Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Karriärplanering på mellanstadiet
En studie av rektorers syn på tidig vägledning
Career planning at middle school
Linda Kennertsson
Matilda Sandberg
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp
Datum för slutseminarium: 2017-05-31
Examinator: Jonas Olofsson
Handledare: Mikael Ottosson Fakulteten för
3
Sammanfattning
Syftet med vårt examensarbete är att skapa fördjupad kunskap kring hur skola och arbetsliv kopplas samman på mellanstadiet och hur arbetet på mellanstadiet ser ut när det gäller att förbereda elever för framtida val av utbildning och yrke. De frågeställningar vi formulerat är: Hur arbetas det med arbetslivskunskap på mellanstadiet? Vilken betydelse anser rektorer att arbetslivskunskap på mellanstadiet har för elevers förmåga att göra väl underbyggda val? Vi har genom en kvalitativ metod genomfört strukturerade djupintervjuer med sju mellanstadierektorer på lika många skolor. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av teorierna Circumscription and compromise av Linda Gottfredson vilken handlar om begränsningar och kompromisser knutna till barns åldrar samt teorin Careership som är Hodkinson och Sparkes teori och som belyser fält, handlingshorisont och habitus.
Vårt resultat visar att arbetslivskunskap, i form av kunskap om yrken och utbildning, breddar elevers syn på sig själva och omvärlden. Arbetslivskunskap som introduceras redan på mellanstadiet borgar för att elever bättre kan utföra väl underbyggda val. Detta är något som både de rektorer som intervjuas i studien, tidigare forskning samt teorier bevisar. Undersökningen visar att det inte finns något centralt styrdokument för hur det ska arbetas med arbetslivskunskap på mellanstadiet och det bidrar till att det ser olika ut från skola till skola.
Nyckelord: Arbetslivskunskap, begränsningar, handlingshorisont, studie- och yrkesvägledning, väl underbyggda val.
4
Förord
Vi tar härmed tillfället i akt att tacka de personer som på ett eller annat vis bidragit till vår uppsats, främst våra respondenter för deras tid och vilja att dela med sig av deras syn på våra frågor. Vi tackar även vår handledare Mikael Ottosson som hjälpt oss igenom arbetet. Våra kurskamrater vill vi tacka för deras synpunkter och till slut vill vi också tacka varandra. Att arbeta tillsammans har varit både roligt och värdefullt då vi diskuterat och bollat idéer med varandra under arbetets gång.
Ansvarsfördelning
Vi har gått igenom hela arbetet tillsammans men vi har haft ansvar för olika delar i arbetet. Tillsammans har vi läst vad den andra skrivit och vidare utvecklat arbetet. Linda har främst haft ansvar för inledning och metod och Matilda har haft ansvar för tidigare forskning samt teori avsnittet. Vi har delat upp våra intervjuer jämt mellan oss och två utfördes tillsammans. Resterande kapitel samt språkliga korrigeringar av all text har sedan bearbetats av oss
5
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 7
1.1 Syfte och frågeställningar ... 9
1.2 Arbetslivskunskap ... 9
1.3 Disposition ... 10
2 Tidigare forskning ... 11
2.1 Forskningsläge ... 11
2.2. Karriärplanering i tidigare skolår ... 14
2.3 Sammanfattning ... 15
3 Teori ... 16
3.1 Circumscription and compromise ... 16
3.1.1 Kunskapsutvecklings nivåer ... 16
3.1.2 Begränsningar och kompromisser ... 17
3.2 Careership ... 18
3.2.1 Fält ... 18
3.2.2 Handlingshorisont och habitus ... 19
3.3 Sammanfattning ... 19
4 Metod ... 21
4.1 Metodval och metoddiskussion ... 21
4.1.1 Kvalitativ metod ... 21 4.1.2 Abduktiv forskningsansats ... 22 4.2 Urval av undersökningsenheter ... 23 4.3 Datainsamling ... 24 4.4 Analysform ... 24 4.5 Etiska ställningstaganden ... 25 5 Resultat ... 26 5.1 Arbetslivskunskap ... 26
6
5.2 Koppling skola och arbetsliv ... 27
5.3 Betydelsen av arbetslivskunskap på mellanstadiet ... 28
5.4 Elevers val ... 29
5.5 Begränsningar av elevernas val ... 30
5.6 Valkompetens i befintlig undervisning ... 31
6 Analys ... 32
6.1 Arbetslivskunskap på mellanstadiet ... 32
6.2 Implementering av arbetslivskunskap i befintlig undervisning ... 34
6.3 Vad tror våra respondenter kan begränsa elevers val? ... 36
6.4 Skolans arbete kring valkompetens i befintlig undervisning ... 37
6.5 Sammanfattning ... 37
7 Diskussion ... 39
7.1 Resultatdiskussion ... 39
7.1.1 Hur arbetas det med arbetslivskunskap på mellanstadiet? ... 39
7.1.2 Praktiska inslag av arbetslivskunskap på mellanstadiet ... 39
7.1.3 Aspekter kopplade ämnet arbetslivskunskap ... 40
7.1.4 Vilken betydelse har arbetslivskunskap på mellanstadiet när det gäller att kunna göra väl underbyggda val? ... 42
7.1.5 Studie- och yrkesvägledning i lägre åldrar. ... 42
7.2 Metoddiskussion ... 43
7.3 Förslag på fortsatt forskning ... 43
Referenslista ... 44
7
1 Inledning
Idag tillbringar nästan alla barn och ungdomar upp till 18 års ålder den största delen av sin tid i skolan. Det är där grundstenarna läggs för ett kommande arbetsliv. I utredningen Välja yrke-
Slutbetänkande av Yrkesprogramsutredningen konstateras att arbetsmarknadskunskap är
otydligt reglerat i grundskolans kursplaner samtidigt som alltför få väljer yrkesprogram på gymnasiet. Sedan 1994 är praon inte längre reglerad i lag eller förordningar och det har medfört att skolor i allt större utsträckning skurit ner på prao samtidigt som det är ett av de få tillfällen i grundskolan elever ges möjlighet till mer omfattande inblick i yrkeslivet (SOU 2015:97, 72). Enligt Fransson och Lindh (2014, 5) har ungdomar en svår uppgift framför sig idag när det gäller val av framtida yrke då de saknar kunskap om väljande av utbildning och arbete. Detta samtidigt som ett allt större ansvar har lagts på den enskilda eleven när det gäller att själv utföra sina val och sedan kunna stå för dem. Frågan är huruvida valen styrs av individuella eller strukturella orsaker och om eleverna erbjuds stöd och hjälp för att kunna göra väl underbyggda val (Fransson och Lindh 2014, 42–43). I läroplanen står följande:
”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola, kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning” (Skolverket, Lgr 11 kap 2.2).
I tidskriften Skolvärlden (2014) skriver Gabriella Holm som driver företaget Skolsamverkan och arbetar med att kvalitetsutveckla skolors studie- och yrkesvägledning att de kommuner som satsar på bra och kontinuerlig vägledning kan komma att spara mycket pengar på sikt eftersom det minskar antalet omval och avhopp. Men det gäller att skapa plats för det i budgeten och att tänka långsiktigt. Studie- och yrkesvägledning ska finnas redan från första klass och ska sedan ska löpa som en röd tråd genom hela grundskolan. Vidare skriver Holm:
”Man säger att eleverna ska bygga upp sin valkompetens. Ungdomarna ska få hjälp med att göra mer medvetna och väl underbyggda val. Då minskar risken med avhopp, omval, felval säger Gabriella Holm och fortsätter, det är viktigt att vidga elevernas perspektiv. Som elev måste du känna till vad du har att välja emellan, det är en av skolans kompensatoriska uppgifter” (Skolvärlden 2014).
8
I Yrkesprogramsutredningen (SOU 2015:97, 65), står det att arbetsmarknadskunskap är otydligt reglerat i kursplanen för grundskolan och detta är ett bekymmer då det kan medföra att kunskapsområdet har svårt att få utrymme i den traditionella undervisningen. I årskurs 1-3 ska undervisningen i samhällskunskap handla om yrken och verksamheter i närområdet och i årskurs 7-9 ska undervisningen innehålla information om arbetsmarknadens- och arbetslivets förutsättningar och villkor. Däremot finns inget skrivet i kursplanen för samhällskunskap för årskurs 4-6 som kan kopplas till arbetslivet. Det saknas också en progression mellan de olika årskurserna (SOU 2015:97, 65). Med ovanstående i minnet vill vi nå fördjupad kunskap kring hur det ser ut på mellanstadieskolor när det gäller arbetslivskunskap och vikten av att integrera detta i den befintliga undervisningen. Vi har valt att intervjua sju rektorer för att undersöka på vilket sätt de resonerar kring hur de kan förbereda eleverna redan på mellanstadiet så att de på sikt ska kunna göra ”rätt” val inom området yrke och studier. Vi anser att det är viktigt att studera detta område då det är samhälleligt problem att yrkesprogram på gymnasieskolor i många kommuner står med tomma platser trots att det råder stor brist på yrkeskunnigt folk och att utbildningarna ofta leder till arbete. Ett annat skäl till att utforska området är att det sker mycket omval mellan gymnasieprogram, något som är mycket kostsamt. Vi och många andra ställer oss frågan: Hur ska ungdomar idag få den kunskap om arbetslivet och sig själva så att de kan göra väl underbyggda val? Intresset för att undersöka kopplingen grundskola och arbetsliv specifikt väcktes under ett möte med studie- och yrkesvägledare på en Arbetsförmedling. På mötet problematiserades att alltför få elever väljer yrkesprogram på gymnasiet trots bristen på arbetskraft inom många praktiska yrkesområden. Det diskuterades kring hur man skulle klara av kompetensförsörjningen i kommunen på sikt. Detta är ett samhälleligt problem och man ser att trenden de senaste åren i Sverige har gått mot att elever i allt större utsträckning väljer de allmänna teoretiska programmen på gymnasiet. I publikationen: Arbete med studie- och yrkesvägledning (Skolverkets allmänna råd med kommentarer 2013, 12) står det:
”Enligt skollagen ska elever i alla skolformer utan förskolan och förskoleklassen ha tillgång till personal med sådan kompetens som kan tillgodose elevernas behov av studie- och yrkesvägledning. Under sin skoltid behöver eleven utveckla kunskaper både om sig själv och olika valalternativ. Eleven behöver också utveckla förmågan att väga samman personliga faktorer med valalternativen för att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval. Förutom det behöver eleven ges möjlighet att utveckla färdigheter i att genomföra sina beslut [....] Bli medveten om relationen mellan sig själv och valalternativen”.
I samma publikation läser vi att styrning och ledning av arbetet med studie- och yrkesvägledningen ska styras av rektorn. Rektorn ska se till att det finns rutiner och metoder
9
för att planera, utvärdera och utveckla studie- och yrkesvägledningen så att den tillgodoser elevernas behov av vägledning. De ska också tydliggöra hur ansvaret för studie- och yrkesvägledningen är fördelat mellan studie- och yrkesvägledare, lärare och övrig personal samt formerna för samarbetet mellan dem. Rektorn ska se till att studie- och yrkesvägledning sker kontinuerligt och integrerat i utbildningen under studietiden, så att eleven ges förutsättningar att göra väl underbyggda studie- och yrkesval (Skolverket 2013). Utifrån ovanstående valde vi att begränsa vårt urval av respondenter till rektorer. Att vi undersökte just mellanstadiet beror på att det inte finns något skrivit i kursplanen för samhällskunskap kopplat till arbetsliv och därmed kändes det extra angeläget att undersöka denna grupp.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med vår studie är att skapa fördjupad kunskap kring hur skola och arbetsliv kopplas samman på mellanstadiet och integreras i skolverksamheten. Vi vill undersöka hur studie- och yrkesvägledningen organiseras på mellanstadiet så att elever får information om utbildningar och yrken för att senare kunna göra väl underbyggda val. Studien är förlagd till sju
grundskolor i Götaland våren 2017.
Våra frågeställningar är följande:
· Hur arbetas det med arbetslivskunskap på mellanstadiet?
· Vilken betydelse anser rektorer att arbetslivskunskap på mellanstadiet har för elevers förmåga att göra väl underbyggda val?
1.2 Arbetslivskunskap
I vår studie använder oss av begreppet arbetslivskunskap och betydelsen av begreppet är enligt oss att förstå och ha kunskap om arbetslivet i vid och snäv bemärkelse. Det innebär att ha kännedom om hur arbetslivet ser ut, vilka rättigheter och skyldigheter en har, kopplingar mellan utbildning och arbete, vetskap kring olika yrkesalternativ, insikt i vilka egenskaper som krävs för diverse yrken samt informationssökning. Det inbegriper också att få ta del av
10
framtida yrkesprognoser, studietid för olika yrken samt vilka kompetenser som krävs för olika yrken. I slutbetänkandet av Yrkesprogramutredningen kan man läsa att:
“En ny utredning bör ta ställning till om ett nytt ämne, arbetslivskunskap, ska införas i grundskolan. Att införa ett nytt ämne där eleverna utvecklar kunskaper om arbetslivets förväntningar och möjligheter samt gör eleverna medvetna om vilka arbeten som finns och som kan tänkas finnas i framtiden, skulle skapa möjligheter för eleverna att skaffa sig tillräckligt underlag för att kunna fatta bättre beslut angående framtida val” (SOU 2015:97, 81).
1.3 Disposition
Vi har disponerat vårt examensarbete på följande sätt:
Kapitel 1 innehåller en inledning där ämnesvalet problematiseras och syftet med studien samt våra frågeställningar presenteras.
I kapitel 2 presenterar vi den tidigare forskning som relaterar till ämnesvalet. Vi belyser vikten av tidiga insatser när det gäller studie- och yrkesvägledning samt att det är hela skolans ansvar.
I kapitel 3 presenterar vi vilka teoretiska utgångspunkter studien bygger på, vi har valt Gottfredsons teori Circumscription and compromise och Hodkinson och Sparkes teori
Careership.
I kapitel 4 redogörs för val av metod, presentation av respondenter, på vilket sätt data samlats in, val av analysmetod samt de etiska ställningstaganden som studien vilar på.
I kapitel 5 redovisas resultatet av vår empiri.
I kapitel 6 analyseras resultatet med hjälp av de teoretiska begrepp vi valt att arbeta med. I kapitel 7 för vi en diskussion kring analys i samband med tidigare forskning, samt resonemang kring metod och teori. Vi föreslår även alternativ för vidare forskning.
11
2 Tidigare forskning
I detta kapitel behandlas tidigare forskning kring arbetslivskunskap på mellanstadiet. Vi inleder med en historisk överblick på området. Vi lyfter tidigare forskning som visar hur de i andra länder arbetat inom detta område med mellanstadiebarn och deras val av framtida yrke. Det har varit svårt att få tag på tidigare forskning då det forskats relativt lite på yngre barn inom det valda området. Information som vi funnit relevant för vår studie är tre internationella artiklar som vi allmänt kommer att presentera i detta kapitel. För att relatera till svensk kontext har vi även tagit del av projektet, Jobba i Västerås (Jiv, 2017) och i Välja yrke –
slutbetänkande av yrkesprogramsutredningen 2015 (SOU 2015:97). Vi kopplar även till den
enskilde individens ansvar på den nya arbetsmarknaden genom boken Arbetets marknad-
Arbetsmarknadens nya organisering (Garsten, Lindvert och Thedvall 2011)
2.1 Forskningsläge
Yrkesvalet och vägledning kring valet är ett relativt nytt offentligt problem och kan kallas ett 1900-talsfenomen. Förutsättningen för detta fenomen är att det existerar en valfrihet i att välja yrke, något som blivit en realitet för en allt större grupp individer. I spåren av industrisamhällets framväxt kom kraven på arbetsdelning och därmed möjlighet för allt fler individer att välja sysselsättning. Stora förändringar i arbetslivet, ekonomin, utbildning, förändrade produktionsförhållanden, rationaliseringar och massutbildningens framväxt ledde till att utbildning och arbetsliv separerades. I samband med detta insåg man att det saknades en organiserad yrkesvägledning mellan den enskilda individen och staten. Ungdomars yrkesval hamnade i offentlighetens ljus. Det finns jämförelsevis lite pedagogisk forskning om hur ungdomar under uppväxten specifikt formar sina val av studier och arbete i Sverige (Fransson och Lindh 2014, 15).
12
Det är inte enbart ungdomars yrkesval som är i fokus och som har förändrats på senare tid i samhället. Efter lågkonjunkturen 2008 har arbetsmarknaden reformerats och är mer konkurrensutsatt än på länge. Den svenska hållningen arbetslinjen som är ett uttryck för aktiv arbetsmarknadspolitik där individers trygghet säkras genom aktiva insatser som flyttbidrag och möjlighet till omskolning debatteras kraftigt inom politiken. Idag ligger mycket fokus politiskt på att söka arbete och att inte sjukskriva sig, det ska vara lönsamt att arbeta istället för att vara bidragsberoende. Även i EU:s sysselsättningspolitiska debatt har begreppet en viktig roll då man mer och mer sätter arbetsgivarnas och företagens intressen främst (Garsten, Lindvert och Thedvall 2011, 31). Nu växer en ny arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik fram och innebörden av den är att arbetsmarknadens parter strävar efter rörlighet, entreprenörskap och förväntar sig att den enskilde tar ansvar för sin egen karriär (Garsten, Lindvert och Thedvall 2011, 10). Det förväntas också att individen ska ta ansvar för sin egen kompetens och att man kontinuerligt utvecklar denna för att hålla sig anställbar (Garsten, Lindvert och Thedvall 2011, 251). Individen uppmanas att vara företagsam, driven, kreativ och självständig. Entreprenören är idealet i samhället. Det betyder att ansvaret för att navigera i utbildningsdjungeln i ökad takt lämnas till den enskilde individen. Detta har bidragit till att förutsättningarna för att styra över sitt arbete förändrats och ens utbytbarhet på arbetsmarknaden har blivit allt mer kännbar (Garsten, Lindvert och Thedvall 2011, 12-13).
I Mcintoshs (2000) artikel Life career development lyfts arbetet kring arbetslivskunskap på mellanstadiet fram. Mcintosh (2000) hävdar att det är betydelsefullt att studie- och yrkesvägledare ska ha möjlighet att arbeta med ungdomar i olika åldrar. Redan i de tidiga skolåren bör arbetet påbörjas med att förbereda eleverna så väl det går genom att arbeta med deras självkännedom och vetskap om olika karriärval. Mcintosh (2000) refererar till karriärutveckling och att det är en process som börjar tidigt i barndomen. Med detta menar författaren att studie- och yrkesvägledaren har en viktig del i elevernas hela skoltid och i takt med att de blir äldre förändras även det vägledande arbetssättet med eleverna. Detta arbete är något som ska ske i lågstadiet och upp till högstadiet inom grundskolan. Mcintosh (2000) hävdar också att varje akademisk nivå spelar en viktig roll för att främja personlig karriärutveckling för eleverna, något som kommer att fortsätta livet ut. I valet måste det finnas en målmedveten process som integrerar individens personliga värderingar. Mcintosh skriver att i lågstadiet ska fokus ligga på utvecklingen av självkännedom. I senare skolåldern ska fokus ligga på att utveckla personlig och karriärkunskap för att underlätta elevernas beslutsfattande av yrkesval (Ibid.). I Skolverkets publikation (2013, 18–19). går att läsa att:
13
“All personal i skolan kan på olika sätt bidra med att ge eleverna, redan i de lägre årskurserna, förutsättningar att utveckla kunskaper och erfarenheter för kommande studie och yrkesliv [....] Det är viktigt att eleven tidigt kontinuerligt ges stöd i den utvecklingen genom möjligheter att prova på och ställas inför olika utmaningar. Att ringa in intresseområden för framtiden kan vara en lång process. Här behöver eleven få information, stöd och vägledning för att kunna pröva och förkasta olika valmöjligheter på sin väg mot ett väl underbyggt val [….] Skolan har också ett kompensatoriskt uppdrag. Det innebär att skolan ska kompensera för elevers olika förutsättningar så att alla elever får samma möjligheter [...] Skolan behöver alltså ha en bred repertoar av insatser och aktiviteter för att tillgodose elevers olika behov av studie- och yrkesvägledning”.
Kesicis artikel (2007) Middle School Students´Guidance and Councelling Needs behandlar behovet av vägledning och rådgivning för elever i årskurs sex till åtta på en grundskola i Turkiet. I studien undersöks behovet av studie- och yrkesvägledning för mellanstadieelever utifrån deras egna åsikter. Studien utfördes genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med 90 frivilligt medverkade elever. Resultatet visar att elever som har kunskap kring utbildningar och yrken kan motivera sig mer i sina studier samt att ångestrelaterat till valsituationer minskade. Efter att ha analyserat resultatet kunde tre kategorier av elevrelaterade behov särskiljas: Effektivare studieteknik, att komma över stress kring provsituationer och självmotivation. Eleverna själva önskade dessutom mer information kring yrken och yrkesval. I artikeln Kids into health career beskriver Lauver mfl. (2011) ett projekt där de i en mindre by hade brist på personal inom sjukvårdsarbete. Projektet går ut på att lyfta fördelar med sjukvårdsarbete, att uppmärksamma ett yrke för att få fler elever att välja det. I resultatet upptäcktes att det fanns ett stort gap mellan studenters uppfattning av omvårdnad och hur verkligheten såg ut. Genom att arbeta fram en positiv bild av yrket skulle det leda till att fler elever väljer det som sitt karriärval. Sedan 2002 har projektet inneburit att studie- och yrkesvägledare, lärare, och andra organisationer har pratat med mellanstadie- och högstadieelever samt föräldrar om sjukvårdsarbete. Lauver m.fl. (2011) skriver att de vägledare som arbetar nära tonåringar har möjlighet att påverka deras beslutsfattande av yrkesval. För att dra nytta av detta vill de att vägledarna ska arbeta på ett uppmuntrande vis mot omvårdnad, så att fler elever väljer att gå den vägen. Det har för att väcka intresset skapats sommarläger där det gör olika aktiviteter inom sjukvård som bland annat hjärt- och lungräddning. Projektet är riktat mot barn i årskurs sex–åtta, ett välgrundat val menar Lauver m.fl. (2011) då det är i denna ålder eleverna börjar med sina karriärval och är utvecklingsmässigt öppna för en mängd olika val. Projektet deltog sedan på gymnasiemässor och den positiva effekten av detta projekt kunde ses då det var många elever som hade intresse av en karriär inom sjukvården. Studien visar vikten av promoting redan i tidiga skolår
14
som förskolor och uppåt fungerar. Det visar även att det finns en brist på litteratur inom detta område (Ibid).
2.2. Karriärplanering i tidigare skolår
I Kesicis (2007) artikel görs kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 90 elever i årskurs sex–åtta. Kesicis slutresultat poängterar att kunskap kring utbildning och arbetsliv ger motivation till studier och minskar ångest relaterad till valsituationer. Något som kan kopplas samman till Lauvers m.fl. (2011) artikel och Mcintosh (2000) där de lyfter fram vikten av att påbörja karriärplanering i de tidiga skolåren. Lauver m.fl. (2011) projekt visar tydliga resultat av att fler elever är motiverade för en karriär inom omvårdnad nu än var de var innan projektet startades. Där påbörjades promoting redan i tidiga skolåren som förskola och uppåt. Skolverket skriver kring karriärplanering och självkännedom:
“Genom olika övningar och aktiviteter kan lärare och studie- och yrkesvägledare på olika sätt och i olika sammanhang bidra till att ge eleven underlag till en bättre självkännedom [....] Många av de förmågor som eleverna, enligt kurs- och ämnesplaner, ska ges förutsättningar att utveckla genom undervisningen kan ha stor betydelse för elevens möjligheter att fatta välgrundade beslut kring sin studie- och yrkesinriktning. Eleven behöver bli medveten om konsekvenserna av olika studie- och yrkesval samt relatera dem till sig själv och sina egna värderingar om framtida mål. I takt med stigande ålder behöver eleven ges möjlighet att utveckla förmågan att hantera sådana situationer” (Skolverket 2013, 28–29).
Vi har tagit del av projektet, Jobba i Västerås (Jiv, 2017) som bland annat fokuserar på arbetsmarknadskunskap och det är en satsning från arbetsgivare för att minska glappet mellan arbetsmarknaden och skolan. Hela idén är att schemalägga arbetsmarknadskunskap. När projektet startades i Västerås kunde man tydligt identifiera att glappet mellan ungdomar och den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar hade ökat. Arbetsgivarna ser att kompetens- och arbetsbristen inom flera områden börjar blir akut samtidigt som ungdomarna upplever att utanförskapet växer. I projektet uppmanade man både 10-åringar och 19-åringar att namnge så många yrken de kunde komma på. Resultaten från de båda grupperna visade att barnen och ungdomarna kunde namnge ett tjugotal yrken och att skillnaden mellan gruppernas kunskaper kring yrken var knapp. Vi har tagit del av Välja yrke – slutbetänkande av
yrkesprogramsutredningen 2015 (SOU 2015:97) i utredningen framkommer att elever saknar
beslutsunderlag inför sitt gymnasieval. Eleverna saknar allmän kunskap kring yrken samt vilka yrken som efterfrågas på arbetsmarknaden. Flera undersökningar betonar att elever som
15
väljer yrkesprogram har god kunskap om högskoleförberedande program men de som väljer högskoleförberedande program inte har kunskap om yrkesprogram. Det kan bidra till att elever väljer bort yrkesprogrammen i klump i stället för att jämföras. Med detta i åtanke är det inte svårt att förstå varför så få elever som 30 % väljer yrkesprogram (SOU 2015:97, 47).
2.3 Sammanfattning
Den tidigare forskning som presenterats innehåller slutsatser och förslag som är relevanta för vårt arbete. Våra frågeställningar behandlar området arbetslivskunskap på mellanstadiet och dess betydelse för att elever ska kunna göra väl underbyggda val. Betydelsen av den tidigare forskningen som presenterats belyser vikten av att ha arbetslivskunskap redan i de tidiga skolåren. Lauvers m.fl. (2011) projekt riktar sig mot elever i årskurs sex- åtta, ett välgrundat val då de i denna ålder börjar med sina karriärval och är utvecklingsmässigt öppna för en mängd olika val. Kesicis (2007) resultat visar att det finns mer motivation till studier om elever har kunskap kring utbildningar och yrken, med detta minskar även ångest relaterat till valsituationer. Kesicis (2007) resultat framkom genom en kvalitativ semistrukturerad intervju, där de sedan delade upp svaren i teman och kategorier. Något vi själva tar med oss i vår undersökning.
Den tidigare forskning som vi använt rör det område vår undersökning handlar om. I flera artiklar framkommer det att forskningen berör elever från årskurs sex och uppåt, medan forskning på elever i mellanstadiet och neråt är mer sparsam. Våra undersökningsfrågor kan kopplas till den tidigare forskningen då den berör ämnet karriärutveckling i de lägre skolåren och syftet till varför det ska införas. I vår studie undersöker vi hur arbetet kring arbetsliv och skola ser ut mellanstadiet.
16
3 Teori
I detta kapitel presenteras de teorier som har tillämpats i denna studie. Teorierna behandlar vikten av att redan på mellanstadiet förbereda eleverna inför att göra väl underbyggda val samt betydelsen av arbetslivskunskap. Vi har valt att utgå ifrån Gottfredsons teori
Circumscription and compromise samt Hodkinson och Sparkes teori Careership.
3.1 Circumscription and compromise
Circumscription and compromise är en teori författad av Linda Gottfredson (2002, 86–87). Teorin har fokus på barn- och ungdomstiden och berör frågor kring individens självuppfattning som leder till hur individen gör sitt yrkesval. Det psykologiska jaget och hur denne möter den sociala omgivningen ligget i fokus av Gottfredsons teori. Teorin baseras på betydelsen av den kognitiva utvecklingen av yrkesval.
3.1.1 Kunskapsutvecklings nivåer
För att se barns utvecklingsprocess och de olika nivåerna i kunskapsutvecklingen använder sig Gottfredson (2002, 91) av en modell. I modellen delar hon in åldrarna i fyra olika nivåer.
1. Åldern tre-fem år, barn ser allt runt omkring dem konkret. De ser litet, gammalt
och ungt. I yrkets värld ser barnen det som används såsom spade, sax eller dator.
2. Ålder sex-åtta år, barn ser saker som är lätta, svåra, bra eller dåliga. De blir
också uppmärksamma på genus. Barnen lägger märke till könsrollerna och kan tydligt se dominans av kön i de olika yrkesgrupperna. Detta gör att vissa yrken utesluts på grund av kön.
3. Åldern nio–tretton år, den sociala uppfattningen börjar. Barn börjar inse vad
17
vilka kläder som används och vad kompisars föräldrar arbetar med osv. Barn blir medvetna om de olika yrkesgrupperna och vet vilka yrken ens egen familj skulle avstå. Föräldrarnas förväntningar på barnen är också något som uppmärksammas i denna nivå.
4. Åldern 14 år och uppåt, har en uppfattning liknande vuxna. Barn/ ungdomar
börjar matcha sig själva med yrken som passar ihop med deras egna krav och familjens förväntningar. Yrket ska vara eftersträvat och nåbart, valen är påverkade av ungdomarnas begåvning som förstärkts av lärare och andra vuxna. Ungdomars val görs utifrån den bild de har av sig själva (Ibid.).
3.1.2 Begränsningar och kompromisser
Efter 14 års ålder gör elever val genom att begränsa sig och utesluter yrken som inte passar dem eller som ses som högre önskade än vad de kan klara av att prestera, detta kallas att göra en kompromiss. För att ge eleverna mer kunskap kring att välja och mer yrkesinformation behövs mer information, något som ungdomar inte söker själva då det är för tidskrävande. Gottfredson (2002, 100–104) skriver att eleverna istället söker information genom den närmsta omgivningen och det skapar en begränsning av information. Genom att skapa fler aktiviteter som kan utveckla den individuella arbetslivskunskapen som skuggning, volontärarbete eller liknande så får eleverna mer erfarenhet att basera sitt val på. På så vis får eleverna en bredare information istället för att söka den i närmsta omgivning och begränsa informationen. Genom detta utvecklas individen och kan hitta saker som kan vara intressanta eller inte intressanta. Vad valet sedan baseras på utgår utifrån individens självuppfattning, till exempel är det rätt yrke för mitt kön, är prestigenivån tillräckligt hög, går målet att nå och så vidare. Valet blir i slutändan ett val som är tillräckligt bra för individen själv. Vid valet blir det ändå en kompromiss som måste göras inombords. Individen får utesluta något mellan yrkets könstyp, prestige eller intresse beroende på om kompromissen är liten eller stor görs olika val. Vid en liten kompromiss menas då att individen maxar sitt intresse men är kompromissen större är individen beredd att offra sitt intresse i förmån till exempel kön eller prestigenivå på yrket. Genom att göra en kompromiss blir slutresultatet av ens val mer realistiskt än det mer önskvärda alternativet (Gottfredson 2002, 100–106).
18
3.2 Careership
Careership är en sociologisk teori skriven av Hodkinson och Sparkes (1997, 29) som handlar om karriärbeslut och det centrala i teorin är att karriärvalet och karriärutvecklingen sker i samverkan mellan individen och fältet där den befinner sig i. Teorin utgår bland annat från Pierre Bourdieus teori som handlar om att människor föds in i ett fält, sin uppväxtmiljö och utifrån detta fält baserar individen sina val och framtid, det blir alltså till individens handlingshorisont. En modell för karriärsbeslutsfattande används för att förklara teorin och handlar om individens frihet att välja. I modellen finns tre dimensioner. Den första är resultatinriktat rationellt beslutsfattande vilket ligger hos individen som ska ta beslutet. Andra dimensionen är interaktion och den sista dimensionen är placering av beslut inom det delvis oförutsägbara mönster av vändpunkter och rutiner som utgör livet. För att få en förståelse av teorin kommer vi förklara begreppen fält, handlingshorisont och habitus i löpande text (Hodkinson och Sparkes 1997, 34–35).
3.2.1 Fält
Begreppet fält kommer ifrån Bourdieu och beskriver ett område där individen är (Hodkinson och Sparkes 1997, 36). Ett socialt fält är där alla i gruppen har ett gemensamt mål, fälten kan tillexempel vara en arbetsplats, familjen eller vännerna. Fälten som finns är rörliga och komplexa men innehåller också integrerande och ojämna krafter. Det kan skapa gemenskap men samtidigt kan det även skapa utanförskap. Hodkinson och Sparkes (1997, 35–36) menar att det finns olika kapital i fälten som kultur, sociala kontakter, ekonomi eller kunskap. Ju mer kapital du har desto mer makt har du i det fältet. Vi individer ses som spelare i fältet och alla har vi olika kapital, beroende av vårt kapital visar vi vart vi är på fältet och spelar. Som spelare kan vi röra oss mellan olika fält som fritiden, arbetet eller hemma. Ju mer etablerade fälten är ju svårare som spelare är det att komma in i fältet, de spelarna med större kapital vill ha sin position kvar i sitt fält. Centralt i Careership är när det blir ett samspel mellan spelaren och de fält den befinner sig i sker en karriärutveckling hos individen, något som kan begränsas av individens handlingshorisont (Ibid.).
19
3.2.2 Handlingshorisont och habitus
Hodkinson och Sparkes (1997, 35) använder sig av begreppet handlingshorisont som innebär att människor gör val efter vad de själva har för beslutsram av upplevelser som är passande eller eftersträvansvärda. Ett val som individen gör utifrån vad den kan se ifrån sin nuvarande plats och situation. En individs upplevelser av vad som är möjligt och passande att sträva efter påverkas direkt av ens handlingshorisont. Egna erfarenheter, åsikter och råd från vänner och släktingar samt plötsliga möjligheter påverkar vad som ses som attraktiva val för individen. Hodkinson och Sparkes ger ett exempel på att göra val utifrån sin handlingshorisont. De lyfter att det finns jobb inom ingenjörsyrket för unga kvinnor men att kvinnor inte ser detta som ett alternativ utifrån sin handlingshorisont. Med detta menar författarna att det inte alltid är tal om att välja mellan flera alternativ utan att det handlar om att acceptera ett alternativ, så vad individen då kan se och välja mellan är beroende av dennes handlingshorisont. En annan aspekt som styr individens handlingshorisont är habitus, att kliva utanför sitt habitus går inte och detta är ett viktigt filter som både möjliggör och begränsar individens världsbild. Hodkinson och Sparkes (Ibid.) skriver att begreppet habitus kan liknas med det undermedvetna och omedvetna. Habitus är något som utvecklas livet ut och påverkas starkt av de olika fält som individen integrerar. Individens karriärval görs oftast underförstådda och är planlösa, individen har oftast svårt att förklara sitt val. Besluten som individen tar baseras ofta på vad individen har hört och väljer att lita på och inte på officiell information. Besluten överlåter individen gärna till slumpen men väljer oftast alternativen själv. Influerad av vart individens position i de olika fälten väger också in i hur individen påverkar sitt karriärval, beroende av individens egen makt och agerande har de också påverkan på karriärutvecklingen. Våra fält är ständigt aktiva och vad som händer i dem påverkar vilka vi är och vårt habitus livet ut.
3.3 Sammanfattning
I vårt arbete använder vi oss av Gottfredsons (2002) teori för att belysa kunskapsutvecklingen i olika åldersgrupper och hur det kan påverka hur elever väljer i högre åldrar. Om elever får en bredare arbetslivskunskap i tidiga åldrar bidrar det till att de kan göra mer underbyggda val. Gottfredson tar upp begränsningar och kompromisser som sker hos eleverna och hur de söker information genom närmaste nätverk. Vi kopplar sedan ihop denna teori med
20
Hodkinson och Sparkes (1997) som använder sig av begreppet handlingshorisont och habitus. Begreppen handlar om att individer väljer de alternativ som är kända för dem och som de kan se. De betyder att ju mindre information och arbetslivskunskap eleverna får i skolan ju mindre underbyggda val görs. Genom att öka kunskap och information på olika vis i skolorna skulle de väl underbyggda valen öka. Vi anser att de båda teorierna kompletterar varandra, därför valde vi att arbeta med dem. Generellt ser Gottfredson till barnens ålder och självkännedom och Hodkinson och Sparkes ser till individens habitus och vad som format den i sin egen miljö.
Vi anser att de valda teorierna har varit mycket användbara som underlag för att analysera vårt empiriska material då respondenterna vid flera tillfällen kom in på handlingshorisont, självkännedom och fält.
21
4 Metod
I detta kapitel redovisar och motiverar vi valet av metod och urvalsgrupp samt presenterar våra respondenter. Vi har valt att undersöka rektorers tankar kring betydelsen av arbetslivskunskap på mellanstadiet och hur väl elever förbereds för att kunna göra väl underbyggda val. Vi beskriver hur datainsamlingen gått till och slutligen argumenterar vi för vilka etiska ställningstaganden vi gjort i denna studie.
4.1 Metodval och metoddiskussion
4.1.1 Kvalitativ metod
För att kunna besvara studiens frågeställningar och uppnå dess syfte har vi valt att använda en kvalitativ metod. Vi vill uppnå en förståelse av fenomenet (Larsen 2009, 24) arbetslivskunskap på mellanstadiet. Vi utförde en kvalitativ intervju som var strukturerad i den bemärkelsen att vi använde oss av sju öppna övergripande frågor som vi sammanställde i ett intervjuformulär (se bilaga 1). Detta intervjuformulär var nära kopplad till syfte och frågeställningar. Fördelen med att använda sig av ett intervjuformulär där samtliga frågor ställs i ordningsföljd är att informationsmängden reduceras och att empirin blir mer lätthanterlig att efterarbeta (Larsen 2009, 84). Respondenterna fick möjlighet att formulera sina egna svar på våra öppna frågor. Vi förhöll oss också flexibla i det hänseendet att respondenterna tilläts att lyfta saker de själva ansåg vara angelägna i sammanhanget. Larsen poängterar att genom att använda en flexibel process där frågorna kan ändras efterhand bidrar till en högre validitet (Larsen 2009, 81). Valet av metod baserade vi på att vi ville ha så uttömmande och djupgående svar som möjligt kring arbetslivskunskap på mellanstadiet (Larsen 2009, 27). Genom att vi använde oss av denna metod var risken för att dra felaktiga slutsatser mindre och det gav oss större chans att få en helhetsbild av företeelsen (Larsen 2009, 26–27). Larsen menar att kvalitativa intervjuer ger möjlighet att reda ut de eventuella missförstånd som kan uppstå (ibid). Vi tog i intervjusituationen hänsyn till att olika frågor
22
kunde betyda olika saker för olika människor och att de kunde behöva modifieras för att passa varje individ. En nackdel med kvalitativa undersökningar är svårigheten att generalisera datan som framkommit. Vi har ändå genom att diskutera undersökningsobjektens representativitet och hur resultaten fallit in i forskningen kunnat dra slutsatser med generella ambitioner. En annan nackdel med denna metod är att det tar mycket tid i anspråk att sortera empirin då det kan vara spretigt eftersom det inte finns färdiga svarskategorier (Larsen 2009, 27). Ett annat problem är intervjueffekten vilken innebär att respondenten inte är sanningsenlig utan säger det den tror att intervjuaren vill höra (Larsen 2009, 81).
Vi har tänkt till ordentligt och försökt ställa öppna frågor som täckt våra frågeställningar och vänt och vridit på dessa. Detta då vi var medvetna om att det krävs mycket tid att starta upp en ny intervjurunda (Larsen 2009, 87).
4.1.2 Abduktiv forskningsansats
I studien har vi använt oss av den abduktiva forskningsansatsen som enligt Alvehus (2013) är en metod där det skiftas mellan empirisk och teoretisk reflektion. Det är en slags kombination av tendenser från deduktiv ansats som utgår från teori som sedan ställs mot empiri och
induktiv ansats som tar utgångspunkt ur empiri (Alvehus 2013, 109).
Abduktionen utgår från empirin men tolkas sedan genom teori. Alvesson och Sköldberg rekommenderar den abduktiva ansatsen vid komplexa situationer då den försöker tydliggöra mönster och processer i det enskilda fenomenets underliggande mönster (Alvesson & Sköldberg 2011, 55–56).
Alvehus (2013,109) beskriver den abduktiva ansatsen som ett sätt att skapa ny förståelse för det som studeras genom förklaringar av empirin i skenet av teorin och detta kan leda till ny innebörd. I vår studie har vi genom att använda denna metod växlat mellan teori och empiri och reflekterat kring betydelsen av vår empiri i ljuset av de teorier och tidigare forskning vi använt oss av. Anledningen att vi valt att arbeta med denna metod är att vi i skenet av den förkunskap vi har i form av teorier kring val och barns kognitiva utveckling velat undersöka hur rektorer ser på vikten av att arbeta med arbetslivskunskap redan på mellanstadiet.
23
4.2 Urval av undersökningsenheter
Vi har använt ett icke-sannolikhetsurval som enligt Larsen (2009, 77) bidrar till att uppnå mesta möjliga kunskap inom ett specifikt område utan att det går att säkerställa att det gäller för andra än de respondenter som deltog i vår studie.
Vår intention var att intervjua mellan sex och åtta rektorer som alla skulle vara verksamma på mellanstadiet. Aspekter såsom ålder, kön, yrkeserfarenhet med mera har inte varit föremål för studien, då det endast var respondenternas erfarenheter och upplevelser kring vårt syfte som efterfrågades. Vi valde att intervjua rektorer då det är deras tankar kring vikten av centralisering och samordning kring ämnet arbetslivskunskap samt deras syn på att integrera arbetsliv och skola för elever i denna ålder vi ville utforska. Vi har intervjuat totalt sju rektorer på lika många skolor. Fyra av skolorna är i kommunal regi och tre skolor är friskolor. Fem män och två kvinnor deltog och åldersspannet på respondenterna var mellan 34-61 år. Vår avsikt var att få rektorer på skolor i olika socioekonomiska områden att medverka men då intresset för att medverka var svalt insåg vi att vi fick vara nöjda med det vi fick. En av skolorna ligger i ett socioekonomiskt utsatt område där 97 % av eleverna har annat ursprung än svenskt. Resterande skolor har en blandning när det gäller socioekonomisk status. Skolorna ligger i tre olika kommuner i Götaland. Den första kommunen är en större stad med ca 98 000 invånare där turismen frodas och invånarna blir fler och fler. Majoriteten av respondenterna tillhör denna kommun. Den andra kommunen är en landsortskommun med ca 30 000 invånare som kännetecknas av ett aktivt näringsliv och en entreprenörsanda. Den tredje kommunen är också en större stad med ca 89 500 invånare, här finner man en spännande kombination av småstadsidyll, universitetsstad och nöjesmetropol. Vi anser att det är ett godtyckligt urval och att validiteten har säkerställs med tanke på vårt urval av respondenter (Larsen 2009, 77). Vi har behandlat vår datainsamling på ett säkert sätt då vi ljud inspelat samtliga intervjuer, transkriberat dem och avkodat respondenternas namn och kön. Detta har vi gjort för att minska risken att identiteterna avslöjas. Vi har valt att benämna våra respondenter med fiktiva namn som vi funnit genom att vi sökt på internet efter “könsneutrala namn”. Vi har valt att döpa dem på följande sätt: 1=Alex, 2=Blair, 3=Charlie, 4=Dani, 5=Eli, 6=Flynn, 7=Gaby.
24
4.3 Datainsamling
Vi skapade en inbjudan till att medverka i form av en mailmall där vi presenterade oss själva och vår kommande studie. I denna inbjudan erbjöd vi även de som ville medverka att på förhand få ta del av intervjufrågorna. Detta var dock inget som någon av respondenterna valde att göra. Inbjudan mailades till att börja med till tolv rektorer slumpmässigt valda inom två kommuner. Rektorerna var verksamma både på kommunala skolor och friskolor. Svarsfrekvensen var emellertid väldigt låg och då mertalet inte svarade fick vi utvidga och skicka förfrågningar till fler. Sammanlagt kontaktade vi närmare 30 rektorer verksamma inom fyra kommuner. Fem intervjuer utfördes på respondenternas kontor och två intervjuer gjordes på telefon på grund av distans. Varje intervju tog ungefär 30 minuter att genomföra. Två av intervjuerna gjorde vi tillsammans och resterande intervjuer delade vi upp. Vi anser att antalet respondenter i kombination med längd på intervjuerna var rimligt för att kunna besvara studiens frågeställningar. Vi har i utformandet av intervjufrågor tagit hänsyn till frågeeffekten, vilken innebär att intervjuaren ställer ledande frågor (Larsen 2009, 109). Detta har vi undvikit i utförandet genom att vi endast använt oss av öppna frågor. Sedan har vi vid behov kompletterat intervjun med speglingar för att säkerställa att svaret är korrekt tolkat.
4.4 Analysform
Redan vid intervjutillfällena påbörjade vi vår analys genom att tolka in saker som stämning, kroppsspråk och reaktioner på frågor. Här medger vi att det finns många fördelar med personliga intervjuer jämfört med att genomföra dem på telefon. Effekter som inte framgår på distans är kroppsspråk och minspel. Dock kan det vara så att tonläge ges extra utrymme att tolka på telefon då övriga intryck saknas. Samtliga intervjuer ljudinspelades och transkriberades efter tillåtelse från respondenterna. Därefter sorterade vi det empiriska materialet efter svar på frågorna och försökte se mönster och teman att sortera empirin i. En del av analysarbetet har även inneburit att reducera data som vi ansåg vara oväsentlig för vår studie.
Vi använde oss av innehållsanalys då syftet var att identifiera mönster, likheter och olikheter i en omfattande textmängd. Texten i form av empiri behövdes sedan reduceras och sorteras i teman som vi skapat. Empirin utvärderades därefter mot tidigare forskning och
25
teorier i syfte att nå nya kunskapsområden. Att koda data på detta sätt är enligt Larsen (2009, 101) det vanligaste sättet att behandla dataanalys vid inspelade intervjuer.
4.5 Etiska ställningstaganden
Vi har använt oss av Vetenskapsrådets etiska principer 2002, med de fyra kraven:
Informationskravet – vi informerade respondenterna om vårt syfte med studien och att den
skulle beröra arbetslivskunskap i mellanstadiet.
Samtyckeskravet – våra respondenter valde själva att medverka efter att vi skickat ett mail till
dem med inbjudan om att medverka i vår intervju och har rätt att avbryta medverkandet om så önskas.
Konfidentialitetskravet – respondenterna fick veta av oss redan i inbjudan till intervjun att
både de själva liksom skolan är anonym i studien och att materialet om respondenterna förvaras oåtkomligt för obehöriga.
Nyttjandekravet – följs genom att de uppgifter vi samlat in kommer endast kommer att brukas
26
5 Resultat
Vi presenterar vårt resultat på vår kvalitativa undersökning i detta kapitel. Redovisningen av empirin har sorterats i teman efter de frågor som fanns i intervjun. Vi har valt att namnge respondenterna med könsneutrala namn. Detta gjorde vi för att garantera konfidentialiteten samt för att underlätta för läsaren att följa med i texten och urskilja de olika respondenternas svar.
5.1 Arbetslivskunskap
Ordet arbetslivskunskap har olika betydelser för de respondenter vi intervjuat. Flera av respondenterna lyfter vikten av att eleverna ska få ett bredare perspektiv på yrken och kunskap av vad som finns att välja på utanför det absolut närmaste sociala nätverket. Några menar att det är bra att veta vad man är bra på både teoretiskt och praktiskt och att det ska finnas tid och möjlighet för reflektion kring detta. Två respondenter uttryckte att det innebär en ordentlig förberedelse för arbetslivet och nödvändigt för att kunna göra väl underbyggda val på sikt.
Flynn berättar att på deras skola innebär det att befästa en kunskap hos elever kring hur ett samhälle fungerar och hur det är uppbyggt, det handlar också om vad det innebär att bli en arbetstagare en gång. Blair tycker att arbetslivskunskap ska stimulera elever till att göra bra val som gagnar samhället liksom sig själva. Även Dani är inne på samma linje när det gäller att yrkesvalet även ska spegla samhällets behov: “Jag tänker att i just våra bygder finns det så mycket industrier som inte hittar folk som vill jobba där”. Charlie förklarar att för hen betyder arbetslivskunskap mycket mer än yrkestitlar och det bör eleverna känna till: “När man arbetar med arbetslivskunskap och pratar om det med elever så handlar det mycket om att lyfta vilka förmågor och egenskaper som är viktiga för just det yrket”.
27
“Ja det är en eftersatt verksamhet i den svenska skolvärlden, så bristfälligt organiserat av Skolverket och regeringen. Det är utgångspunkten i det hela, man har inte förstått det utan man tror att det är någon teoretisk inriktning man haft som man nu ångrar som alltid inom politikens värld”. Även Alex är missnöjd med det svenska skolsystemet:
“Det svenska systemet är egentligen lite konstigt eftersom man är tvingad, eller i alla fall nästan tvingad att bestämma vad man vill göra med sitt liv alldeles för tidigt [….] Jag tycker det är extremt viktigt att ta bort den här stigman mellan olika yrken om det är ett fint yrke eller inte. Det tycker jag är helt fel och det kan förstöra för många elever som tvingas välja någonting dom inte ska och då kommer vi till det där med omval och det ska flyttas och bytas och ha sig och dom blir ännu mer förvirrade.”
5.2 Koppling skola och arbetsliv
Nästan samtliga respondenter berättar att de bjuder in föräldrar till skolan för att berätta om sina yrken. Dani säger att det inte behöver vara något flashigt yrke utan vilket yrke som helst är intressant för eleverna. Flynn har dock en annan aspekt än övriga respondenter när det gäller att ta föräldrar till skolan:
“Jag tycker det finns en fara i det där med att ta dit föräldrar till skolan, alla lever i olika sociala kontexter och man bör fundera över vad som händer om man lyfter in föräldrar som berättar om yrkeserfarenheter. Det kan finnas elever som sitter där vars föräldrar inte har jobb och jag tycker den här frågan är jättesvår. Även om det klart är lätt att ta dit föräldrar som berättar om yrken. Det finns så mycket som sätts igång när man väl tar in det där. Alla barn måste få känna stolthet när deras mamma eller pappa kommer och man får passa sig lite. Jag skulle gärna vilja men det är svårt.”
Att ge sig iväg på studiebesök med eleverna är något de flesta respondenter menar att deras skola gör men önskar att de gjorde mer, vissa hävdar att det är svårt att komma ut på företag då de inte har tid att ta emot klasser. Eli menar att skälet till att praon är nedlagd inte enbart är av försäkrings- och säkerhetsskäl utan det handlar också om att företagen inte har tid att ta emot elever och det är lika svårt att få ut eleverna på studiebesök. I stället har de på Elis skola försökt få yrkesfolk att komma och berätta om sitt yrkesval, yrket i sig och vägen dit. Eli berättar också att de på skolan har något som kallas Huset på mellanstadiet som är ett projekt där man driver en låtsas affär med låtsaspengar. Detta är ett projekt inom ämnena svenska, matte, SO och elevens val och genomförs i femman. Flynns erfarenhet är liksom Elis att det inte är så lätt att komma ut på arbetsrelaterade aktiviteter:
“Jag kan säga dig att det är praktiskt väldigt svårt att göra det. Vi har möjlighet med prao och att vara med på ett företag kan vara bra men många gånger innebär det för våra elever att de behöver någon form av kontaktnät för att komma ut dit. Det blir komplicerat för de elever som går här har
28
inte den typen av kontakter utan det kan bli på pizzerior eller liknande och de erfarenheter de får med sig därifrån blir så pass begränsade så att i dag har vi inte någon aktiv prao för denna åldersgrupp [....] Det har gjort att jag själv känner att jag avvaktar med det [....] Vi tar emot besök hos oss från företag, polis och brandkår så mycket vi kan. Vi har svårt att få de kontakterna vi borde ha.”
Blair berättar att på deras skola har man en plan för detta hela vägen från F-klass upp till årskurs nio och på fritids. I de lägre åldrarna har man prao på skolan i form av att följa vaktmästaren eller någon i köket och att eleven i samband med detta får lösa något praktiskt. Dani beskriver hur de i deras kommun beslutat centralt att det ska finnas en SYV plan på alla skolor. Detta styrdokument ska sedan omsättas till en lokal SYV plan ute på skolorna och ska innehålla moment kring ämnet arbetslivskunskap som ska gå som en röd tråd från förskoleklass upp till årskurs sex. I den här SYV planen finns en beskrivning av vilka aktiviteter som ska utföras varje läsår med eleverna. Det kan handla om studiebesök på företag i närområdet, föreläsningar av föräldrar, designprojekt kopplat till företag i närheten. Gaby berättar att deras treor har fått skriva texter utifrån om de fick vara rektor för en dag, vad de skulle göra då. De har fått sätta sig in i en yrkesroll som sedan presenterades för rektorerna.
5.3 Betydelsen av arbetslivskunskap på mellanstadiet
På denna fråga fick vi ett enat svar - jätteviktigt. Eli och Charlie tänker framförallt att det är viktigt för att få eleverna studiemotiverade i framtiden för att i dagens läge måste du utbilda dig till någonting. Charlie tycker att det inte ska vara för stor fokus på betyg utan det är bättre att de fastnar i yrken och förmågor, på det sättet får elever rätt fokus. Eli menar att deras skola som är belägen i ett mindre samhälle har fördel av att de har många små företag runt om kring sig. Detta medför att de har mycket kontakter med småföretagare och hantverkare, vilket leder till att många elever är yrkesinriktade och satsar på yrkesprogrammen då de vet att de leder till jobb. Nackdelen kan vara att studiebegåvningar inte satsar så mycket som de borde och det menar Eli är en balansgång, yrkesutbildningarna kommer alltid att behövas säger hen. Blair är mer inne på genusfrågan krig detta:
“Jag tycker ibland att det kan bli en jämställdhetsfråga den här arbetslivskunskapen att vi måste påverka tjejer att välja killjobb och så men då kanske man måste påverka dem så att de reflekterar kring, vem är jag? Självkännedom kan vi kalla det och det är också väldigt viktigt för att man ska lyckas i arbetslivet oavsett om man jobbar som praktiker eller teoretiker.”
29
Dani trycker på att det är viktigt att tidigt börja fundera i de här banorna. Hen menar att det finns så många yrken man inte känner till och att man ofta tänker på de gamla vanliga yrkena men det växer fram nya yrken hela tiden. I de trakterna Dani verkar så finns det många industrier som inte hittar folk som vill jobba där:
“Föräldrar har sina fördomsbilder av hur det såg ut i industrin då de jobbade där en gång i tiden. Det har ju ändå förändrats de 15–25 åren. Så det är andra jobb i dag och framför allt mycket renare inom industrin. Sedan är det många yrken som inte finns representerade här utan mer i större städer som man också måste få veta om. Att visa på bredden och möjligheter är viktigt”.
Flynn berättar hur de arbetar mot målfokuserat lärande:
“ Vi vill att de ska ha drömmar och vill utbilda världsmedborgare där allt är möjligt. Om man inte själv har föräldrar som kan berätta om vad jobb är eller få identitet i en arbetande förälder så handlar det för oss om att man får komma ut och visa hur det går till så att de tidigt kan börja fundera och drömma. Ju tidigare man kommer ut och får syn på sånt här ju tidigare kan man bygga upp målsättningar om vad man vill göra”.
Även Gaby ser vikten av att börja tidigt med arbetslivskunskap:
“Jag har alltid sett att det är viktigt på högstadiet men om jag tänker utifrån mellanstadiet så menar jag att på högstadiet snurrar så otroligt många frågor kopplat till gymnasievalet. Så man är så fokuserad på gymnasievalet att man missar liksom det här med framtida yrkesliv och så vidare, man är bara fokuserad på gymnasiet. Jag tror att på mellanstadiet kan man nå eleverna utifrån ett större perspektiv för då är de inte så enspåriga mot gymnasiet så ska man fånga upp dem kopplat till vad man vill på riktigt mot framtiden om jag är kreativ eller i en trygg miljö med trygga vuxna omkring sig så tror jag att man kan få in det här mycket mer på mellanstadiet redan och där når man dom på ett annat sätt än man gör på högstadiet. För då har du relationen till din klasslärare. De är mer wild and crazy på mellanstadiet och man kan nå dem bättre där för sedan är det så mycket kunskapskrav som hämmar dem. Om man redan på mellanstadiet får en tanke om vad de vill göra är de mycket mer fokuserade på högstadiet. Mellanstadiet kan skapa förutsättningar för mer fokus på högstadiet. “
5.4 Elevers val
Någon av respondenterna svarar att det beror på hur självständig eleven är annars påverkas man mer utav kompisar och föräldrar, det sistnämnda är det flera respondenter som håller med om. Flynn pratar om hur självständighet kan styra elevens val “är det så att man själv känner att man vacklar så är det mycket lättare att man går med strömmen och till sist så är det lättare att hamna någonstans där man inte alls hade tänkt sig”. Gaby är inne på samma spår som Flynn och säger:
30
“Idag har man oftast har en studie- och yrkesvägledare en dag per vecka och skola och då blir det inte någon du möter i vardagen, det blir det en timmas bokat möte den fredagen och sen ses vi om tre månader och då ska valet vara gjort. Det blir inte den naturliga i bollplanket vilket gör att de tappar lite fotfästet där och då är det lättare att man gör ett kompisval.”
Blair uttrycker följande kring hur elever väljer sina val “föräldrar påverkar också vad vi tycker och tänker och det är svårt att gå utanför boxen. Många här väljer de stora etablerade gymnasieskolorna här i staden och det är traditionella val”. Eli menar att många av eleverna faktiskt har koll på vilka yrken det finns brist inom och vilka som är framtidens yrken. Eli menar att eleverna är smartare än vad man tror. Något som även spelar roll är vad eleverna känner till och vad vi i skolan påverkar dem med. Charlies citat kring betyg är intressant:
“Tyvärr tror jag att betygen begränsar dem i hjärnan, de väljer inte det de vill eller känner för. För att dom inser att med de här betygen kommer jag ingen vart och sen lägger dom ner det. Jag tycker att det är lite tråkigt, för att jag tror att när de är små så väljer de med lust och väljer något de är bra på. Ju äldre de blir ju mer betygsnack de blir så tror jag att hela samhället begränsar dem”.
5.5 Begränsningar av elevernas val
Några respondenter svarar snabbt föräldrarna på frågan om vad som begränsar elevers val. De utvecklar sedan sina svar med att det kan vara olika kombinationer såsom att skolan även är en stor påverkningsfaktor men att i slutändan väger ändå det närmaste sociala nätverket tyngst. Ett tydligt citat anknutet till detta ger Eli “tradition och kultur. Även om vi som skola är en stor påverkningsfaktor så är ändå familj och släkt den största påverkan”. Dani nämner att valet blir ångestladdat:
“vissa får riktigt ångest kring valet. Man vet inte riktigt och dels har man inte riktigt vaknat till och tänker oj oj oj ska jag nu göra detta val det är ju mitt liv och jag måste välja. I skolan har man varit hyfsat serverad hela vägen hit”.
En respondent är ensam om att tänka att eleverna enbart väljer samma som sina kompisar och att detta inte skulle gå att ändra på. Alex menar att eleverna styrs av varandra “vi kan ju tjata hur mycket som helst men det är ju deras kompisar som spelar roll, vi lärare är ju bara gamla gubbar och tanter”. Gabis åsikt är att mycket hänger på betygen “betygssystemet begränsar eleven. Jag tyckte att när vi hade G-MVG så var de flesta en trygghet i att det räcker med att jag får ett G. Idag har betygssystemen rätt så hårda. Vilket gör att det blir ett självförtroendetapp.”
31
5.6 Valkompetens i befintlig undervisning
Eli och Dani har ett tydligt arbete med arbetslivskunskap som finns med i SYV-planen. De nämner att ansvaret ges till lärarna men att arbetet följs upp regelbundet. Kring detta säger Eli “det är ju detta, att det ska under sina år här få resan till ett yrke. Skolans ämne ska handla om din framtid och ditt yrke. Och det är ju det som lärarna ska få in i sina ämnen när det planeras”. Ett tydligt citat på hur arbetet går till på skolan kommer ifrån Dani:
“Vi har tittat till exempel i årskurs 4 ska de prata om vilka yrken består och hur ser efterfrågan ut. I femman pratar vi kring vilka yrken som inte längre finns liksom fundera kring framtida yrken. Till exempel Youtube som ingen visste om för 10 år sedan. Vi arbetar med rollspel och filmer kring yrken och fördomar mm filma med Ipad och visa. Man kan hitta mycket på Arbetsförmedlingens sida och syv-sidor. So lärare på högstadiet kör en del sånt vet jag. Fördelen här är att vi har styrdokumentet så att alla är medvetna om det och försöker få in det i sin undervisning och planering för läsåret. Man ska ha med något oavsett vilket ämne man undervisar i”.
Charlie tar upp vikten av att prata om elevernas förmågor, att lyfta det de är bra på. Charlie ger ett exempel på hur hen kan visa en elev som strular hur den kan använda sin ledarförmåga på rätt sätt och fokusera på den. Gaby menar att pedagoger på mellanstadiet arbetar mycket med detta rent allmänt. Det handlar om val som är kopplat till olika situationer. Det kan handla om konsekvenser av val till exempel att någon lagt ut något på sociala medier som ger konsekvenser i att barn blir besvikna och föräldrar upprörda. Då tar pedagogerna upp en diskussion kring detta och hur eleven kunde agerat annorlunda i det fallet genom att göra en annan typ av val. Det är ett sätt att träna valkompetens utifrån elevens vardag säger Gaby. Det tre resterande respondenterna hade inget tydligt svar på hur arbetet fanns med i befintlig undervisning. De pratade istället om hur det skulle se ut inom snar framtid. En av dem lyfte studie- och yrkesvägledaren som den viktigaste i detta arbete och kopplade det endast till gymnasievalet vid denna fråga, citat av Alex “asså det är ju att valen i nian ska var gjorda efter elevens bästa och inte efter skolans bästa”.
32
6 Analys
I detta kapitel analyserar vi det empiriska resultatet av våra respondenters tankar kring betydelsen av arbetslivskunskap på mellanstadiet, hur skola och arbetsliv kopplas samman på skolorna samt åsikter kring elevers valkompetenser. Analysen utgår från de teoretiska begrepp vi valt att använda, det vill säga Gottfredson och Hodkinson och Sparkes samt den tidigare forskning vi redogjort för. Detta redovisar vi sedan tematiskt utifrån frågeställningar. Kapitlet inleds med respondenternas tankar kring arbetslivskunskap på mellanstadiet. Därefter analyserar vi implementering av arbetslivskunskap i befintlig undervisning. De två sista kapitlen behandlar elevers val, dels vad som begränsar dem i valen och hur det arbetas för att stärka valkompetensen hos elever i befintlig undervisning.
6.1 Arbetslivskunskap på mellanstadiet
Enligt Gottfredson (2002, 91) är det i åldern nio- tretton år den sociala uppfattningen börjar. Barn börjar inse vad kompisar tycker om och inte. Klasskillnader blir tydligare och barn ser vilka kläder som används och vad kompisars föräldrar arbetar med och så vidare. Barn blir medvetna om de olika yrkesgrupperna och vet vilka yrken ens egen familj skulle uppskatta eller rata. Föräldrars förväntningar på barnen är också något som uppmärksammas i denna nivå.
Resultaten från Kesicis studie i den turkiska skolan visar att elever som har kunskap kring utbildningar och yrken kan motivera sig mer i sina studier samt att ångest relaterat till valsituationer minskade. Studien visade på att genom att arbeta med denna sorts arbetslivskunskap avhjälptes elevrelaterade behov som: Effektivare studieteknik, att komma över stress kring provsituationer och självmotivation.
33
Mcintosh (2000) betonar i sin artikel att varje akademisk nivå från lågstadiet och uppåt är betydelsefull för att främja personlig karriärutveckling för eleverna och fortsätter livet ut. Gabys tankar kring att arbeta med arbetslivskunskap på mellanstadiet lyder:
“Jag tror att på mellanstadiet kan man nå eleverna utifrån ett större perspektiv för då är de inte så enspåriga mot gymnasiet så ska man fånga upp dem kopplat till vad man vill på riktigt mot framtiden om jag är kreativ eller i en trygg miljö med trygga vuxna kring sig så tror jag att man kan få in det här mycket mer på mellanstadiet redan och där når man dom på ett annat sätt än man gör på högstadiet. För då har du relationen till din klasslärare. De är mer wild and crazy på mellanstadiet och man kan nå dem bättre där för sedan är det så mycket kunskapskrav som hämmar dem. Om man redan på mellanstadiet får en tanke om vad de vill göra är de mycket mer fokuserade på högstadiet. Mellanstadiet kan skapa förutsättningar för mer fokus på högstadiet. “
Likt Gaby talar Charlie om hur viktigt hen anser det vara att börja med arbetslivskunskap innan betygshetsen kommer på högstadiet. Hen hävdar att det är bättre att fastna vid yrken och förmågor så att eleverna får rätt fokus. Detta stämmer även med Gottfredsons (2002, 91) teori som hävdar att ungdomar från 14 års ålder är påverkade av sin begåvning som också förstärks av lärare och andra vuxna. Vi tänker att betygen kan begränsa elevers val och hur viktigt det är att tidigt i ålder få en insikt i vad som krävs för att utbilda sig till ett visst yrke. För att inte hamna i social reproduktion menar vi att det är viktigt att vidga barns handlingshorisont på ett tidigt stadie innan de börjat begränsa sig till den kontext som råder i hemmet. Precis som Gaby skriver så är elever på mellanstadiet mer wild and crazy och tänker utanför boxen, börjar man fundera kring detta är det naturligt att börja med arbetslivskunskap redan på mellanstadiet. Det kan vara för sent att påverka eleverna i årskurs nio av flera orsaker, ofta de är så inlåsta i en viss livsstil så att de inte ser möjligheter utanför den kontext de befinner sig i. Hodkinson och Sparkes (1997, 34-35) beskriver handlingshorisonten och fält som avgörande faktorer när det gäller val. Dani beskriver att då deras skola är belägen på landet kan det vara så att eleverna där begränsas i sitt tänk kring yrkesval då de endast ser vilka yrken som finns representerade på hemorten. Flera respondenter nämner att det är familjen och det närmaste sociala nätverket som påverkar. Med detta i minnet tänker vi att det är väsentligt att vidga handlingshorisonten tidigt för att hjälpa eleverna att se utanför den lilla orten och det fält man rör sig i.
