig utav kvalitativa intervjuer få mängder utav data som speglar åsikter, olika mönster samt intressanta processer.
De kvalitativa intervjuerna som studien använder sig av är uppbyggda utav semistrukturerad typ. Att använda sig utav semistrukturerade intervjuer innebär att ”Intervjuaren är emellertid inställd på att vara flexibel när det gäller ämnenas ordningsföljd, och – vilket kanske är ännu mer betecknande – att låta den intervjuade utveckla sina idéer och tala mer utförligt om de ämnena som intervjuaren tar upp.”33 I och med att intervjuerna var semistrukturerade innebär det att respondenten har en frihet att utforma de svar som den ger på ett sätt som den själv önskat.34 Vilket i sin tur kan bidra till att svaren blir mer ärliga och öka validiteten. Intervjun hölls som ett vanligt samtal för att inte göra det för formellt och på så sätt verkligen få fram kärnan i vad de intervjuade personerna tycker.35 Intervjuerna har en låg standardisering där möjligheten att ställa frågor när de passar ges samt förklara frågor som är oklara för respondenten och ställa följdfrågor om så behövs. Under intervjun användes diktafon, efter godkännande av den intervjuade, för att spela in intervjun.
31 Hassmén, Nathalie & Hassmén, Peter, Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder, SISU idrottsböcker, Stockholm,
2008, s.104.
32 Trost, Jan, Kvalitativa intervjuer, Studentlitteratur: Lund, 2010.
33 Denscombe, Martyn, Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna, 2. uppl.,
Studentlitteratur, Lund, 2009, s.234 – 235.
34 Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder. Liber, Malmö, 2002.
14
Intervjuernas frågor är baserade på frågor från c-uppsatsen Det nödvändiga samarbetet – en studie om hur idrottslärare kan utveckla undervisningen.36 Frågorna från den uppsatsen passade med viss omredigering denna studies syfte och frågeställningar. Innan intervjufrågorna genomfördes, testades frågorna på två slumpvalda personer för att se om intervjufrågorna gav tillfredsställande svar. Att testa intervjufrågorna innan man genomför den riktiga intervjun är bra enligt Hassmén och Hassmén. De menar att istället att upptäcka brister i efterhand så bör man göra en undersökning där man kan granska sina valda metoder för att eventuellt upptäcka brister i metoderna. 37
Kvantitativ studie
Hassmén och Hassmén beskriver kvantitativa studier är att undersöka någonting på bredden. Genom att finna den gemensamma nämnaren och ytliga informationen i en större grupp får man en generell uppfattning om intresseområdet bland de som är inblandade i studien.38 I kvantitativa studier kan man använda sig utav enkätundersökningar. Denna studie avser att använda enkätformulär, Jan Trost beskriver enkätformulär i fackliga kretsar som ett mätinstrument där man mäter människors beteende, åsikter och känslor. Elevenkäterna är uppbyggda av sakfrågor som enligt Jan Trost kan säga att behandlar faktiska förhållanden.39
I studien användes frågor utav standardiserad art, med vilket menas att alla som svarar på enkäten svarar på samma frågor. Enkätens inledande frågor avsåg ge svar på kön, ålder och grad av fysisk aktivitet. Detta för att kunna skapa ett urval av dem som till exempel är föreningsaktiva/inaktiva. Enkätstudien avser att delvis använda samma frågor som användes i Liv90-rapporten angående fysisk aktivitet under fritid. Genom att använda sig av väsentliga delar ur befintligt frågeformulär ökar det tillförlitligheten. Syftet med enkätstudien är att undersöka elevernas erfarenheter när det gäller föreningsidrott. Resterande frågor i elevenkäten består av öppna frågor där studien ämnar se elevernas erfarenheter av samarbetet mellan skolan och föreningsidrotten. De öppna frågorna är utförda av studiens författare och bottnar i eget intresse. Innan elevenkäterna genomfördes i samråd med den intervjuade idrottsläraren testades enkätfrågorna på fyra slumpmässigt utvalda personer för att se om enkäterna gav tillfredställande svar. Allt för att i grund och botten
36 Abrahamsson, Daniel & Berglund, Lena, Göteborgsuniversitet, 2008.(Hämtad 2011-04-04)
37 Hassmén, Nathalie & Hassmén, Peter, Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder, SISU idrottsböcker, Stockholm,
2008.
38 Ibid.
15
upptäcka brister i eventuella enkätfrågor. Efter undersökning och omredigering användes enkätfrågorna. I resultatet av enkätfrågorna presenteras ej frågorna 5,10,13, och 14 då svaren ej visade sig vara relevanta för studien, fråga 15 är struken efter första undersökningstillfället då deltagarna såg den som en liknande fråga som nummer 12 och utelämnade svar. Resultatet från frågorna är ej redovisade i kronologisk ordning för att lättare kunna se svar som berör samma punkter. Enkätundersökningarna skedde i samband med intervjuerna och intervjuobjektens lektioner för att spara tid. Under första intervjutillfället blev ett lektionstillfälle, där författarna skulle haft enkätundersökning, inställt vilket bidrog till att antalet deltagare i enkätundersökningen blev mindre än förväntat.
3.3 Bearbetning av data
Det insamlade materialet bearbetades genom att transkribera intervjuunderlaget. Det vill säga att författarna skrev ner intervjuerna från tal till ord. De insamlade enkäterna bearbetades utifrån studiens syfte och frågeställningar. Författarna sammanställde alla enkäter och samlade in det nödvändiga rådata som fanns. Intervju- samt enkätundersökningen presenteras i resultatredovisningen.
Validitet och reliabilitet
Validitet kan förklaras med giltighet eller relevans. Halvorsen skriver att ”utmaningen är att samla in data som är relevanta för den problemställning som vi arbetar med”.40 Innan studien genomfördes, testades intervjufrågornas och enkäternas validitet genom att göra en testundersökning, för att se om frågorna gav relevanta svar och för att upptäcka brister. Slumpmässiga personer valdes ut för undersökningen. Intervjufrågorna genomfördes på två testpersoner och enkätundersökningen genomfördes på fyra testpersoner. I och med undersökningen ser man om frågorna är rätt utformade för att resultera i tillfredställande svar. Efter omredigering användes både intervjufrågorna och enkäterna till uppsatsen studie.
Med reliabilitet syftar Trost på att det är en mätning som är stabil och inte utsatts för eller påverkas av slumpen. Han menar att situationen ska vara likadan för alla för att man i senare skede ska kunna se samma resultat vid en förnyad mätning.41 Halvorsen säger att ”Reliabilitet menas hur pålitliga mätningarna är. Hög reliabilitet betyder att oberoende mätningar ska ge
16
ungefär identiska resultat. För att uppnå detta måste de olika leden i mätprocessen vara precisa.”42 Eftersom studien kommer att undersöka elevers erfarenheter kring idrottsföreningar kan inte studien ge hög reliabilitet, eftersom att studien genomförs i olika klassrum och med olika elevgrupper vilket inte ger de bästa förutsättningarna för att ge identiska svar.
I studien har kvalitativa intervjuer genomförts och frågorna kommer från C-uppsatsen Det nödvändiga samarbetet – en studie om och hur idrottslärare kan utveckla undervisningen och i kvantitativa elevenkäter med frågeformulär delvis hämtat från Liv-90 rapporten. Varför författarna valde att använda sig utav tidigare frågor är för att öka reliabiliteten. För att få så stor tillförlitlighet i intervjun valde författarna att spela in intervjun. Genom att spela in intervjun kunde den senare transkriberas och materialet bearbetas för att på så vis minimera egna tolkningar samt förvrängningar.
Felkällor
I och med undersökningen kring studiens syfte och frågeställningar kan felkällor upptäckas. I samband med intervjuerna skedde ett selektivt urval då läraren valde vilka klasser som skulle delta i enkätundersökningen. Det bidrar till att det inte blir ett slumpmässigt urval utan läraren valde sin klass vilket inte kan kringgå det faktum att läraren kanske valde ut den klass som lämpade sig bäst för enkätundersökning. Att studien bara lyckades få tre skolor att delta påverkar resultatets reliabilitet då tre skolor är för lite för att kunna generalisera studiens resultat. I samband med intervjuerna skedde enkätundersökningen och läraren befann sig i klassrummet, vilket också kan vara en felkälla på grund utav dennes påverkan på klassen då läraren kan bidra med hjälp till eleverna och kanske påverka deras svar.
3.4 Forskningsetiska ställningstaganden
Deltagarna som medverkar i undersökningen måste ha klarhet i vad syftet med undersökningen är samt förstå metoderna som används vid undersökningen. Undersökningen ska vara frivillig och deltagarna ska vara klargjorda i möjligheten att avbryta eller avböja sin medverkan. Deltagarnas anonymitet ska skyddas och en identifikation av både skola eller elev ska inte vara möjlig. Genom att följa dessa principer ökar möjligheten att förtroendet och motivationen hos deltagarna ökar och undersökningen kan genomföras konstruktivt.43
42 Halvorsen, Knut, Samhällsvetenskaplig metod, Studentlitteratur, Lund, 1992, s.42.
17
De som deltog informerades i både intervjun samt i enkätundersökningarna att det var frivilligt att delta samt att man är anonym. Att vara anonym enligt Patel och Davidson innebär att det varken ska finnas namn eller någon annan möjlighet att kunna identifiera personen som har svarat. Medan om man använder sig av konfidentiell forskning vet forskaren vem som har svarat och endast denne har tillgång till materialet.44 I studiens enkäter var alla deltagande anonyma. Under enkätundersökningen deltog vi själva i klassrummet. Detta för att dels spara tid men också för att reda ut eventuella oklarheter bland deltagarna. I samband med intervjun fick de intervjuade idrottslärarna veta att det kommer att vara anonyma och endast författarna har tillgång till materialet. De intervjuade idrottslärarna skulle efter intervjun godkänna materialet så att författarna fick använda det i studien. I resultatredovisningen har respondenternas namn fingerats för att vara konfidentiella.
44 Patel, Runa & Davidson, Bo, Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning,
18
4.
Resultat
I denna del presenteras resultatet utav intervjufrågorna och enkätformulären utifrån studiens frågeställning och syfte. Syftet med uppsatsen är att studera samverkansformer mellan ämnet Idrott och hälsa och idrottsföreningar i lokala Uppsala. De frågeställningar som uppsatsen utgått ifrån är:
• Vilka samverkansformer finns mellan skola och idrottsföreningar?
• I vilken omfattning samverkar skolor och idrottsföreningar i lokala Uppsala? (vad gör man) (hur gör man)
• Hur ser lärarna på ett samarbete mellan skolan och idrottsföreningar?
• Hur påverkas ämnet Idrott och hälsa av ett samarbete med idrottsföreningar? • Vilka erfarenheter har eleverna av idrottsföreningar?
4.1 Intervjuerna
Nedan presenteras intervjuerna ur ett berättarperspektiv med citat för att lättare åskådliggöra för läsaren, samt skapa tydlighet och struktur i resultatet Efter varje intervjuredovisning sammanfattas det som framgick ur intervjun. Vid intervjutillfällena sker en viss analys och tolkning av det insamlade datamaterialet.45 Detta bidrar till att materialet delvis redan är bearbetat och tolkat av intervjuledaren vid sammanställningen av resultatet. En generalisering av intervjuobjektens åsikter går ej att göra då de ej representerar alla lärare utan endast de vi valt ut för en intervju.
4.2 Intervju 1, Elias
Elias har jobbat ungefär tre läsår som lärare i Idrott och hälsa och engelska med varierad omfattning. När han började undervisade han 50 procent Engelska och 50 procent Idrott och hälsa, till 40 procent Idrott och hälsa och 60 procent Engelska vid tiden för intervjun. Han är själv aktiv inom en idrottsförening och har varit det i ungefär fem år. Elias förklarar att skolan har något som kallas profiler, där eleverna kan söka till olika profileringar i allt från innebandy och ridning till kultur och media. Just i de aktiviteter som är intressanta för den här studien,
19
innebandy och ridning, berättar han att eleverna väljer profileringen sen sköter Upplands idrottsförbund resten. Vidare säger Elias:
Jag tycker det är jättebra att eleverna får möjlighet att träna sina idrotter/intressen på skoltid, däremot tycker jag inte det är bra upplägg att man tar 60 min av idrottslektionerna varje vecka.
Profileringarna är ett samarbete som skolan har med idrottsföreningar, dock anser inte Elias att man kan kalla det samarbete. Skolan erbjuder schemalagd tid där eleverna kan utföra sina intressen, i det här fallet innebandy och ridsport på Idrott och hälsa undervisningens tid:
Ja det kan man alltid kalla det, att det är. Jo, jag vet inte om vi samarbetar så mycket., de har ju sina grejer och man söker till innebandyklass och sen gör inte vi så mycket mer utan vi ger tema-tid som de får.
Eleverna förlorar 60 procent av sin totala undervisningstid i Idrott och hälsa och går miste om viktiga delar i undervisningen som föreningsidrotten inte sysslar med. Detta är ett problem enligt Elias. Bedömningen och betygsättningen blir svår då eleverna har 60 procent av undervisningen med Upplands idrottsförbund och att nå ämnesmålen eller visa att man uppnår dem är ett dilemma för honom.
Ett samarbete som Elias uppmuntrar och har positiva erfarenheter av, är de tillfällen då idrottsföreningar kommer ut till skolorna för att visa sin idrott. De idrotter som eleverna fått testat på under regi av idrottsföreningen är baseball och rugby. Att eleverna får testa på idrotter genom en förening skapar, enligt Elias, en motivation hos eleverna att lyssna och en vilja att prova nya saker:
Det höjer statusen lite grann. På nått sätt lyssnar eleverna lite mer när det kommer någon utifrån och pratar om sin idrott eller de som den personen gör än om jag gör det.
20
som har kontaktat honom med förfrågan om samarbete har ibland haft ekonomiskt stöd från Idrottslyftet, vilket underlättar ett samarbete. Han nämner även att de flesta av grundskolorna i Uppsala har någon form av idrottsprofilering i samarbete med Upplands idrottsförbund. Avslutningsvis tillägger Elias:
Det är positivt om man får testa på många olika idrotter när man är i den här åldern, nyttigt att kanske hitta sin idrott. Även om man inte är aktiv på idrottslektionerna, de som tycker det är det sämsta som finns, även dem kan någon gång hitta någonting som dem faktiskt tycker är skoj, som de kan fortsätta med på egen hand.
Sammanfattning
Intervjupersonen menar att det är positivt med ett samarbete mellan ämnet Idrott och hälsa och idrottsföreningar för att skapa en större bredd på ämnet. Genom ett samarbete kan fler elever finna en idrott eller aktivitet som passar just dem. Om någon utifrån håller i en lektion i deras specifika idrott, ser intervjuobjektet en ökning av intresset mot vad som skulle ha varit om denne hade hållit samma lektion själv. Ett problemområde av samarbetet kan enligt intervjuobjektet vara bristen på pedagogisk kunskap hos idrottsföreningarnas ledare, dvs. svårigheter att lägga undervisningen på rätt nivå, vilket är en viktig faktor om man vill skapa ett bestående intresse hos eleverna. Även att föreningsidrotten ej arbetar mot skolans mål och efter skolans värderingar, bidrar till att undervisningen, genom en föreningsidrott, mister innehåll som skolan anser viktigt. Föreningarna som intervjuobjektet kommit i kontakt med har dock varit duktiga att arbeta ur ett pedagogiskt perspektiv.
Idrottsprofileringarna ser intervjuobjektet ej som ett direkt samarbete då eleverna inte har samundervisning med respektive förening och ämnet Idrott och hälsa, utan snarare endast utövar sin valda profil med föreningen på bekostnad av ämnets tid.
21 4.3 Intervju 2, Klas
Klas har jobbat som idrottslärare i över trettio år. Parallellt som Idrott och hälsa lärare arbetar han på Upplands idrottsförbund där han har ansvar för idrottsprofilerna i grundskolan. Hans tjänst har varierat från termin till termin och han har även jobbat som Idrott och hälsa lärare på andra skolor parallellt. Skolan han jobbar på ligger i närheten av ett gym, men inget samarbete sker där emellan. Likt Elias anser Klas att det är positivt när föreningar kommer ut till skolan men han som idrottslärare söker inte upp föreningar för ett samarbete ”Det händer att det kommer en förfrågan då och då. Men det är inte som att jag jagar ett samarbete med föreningar.”
Även Klas anser att tiden och kostnaden är ett hinder för att samarbetet ska kunna ske på bästa sätt. Skolan har inte möjlighet att alltid avsätta tid för transporter till och från föreningarnas lokaler och ekonomi som klarar av kostnaden för att hyra in dem. När föreningarna väl vill komma ut till skolorna och det passar in schematekniskt är det mycket positivt. Klas har en positiv inställning till att ledare utifrån kommer in och bidrar med specialkompetens inom ett visst område. Detta skapar mer intresse hos eleverna. Vidare säger han att som lärare kan man använda sig av dessa specialkompetenser inom de områden man själv inte är insatt i. Klas har gett eleverna på skolan möjlighet att utnyttja idrottshallen och redskapen så länge det inte bedrivs undervisning i salen, detta anser han vara bra för spontanidrotten och en väg att gå för att få ungdomar att röra på sig mer.
Ett annat samarbete som intervjuobjektet nämner är det mellan skolan och föreningar, som inte riktar sig till eleverna utan till idrottslärarna. Idrottslärarna har fått erbjudande att lära sig lite om olika danser som en fortbildning för att utveckla kunskapsnivån inom dans. Detta är ett bra sätt att höja kunskapen hos läraren anser Klas.
Sammanfattning
22
involvera ett samarbete med en utomstående part. Intervjuobjektet ger möjlighet till eleverna att utnyttja skolans idrottshall för att utöva spontanidrott, detta för att främja fysisk aktivitet.
4.4 Intervju 3, Oscar
Oscar har arbetat som idrottslärare sedan 1993, på tre olika skolor. Han har ansvar för en årskurs ett och årskurs sex, tre stycken årskurs sju, två årskurs åtta och fyra årskurs nio klasser. Han har varit aktiv inom brottningen, där han haft styrelseuppdrag och arbetat som ledare. Idag har han slutat med detta. Det sker inget samarbete mellan ämnet Idrott och hälsa och någon idrottsförening på hans skola, men ett samarbete är inte ovälkommet men det är de organisatoriska svårigheterna som sätter käppar i hjulet. ”Nej det skulle man ju vilja. Det är ju jättesvårt att få in alla klasser, jättesvårt att organisera och så.”
Oscar berättar att det har varit idrottsföreningar där och undervisat i de lägre åldrarna, på mellanstadiet, men där framhäver han att det är enklare då läraren ansvarar för sin klass och kan planera mycket friare. Vidare berättar han att, förut när brottningslokalerna låg en bit ifrån skolan kunde han gå dit med eleverna och hålla i lektioner själv, men det var han som ordnade allt, i och med sin involvering i föreningen, och inget direkt samarbete skedde. Oscar anser att ett samarbete, utifrån elevernas perspektiv bara kan gynna dem ”En stor fördel att träffa andra vuxna och andra ledare, dessutom får prova på nya saker”
Ett problem som Oscar nämner för att kunna få ett samarbete att fungera är de schematekniska problem som uppstår när man tar in någon utifrån:
Problemet är att få in tider. Vi har 12 högstadieklasser. Det gäller att få in alla, på något vis, Sen är det väl tiden, de har lektion sen kanske en kvart rast, sen gympa, sen matte efter tio minuter så man måste tillbaka till skolan sen. För det beror ju på när dem har gympan, Ligger man sist kan alltid göra vissa saker t ex man ha dubbeltimme så får de ledigt nästa gång eller hur man dribblar med det. Har du mitt i en dag t ex. blir det jätte svårt om man ska ta sig bort[…] Drömmen hade varit om de hade kunna kommit hit, det vore väldigt enkelt. Man hade kunnat köra hur mycket som helst.
23
lösningen hade varit om idrottsföreningarna kommer till skolan men detta möts då av problemet med skolans idrottssal. En annan nackdel som Oscar, likt de andra intervjuobjekten nämner, är det ekonomiska problem som kan uppstå med att t ex. att hyra in föreningar, transporter etc.
Oscar skulle gärna se ett samarbete med det lite mindre idrottsföreningarna, de idrotter eleverna troligen inte kommer i kontakt med så ofta. De idrotter som han tar upp är klättring, bågskytte samt fäktning. Vidare berättar Oscar att dessa föreningar troligen har svårare att komma ut till skolorna med tanke på att deras ekonomi inte är lika stabil som i de större föreningarna, vilket leder till att en ekonomisk kompensation är viktigt för dem vid ett samarbete.
Sammanfattning
Inget samarbete sker med någon idrottsförening i intervjuobjektets klasser, utom vid enstaka tillfällen, dock har han en positiv inställning till ett samarbete men det är i dagens läge allt för många hinder i vägen. De främsta positiva effekterna av ett samarbete enligt intervjuobjektet är att eleverna får testa på idrotter som de kanske aldrig annars kommer i kontakt med. Även att komma i kontakt med andra ledare och vuxna är en fördel enligt honom. De hinder intervjuobjektet nämner, för ett samarbete är att, schematekniskt få ihop timmar som passar för både skolan och föreningarna, även transporten till och från anläggningar är ett problem som går in under både ekonomi och tid. Storleken på idrottssalen är ett hinder som gör att vissa föreningar inte har möjlighet att utföra sin aktivitet i skolans miljöer och detta innebär i sin tur att skolan måste ta sig ut till föreningarnas lokaler vilket pådriver de schematekniska och ekonomiska hindren. Hos intervjuobjektet finns det ett intresse av att eleverna ska komma i kontakt med mindre idrotter som de troligen inte har prövat, detta för att möjligen skapa ett intresse hos de som ej är intresserade av idrott till att börja med.
.
4.5 Enkätundersökning
24
Kön och antal deltagare N=39
0 5 10 15 20
Visar antalet flickor och pojkar som deltagit i undersökningen samt födelseår. Totalt antal deltagare :39 st
Pojkar född 1996 Pojkar född 1994 Pojkar född 1993 Pojkar född 1992 ---Flickor född 1996 Flickor född 1995 Flickor född 1994 Flickor född 1993
Figur 1 Visar antalet flickor och pojkar som deltagit i undersökningen samt födelseår. Totalt antal deltagare: 39st.
Den ojämna fördelningen mellan könen samt antalet deltagare var inget författarna kunde påverka då de klasser som deltog i enkätundersökningen valdes utav intervjurespondenterna.
Medlem i idrottsförening N=39 0 5 10 15 20 25
Ja Nej Vet ej Inget svar
Antal Elever
Figur 2 Fråga 6, är du medlem i någon idrottsförening?
25
Grad av fysisk ansträngning N=39
0 2 4 6 8 10 12 14 16
varje dag 3ggr/vecka 2ggr/vecka 1ggr/vecka Oregelbundet Aldrig
Antal Elever Föreningsmedlem Ej föreningsmedlem Oklart medlemskap
Figur 3 Fråga 1. I vilken omfattning ägnar du dig avsiktligt åt motions-. idrotts-, eller friluftsaktivitet med en Hård ansträngningsnivå (du har hög puls och blir andfådd och svettig)
Grad av fysisk ansträngning N=39
0 2 4 6 8 10 12
Varje dag 3ggr/vecka 2ggr/vecka 1ggr/vecka oregelbundet aldrig
antal elever Föreningsmedlem Ej föreningsmedlem Oklart medlemskap
26
Grad av fysisk ansträngning N=39
0 2 4 6 8 10 12 14
Varje dag 3gg/vecka 2ggr/vecka 1ggr/vecka oregelbundet aldrig
Antal elever Föreningsmedlem Ej Föreningsmedlem Oklart medlemskap
Figur 5 Fråga 3. Låg ansträngningsnivå (t ex. lugna promenader och cykelturer)
Figurerna 3, 4 och 5 visar graden av fysisk aktivitet bland deltagarna i enkätundersökningen. Av figur 3 kan man avläsa att bland de deltagare som är fysiskt aktiva varje dag, på en hög ansträngningsnivå, representeras främst av dem som föreningsaktiva46. Det som angav att de utförde fysisk aktivitet på en medelhård ansträngningsnivå varje dag representerades av 100 % föreningsmedlemmar.47 Låg ansträngningsnivå varje dag var det ca 53 % som är medlem i någon idrottsförening.48
Orsak till föreningsdeltagande
0 2 4 6 8 10 12 14 16
skolan Kompisar föräldrar intresse Media Annat inget svar
Antal
Figur 6 Fråga 7. Om du deltar i någon föreningsidrott, vad fick dig att börja delta?
46 De som uppgav att de utförde fysisk aktivitet varje dag på en högansträngningsnivå var 4/5, 80 %. 47 Se figur 4
27
De som representeras i figur 6 är enbart de föreningsaktiva. På frågan kunde man ange flera svar därför överstiger svaren antalet deltagare. De flesta svarade att anledningen till att de började med föreningsidrott var ett intresse för idrotten. Ur svaret kan man avläsa att skolan ej har en betydande roll i hur deltagarna i denna studie kom att börja i någon idrottsförening. Huruvida skolan har bidragit till att skapa ett intresse för någon idrott är det svårt att dra någon slutsats om. En följdfråga där man frågar hur intresset hade uppkommit hade gett studien svar på om skolan har en indirekt koppling till deltagandet i idrottsförening.
Elevers medvetande om samarbete mellan förening och skola N=39
0 5 10 15 20 25 30
Ja Nej Vet ej inget svar
Antal elever
Figur 7 Fråga 8. Har er klass under lektionerna i Idrott och hälsa, samarbetat med någon idrottsförening?
Elevers medvetande om föreningsledda lektioner under skoltid N=39
0 5 10 15 20 25
Ja Nej Vet ej Inget svar
Antal
28
Ca 10 % svarade ja på att de har haft någon verksam ledare från en idrottsförening som undervisat i och med någon lektion i Idrott och hälsa, ca 30 % svarade nej och ca 59 % svarade vet ej.
Idrottsaktiviteter som presenterats i och med ett samarbete N=39
Antal (st) Procent (%)
Fotboll 1 2,5
Bollsporter och olika motionsövningar
1 2,5
Vet ej 2 5
Inget svar 35 90
Tabell 1. Fråga 10. Vilka idrottsaktiviteter har presenterats när Idrott och hälsa undervisningen har haft samarbete med idrottsföreningar? Två av deltagare som svarat ja i fig.7 och 8, har motiverat svaren med vilken sorts aktivitet dem utfört under samarbetet, de andra två som svarade ja angav vet ej som svar på vilken aktivitet dem samarbetat med.
29 Inställning till ett samarbete
0 2 4 6 8 10 12 14
Ja Nej Vet ej Kanske Inget svar
Antal Elever Ej föreningsmedlem Föreningsmedlem oklart medlemskap
Figur 9 Fråga 11. Skulle du vilja att ni under Idrott och hälsa lektionerna samarbetade med någon idrottsförening?
Antalet som svarat ja, eller kanske till ett samarbete mellan ämnet Idrott och hälsa samt idrottsföreningar är ca 54 % av deltagarna. De som svarade ja motiverade med anledningarna: man kan lära sig nya saker, skulle vara kul och man lär sig mer om sporten som samarbetet sker med. De som svarat nej eller vet ej på frågan är 41 % av deltagarna. Svaret nej motiverades i vissa fall med ett allmänt ointresse eller att de inte bryr sig om ett samarbete.
Idrotter elever har intresse att samarbeta med
30
Inget svar 1 2,5
Tabell 2. Fråga 12. Vilka föreningsidrotter skulle du vilja att skolan samarbetade med? Flera svarsalternativ kunde ges på frågan därför överstiger den totala procenten och antalet det totala deltagandet. Amerikansk fotboll, Baseball och kampsporter låg under svarsalternativet Annat.
31
5.
Diskussion
I följande kapitel diskuteras resultatet i förhållande till forskningsbakgrunden samt ur studiens teoretiska utgångspunkter. Detta följt av en diskussion utav den valda metoden och avslutningsvis förslag om vidare forskning.
5.1 Resultatdiskussion
5.1.1 Effekter av ett samarbete
Av samtliga intervjuer kan man avläsa att alla respondenter har en positiv inställning till ett samarbete mellan ämnet Idrott och hälsa och idrottsföreningar. Samtliga uppger även att ett småskaligt samarbete har skett i form av att idrottsföreningarna har kommit ut till skolorna och instruerat i respektive idrott.
Positiva aspekter av ett samarbete som man kan läsa ur intervjuerna är att elevernas motivation kan höjas då en utomstående ledare håller i undervisningen. Andra positiva aspekter kan vara att eleverna får testa aktiviteter som de i vanliga fall ej kommer i kontakt med och därigenom kanske finna en aktivitet som de kan utföra på sin fritid. En slutsats av detta kan vara att intervjurespondenternas uppfattning således är att ett samarbete mellan ämnet Idrott och hälsa och idrottsföreningar kan bidra till att ”utveckla ett bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet…” och ”utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt en positiv självbild”49
Två av intervjuerna visar ej tendenser till att dela Petersons50 uppfattning om att idrottsföreningarna enbart förflyttar sin reguljära verksamhet till skolans arena genom ett samarbete. Intervjuobjekt 1 beskriver att vikten i ett fungerande samarbete är att föreningens ledare har pedagogiska egenskaper och vet hur dem ska bemöta eleverna, intervjuobjekt 1 menar att det finns risk att förlora det pedagogiska innehållet vid ett samarbete, dock har samarbetet hittills fungerat bra på detta plan. Intervjurespondenternas vilja att samarbeta med idrottsföreningar för att öka bredden på undervisningen, främja fysisk aktivitet bland de inaktiva etc. kan kopplas ihop med kursplanens mål:
49 Utbildningsdepartementet, Lpf94 kursplan för idrott och hälsa. 2011.
32
-utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt en positiv självbild, -utvecklar ett bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet,
-förstår värdet av detta samt ser dess samband med hälsa och livsstil,
-utvecklar kunskaper som gör det möjligt att se, välja, värdera och delta i olika former av fysisk aktivitet. 51
Ett samarbete där eleverna åker ut till föreningarnas lokaler har även förekommit uppger samtliga intervjurespondenter, här förekommer även en enighet om problemen som uppstår vid sådana tillfällen. Kostnaderna för att ta in ledare från idrottsföreningar och/eller hyra in sig hos dem, samt tiden som krävs rent schematekniskt för att kunna utföra en sådan aktivitet är genomgående, det största hindret för att ett samarbete mellan idrottsföreningar och skolan ska fungera på bästa sätt. Ingen av intervjurespondenterna nämner att föreningar med stöd eller bidrag från regeringen har kontaktat dem, inte heller om detta skulle medföra ett lättare samarbete. Intervjurespondenternas åsikter att ekonomin inte räcker för att utföra ett samarbete på ett bra sätt, återspeglar det som nämns i inledningen om ”Handslaget”. Utvärderingar av projektet har gjorts, men de som bör representeras, dvs. skolan, får ej utrymme att komma till tals. Regeringens bidrag och satsningar riktar sig till idrottsföreningarna och ej de som är i störst behov av ekonomisktstöd för ett samarbete. En anledning till detta kan vara att pengar återgälldas till staten då idrottsföreningar, tvärtemot de kommunala skolor som denna studie berör, kan vara vinstdrivande företag.
5.1.2 Inställning och erfarenhet av samarbeten
Ur resultatet kan man utläsa att respondenterna ur intervjuerna gärna ser ett samarbete med de ”mindre” idrotterna, som eleverna oftast inte kommer i kontakt med, dessa idrotter är delvis några av de idrotter som Engström kallar ”nya idrotter”. I intervjuerna jämfört med enkätundersökningen kan man se att det är främst lärarna, de som deltog i intervjuerna, som vill att eleverna ska testa på de ”nya idrotterna” medan eleverna som deltog i enkätundersökningen främst vill testa på de ”stora” idrotterna såsom fotboll, innebandy och basket.52 En anledning till detta kan vara att de som svarat att de vill ha ett samarbete med de ”stora” idrotterna, själva utövar dessa sporter. Fördelningen mellan pojkar och flickor i undersökningen kan även vara en bidragande faktor, då de sporter som främst representeras är sporter där antalet utövande främst är pojkar. Ridsport som är en av Sveriges största sporter om man ser till antal utövare, har flest
33
representanter bland flickor och har möjligen fått en låg svarsfrekvens beroende på de få antalet deltagande flickor i enkätundersökningen. Svarsfrekvensen på tabell 2 kan ej generaliseras då den endast är representativ för den grupp som blivit förfrågad.
Enkätundersökningen av elevernas erfarenheter av ett samarbete mellan ämnet Idrott och hälsa och idrottsföreningar visar att majoriteten av eleverna inte vet om de haft ett samarbete med någon idrottsförening.53 Lärarna för respektive klasser som deltagit i enkätundersökningen, dvs. intervjuobjekten, har konfirmerat att det har varit ledare där och undervisat under något tillfälle. En anledning till att så många inte vet om de inte haft en ledare där och undervisat kan vara att eleverna ser all idrott som idrott och ej gör skillnad på föreningsidrott och ämnet Idrott och hälsa. Möjligen ser eleverna på Idrott och hälsa samt föreningsidrott ur ett aktivitets- och deltagarperspektiv, då de ej gör skillnad mellan dessa två. Båda två är fysisk aktivitet och då det genomförs på skoltid finns möjligheten att eleverna ser samarbetet, som undervisning i ämnet Idrott och hälsa. Om detta är fallet så sker möjligen samarbetet på en grund där båda parter tjänar på samarbetet. Eftersom föreningarnas undervisning sammankopplas med ämnets undervisning ur elevernas perspektiv samt att lärarna för respektive klasser ser positivt på de samarbeten de haft, sker kanske samarbetet mellan skolan och föreningen på ett gynnsamt sätt. Skolan får in specialkompetensen på området i fråga, med ett bra pedagogiskt innehåll, idrottsföreningarna får möjlighet att göra reklam och möjligen rekrytera nya medlemmar.
Ännu en anledning kan vara i motsats till den första, att eleverna gör skillnad på föreningsidrott och ämnet Idrott och hälsa, dvs. när ett samarbete sker mellan dessa två parter ser eleverna det ej som ett samarbete, utan som ett besök hos/av respektive förening och ingenting som har med ämnet Idrott och hälsa att göra. De aktiviteter man genomför under lektionerna i Idrott och hälsa, är pedagogiskt uppbyggda, utan större tävlingsmoment och grundar sig på skolans värdegrund. Medan föreningsidrottens innehåll ej har samma pedagogiska struktur och är mer tävlingsinriktad, detta kan leda till att eleverna ej sammankopplar den gemensamma kunskapen och innehållet som de aktiviteter man utför, bygger på. Eleverna gör skillnad på ämnet och föreningarnas aktiviteter och utnyttjar inte kunskapen man erhåller i respektive aktivitet gränsöverskridande mellan varandra.
52 Se tabell 2.
