7.1.1 Hur arbetas det med arbetslivskunskap på mellanstadiet?
Resultatet visar att det finns ambitioner om att arbeta med arbetslivskunskap på mellanstadiet och respondenterna anser att ämnet är viktigt. Flera respondenter ser kunskapen om arbetslivet som en viktig motivationsfaktor för att få eleverna studiemotiverade. Problematiken som flera respondenter uttrycker och som även vi kan se är att det inte finns en tydlig plan centralt för hur ämnet ska integreras i skolan. Vissa kommuner och skolor har utarbetat SYV planer och vad vi upplevt är det på de skolorna enklare och tydligare att arbeta med arbetslivskunskap. Där finns också en annan medvetenhet kring att det är hela skolans ansvar och pedagoger arbetar med det i sin undervisning oavsett vilket ämne man undervisar i. Vår slutsats kring detta är att det måste finnas styrdokument på nationell nivå för att det ska fungera tillfredsställande och se likadant ut i hela landet. Vi tänker att politiker måste bli medvetna om att glappet mellan den kunskap elever får i grundskolan idag och det ansvar den enskilde individen i dagens samhälle tvingas ställas inför ute i arbete inte matchar. I rapporten (SOU 2015:97,81) föreslås en utredning kring om ett nytt skolämne, arbetslivskunskap ska införas i grundskolan. Vi påstår att om det hade blivit verklighet hade samhället kunnat spara mycket pengar i det långa loppet då elever haft ett helt annat underlag kring att fatta rätt beslut om framtida val.
7.1.2 Praktiska inslag av arbetslivskunskap på mellanstadiet
Vad det gäller konkreta aktiviteter knutna till arbetslivskunskap på mellanstadiet nämner våra respondenter att följande görs på skolorna: Studiebesök, föräldrar som berättar om sitt yrke i klassrummet, prao, föreläsningar i klassrummet, skriva om yrken, låtsas affär i skolan, se på
40
Youtube klipp kring yrken och designprojekt. Gottfredson (2002, 100-104) anser att arbetslivserfarenhet är väsentligt och att individen genom denna erfarenhet förändrar och utökar sin yrkeskarta. Kesici (2007), Mcintosch (2000) och Lauver m.fl. (2011) förespråkar vikten av att arbeta kring det praktiska inslagen av arbetslivet på mellanstadiet.
Vi anser att mycket mer arbetslivsrelaterade inslag borde förekomma på mellanstadiet då det berikar och förbereder elever för vad som komma skall, samtidigt inser vi att om det är upp till varje pedagog att organisera detta så är risken att uppgiften faller mellan stolarna. På vår fråga kring hur arbetslivskunskap integreras i undervisning får vi inte någon klar bild av detta förutom de inslag som nämnts ovan. Vår hypotes är att det kan bero på att vi intervjuat rektorer och inte pedagoger. Det är pedagogen som möter eleverna dagligen och därför hade de troligen kunnat ge oss en tydligare bild av hur arbetslivskunskap vävs in i daglig undervisning. Vi resonerar kring att det inte behöver vara så komplicerat egentligen, små inslag i skolämnen som relaterar till yrken och jobb. Eller så är det så att pedagoger redan arbetar på det sättet men att rektorerna inte är medvetna om det? Vi förmodar att det i mångt och mycket är upp till den enskilde pedagogen hur den utför sin undervisning och även hur dennes tänk gestaltar sig kring ämnet arbetslivskunskap.
7.1.3 Aspekter kopplade ämnet arbetslivskunskap
I studien framkom ett mönster av områden som respondenterna ansåg vara betydelsefulla att diskutera inom ramen arbetslivskunskap. Ett par respondenter uttryckte vikten av att tidigt börja fundera i termer om yrken då vi lever i en föränderlig värld där mycket förändras på arbetsmarknaden. Samtidigt såg de paradoxen i att yrkesvalet både ska gagna samhällets behov och ge individen tillfredsställelse. Generellt ansåg några att fokus på betyg borde minska och förflyttas till yrken och förmågor och att man i ramen arbetslivskunskap borde arbeta med självkännedom. Vi anser att det är ovärderligt i dagens samhälle att ha självkännedom och att vara medveten om sina starka och svaga egenskaper då det i dagens arbetsliv krävs att man aktivt säljer in sig till arbetsgivaren. Författarna till Arbetets marknad beskriver hur ansvaret för att passa arbetsmarknadens krav i allt större utsträckning har skjutits från staten till den enskilde individen. Speciellt när vi lever i en tid där det alltmer kretsar kring att individen agerar kreativt och entreprenöriellt (Garsten, Lindvert & Thedvall 2011, 12).
41
Det är på mellanstadiet lättare att fånga upp eleverna och koppla det till framtidsdrömmar då de är mer öppna eller wild and crazy som en respondent uttryckte det. Gottfredson (2002, 91) menar ungdomar redan i från trettonårsåldern rangordnar yrken på samma sätt som vuxna. Att genusfrågan var viktig att belysa i samband med yrkesval ansåg endast en av respondenterna. Hen menade att vi måste tänka till så vi inte påverkar tjejer att välja killjobb och tvärtom utan att eleverna ska i stället reflektera kring, vem är jag? Här drar vi paralleller till Gottfredsons (2002, 91) teori som belyser att barn redan i åldern sex–åtta år orienterar sig till könsroller och skapar redan i denna ålder en gräns för vilka yrken som är lämpliga för flickor respektive pojkar… Med tanke på detta är det viktigare anser vi att man arbetar med normer kopplade till yrken och genus helst redan på lågstadiet för att förhindra att yrken utesluts på grund av att man anser sig ha fel kön för yrket. Vi är lite förvånade över att inte fler respondenter nämnde att faktorer som kön och etnicitet begränsar elevers val.
En slutsats som kan dras av materialet är att elever på grundskolan måste ges en gedigen bild av arbetslivet och självkännedom. Vi hävdar att skolor skulle kunna använda sig av portfolios, varje elev skulle ha sin portfolio med arbetslivskunskap. Denna skulle följa eleven hela vägen från förskoleklass till nian, den skulle innehålla ett slags register där det tydligt anvisas vad som ska göras under respektive läsår som en slags SYV-plan. Denna skulle även innehålla allt material kring vad eleven gjort i form av arbetslivskunskap under sin tid i grundskolan. När eleven sedan närmar sig gymnasievalet kan den i lugn och ro gå igenom portfolion och har på detta sätt mycket mer att basera sitt val på. Denna portfolio ska vara en genomarbetad strategi för studie- och yrkesvägledning, eventuellt genom ett karriärutvecklingsprogram där flera inslag ska vara integrerat i skolämnena. Portfolion skulle vara framtagen för att gälla hela riket. Detta tror vi skulle komma innebära positiva följder både för eleverna, skolan och för samhället. Det kommer förmodligen betyda mer arbete för skolans personal, men vi tror att det handlar om rutiner som behöver implementeras på ett sätt som skapar mervärde för både elever och samhället. I takt med att eleverna knyter till sig mer kunskap om sig själva och sina möjligheter, tror vi att det också ökar motivationen att klara skolämnena. Vilket i slutändan även skulle gynna skola och dess personal.
42
7.1.4 Vilken betydelse har arbetslivskunskap på mellanstadiet när det gäller att
kunna göra väl underbyggda val?
I resultatet av vår undersökning framkommer det att arbetslivskunskap på mellanstadiet är av stort intresse hos alla respondenter. Flera respondenter ger oss dock en otydlig bild av hur det arbetas med arbetslivskunskap medan några respondenter berättar hur de på skolorna har tagit fram SYV-planer. Skolorna som arbetar med SYV-planer menar att dessa medför att arbetet kring ämnet tydliggörs med hjälp av styrdokumentet. Betydelsen av arbetslivskunskap på mellanstadiet när det gäller att kunna göra väl underbyggda val ser respondenterna övergripande som positivt och menar att i ju tidigare arbetet kring detta börjar ju mer har eleverna med sig i sitt val. Eli och Charlie lyfter vikten av elevernas vetskap om framtiden, ju mer kunskap det har om framtiden och att det i nu mer behövs utbildning också ger eleverna studiemotivation. Enligt flera av respondenterna samt det Kesici skriver (2007) kring att ångestrelaterade val minskar vid ökad kunskap om framtid, yrken och utbildning.
7.1.5 Studie- och yrkesvägledning i lägre åldrar.
I vår undersökning har vi kommit fram till att studie- och yrkesvägledarens kompetens hade varit relevant i arbetslaget på mellanstadiet. Studie- och yrkesvägledaren hade tillsammans med arbetslaget kunnat utveckla en bra arbetsplan på hur arbetet skulle kunna gå vidare och fungera i ämnet samt göra punktinsatser under terminen för att på så vis kunna utveckla elevernas karriärutveckling. I ett arbetslag hade även olika projekt dragits igång med flera ämnen inblandade. Studie- och yrkesvägledaren hade blivit en självklar del och något som hade blivit mer naturligt för eleverna redan ifrån de tidiga skolåren. Eli nämner sitt projekt
huset något som alla skolor kunnat använda sig av. En liknande tanke är att man skapar något
i de praktiska ämnena och säljer det (slöjd, hemkunskap), skriver om det (svenska), får lära sig ekonomi (matte), läsa om hur det fungerar med försäljning i samhället (SO) och sedan göra en redovisning på engelska. På så vis hade vi använt oss utav lektionstimmarna som det ska och studie-och yrkesvägledarens kompetens hade varit mer inblandad. Genom att arbeta på detta vis breddar vi elevernas handlingshorisont, karriärutveckling och ger dem kunskap som minskar elevernas begränsningar.
43