Resultatdiskussion

Syftet med undersökningen var att beskriva innehåll och omfattning i friluftsundervisningen och om det fanns några skillnader beroende på vilken miljö skolan har omkring sig. Undersökningens syfte var också att ta reda på elevernas uppfattning om vad friluftsliv är och deras inställning till friluftsliv. I resultatdiskussionen kommer undersökningens resultat diskuteras utifrån syfte och frågeställningar samt sättas i relation till tidigare forskning och de teoretiska utgångspunkterna.

7.2.1. Uppfattning och innehåll av friluftsliv

Resultatet från undersökningen visar att elever från de olika skolorna i stort sett är överens om vilka aktiviteter som de mest uppfattar som friluftsliv. Skillnaderna skolorna emellan är att aktiviteterna terränglöpning och skridskoåkning uppfattas som friluftsliv av eleverna på stadsskolan men inte av

68 Stukát. 2011. s. 136f

32 eleverna på naturskolan. I övrigt är de enda skillnaderna var de olika aktiviteterna placeras på tio i

topplistan.

Jämför man undersökningens resultat med resultatet från rapporten Vad är friluftsliv? kan man se vissa likheter. I rapporten framkommer att de aktiviteter som starkt förknippas med friluftsliv är vandring i fjäll, skog och mark samt kajakpaddling. Dessa aktiviteter förekommer också högt upp på de båda skolornas topplistor.

Om man ser på resultatet för vad eleverna anser vara friluftsliv utifrån begreppen friluftsliv och

naturmiljöaktivitet visar det sig att flera av aktiviteterna lutar mer åt naturmiljöaktiviteter än friluftsliv. Aktiviteter såsom orientering, längdskidor, terränglöpning och skridskoåkning är alla tydliga exempel på naturmiljöaktiviteter, och i vissa hänseenden idrotter, då huvudsyftet inte är en naturupplevelse utan aktiviteten i sig är det primära. Andra aktiviteter på listan som skulle kunna ses mer som

naturmiljöaktiviteter är kanot- och kajakpaddling, fiske samt bergsklättring.

Figur 4 redovisar vid hur många tillfällen eleverna upplever att de har haft friluftsundervisningen under det senaste året. Respondenternas svar är spridda mellan de flesta alternativen men de alternativ som har fått högst svarsprocent, 1-2 gånger och 3-4 gånger, är samma på skolorna. På stadsskolan är det nästan 20 % av eleverna som anser att de inte har haft någon friluftsundervisning jämfört med naturskolans dryga 2 %. Det spridda resultatet betyder att eleverna kan ha svårt att tyda vad som är friluftsliv i den dagliga undervisningen i idrott och hälsa. Denna tolkning anser jag ytterligare stärks av att närmare 20 % av de svarande på skolorna har svarat vet ej. Att fler elever på stadsskolan tycker att de inte har haft någon undervisning i friluftsliv förklaras av bristen på naturmiljö i skolans omgivning. Aktiviteter som skulle kunna ses som friluftsliv eller naturmiljöaktivitet men som utförs i en mer urban miljö eller ett stadsnära grönområde som en park, ger inte samma upplevelse som i en skogsmiljö. En ytterligare aspekt kan vara lärarnas personliga intressen i kombination med att kursplanen inte anger hur ofta undervisningen i friluftsliv ska förekomma som påverkar antalet undervisningstillfällen.

En jämförelse mellan vad eleverna anser vara friluftsliv och vilka aktiviteter de har fått prova på i undervisningen visar att naturskolans elever har fått prova på tre av de aktiviteter som flest ansåg vara friluftsliv. Eleverna på stadsskolan har fått prova fem av de aktiviteter som flest anser vara friluftsliv. De aktiviteter som skiljer skolorna åt i vad eleverna har fått prova i skolan är att eleverna på naturskolan har fått lära sig om allemansrätten och badat i sjö.

Eleverna på stadsskolan har till skillnad från naturskolans elever fått prova att åka skidor och

33 kan man se har den gemensamma nämnaren att de förutsätter tillgång till snö. Till detta fodras i detta fall transport till någon form av skidanläggning vilket också kräver vissa ekonomiska resurser och extra avsatt tid för aktiviteterna. Dessa faktorer framkommer som styrande för friluftsundervisningen i Backmans studie What controls the teaching of friluftsliv? Analyzing a pedagogic discourse within

Swedish physical education.

Aktiviteterna som orientering, skridskoåkning och terränglöpning ligger i topp tre för vad eleverna på de båda skolorna har fått prova i undervisningen. Förekomsten av orientering och skridskoåkning i toppen av listan överensstämmer med resultatet för de vanligast förekommande friluftsaktiviteterna i skolan från masteruppsatsen Ut och njut: En jämförelse av 15-åringars friluftsvanor 2001-2007 samt i studien Är

det inne att vara ute?

Utifrån begreppen friluftsliv och naturmiljöaktivitet ska understrykas att dessa aktiviteter är vad man skulle kalla naturmiljöaktiviteter. Skridskoåkning tenderar till och med att kunna betraktas som en idrott, framförallt om det sker på en rink eller isstadion då möjligheten till en naturupplevelse i stort sett är obefintlig. Det ska dock poängteras att de aktiviteter som redovisats är topptreaktiviteter.

Friluftsundervisningen på skolorna innehåller moment som lutar mer åt friluftsliv också. Exempel på sådana är promenader i skogen och matlagning i naturen samt friluftsteori.

I Lgr 11 får man som lärare en god hjälp att svara på frågorna i den didaktiska triangeln. I kursplanen finns syftet för undervisningen, innehåll och metod finns också med men här får man som lärare en viss frihet att välja. Jag anser dock att vissa moment i det centrala innehållet kan ses som obligatoriska och ska alltså undervisas i. Resultatet som redovisas i figurerna 5 och 6 skvallrar om att detta bortses ifrån. Resultatet visar att ¾ av eleverna på naturskolan under skoltid inte har fått prova att ta sig upp ur en isvak, en liknande om än något lägre andel gäller för stadsskolan. Resultatet visar också att åtta av tio elever på naturskolan inte har fått öva livräddning och 97,8 % har inte fått övat att ta sig upp med isdubbar på en flotte. På stadsskolan har drygt hälften av eleverna inte övat livräddning och 93,5 % har inte övat med isdubbar och flotte. Jämför man mellan skolorna så kan man se att ca 25 procentenheter fler har fått öva livräddning på stadsskolan, vilket kan förklaras genom att bada i pool finns med som en av aktiviteterna eleverna på stadsskolan har fått göra i sin undervisning.

En förklaring till varför moment som behandlar säkerhet kring vatten olika årstider inte förekommer i undervisningen skulle kunna finnas i de faktorer som enligt lärare styr friluftsundervisningen. På samma sätt som att avstånd, tid och pengar påverkar att man inte kommer ut till en naturmiljö så kan det i det här fallet trots att det inte borde göra det var det som är orsaken till den bristande undervisningen i dessa moment.

34

7.2.2. Inställning till friluftsliv

Resultatet för vad eleverna har för inställning till friluftsliv visar att en större andel av eleverna på naturskolan än på stadsskolan anser att friluftsundervisningen är mycket viktig eller ganska viktig. Fler elever på stadsskolan anser att undervisningen inte är speciellt viktig. Av de elever som anser

friluftsundervisningen som oviktig är det marginellt fler på naturskolan som är av den åsikten. Detta tror jag till viss del beror på att inte några elever på naturskolan har valt att svara vet ej, medan det på

stadsskolan är lika många som svarat att undervisningen är oviktig som har svarat att de inte vet. På så sätt kan resultatet för naturskolan upplevas ha en högre andel av elever som anser att

friluftslivsundervisning inte är viktigt än på stadsskolan.

Resultatet visar också att en majoritet av eleverna på skolorna har en positiv upplevelse av

friluftsundervisningen. Skillnaderna mellan skolorna ligger i att fler elever från stadsskolan upplever undervisningen som mycket positiv men har också en högre andel som uppfattar den som negativ. På stadsskolan menar drygt hälften av eleverna att de inte kommer att ha speciellt stor användning av friluftsundervisningen i framtiden. Detta skiljer sig markant mot naturskolans elever där nästan 70 % anser att de kommer att ha stor eller ganska stor användning av friluftsundervisningen i framtiden. På naturskolan anser fler elever att de utövar friluftsliv ofta på sin fritid jämfört med eleverna på stadsskola. Detta kan vara en förklaring till varför en större andel på naturskolan också anser sig har större nytta av friluftsundervisnigen i framtiden.

En förklaring till varför fler elever på naturskolan utövar friluftsliv på sin fritid kan finnas i skillnader mellan uppväxtmiljö vilket tas upp i undersökningens inledning. För att göra en djupare analys av detta hade det krävts mer information om elevernas sociala bakgrund. Eftersom detta inte var

undersökningens syfte finns inte denna information i resultatet och därför kan ingen utförligare analys av detta göras.