5.1.1 Barns fysiska aktivitet i skolan/på fritid på landsort/ i storstad
Resultatet från vår undersökning visar att de flesta eleverna på landsort och storstad har en liten sträcka som endast tar ca 1-5 minuter ”till” och ”från” skolan. Majoriteten av eleverna på båda orterna använder sig av en aktiv transport både ”till” och ”från” skolan i form av att gå eller cykla. En minoritet åker bil ”till” skolan trots den korta sträckan, vilket vi tror beror på föräldrarnas stressiga livssituation. Som tidigare nämnts i vårt arbete är den aktiva transporten viktig för den fysiska aktiviteten bland barn och ungdomar, då den bidrar till en hög energiförbrukning. Utifrån miljösynpunkt påverkas den aktiva transporten negativt då skolvägen inte anses tillräckligt trygg. Som Faskunger (2006) nämner, påverkas människans
fysiska aktivitet av olika miljöfaktorer såsom trafikvolym, hastighet på motorfordon, trygga cykel-och gångbanor. Genom vår undersökning fick vi reda på att majoriteten av barnen är fysiskt aktiva genom att de cyklar och går till skolan, vilket vi tolkar som att de förmodligen har en trygg väg dit.
Av de 160 elever som vi har undersökt (på landsbygden och storstaden) är det 131 elever som är med i någon idrottsförening på sin fritid. Anmärkningsvärt är att vårt resultat visar på att det är flest föreningsaktiva barn på landsbygden. Eftersom vi antar att utbudet av aktiviteter är fler i storstaden jämfört med landsbygden trodde vi att fler barn i storstaden skulle vara föreningsaktiva inom idrott. Vi håller med Faskunger (2006) om att miljön spelar en stor roll för hur fysiskt aktiv man är. Bostadsområdets tillgång till arenor såsom idrottsplatser eller anläggningar har också en stor betydelse för fysisk aktivitet. Vi tror att om man inte har tillgången och närheten till idrottsföreningar så är man inte lika mycket fysiskt aktiv, av den anledningen trodde vi att man på landet inte var lika mycket föreningsaktiva. En annan anledning till varför man inte är med i någon förening kan bero på att föräldrarnas ekonomi inte tillåter det menar Folkhälsoinstitutet (1997).
5.1.2 Pojkars och flickors fysiska aktivitet på landsort/ i storstad
Deltagandet bland pojkar och flickor på idrottslektionerna visar inte någon signifikant skillnad. Majoriteten av eleverna svarade att de ”alltid” är med på lektionerna men dock visade det sig att flickorna är de som ”alltid” deltar mest. Svaret ”aldrig” fanns också med som ett alternativ vad gäller deltagandet på idrottslektionerna och visar sig till vår stora glädje att ingen av eleverna valde detta svar. Förutom att det är ett högt deltagande på idrottslektionerna är dessutom majoriteten av pojkarna och flickorna ”mycket” aktiva på båda orterna. Detta visar att både pojkar och flickor på respektive ort har en väldigt hög delaktighet och hög aktivitetsnivå på idrottslektionerna, vilket vi ser som ett mycket positivt resultat.
Ett annat intressant resultat av vår undersökning är att könsfördelningen vad gäller idrottsföreningsaktiva visar, att flickorna är de som är mest aktiva inom en förening på sin fritid. Detta är särskilt intressant eftersom Engströms (2002) projekt visar på raka motsatsen. Vår hypotes om varför flickorna är flest till antalet föreningsaktiva i den här undersökningen, tror vi beror på att social gemenskap är ett mera utpräglat kvinnligt karaktärsdrag, vilket även Larsson (2001) konstaterat. Utifrån detta tror vi att det höga föreningsdeltagandet bland flickorna kan bero på att de söker sig till en idrottsförening på grund av det sociala vilket
innebär att gemenskap och kamratskap är viktig för flickorna. Motsatsen till pojkarnas engagemang i idrottsföreningar tror vi kan bero på att det ställs höga krav på prestation. Larsson (2001) menar att pojkar har höga prestationskrav på sig själva och av den anledningen väljer pojkarna att inte delta i en idrottsförening. Vidare tror vi att en annan orsak till att pojkar inte är föreningsaktiva kan vara att de har ett större intresse för skärmbundna aktiviteter jämfört med flickor.
5.1.3 Kritisk granskning av resultatdiskussion
Resultaten i undersökningen går inte att generalisera eftersom det inte gäller alla barn i skolår sex i Sverige. Det optimala hade varit om alla barn i skolår sex hade varit med i vår undersökning eftersom resultatet hade blivit statistiskt säkerställt då. Inom ramen för den här undersökningen kan vi ändå göra en generalisering av vår urvalsgrupp eftersom detta enbart handlar om 160 barn i Malmö kommun och Båstad kommun.
Något som kan ha påverkat resultaten i undersökningen kan bero på att urvalsgruppen bestod av slumpmässigt fler flickor än pojkar. Om vi hade genomfört undersökningen på lika många pojkar som flickor tror vi att resultatet hade sett lite annorlunda ut. En annan aspekt som kan påverka resultatet är de orterna som vi har valt att göra vår undersökning på. Om samma undersökning hade genomförts på båda orter under vårterminen istället för höstterminen, tror vi att resultatet kanske hade blivit annorlunda. Vi tror att barnen möjligen hade varit mer fysiskt aktiva på båda orterna, då väderförhållandena oftast är bättre under denna del av halvåret. Barnen hade förmodligen cyklat eller gått mer ”till” och ”från” skolan samt ”till” och ”från” sina idrottsaktiviteter och därmed hade den fysiska aktiviteten ökat. Något annat som skulle kunna påverka resultaten är om man t ex hade valt en ännu mindre ort än Båstad och en större stad än Malmö då detta hade bidragit till en större kontrast mellan orterna.
Trots att vår undersökning inte har kunnat bekräfta frågeställningarna och inte heller visat på någon signifikant skillnad genom det statistiska program vi använt oss av, har ändå undersökningen visat på ett intressant resultat. Dessutom har vi fått kunskaper om flickors och pojkars fysiska aktivitet i skolår sex.