Resultatdiskussion

Vi är nöjda med det resultat vi fått fram genom våra intervjuer och vi upplever att vi fått svar på våra frågeställningar. Genom alla de råd vi fått från intervjupersonerna känner vi att vi har mycket att ta med oss ut i vår framtida yrkesroll men även att vi kan bidra till att andra som läser denna uppsats förhoppningsvis kan bli bättre rustade för att möta verksamheten och har ett positivt förhållningssätt till denna. Vi har tolkat resultatet utifrån våra erfarenheter och kunskaper, men inser också att vi saknar den kompetens som krävs för att kunna tolka alla svar på ett korrekt sätt.

Genom vårt resultat har vi kommit fram till att det efterfrågas en bättre introduktion för nya lärare i förskolans och grundskolans verksamhet, eftersom detta har stor betydelse för varje individs trivsel och fortsatta arbete med barnen. En del av de intervjuade tyckte att man ute på skolorna skulle få möjligheten att få prata med någon, till exempel skolsköterska, kurator eller liknande, om första tiden och speciellt om man haft en negativ och orolig start. Då vi har en begränsad undersökningsgrupp kan vi inte generellt säga att det ser ut så här på alla förskolor och skolor i

Sverige, men vi som snart ”nya” lärare skulle önska att det fanns mer resurser i form av mentorskap för att underlätta första tiden.

Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund rekommenderar kommunerna att erbjuda nyanställda ett introduktionsprogram och ett introduktionsår där man dessutom har en mentor om man så önskar. (Carlsson, Langlet & Nilsson i Fransson & Morberg, 2001) Givetvis kan man klara sig bra utan en mentor eller ett speciellt introduktionsprogram, då ens personlighet, egna drivkraft och motivation, kollegor och arbete med barnen kan vara fullt tillräckligt för att klara av första tiden. De flesta av de vi intervjuade visade detta, genom att trivas på sina arbetsplatser trots att de upplevde att de blev ”inkastade” i arbetet. Detta grundar vi på att de faktiskt arbetar kvar som förskollärare och lärare och gav oss en positiv bild av hur det är att arbeta som lärare. De ser tillbaka på första tiden som något förvirrat och kaotiskt, men har ändå tagit lärdom av det som varit och vänt det till något positivt. Precis som Antonovsky (1991) menade, att man måste se en helhet och att ens värld ska vara begriplig, hanterbar och meningsfull för att må bra och få en känsla av sammanhang, så såg också den grupp vi intervjuade, med undantag för en person, att arbetet som lärare var meningsfullt och att det så småningom också gav en känsla av sammanhang. Vi har förstått att det är mycket av ens egna initiativ och vilja att klara av något som gör att man utvecklas som människa och pedagog. Man måste också själv söka den information man behöver och försöka hitta någon som vid behov kan stötta en.

Ett av de citat vi verkligen kände lyfte fram hur man ska förhålla sig i sin yrkesroll som nyutexaminerad, är det Camilla sa, nämligen ”Det är bättre att ställa dumma frågor än att bara stå där och se dum ut.”. Detta tycker vi säger mycket om hur samhället borde se ut. Man måste själv ta tag i sitt liv och sin situation och verkligen våga fråga, ta initiativ och be om hjälp. Man kan inte förvänta sig att det är andra som ska lösa ens problem, däremot kan människor i ens omgivning vara de som ger en motivation att gå vidare. Denna syn har även Antonovsky (a.a.) då han menar att människor med låg grad av hanterbarhet inte kan se det positiva i situationen, utan istället känner hopplöshet och att man är ett offer. Efter de intervjuer vi gjort har vi sett att man kan tag i svåra situationer på olika sätt. En del har arbetat vidare utan att se det som ett problem förrän efteråt medan någon har tagit initiativet att börja om på en annan arbetsplats eller valt en

helt annan yrkeskarriär. Vi anser att alla de alternativ vi stött på visar att de har hanterat den situation de befunnit sig i, dock på olika sätt.

6 Referenslista

Antonovsky, Aaron (1991). Hälsans mysterium. Natur och Kultur, Stockholm.

Arfwedson, Gerhard, Arfwedson, Gerd & Haglund, Stefan (1993). På väg mot katedern. Almqvist & Wiksell Förlag AB, Stockholm.

Bjerstedt, Åke (1997). Rapportens yttre dräkt. Studentlitteratur, Lund.

Davidson, Bo & Patel, Runa (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning., Studentlitteratur, Lund.

Egidius, Henry, (2005). Att vara lärare i vår tid. Inspirera, handleda, undervisa, organisera och bedöma. Natur och Kultur, Stockholm.

Ellmin, Roger (1992). Laganda och samarbete (om skolmiljö och vuxensamspel). Almqvist & Wiksell, Stockholm.

Enström, Nina (2005). Förskolan ÄR framtidens arbetsplats. Myndigheten för skolutveckling, Liber Distribution, Stockholm.

Forskningsrådsnämnden (1998). Röster om KASAM – 15 forskare granskar begreppet Känsla av sammanhang. Ord & Vetande AB, Uppsala.

Fransson, Göran & Morberg, Åsa (2001). De första ljuva åren – lärarens första tid i yrket. Studentlitteratur, Lund.

Gislason, Björn & Löwenborg, Lars (1994). Psykologi för lärare. Liber AB, Stockholm.

Harkort-Berge, Petra & Nilarp, Cecilia (2002). Överlevnadshandboken för nya lärare. Lärarförbundet, Förlagshuset Gothia AB, Stockholm.

Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen – undersökningsmetoder och språklig utformning. Kunskapsföretaget i Uppsala AB, Uppsala. Jönsson, Annelis, Rubinstein Reich, Lena (1994). Överensstämmer utbildningen med yrkets faktiska krav och behov. Intervjuer med fritidspedagoger, förskollärare och föreståndare. Malmö Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Lärarhögskolan.

Kallenberg, Kjell & Larsson, Gerry (2000). Människans hälsa – livsåskådning och personlighet. Natur och Kultur, Stockholm.

Kveli, Anne-Marie (1994). Att vara lärare. Studentlitteratur, Lund.

Lindevall, Maria, Krok, Göran, & Björk, Jenny (2005). Förskoleguiden – för dig som är ny och saknar utbildning för förskolan. Ekelunds Förlag AB, Solna.

Linnér, Bengt, Westerberg, Boel (2001). Kan man lära sig att bli lärare? Studentlitteratur, Lund. Maltén, Arne (1995). Lärarkompetens. Studentlitteratur, Lund.

Möklebust, Liv (1994). Vad kan en bra förskollärare? Runa Förlag AB, Hässelby.

Nyberg, Magnus (2002). Välkommen till verkligheten – En lärarintroduktion för år 1-6. Förlagshuset Gothia, Stockholm.

Ronsten, Chaterina, red. (2001). Betydelsefulla lärare (en samling berättelser om växtkraft). Gothia Förlag AB, Stockholm.

Schött, Kristina, m.fl. (1998).Studentens skrivhandbok. Liber AB, Stockholm. Thomson, Heléne (2002). Reflexiva intervjuer. Studentlitteratur, Lund. Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur, Lund.

Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Skolverket.

Utbildningsdepartementet (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94. Skolverket.

Westblad-Dicks, Monica, (2000). Hantera livet i skolan! Redskap för värdefulla möten mellan lärare, elever och föräldrar. Förlagshuset Gothia AB, Stockholm.

7 Bilaga

Intervjufrågor – översiktsschema

När tog du din examen?

Inledande frågor Hur länge har du arbetat som lärare/förskollärare?

Vilken inriktning på utbildningen har du?

Hur blev du mottagen på din nya arbetsplats? Var introduktionen begriplig? Hur kändes mottagandet? Saknandes det något? Introduktionstiden Fanns det tydliga strukturerade mål över vad som

förväntades av dig?

Kände du att du kunde hantera din nya arbetssituation och dina arbetsuppgifter? Var första tiden hanterbar?

Hade du en mentor eller någon som stöttade dig under första tiden?

Kände du att första tiden och ditt arbete var meningsfullt?

Hur var mötet med din första klass eller barngrupp?

Var samarbetet bra mellan dig och barngruppen? Begripligt? Förstod du din roll som pedagog? Barngruppen Hur arbetade du första tiden för att lära känna

barnen?

Kände du att arbetet den första tiden var hanterbart?

Var arbetet med barnen meningsfullt? Gav det de resultat du var ute efter?

Hur trivdes du i arbetslaget och med dina kolleger? Kändes det att arbetet tillsammans med dina nya kolleger var begripligt? Anser du att samspelet mellan kolleger är en viktig del under första tiden? Kollegor/arbetslag Kände du att du snabbt kom in i gemenskapen och

var ”en i gänget”?

Var relationen med dina nya kolleger hanterbar?

Fick du en tydlig roll i arbetslaget? Vilken? Gav samarbetet dig något? Var det meningsfullt?

Hade du användning av dina tidigare erfarenheter i din nya yrkesroll?

Kände du att din utbildning, din erfarenhet och egenskaper gjorde ditt arbete begripligt? Personlighet/bakgrund Tror du att dina egenskaper och personlighet hade

betydelse för hur första tiden blev?

… hanterbart?

Kände du att din utbildning var adekvat för din nya yrkesroll?

… meningsfullt

Om du fick möjlighet att göra om första tiden som lärare/förskollärare hade du agerat annorlunda då?

Hur hade du gjort istället?

Lärarens lärande Har du några råd till oss blivande lärare? Vad ska man absolut inte göra som ny lärare?

Vad är viktigt att tänka på för att få en bra start? Hur kan man förbereda sig på bästa sätt inför sitt läraruppdrag?