Resultatdiskussion

Syftet med studien var att undersöka hur några lärare i grundsärskolan beskriver att de använder iPad som pedagogiskt verktyg i ämnet svenska.

I min studie pratar alla lärare om att de färdigheter grundsärskoleeleverna får med sig när de arbetar med iPad i ämnet svenska är språklig medvetenhet, de lär sig att lyssna på bokstävers ljud. Den språkliga medvetenheten är gemensam för samtliga, vilket kan bero på att det är en träning för elever på tidig utvecklingsnivå. Det visar sig då majoriteten av deltagarna

beskriver att de använder sig av applikationen Bornholmslek, som utvecklar barns

fonologiska medvetenhet. Variationer i färdigheter som visar sig är skrivträning, vilket några av lärarna beskriver att deras elever arbetar med på iPaden. Skrivträning är inte gemensam för samtliga, då den träningen passar elever på en lite högre utvecklingsnivå. Skrivträningen som deltagarna pratar om skiljer sig åt, från att träna på att forma bokstäver och ord till att skriva hela meningar och då träna meningsbyggnad. Läroplanen lyfter fram att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar tal, andra kommunikationsformer, läsförmåga och intresse för att läsa och skriva (Skolverket, 2011b). Ett område i det centrala innehållet i kursplanen för svenska är läsa och skriva. Utifrån kursplanen ska eleverna bland annat träna på sambandet mellan ljud och bokstav (Skolverket, 2011b). Alla deltagare i min studie pratar om att deras elever tränar den språkliga medvetenheten på iPad. Vad gäller läsfärdigheter anger kursplanen att eleverna ska träna på ordbilder och lässtrategier (Skolverket, 2011b). Deltagare i min studie beskriver hur eleverna tränar sin läsfärdighet genom att lära sig ordbilder, avkoda ord och arbeta med läsförståelse på iPad. Vad gäller skrivfärdigheter anges att eleverna ska träna handstil, skriva på dator samt träna skriftspråkets uppbyggnad (Skolverket, 2011b). Deltagare i studien förmedlar att skriftspråkets uppbyggnad, att skriva hela meningar med stor bokstav, punkt och mellanrum mellan orden, tränas på iPad. Studiens deltagare talar om att eleverna tränar att forma bokstäver och ord på iPad. Vidare ska eleverna träna att skriva i

ordbehandlingsprogram med talsyntes och bildstöd (Skolverket, 2011b). Forskare (Watts et al., 2012; Palmer, 2013) visar i sina studier att skrivandet underlättas för elever som visar på svårigheter då de använder iPad eller dator som skrivverktyg. Watts et al. (2012) menar att pekskärmen underlättar vid motoriksvårigheter och beskriver hur en elev i studien uttryckt att det går snabbare att skriva på en iPad jämfört med att skriva för hand. Palmer (2013) påpekar fördelen med att iPaden är ett starkt visuellt stöd. Alexandersson et al. (2001), Hultin och Westman (2013) och Lundberg (2008) menar att det inte ställer lika höga krav på

finmotoriken som det gör att skriva för hand. Eleverna behöver inte lägga energi på att forma fina bokstäver när de använder iPad eller dator. Hultin och Westman (2013) visar i sin studie att texter elever skriver utgår från deras erfarenheter. Det visade sig även i min studie. Några av deltagarna talar om applikationen Skolstil när de beskriver hur eleverna tränar att skriva med talsyntes. Texterna handlar om vad eleverna gjort under helgen och kan liknas vid texter Hultin och Westman (2013) menar ska utgå från elevens erfarenheter. Eleven i Watts et al.

(2012) studie utgör ett exempel då eleven uttrycker sig skriva snabbare på iPad. De lägre krav som ställs på finmotoriken bidrar till att energin kan läggas på annat och att eleverna därmed kommer längre i sina arbeten. Jag ger talsyntes som exempel här, i min studie menar en

29

deltagare att elever som har svårt att skriva för hand upptäcker att de kan skriva längre med hjälp av iPad och applikation med talsyntes. Som jag skrev i inledningen var jag nyfiken på att undersöka om arbete med iPad ökar möjligheter att uppnå kunskapsmålen i ämnet svenska.

Studien har visat hur iPad är användbar i arbetet att träna färdigheter vad gäller att läsa och skriva enligt läroplanen. I mitt resultat blir det synligt att lärarna arbetar mot läroplanens kunskapsmål i ämnet svenska, när de beskriver hur eleverna arbetar med iPad i ämnet.

Sammantaget tränar eleverna på samtliga färdigheter vad gäller läsa och skriva som anges i det centrala området för svenska i läroplanen (Skolverket, 2011b). Forskare (Palmer, 2013) har sökt applikationer som svarar mot läroplaner, studier som resulterat i ett antal

applikationer lämpliga för elever i behov av särskilt stöd. Min studie resulterar i en lista (se bilaga 3) som är en sammanställning av applikationer lärare använder sig av i ämnet svenska.

Utifrån min studie, satt i relation till tidigare forskning, blev det synligt att lärare i grundsärskolan beskriver att de använder iPad som pedagogiskt verktyg med syfte att

eleverna ska träna färdigheter i ämnet svenska. Jag som blivande speciallärare ser möjligheten att använda iPad för att träna elevers läs- och skrivfärdigheter.

Alla lärare i min studie beskriver att de arbetar en-till-en med grundsärskoleeleverna med iPad i ämnet svenska. Den undervisningsformen är gemensam för samtliga. Sedan framkommer variationer då några lärare beskriver att de sitter med eleven under hela arbetets gång, medan andra introducerar eleven med arbetet på iPaden och låter eleven arbeta vidare på egen hand.

De allmänna råden som Skolverket (2014) tagit fram riktar sig mot samtliga skolformer. En insats då speciallärare arbetar tillsammans med elev under en tidsperiod av ett par månader beskrivs som ett särskilt stöd då stödinsatser är stöd som ges utöver elevens ordinarie undervisning (Skolverket, 2014). För elever i grundsärskolan, vilket min studie handlar om, ser stödet i regel annorlunda ut då elever kräver speciallärares stöd i sin ordinarie

undervisning. Forskare (Klunge et al., 2014) visar i sin studie att elever behöver lärare som stöd i sitt arbete med iPad och menar att samtalet är centralt i lärandeprocesser, dels samtal mellan elever, dels samtal mellan lärare och elev. En strävan är att elever ska bli så

självständiga som möjligt. Palmer (2013) ser potential i att iPad är ett verktyg som kan stödja eleverna i deras oberoende. Kagohara et al. (2013) ser funktioner hos iPaden som gör

hanteringen av den mer självständig, vilket gör att det så småningom krävs mindre stöd från lärare i arbetet med den. Det visar sig även i min studie då några lärare beskriver hur de först introducerar eleven i arbetet med iPaden för att sedan låta eleven arbeta vidare på egen hand.

Andra lärare stöttar eleven genom arbetets gång. Om eleven behöver stöd hela tiden eller delvis är individuellt för varje elev. Barnet är på väg att lära sig något nytt. Vygotskij (2001) menar att barnets inlärningsprocess består av ett samarbete mellan barnet och läraren, jag menar att det här samarbetet är det som sker i en-till-en undervisning. Läraren planerar undervisningen för en elev i grundsärskolan för att den ska utvecklas mot kunskapsmålen och nå de kunskapskrav som minst ska uppnås (Skolverket, 2011b). Planeringen är individuell för den enskilda eleven. Säljö (2015) förklarar att lärare kan stötta genom sin förståelse för var eleven befinner sig utvecklingsmässigt. Lärarens uppgift blir att utgå från den kunskapen eleven behärskar, ge eleven rätt stöd för att eleven ska nå de kompetenser som ligger inom räckhåll för den. Målsättningen är att eleven ska behärska kunskapen på egen hand. Jag skrev inledningsvis att jag var nyfiken på att undersöka om det genom att använda iPad finns möjlighet att tillgodose övergripande mål och riktlinjer i läroplanen (Skolverket, 2011b).

Studien har synliggjort att iPad, vilken anges som modern teknik i läroplanen, används som verktyg för bland annat kunskapssökande och lärande vilket står i läroplanens kapitel övergripande mål och riktlinjer (Skolverket, 2011b). Utifrån min studie, satt i relation till

30

tidigare forskning, blev det synligt att en-till-en undervisning är mycket vanligt förekommande för lärare i grundsärskolan vad gäller deras användning av iPad som

pedagogiskt verktyg i ämnet svenska. Resultatet är relevant för hur jag kan tänka kring min kommande yrkesroll som speciallärare.

I min studie beskriver deltagarna ett flertal möjligheter med att använda iPad som ett

pedagogiskt verktyg i ämnet svenska. Svaren är av varierande slag. Ett resonemang är att iPad i grunden är ett redskap som andra redskap, det vill säga ett av flera redskap att använda sig av i sin undervisning. Ett annat resonemang är att arbete med iPaden ger elever utmaningar, arbetsredskapet ger eleverna möjlighet att prova sig fram bland annat genom att söka sig information. Läroplanen (Skolverket, 2011b) lyfter fram att eleverna ska lära sig söka

information från olika källor, att använda digital teknik som verktyg för kunskapssökande och lärande ingår i undervisningen i ämnet svenska. Digital teknik med anpassade programvaror anges kunna ingå som stödinsatser för att eleven ska utvecklas mot kunskapsmålen i

läroplanen (Skolverket, 2014). Forskare (Crichton et al., 2012; Palmer, 2013; Watts et al., 2012) visade i sina studier att iPad som verktyg är fördelaktig för personer med

funktionsnedsättning, dels på grund av deras utförande och användarvänlighet och dels att det är motiverande att använda pekdatorer, de är inte stigmatiserade jämfört med en del andra tekniska hjälpmedel. Deltagare i min studie pekade också på fördelen att iPaden är lättanvänd och lätt att ta med sig. Applikationer kan väljas utifrån elevens nivå, arbete med iPad stödjer på det viset elever med utvecklingsstörning i deras lärande (Douglas et al., 2012). Om iPaden är anpassad är det möjligt att möta varje individs behov (Crichton et al., 2012). Det visade sig även i min studie då lärarna beskriver vilka olika färdigheter eleverna tränar på via de olika applikationerna. Variationerna var stora utifrån elevernas olika utvecklingsnivå. Forskare (Kagohara et al., 2013) menar att de inbyggda funktionerna kan underlätta för elever med utvecklingsstörning och att det då krävs allt mindre stöd från lärare. Eleverna får då en mer aktiv lektionstid (Alexandersson et al., 2001). Det går inte bort dyrbar lektionstid på att sitta och vänta på att få hjälp. Deltagare i min studie ser också arbetet med iPad ur aspekten självständighet, att eleverna har möjlighet att gå vidare med det de arbetar med utan att behöva ha en lärare vid sin sida hela tiden. En av deltagarna berättar hur eleverna ägnar sig åt mängdträning, vilket kanske inte kräver att det finns en lärare vid elevens sida hela tiden.

Forskare (Hernwall, 2014; Hultin & Westman, 2013) menar att iPads kan användas som en undervisningsmetod bland andra och att det är viktigt att hitta undervisningsmetoder till alla elever. Deltagare i min studie resonerar på liknande sätt och menar att elever lär sig olika och att lärare därför behöver hitta olika arbetssätt. Jag skrev i inledningen att jag valde att

undersöka iPad för att den är användarvänlig för de flesta. Den är tilltalande då den både är lätthanterlig och socialt accepterad, den sticker inte ut på ett sätt som andra hjälpmedel kanske gör vilket jag ser som positivt. IPad visar sig användbar på alla utvecklingsnivåer, vilket gör att jag som blivande speciallärare ser den möjlig att använda i undervisning i grundsärskolan.

Utifrån min studie i relation till tidigare forskning blev det synligt att lärare i grundsärskolan beskriver iPad som ett möjligt undervisningsverktyg i ämnet svenska.

I min studie pratar samtliga lärare om att de har få eller inga applikationer som stödjer samarbete. Även om det inte finns applikationer för samarbete visar det sig i min studie att iPaden kan nyttjas för det syftet ändå. Någon beskriver ett samarbete genom att eleverna turas om i vad iPaden används till just då, om det är att skriva eller spela på den. Watts et al. (2012) studie visar att det är möjligt för flera personer att spela på iPaden samtidigt genom att det går att titta på den från olika vinklar. Forskare (Murray & Olcese, 2011) visade i sin studie att

31

lärare pratar om samarbete och kunskapsinhämtande i ett socialt sammanhang. Vygotskij (2001) menar att kamratsamarbete driver barnets lärprocess framåt, liksom Klunge et al.

(2014) som menar att samtal mellan elever är centralt i lärandeprocesser. Alexandersson et al.

(2001) kan redogöra för hur barn i deras studie svarar att de lär sig genom att se på när andra barn till exempel spelar. Det visar sig även i min studie, lärare ser ett samarbete i att eleverna samlas runt iPaden och tittar på när en av dem spelar. En annan lärare ser inte samma situation som ett samarbete. I min studie kom olika sätt att se samarbete till uttryck och det är intressant att genom studien få inblick i vad lärarna räknar som samarbete då det skiljer sig åt mellan dem. Någon ser samarbete i att turas om med iPaden eller att samlas runt någon och titta på när den spelar iPad. Någon annan ser inget samarbete i att titta på när en annan person spelar.

En syn på samarbete är när elever spelar tillsammans genom att vara uppkopplade på nätet med varsin iPad. Klunge et al. (2014) menar att lärare kan stödja eleverna i att lära av varandra, vilket kan leda till produktivt lärande. Murray och Olcese (2011) kom fram till resultatet att det fanns få applikationer som främjar samarbete och menar att om det inte fungerar att samarbeta med iPad, når den inte upp till kravet för ett revolutionerande verktyg.

Andra forskare (Douglas et al., 2012) däremot visar på resultat att det finns applikationer som stödjer samarbete. Att iPad kan öppna upp för samarbete visar sig i Watts et al. (2012) studie, då en elevs samarbete med kamrater startade i samarbete kring iPad. Denna socialisation visade sig även i min studie i exemplet där elever genom att samlas eller samtala kring iPaden på så sätt skapar ett kamratumgänge. Jag skrev inledningsvis att det vore intressant att

undersöka om iPads kan bidra till samarbete mellan eleverna. Jag menar att ett slags samarbete kan anas även om elever bara tittar på när någon annan spelar. Jag kan se att

eleverna får social träning genom turtagning och att ta hänsyn. Utifrån min studie i relation till tidigare forskning blev det synligt att lärarna i min studie beskriver färre möjligheter till samarbete, än vad forskare visat i sina studier, genom att använda iPad i ämnet svenska. Det kommer sig av att deltagarna inte säger sig ha applikationer som stödjer samarbete. Jag som blivande speciallärare ser det möjligt att använda iPad för att främja samarbete mellan eleverna i undervisning i ämnet svenska. Dels genom att skapa sammanhang där samarbete kring iPad är möjligt och dels genom att söka efter applikationer som stödjer samarbete.

7.3 Slutord med förslag till fortsatt forskning

IPad har funnits i ute skolorna sedan några år tillbaka och har blivit ett verktyg som många lärare använder. Jag har under de senaste åren själv använt iPad i undervisningen i

grundsärskolan till viss del. Personligen har jag funderat på hur den kan utgöra en större del av min undervisning i ämnet svenska än vad den gör idag.

Syftet med min undersökning var att ta reda på hur några lärare i grundsärskolan beskriver att de använder iPad som ett pedagogiskt verktyg i ämnet svenska. Efter studiens genomförande tyder såväl studiens resultat som tidigare forskning på att iPad är ett möjligt pedagogiskt verktyg att använda i grundsärskolan i ämnet svenska. IPad tillsammans med ett stort utbud av applikationer kopplat till svenska, gör det möjligt att tillgodose elevers olika behov oavsett grad av utvecklingsstörning. Mest framträdande var hur lärarna beskriver elevernas lärande i svenska när de använder iPads. Intervjupersonerna använder iPaden till att träna den språkliga medvetenheten. En del av intervjupersonerna använder den till skrivträning, från att forma bokstäver till att skriva på. Forskare (Watts et al., 2012) beskriver från sina studier att iPad används som ett skrivverktyg. Genom samtliga intervjuer framkom att eleverna arbetar i en-till-en undervisning med iPad i ämnet svenska. Forskare (Klunge et al., 2014) menar att samtalet är centralt i lärandeprocesser, vilket kräver att elever har lärare som stöd i sitt arbete

32

med iPad. Intervjupersonerna i min studie och forskare (Crichton et al., 2012; Palmer, 2013;

Watts et al., 2012) visar en positiv inställning till möjligheter att använda iPad som ett pedagogiskt verktyg. Dels genom möjligheten att möta varje individs behov och dels genom att iPad är användarvänlig för personer med utvecklingsstörning. Synen på möjligheter till samarbete genom att använda iPad varierar beroende på tillgång till applikationer som kan stötta i det sammanhanget. Gemensamt för några intervjupersoner och forskare (Watts et al., 2012; Murray & Olcese, 2011; Alexandersson et al., 2001) är synen på samarbete ur aspekten att titta på, lära av varandra och turas om. Även att iPad kan öppna upp för vidare samarbete, vilket är upp till lärare att skapa situationer där det är möjligt. Efter studiens genomförande, med intervjuer och granskning av forskning och relevant litteratur, har jag fått inblick i hur några lärare i grundsärskolan beskriver att de använder iPad som pedagogiskt verktyg i ämnet svenska. Arbetet med studien har bidragit till ökad kunskap hur iPad kan användas, vilket är kunskap jag som blivande speciallärare tar med mig i min kommande yrkesroll. Jag har förhoppningar att studien inspirerar lärare i grundsärskolan att våga prova använda iPad och visar en sammanställning av applikationer lärare i studien använder sig av i ämnet svenska (se bilaga 3) som fler kan ha nytta av.

Ett förslag till fortsatt forskning skulle kunna vara att göra en undersökning med syfte att undersöka hur lärare i särskolans högre åldrar beskriver att de använder iPad som pedagogiskt verktyg i ämnet svenska. Då min undersökning sträcker sig till att omfatta elever i årskurs sex som högst, vore det intressant att undersöka hur arbetet med iPad i ämnet svenska ser ut i arbetet med äldre elever.

33

Referenser

Ahrne, G., & Svensson, P. (2011). Akademiskt skrivande. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (ss. 211-222). Malmö: Liber.

Alexandersson, M., Linderoth, J. & Lindö, R. (2001). Bland barn och datorer: Lärandets villkor i mötet med nya medier. Lund: Studentlitteratur.

Crichton, S., Pegler, K. & White, D. (2012). Personal devices in public settings: Lessons learned from an iPod touch/iPad project. Electronic Journal of e-Learning, 10(1), 23-31. Retrieved from

http://academic-conferences.org/ejournals.htm

Davidsson, A. A. (2014). Alla har nytta av kompensatoriska verktyg. Hämtad från http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/itiskolan/sa-arbetar-andra/specialpedagogik/alla-har-nytta-av-kompensatoriska-verktyg-1.214162

Douglas, K. H., Wojcik, B. W. & Thompson, J. R. (2012). Is there an app for that? Journal of Special Education Technology, 27(2), 59-70. Retrieved from http://www.tamcec.org/jset

Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2011). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (ss. 36-57). Malmö: Liber.

Hernwall, P. (2014). Att uppmuntra ett varierat bruk av digitala medier. I A. Lantz-Andersson & R. Säljö (Red.), Lärare i den uppkopplade skolan (ss. 151-169). Malmö: Gleerup.

Hultin, E. & Westman, M. (2013). Early literacy practices go digital. Literacy Information and Computer Education Journal (LICEJ), 4(2), 1005-1013. Hämtad från http://www.infonomics-soc

iety.org/LICEJ/

Kagohara, D. M., Meer, van der, L., Ramdoss, S., O´Reilly, M. F., Lancioni, G. E., Davis, T. N., … Rispoli, M. (2013). Using iPods® and iPads® in teaching programs for individuals with developmental disabilities: A systematic review. Research in Developmental Disabilities: A Multidisciplinary Journal, 34(1), 147-156. doi: 10.1016/j:ridd.2012.07.027

Klunge, A., Krange, I. & Ludvigsen, S. (2014). Lärarens roll och design av lärandemiljöer. I A. Lantz-Andersson & R. Säljö (Red.), Lärare i den uppkopplade skolan (ss. 41-68). Malmö: Gleerup.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Andersson, A., & Säljö, R. (2014). Lärmiljöer i omvandling. En yrkesroll i utveckling. I A. Lantz-Andersson & R. Säljö (Red.), Lärare i den uppkopplade skolan (ss. 13-37). Malmö: Gleerup.

Lundberg, I. (2008). God skrivutveckling: Kartläggning och undervisning. Stockholm: Natur och kultur.

Murray, O. T. & Olcese, N. R. (2011). Teaching and learning with iPads, ready or not? TechTrends: Linking Research and Practice to Improve Learning, 55(6), 42-48. doi: 10.1007/s11528-011-0540-6

Palmer, R. (2013). Accessibility: The top 10 iPad apps for special education. T.H.E. Journal, 40(6), 10-13.

Retrieved from http://thejournal.com/research/2013/06/magazine_june.aspx

Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2011). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (ss. 194-210). Malmö: Liber.

SFS (2010:800). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

34

Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken: Bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Sverige. Skolverket (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm:

Skolverket.

Sverige. Skolverket (2011b). Läroplan för grundsärskolan 2011. Stockholm: Skolverket.

Sverige. Skolverket (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm:

Skolverket.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

Säljö, R., (2012). Den lärande människan. Teoretiska traditioner. I U. P. Lundgren, R. Säljö, C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning: Grundbok för lärare (ss. 139-197). Stockholm: Natur & Kultur.

Säljö, R. (2015). Lärande: En introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerup.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. [Elektronisk version]. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. [Elektronisk version]. Stockholm: Vetenskapsrådet.