8 DISKUSSION
8.1 Resultatdiskussion
Som tidigare framställt är forskning kring målgruppen ensamkommande tjejer begränsad, särskilt i Mellansverige (Darvishpour m.fl., 2019). Därför ansåg uppsatsförfattarna att det var intressant att genomföra en undersökning kring denna målgrupp. När det gäller på
organisationsnivå kan uppsatsen bidra med erfarenheter kring målgruppen genom att synliggöra vilken påverkan asylprocessen har haft på deras välmående, integration samt framtidsplaner. I syfte att förbättra hur mottagandet kan förbättras på en organisationsnivå bör ansvariga aktörer ha handlingsplaner samt ett välfungerande samarbete, för att barnet ska få rätt stöd i asylprocessens olika skeden. På en samhällsnivå är det av stor betydelse att EKF får rätt stöd och vägledning under asylprocessen, eftersom asylprocessen har en stor påverkan i deras framtida liv i Sverige. Det är dessutom viktigt att det sker en samverkan mellan olika yrkesgruppen som har kontakt med EFK, som exempelvis lärare, läkare, god man samt personal på boende. En god samverkan mellan olika yrkesgrupper kan medföra ett tryggare liv för ensamkommande tjejer i Sverige.
Resultatet i vår studie visar att ensamkommande flickor är långt ifrån en homogen grupp, vilket även tidigare studier såsom Kohlie & Kaukko (2017) & Bjerneld m.fl. (2018)
bekräftade. Asylprocessen påverkade i många fall deras välbefinnande, självkänsla, och framtidsvisioner negativt. Exempelvis kunde respondenternas upplevelser av negativt bemötande i HVB hem, skolan och arbetsplats slå hårt mot deras självkänsla och fungera som en slags barriär på deras integration. Vår studie visade att respondenternas trauma och tidigare traumatiska upplevelser också var ett allvarligt problem som kunde påverka
målgruppens motivation att integrera sig, samt deras välbefinnande negativt. Samtidigt visar resultatet i uppsatsen att trots svårigheter, utmaningar, negativt bemötande och många andra problem som respondenterna hade var de motiverad att lära sig språket och sikta på framtiden.
Vid studier av ensamkommande ungdomar borde man främst fokusera på ålder deras än etniska härkomst. Om våra respondenter hade varit i medelåldern, hade kanske de negativa faktorerna påverkat de mer. Åldern kan ha en betydelse när det gäller anpassningsförmågan (Darvishpour & Månsson, 2019). Som tidigare nämnt, är motståndskraft en viktig faktor som påverkar rehabiliteringsprocessen, det vill säga hur människor har kapacitet att återhämta sig och utveckla sig, vilket vår studies resultat tyder på. Det finns även forskning som lyfter upp att ensamkommande flickor och pojkars syn på integration i det nya samhället skiljer sig åt. Flickor kan ha en mer positiv syn på samhället utifrån jämställdhetsperspektivet, vilket kan underlätta och öka deras motivation när det gäller deras framtidsvisioner (Darvishpour m.fl., 2019).
Trots att samtliga respondenter upplevde att social acceptans var kämpigt, skiljde deras upplevelser åt. Det kan till en viss del förklaras med hjälp av det intersektionella perspektivet, att även fast samtliga respondenter är ensamkommande, har de haft olika upplevelser när det gäller social acceptans beroendes på deras etnicitet, socioekonomiska bakgrund och religion. Intersektionalitet kan därför fungera som ett slags verktyg för att skapa anpassade insatser för EKF. Som redovisas ovan avstod majoriteten av respondenterna att prata med en professionell kring deras mående. Trots att samtliga respondenter tyckte att asylprocessen
hade påverkat deras välmående på ett negativt sätt. Som nämnt tidigare upplevde
respondenterna att de kände tillhörighet med andra EKF, vilket också framgår av Hertz & Lalander (2017). Ytterligare visade det sig att många respondenter var mest fokuserad på att få sitt uppehållstillstånd, för att uppleva trygghet samt säkerställa framtidsvisionerna. Samtliga respondenter från studien upplevde att social acceptans var kämpigt under
integrationsprocessen. Uppsatsens resultat ligger i linje med tidigare forskning, exempelvis Brook & Ottemöller (2020), att social acceptans kan vara kämpigt för EKF, eftersom
målgruppen kan uppleva att de hamnar i utanförskap på grund av deras ursprung eller status som ensamkommande. Respondenternas upplevelser av omgivningens negativt bemötande på grund av deras låga social status kan delvis förklaras med hjälp av det intersektionella perspektivet.
Trots att valet av intersektionalitetsperspektivet var viktigt, har vi inte lyckats att få med intersektionalitets aspekten till den nivån som önskades. Nu i efterhand, har vi insett att vi borde ha grävt djupare om exempelvis respondenternas socioekonomiska bakgrund samt jämställdhetsaspekten genom att fokusera mer på frågor som berör respondenternas syn på sexualitet och frihet. Anledningen till att vi valde att avstå från sådana frågor var på grund av oro över att beröra känsliga områden. Det kan sägas utgöra en brist i studien, på så sätt att det påverkade resultatet kring genusaspekten, eftersom den insamlade empirin i just den delen blev mindre innehållsrikt. I efterhand har vi insett att även fast det kan vara känsliga områden att beröra, kunde frågorna formulerats på ett sätt som inte skulle få respondenterna att känna sig obekväma.
8.2 Metoddiskussion
Intervjuerna genomfördes med kvinnor som har varit ensamkommande barn samt befunnit sig i Sverige olika lång tid. Samtliga respondenter i studien hade uppehållstillstånd samt var över 18 år. Anledningen vi valde respondenter som hade uppehållstillstånd och var myndiga, är på grund av etiska skäl. Asylprocessen och flyktvägen kan vara känsligt för målgruppen, vilket har tagits hänsyn till både vid val av respondenter samt under intervjuerna. Vi var medvetna om att frågor som berör ämnesområdet kunde väcka känslor hos respondenterna, därför informerades varje respondent inför intervjutillfället att de endast behövde dela med sig av de upplevelser som de kände sig bekväma att berätta om.
Vissa respondenter behärskade det svenska språket bättre än andra. De respondenter som inte hade befunnit sig i Sverige länge hade svårare att uttrycka sig på svenska och hade några gånger svårt med att förstå intervjufrågorna. De respondenter förstod i vissa fall inte begrepp som vi använde oss av, därmed hade de respondenterna svårt att formulera vissa ord på svenska. De respondenter som hade dessa svårigheter hade arabiska som deras modersmål. En av uppsatsförfattarna har arabiska som dennes andra modersmål, därför kunde
uppsatsförfattaren översätta de begrepp som respondenterna inte förstod från svenska till arabiska. Om ingen av uppsatsförfattarna i denna uppsats förstod arabiska hade det påverkat studiens reliabilitet, på så sätt att respondenterna inte skulle kunna uttrycka sig lika bra på svenska. Det skulle kunna medföra att respondenterna inte får fram det de vill säga och inte
kunna ge utförliga svar. Det kunde även leda till att författarna i uppsatsen missförstår respondenterna, svaren hade därför inte blivit lika informationsrika vilket i sin tur hade lett till att man inte mäter det som är avsett att mätas.
Som förklarat tidigare genomfördes alla intervjuer via en digital plattform. Utifrån
respondenternas egna önskemål hade vi två alternativ, att genomföra intervjuerna via telefon eller via en digital plattform. Vi valde att genomföra intervjuerna via en digital plattform eftersom det var det närmsta ett personligt möte vi kunde komma. Vi kunde se våra
respondenter under intervjuerna, vilket innebär att vi inte missade kroppsspråk och fick på ett sätt en personlig kontakt med den som blev intervjuad. Däremot anser vi att ett personligt möte hade varit mycket bättre. I ett personligt möte, får man en närmare kontakt, än vad man får via en digital plattform. Med tanke på att ämnesområdet i vår uppsats är rätt så känsligt, hade det känts bättre med ett personligt möte eftersom vi anser att det hade medfört en viss bekvämlighet för både oss och respondenterna. Det hade kunnat göra våra intervjuer längre och mer utförliga, dessutom anser vi att intervjuerna hade varit mer livligt och mer som ett samtal än en intervju.
Bryman (2011) skriver om överförbarhet, som innebär i vilken utsträckning resultatet i kvalitativa forskningar kan vara giltiga i andra sammanhang än de som finns presenterade i studien. Resultatet som framkom i vår studie är inte giltigt i andra sammanhang,
Anledningen till detta är dels på grund av att vi hade ett målinriktat urval men också dels för att det som varit fokus i studien var respondenternas individuella upplevelser och
erfarenheter. Bryman (2011) lyfter upp detta då han skriver att extern validitet utgör ett problem i kvalitativ forskning, då kvalitativ forskning oftast består av fallstudier och ett begränsat urval. Detta innebär att resultatet från vår studie endast bygger på våra respondenters erfarenheter och upplevelser av att vara ensamkommande flickor. Intern reliabilitet handlar om att forskare i en studie ska ha en god överensstämmelse angående vad resultatet visar och hur det skall tolkas (Bryman, 2011).
Vidare skriver Bryman (2011) att den interna validiteten är en styrka i kvalitativa studier eftersom den långvariga närvaron och delaktigheten med respondenterna leder till att forskarna kan säkerställa en hög grad av överensstämmelse mellan begrepp och
observationer. När det gäller den interna reliabiliteten i denna studie anses den vara hög. Detta eftersom vi under genomförandet av studien bland annat har diskuterat samt kommit överens om hur vi till exempel ska tolka olika begrepp, intervjuerna och annat insamlat material i studien.Som nämnt tidigare är det problematiskt att se på EKF som en homogen grupp, målgruppen består av individer med olika etniciteter, religion och klass. Alla individer har olika upplevelser av mottagandet i Sverige samt asylprocessen.
Ett annat hinder som vi stötte på var att mycket av tiden gick åt att få kontakt med lämpliga deltagare som var villiga att ställa upp på en intervju, eftersom det var svårt att få tag på respondenter som varit EKF blev vi tvungna att avgränsa oss. Vår första tanke var att hitta respondenter som kom under flyktingvågen 2015. På grund av att målgruppen var
svåråtkomlig kunde vi inte enbart avgränsa oss till respondenter som anlände+ under
flyktingvågen 2015. En annan önskan vi hade var att flera av våra respondenter skulle ha bott i HVB-hem när de var nyanlända, för att vi ville jämföra och se hur upplevelserna skiljer sig
för de som bodde på HVB hem och de som inte gjorde det. Hade alla våra respondenter bott på ett HVB hem som nyanländ, tror vi att resultatet kring frågan om könsaspekten kunde ha varit mer innehållsrikt.
9 SLUTSATSER
Resultatet som framkommer i uppsatsstudien instämmer med tidigare forskningens resultat. Tidigare studier lyfter upp att asylprocessen var en period av oro och osäkerhet kring
framtiden för ensamkommande asylsökande flickor, vilket är i enlighet med resultatet i denna studien. Vidare visar resultatet i uppsatsen att det är problematiskt att se på
ensamkommande flickor som en homogen grupp. Även fast målgruppen delar samma kön, har de haft olika upplevelser och erfarenheter, dels när det gäller bemötandet från
omgivningen och dels när det gäller asylprocessens betydelse för deras psykiska hälsa. De respondenter som var av afrikanskt ursprung eller hade slöja, upplevde ett negativt bemötande från omgivningen på grund av deras ursprung samt religion, vilket vidare
påverkade deras psykiska välbefinnande ytterligare på ett negativt sätt. Det är viktigt att lyfta upp att ensamkommande flickor inte bör ses som en homogen grupp, genom att göra detta kan yrkesverksamma och omgivningen få en bättre förståelse för hur de ska bemöta och jobba med ensamkommande flickor som egna individer. Målet och ambitionen med uppsatsen var att synliggöra och belysa ensamkommande flickors upplevelser och
erfarenheter genom deras egna berättelser, vilket har uppfyllts. Som tidigare nämnt kunde dock den intersektionella aspekten och jämställdhetsaspekten tydliggjorts.För vidare forskning inom ämnet, skulle det vara intressant att genomföra en kvantitativ studie kring ensamkommande flickors upplevelser av mottagandet från myndigheter, med en större grupp av respondenter. Darvishpour (m.fl., 2018) har gjort ett liknande forskningsprojekt som bland annat undersöker mottagandet av nyanlända ungdomar, dock är den forskningen inte enbart fokuserade på ensamkommande flickor.
REFERENSLISTA;
Aytar, O., Brunnberg, E. (2016). Empowering Unaccompanied Children in Everyday Life in a New Country. A Resilience Support Centre in Sweden Evaluated from the Perspective of Program Theory, 15(2): 35-56. Hämtad den 9 december 2020 från
http://mdh.diva-portal.org/smash/get/diva2:911534/FULLTEXT01.pdf
Bjerneld, M., Ismail N., & Puthoopparambil, S. (2018). Experiences and reflections of Somali unaccompanied girls on their first years in Sweden: a follow-up study after two decades. International journal of migration, health and social care. 14(3), 1747-9894. Hämtad den 25 november 2020 från
https://www-emerald-com.ep.bib.mdh.se/insight/content/doi/10.1108/IJMHSC-03-2018- 0018/full/html
Borge, A. (2012). Resiliens - risk och sund utveckling. Studentlitteratur AB, Lund. Brook, M., & Ottemöller, F. (2020). A new life in Norway: The adaptation experiences of unaccompanied refugee minor girls. Children and youth services reviews. 117(1), hämtad den 18 november 2020 från
https://www-sciencedirect-com.ep.bib.mdh.se/science/article/pii/S0190740920303807
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2 uppl.). Stockholm: Liber AB. Brunnberg, Elinor. & Hart, A. (2016). En magisk box för resiliensskapande insatser.
Strategiskt, kreativt, och engagerat stöd i samverkan med barn i kris, på flykt eller i andra svåra livssituationer. Hämtad den 29 december 2020 från
https://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/1382/1193
Çelikaksoy, A., Wadensjö, E. (2019). Refugee youth who arrived in sweden as unaccompanied minors and separated children. Education and Labour Market Well-being. 9(2) 179-200. Hämtad den 5 januari 2021 från
http://archive.sciendo.com/NJMR/njmr.2019.9.issue-2/njmr-2019-0020/njmr-2019- 0020.pdf
Darvishpour, M., Morell, I., Månsson, N., Mahmoodian, M., Hoppe, M. (2018).
Sammanfattning av arbetsrapport om nyanlända barn och ungdomars inkludering och jämställdhetsutveckling. Hämtad den 5 januari 2021 från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1274330/FULLTEXT01.pdf
Darvishpour, M., Månsson, N. (2019). Utbildning och arbetsmarknad för ensamkommande ungdomar. A, Çelikaksoy., E, Wadensjö. (Red.). Unga flyktingar i Sverige- psykiska ohälsa och missbruksproblem. J, Klöfvermark., H, Manhica. (Red). Ensamkommande flickors- komplexitet och identitet, att se bortom marginalisering. E, Ekström. (Red),
Ensamkommandes upplevelser & professionellas erfarenheter - integration, inkludering och jämställdhet. (26-41, 43-57, 108-118) Stockholm: Liber AB.
De los Reyes, P & Kamali, M. (2005). Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering.
Derluyn, I., & Broekaert, E. (2007). Different perspectives on emotional and behavioural problems in unaccompanied refugee children and adolescents. Ethnicity & Health. 12(2), 141-162. Hämtad den 22 november 2020 från
Ekström, E., Bulow, P., & Wilinska, M. (2019) ‘I don’t think you will understand me because really, I believe’ – Unaccompanied female minors re-negotiating religion. Qualitative social work. 19(4), 719-735. Hämtad 20 november 2020 från
https://journals-sagepub-com.ep.bib.mdh.se/doi/full/10.1177/1473325019848481 Hedenus, A., Björk, S., & Green, O. (2015). Feministiskt tänkande och sociologi. Studentlitteratur AB, Lund.
Herz, m., & Lalander, P. (2017). Being alone or becoming lonely? The complexity of portraying ‘unaccompanied children’ as being alone in Sweden. Journal of youth studies. 20(8), 1062-1076. Hämtad den 18 november 2020 från
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13676261.2017.1306037
Karlsson, L., Piuva, K. (Red.) (2012). Genusperspektiv i socialt arbete. natur & kultur. Kohlie, R., & Kaukko, M. (2017). The managment of time and waiting by unaccompanied Asylum - seeking girls in Finland. Journal of Refugee Studies, 31 (4), 488-506. Hämtad den 15 november 2020 från
https://academic-oup-com.ep.bib.mdh.se/jrs/article/31/4/488/4708255
Lundberg, A., & Dahlquist, L. (2012). Unaccompanied Children Seeking Asylum in Sweden: Living Conditions from a Child-Centred Perspective. Refugee Survey Quarterly, 31(2), 54-75. Hämtad den 16 november 2020 från
https://academic-oup-com.ep.bib.mdh.se/rsq/article/31/2/54/1572585#22899744 Mattsson, T. (2016). Intersektionalitet i socialt arbete (2.uppl.ed)
Migrationsverket (2020). Om ensamkommande barn och ungdomar. Hämtad 3 december från
https://www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Kommuner/Om-ensamkommande-barn- och-ungdomar.html
Migrationsverket (2020). Andra aktörer. Ankomstkommun. Hämtad 15 december från
https://www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Kommuner/Om-ensamkommande-barn- och-ungdomar/Mottagande-av-ensamkommande-barn/Ankomstkommun.html
Raghallaigh, M., & Gilligan, R. (2010). Active survival in the lives of unaccompanied minors: coping strategies, resilience, and the relevance of religion. Child & family social work. 15(2), 226-237. Hämtad den 18 november 2020 från
https://onlinelibrary-wiley-com.ep.bib.mdh.se/doi/full/10.1111/j.1365-2206.2009.00663.x
Socialstyrelsen (2020). Ensamkommande barn och unga. Handbok för socialtjänsten. Hämtad 15 november från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/handbocker/2020-2-6588.pdf
SOU 2006: 79. Integrationens svarta bok. Hämtad 9 december 2020 från
https://www.regeringen.se/49bb01/contentassets/5241f7aba1244c68ba6043a868024472/in tegrationens-svarta-bok-agenda-for-jamlikhet-och-social-sammanhallning-sou-200679
World health organization (2018). Mental health: strenghtening our response. Hämtad 3 december från https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/mental-health- strengthening-our-response
BILAGA A - INTERVJUGUIDE
Bakgrundsfrågor
Är du ensamkommande? Hur gammal är du?
Hur gammal var du när du kom till Sverige? Vilket land kommer du ifrån?
Djupgående frågor
Har du uppehållstillstånd idag? Om ja, hur länge var du asylsökande? Om nej, hur länge har du bott i Sverige?
Vilka kontakter med myndigheter hade du?/ Pratade du med någon professionell när du kom till Sverige? (hur kändes det? tyckte du att det hjälpte?)
Vad var anledningen du flydde från ditt hemland?
Vad var dina planer/ drömmar när du flyttade till Sverige?
Vilken väg tog du till Sverige?
Hur har väntetiden påverkat dig, dina framtidsplaner och integrationen i det svenska samhället?
Hur påverkades din psykiska hälsa och vardag i väntan på asyl och beslut?
Hur känner du idag inför de planerna och drömmen du hade när du först kom till Sverige? Känner du att de uppfylldes? Eller har planen förändrats? Om ja, vad tror du det beror på?
Upplever du något fördomar/ negativ bemötande av omgivningen på grund av din etniska bakgrund eller religiösa tillhörighet?
Hur upplever/ upplevde du etniska omgivningens bemötande gentemot dig?
Anser du att du är integrerad i det svenska samhället? Isåfall va motiverade dig till att integrera dig?
Anser du att din kön påverkade din upplevelse som EKF på något sätt?
Andra kontaktnätverk? (t.ex. andra ensamkommande)
Avslutande frågor:
Nuvarande sysselsättning? Nuvarande kontaktnätverk?
BILAGA B – MISSIVBREV
Hej!
Vi är två socionomstudenter som läser vår sjätte termin och skriver vårt
examensarbete. Syftet med studien är att belysa ensamkommande asylsökande
flickors upplevelser av asylprocessen och dess betydelse för deras psykiska
välbefinnande, vardagsliv samt framtidsvisioner. Vi söker dig som har kommit till
Sverige som ensamkommande tjej och har kunskap och erfarenheter kring detta
ämne. Vi skulle därför uppskatta om du tog din tid att svara på några frågor kring
detta.
Utifrån de rådande omständigheterna kan intervjuerna genomföras via zoom eller
annan digital plattform. Vi har också möjlighet att se vid ett fysiskt tillfälle om det
skulle passa dig. Vi är därför väldigt flexibla för att det ska kännas rätt för dig som
respondent. Intervjuerna tar cirka 1 timme.
Vi kommer vid intervjun att ta hänsyn till de forskningsetiska principer, vilket
innebär att medverkan i undersökningen är frivillig samt att du när som helst kan
avbryta intervjun. Ditt deltagande kommer att behandlas med konfidentialitet och
uppgifterna kommer enbart att användas för forskningsändamål. Om du har frågor
eller funderingar kring undersökningen är du välkommen att kontakta oss.
Du är välkomna att höra av dig till oss på mail om du skulle kunna tänka dig att ställa
upp och eller veta mer om studien.
Rihab Negash Regina Kayitesi
xxxxx.xxxxxx@outlook.com xxxxxxxxxxxxxx@gmail.com
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00