För att få en bild av hur det totala deltagandet har utvecklats analyserades alla officiella IM tävlingar mellan 2002-2016. Deltagande hade ökat i rask takt under hela perioden både i deltagare per tävling men även antalet tävlingar som ökade från 6 till 34 mellan åren. Enligt siffror från ITU beräknades den totala ökningen av medlemmar vara 15 % per år i genomsnitt mellan 2007-2013 (Roethenbaugh 2014). Kartläggningen av IM tävlingar i denna studie visade en betydligt större ökning än så. Mellan åren 2002-2016 var ökningen totalt
567 % vilket innebär en genomsnittsökning på ca 36 % per år. En rejäl ökning, också jämfört med Stockholm Maraton, där deltagarantalet under samma period endast ökade med
1,3 % i genomsnitt per år (Stockholm Marathon Gruppen 2016). Denna trend verkar fortsätta för IM då WTC anordnar 40 tävlingar år 2017 vilket är fyra tävlingar fler än föregående år (WTC 2017a). Den stora ökningen i just IM antyder att IM fortfarande är en snabbt växande tävlingsgren jämfört med maraton och kortare triathlon distanser. Möjligtvis kan det bero på att IM fortfarande är en ung idrott men det är nog bara en del av förklaringen. Sett till
utvecklingen av ultralopp inom löpning ökade antalet fullföljande deltagare från några hundra till mer än 6 000 på bara tio år i Sverige i början på 2000-talet (KUL 2014).
Whyte (2014) lyfter fram att gränserna för vad som är en sann utmaning håller på att förflyttas för varje generation. Utmaningar som håller på i flera dagar har funnits sen en tid
tillbaka men då endast ämnade för några få elitidrottare. I dag är det närmast massdeltagande i extrema utmaningar och diverse ultralopp inom löpning, cykling och simning (Whyte 2014). Var finns då den yttersta gränsen och varför håller den på att förflyttas? Kanske ligger det i människans natur att alltid vilja mer, att nå lite längre än tidigare. Att bestiga världens högsta berg kanske inte längre är lika prestigefullt som det en gång var, nu ska det göras under en viss tidsgräns och utan hjälpmedel som syrgas, för att väcka uppmärksamhet.
Samhällsutvecklingen spelar förmodligen också sin roll i processen. Eventuellt har allt fler idag en större möjlighet att engagera sig i utmanande aktiviteter på sin fritid tack vare en större ekonomisk trygghet, mer kunskap om hälsa, kost och fysisk aktivitet. De allra flesta som deltar i världsmästerskapet i IM och kvalificeringstävlingar till den tävlingen kommer från välutvecklade länder (Knechtle et al. 2015). Hur det kommer fortsätta att utvecklas får framtiden utvisa men det faktum att det finns tävlingsgrenar som 20-faldig IM och 240 timmars löpartävling ser författarna som en tvivelaktig progression, sett utifrån ett folkhälsoperspektiv.
Andelen kvinnor i de fem tävlingar som undersöktes ökade med 8 % mellan 2002-2016. Över hela perioden innebär det en ökning med 0,5 % per år i genomsnitt vilket kan ses som en låg siffra. Även om WTC arbetar aktivt med denna fråga verkar förändringarna ske långsamt vad gäller jämn könsfördelning bland deltagarna. Något som kan ha påverkat den
utvecklingen är att evenemangen som enbart riktar sig till kvinnor har blivit fler. Det kan innebära att många kvinnor som är intresserade i första hand söker sig till de evenemangen och de större tävlingarna då behåller sin manliga dominans. Av de fem tävlingar som undersöktes hölls fyra i USA och en i Nya Zeeland, tävlingen i Frankfurt föll bort eftersom information om könsfördelning saknades mellan åren 2002-2008. Störst ökning skedde i Lake Placid (11,9 %) och Wisconsin (10,1 %), orsakerna till varför det ser ut på det viset har
studien inte undersökt men det ses som en positiv utveckling för jämställdheten inom idrotten. Andra arrangörer som Florida (4,5 %) och Nya Zeeland (4,4 %), där utvecklingen inte sett liknande ut, skulle möjligtvis kunna dra några lärdomar från dessa två platser. Sett till den information som gick att få fram för Frankfurt mellan 2008-2016, skedde inga nämnvärda förändringar. Under den perioden hade kvinnligt deltagande gått från 10,6 % till 11 %, se bilaga 3. Jämfört med de andra platserna och det faktum att Frankfurt är europeiskt mästerskap i IM, är detta en uppseendeväckande låg siffra. Att tävlingen ursprungligen
kommer ifrån USA skulle eventuellt kunna vara en förklaring men en motsägelse till det är att Florida också hade en ganska liten ökning. Europa verkar dock ligga lite efter i denna
2002, redan då var andelen kvinnor 23,6 %. Den siffran hade stigit till 30,2 % år 2016 vilket visar att utvecklingen går framåt. Det märks också inom löpning, sett till Sveriges största maratontävling och även världens största maraton i New York förra året (2016). På båda dessa platser slogs nytt rekord i andel kvinnliga deltagare med 28 % i Stockholm och hela 42 % i New York (Stockholm Marathon Gruppen 2016; NYRR 2017).
Elitens utveckling vände efter 2014 och sluttiderna blev betydligt sämre och mer utspridda än föregående år. Det förklaras framförallt med att prispengarna samt
kvalificeringsplatser till Hawaii togs bort från tävlingarna i Florida, Wisconsin och Lake Placid efter 2014 (Polloreno 2016). Eftersom syftet med studien var att analysera elitens utveckling jämfördes åren 2002/2003 med 2013/2014 då prispengar och kvalplatser fortfarande fanns med i alla de sex tävlingarna som ingår i undersökningen. Jämförelsen visade att både män och kvinnor hade förbättrat sig signifikant mellan dessa årtal. Kvinnorna hade en något större förbättring än männen i genomsnitt, 1,36 min/år jämfört med 1,18
min/år. Jämfört med de siffror som Lepers (2008) fick fram för elittävlande män och kvinnor i Hawaii mellan 1988-2007 är dessa förändringar betydligt större. I Lepers studie hade de tio bästa männen förbättrat sina sluttider med 0,27 min/år och kvinnorna 0,57 min/år under den 19 åriga perioden. Det finns några metodologiska faktorer som kan förklara dessa skillnader. Den här studien undersöker endast topp tre från varje tävling men har däremot resultat från sex olika tävlingar medan Lepers undersökte topp tio från en och samma tävling (Lepers 2008). Materialet till den här undersökningen består därmed i större grad av den yttersta eliten (topp tre) vilket kan innebära att de allra bästa har en snabbare förbättringstakt än topp tio. I studien från Jürgens et al. (2012) redogjordes inte för några exakta siffror på elitens
utveckling. De presenterades i en regressionsanalys mellan 1995-2011 för de tio bästa män och kvinnor där båda kön, enligt en trendlinje, hade signifikanta förbättringar under perioden. Sett till den här undersökningen och de två studierna från Lepers (2008) och Jürgens et al. (2012) så finns det vissa likheter i resultaten. I alla tre visar eliten fortsatta förbättringar på sluttiden i IM och även att kvinnorna visar en snabbare utvecklingstakt än männen i samtliga studier är något som väcker intresse.
Könsskillnaderna mellan de tre bästa män och kvinnor beräknades först för Hawaii och Frankfurt separat, se bilaga 4. De två uträkningarna sammanställdes sedan till totala skillnader för båda tävlingar tillsammans. I Hawaii hade kvinnorna minskat skillnaderna mer än i
Frankfurt där trendlinjerna för cykling, löpning samt sluttid hade en negativ lutning. I
Frankfurt var det endast i löpningen som skillnaderna hade blivit mindre, i de andra grenarna och sluttid verkade skillnaderna bli större. Något som med stor förmodan påverkat detta är det faktum att andelen kvinnor är så pass låg i Frankfurt (11 % år 2016) jämfört med Hawaii
(30,2 % år 2016). Tiderna i de olika grenarna kan variera en del, simningen i Frankfurt har t.ex. oftast varit betydligt kortare tidsmässigt än i Hawaii. Eftersom studien inte jämför tiderna utan endast mäter skillnaden mellan tre bästa män och kvinnor ska det inte påverka resultaten. Många tidigare studier har undersökt hur könsskillnader har förändrats i IM samt i de
individuella grenarna och resultaten har ibland gått isär (Rüst et al. 2014a; Rüst et al. 2014b; Zingg et al. 2014a; Zingg et al. 2014b; Zingg et al. 2013; Knechtle et al. 2016; Peter et al. 2014).
Det som främst väcker intresse från den här studien är skillnaderna i löpning, både i Hawaii och i Frankfurt minskade skillnaderna signifikant. I Hawaii har den trenden funnits sedan en längre tid tillbaka, mellan 1988-2007 förbättrade kvinnor sina löptider i IM Hawaii betydligt mer än männen (Lepers 2008). I maraton som en individuell gren är utvecklingen en annan, där blir skillnaden större sett till årsbästa i maraton de senaste 15 åren (AIMS 2017). Visserligen två helt olika grenar även om löpningen i en IM också består av ett maraton. Löpningen är det sista momentet i en IM och det är knappast samma sak att springa ett maraton efter 3,8 km simning och 180 km cykling som att bara springa 42,2 km. Efter de två första momenten har den tävlande varit aktiv i mer än sex timmar och kroppens metabolism förmodligen en helt annan än i början på tävlingen. En möjlig faktor som kan spela in är fatmax, några studier har visat att män och kvinnors fatmax kan skilja sig åt till kvinnornas fördel (Cheneviére et al. 2011; Horton et al. 1998). Det vore därför intressant att jämföra fatmax hos män och kvinnor efter mer än sex timmars fysisk aktivitet. Sett till längre distanser för löpning så visade Zingg et al. (2014a) att skillnaderna blivit mindre i 50 och 100 km ultralopp men större i 200 och 1000 km mellan 1969-2012. Det kan tala emot att kvinnor har någon fördel av att löpartävlingar håller på längre än sex timmar. Visserligen kan det låga kvinnliga deltagandet ha påverkat detta eftersom det minskar i takt med att tävlingarna blir mer extrema (Rüst et al. 2014b).
I andra grenar kan fördelarna eventuellt vara större. I grenen 36 km simning på öppet hav visade Rüst et al. (2014a) att skillnaderna förändrats så pass mycket att kvinnorna
förutspåddes bli snabbare än männen inom en snar framtid. Segertiderna för män och kvinnor är runt 6-6,5 timmar i den tävlingen. Fysiologiska skillnader har ofta nämnts som möjliga orsaker till att simning passar kvinnor bättre än män. Andel kroppsfett/muskelmassa påverkar motståndet i vattnet och mindre kropp och kortare armar/ben ger kvinnorna en mer
strömlinjeformad kropp. Energiförbrukningen har också visat sig vara högre för män med tanke på dessa skillnader, jämfört med löpning där den är väldigt lik (Zingg et al. 2014b; Lepers 2008; Rüst et al. 2014a).
Trots dessa skillnader är simning inte med bland faktorer som kan förutspå sluttiden i IM. Löpning är däremot en sådan, ett bättre personbästa på maraton har en positiv korrelation till snabbare sluttid i en IM, det gäller både män och kvinnor (Knechtle et al. 2015).
Beroende på t.ex. vilken gren, distans eller hur könsfördelning har sett ut varierar
resultaten. Även i denna studie varierade resultaten från Hawaii och Frankfurt individuellt, det tyder på att svaret inte är uppenbart och är beroende av flera faktorer. Därför bör dessa
7 Slutsatser
Intresset för IM har ökat mycket de senaste 15 åren, deltagare i WTC tävlingar har stigit med 36 % per år i genomsnitt. Kvinnligt deltagande steg under samma period från ca 20 % till 28 % i de fem största IM tävlingarna. Trots den ökningen visar tävlingen i Frankfurt, som också är europamästerskap ingen förändring mellan 2008-2016 i könsfördelning mellan deltagare. År 2016 var endast 11 % av deltagarna i tävlingen kvinnor, det är en låg siffra jämfört med andra tävlingar och något som borde undersökas vidare. Elitens sluttider fortsatte att minska för både män och kvinnor. Trenden att elitkvinnor visar en något snabbare
utvecklingstakt än elitmän i IM, har som i tidigare studier även observerats i denna undersökning. Löpningen verkar vara det moment i IM där kvinnor gör störst framsteg jämfört med män. I europa- och världsmästerskapet i IM hade skillnaderna, i löpningen, mellan de tre bästa män och kvinnor minskat signifikant de senaste 15 åren. Om det beror på själva grenen eller det faktum att löpningen är det avslutande momentet i tävlingen är en intressant fråga för framtida studier. Dokumentation är en viktig del i all utveckling, vare sig det gäller inom en viss idrott eller samhället i stort. Förhoppningen med denna studie är att belysa utvecklingen inom IM så att beslutsfattare, föreningar, tränare, lärare och/eller aktiva ges en bättre möjlighet att göra så kloka beslut som möjligt.
Referenslista
Achten J., Gleeson M. & Jeukendrup A. E. (2002). Determination of the exercise intensity that elicits maximal fat oxidation. Medicine & Science in Sports & Exercise, 34(1), ss. 92-97.
AIMS, Association of International Marathons and Distance Races (2017). AIMS Statistics. http://www.aimsworldrunning.org/statistics/CurrentYearStatistics.htm#FullMen [2017-04-04]
Arthurs-Brennan M. (2015). Why is the Gender Balance in Triathlon so Much More Equal? https://totalwomenscycling.com/lifestyle/why-is-the-gender-balance-in-triathlon-so-much-more-equal [2017-04-02]
Bouchard C., Blair S. N. & Haskell W. L. (red.) (2012). Physical activity and health. 2. ed. Champaign, Ill.: Human Kinetics.
Cheneviére X., Borrani F., Sangsue D., Gojanovic B. & Malatesta D. (2011). Gender differences in whole-body fat oxidation kinetics during exercise. Applied Physiology, Nutrition and Metabolism, 36(1) ss. 88-95.
Eliasson A. (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. FINA, Fédération Internationale de Natation (2017). Results.
http://www.fina.org/results [2017-04-04]
Gallmann D., Knechtle B., Rüst C. A., Rosemann T. & Lepers R. (2014). Elite triathletes in ´Ironman Hawaii´ get older but faster. American Aging Association, 36(1), ss. 407-416. Hjelmberg M. (2016). Samhället gynnas av en god idrottsrörelse.
http://www.rf.se/Idrottenssamhallsnytta? [2017-02-23]
Horton T. J., Pagliassotti M. J., Hobbs K. & Hill J. O. (1998) Fuel metabolism in men and women during and after long-duration exercise. Journal of Applied Physiology, 85(5), ss. 1823-1832.
IAAF, International Association of Athletics Federations (2017). World Records. https://www.iaaf.org/records/by-category/world-records [2017-01-05]
Ironman (2014). Ironman World Championship Presented by GoPro. World Triathlon Corporation (WTC). http://eu.ironman.com/~/media/1cda13f58349453c931fd4cb766 6f732/kona%20media%20guide%20%20%2010%207.pdf [2017-01-04]
Ironman (2016). Mediaguide. World Triathlon Corporation (WTC).
http://eu.ironman.com/~/media/ff6da891bb1642c7a51ef090ea4b2ab0/2016%20ironman %20mediaguide.pdf [2017-01-02]
Irvine H. (2015). Tour of Flanders Pay Gap Slammed as Women's Winner Recieves £ 13,494 Less than Men´s. Total Women's Cycling. https://totalwomenscycling.com/news/tour-
Jürgens D., Knechtle B., Rüst C. A., Knechtle P., Rosemann T. & Lepers R. (2012). An analysis of participation and performance by nationality at ’Ironman Switzerland’ from 1995 to 2011. Journal of Science and Cycling, 1(2), ss. 10-20.
Kenney W. L., Costill, D. L. & Wilmore J. H. (2012). Physiology of sport and exercise. 5. [rev.] ed. Leeds: Human Kinetics.
Knechtle B., Duff B., Schulze I. & Kohler G. (2008). The Effects of Running 1,200 km Within 17 Days on Body Composition in a Female Ultrarunner-Deutschlandlauf 2007. Research in Sports Medicine, 16(3), ss. 167-188.
Knechtle B., Knechtle P. & Lepers R. (2011). Participation and performance trends in ultra- triathlons from 1985 to 2009. Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports, 21, ss. 82-90.
Knechtle B., Knechtle P., Stiefel M., Zingg M. A., Rosemann T. & Rüst C. A. (2015). Variables that influence Ironman triathlon performance - what changed in the last 35 years? Journal of Sports Medicine, 6, ss. 277-290.
Knechtle B., Valeri F., Nikolaidis P. T., Zingg M. A., Rosemann T. & Rüst C. A. (2016). Do women reduce the gap to men in ultra-marathon running? SpringerPlus, 5(1), ss. 672-688.
KUL, Svenska Friidrottsförbundets kommitté för ultradistanslöpning (2014). 2014 års statistiksamling. http://www.ultradistans.se/wp-content/uploads/2014/05/KULs-statistiksamling-2014-Final-version.pdf [2017-01-05]
Lepers R. (2008). Analysis of Hawaii Ironman Performance in Elite Triathletes from 1981 to 2007. Medicine & Science in Sports & Exercise, 40(10), ss. 1828-1834.
Lepers R., Knechtle B. & Stapley P. J. (2013). Trends in Triathlon Performance: Effects of Sex and Age. Sports Medicine, 43(9), ss. 851-863.
Lindroth J. (2012). Idrott under 5000 år. SISU Idrottsböcker.
Mackinnon K. (2014). Van Vlerken and Sanders Perfect in Panama City Beach.
http://eu.ironman.com/triathlon/news/articles/2014/11/van-vlerken-and-sanders-perfect-in-panama-city-beach.aspx#axzz4c9c4L4mS [2017-03-23]
NYRR, New York Road Runners (2017). Finisher Demographics.
http://www.tcsnycmarathon.org/about-the-race/results/finisher-demographics [2017-01-06]
NZ Newswire (2012). Bad weather cancels Taupo ironman.
https://nz.sports.yahoo.com/rugby/a/13072574/bad-weather-cancels-taupo-ironman/#page1 [2017-03-01]
Pauline G. (2014). Women's Participation in Endurance Events: An Example of How Far We Have Come. Journal of Physical Education, Recreation & Dance, 85(1), ss. 4-6.
Peter L., Rüst C. A., Knechtle B., Rosemann T. & Lepers R. (2014). Sex difference in 24 hour ultra-marathon performance - A retrospective data analysis from 1977 to 2012. Clinics, 69(1), ss. 38-46.
Polloreno J. (2016). Ironman Announces Redistribution of Prize Purse Money for 2015. http://www.triathlete.com/2014/08/news/ironman-announces-redistribution-prize-purse-money-2015_103368 [2017-04-05]
Rapoport B. I. (2010). Metabolic Factors Limiting Performance in Marathon Runners. PLoS Computational Biology, 6(10), ss. 1-13.
Riksidrottsförbundet (2013). Jämställdhetsmål.
http://www.rf.se/jamstalldhet/Jamstalldhetsmal/ [2017-02-23]
Roethenbaugh G. (2014). International Triathlon Union (ITU) Global triathlon participation. MultiSport Reserch Ltd. http://www.triathlonquebec.org/wp-content/uploads/2012/03/ITU-Global-Triathon-Participation-Survey-NF.pdf [2016-12-29]
Rüst C. A., Rosemann T., Lepers R. & Knechtle B. (2015). Gender difference in cycling speed and age of winning performers in ultra-cycling - the 508-mile “Furnace Creek” from 1983 to 2012. Journal of Sports Sciences, 33(2), ss. 198-210.
Rüst C. A., Lepers R., Rosemann T. & Knechtle B. (2014a). Will women soon outperform men in open-water ultra-distance swimming in the ‘Maratona del Golfo Capri Napoli’? SpringerPlus, 13(3), ss. 86-98.
Rüst C. A., Rosemann T. & Knechtle B. (2014b). Performance and sex difference in ultra- triathlon performance from Ironman to Double Deca Iron ultra-triathlon between 1978 and 2013. SpringerPlus, 1(3), ss. 219-236.
Stockholm Marathon Gruppen (2016). Historik 1979-2016.
http://www.stockholmmarathon.se/start/content.cfm?Sec_ID=74&Rac_ID=338&Lan_I D=1 [2017-01-15]
Svender J. (2016). Idrott på lika villkor. http://www.rf.se/jamstalldhet/ [2017-04-11] Svenska triathlonförbundet (2016). Om triathlon.
http://www.svensktriathlon.org/Omtriathlon/ [2017-01-06]
The International Olympic Committee (2017). Women in sport commission. https://www.olympic.org/women-in-sport-commission [2017-02-20]
United Nations (2007). Women, gender equality and sport. Women 2000 and beyond, published to promote the goals of the Beijing declaration and the platform for action. http://www.un.org/womenwatch/daw/public/Women%20and%20Sport.pdf
[2017-04-02]
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. ISBN: 91-7307-008-4 http://www.codex.vr.se/texts/HSFR [2016-12-17] Web Scraper (2017). Web Scraper. http://webscraper.io/ [2017-02-23]
Whipp B. B. & Ward S. A. (1992). Will women soon outrun men? Nature, 355(2), s. 25. Whyte G. (2014). Age, sex and (the) race: gender and geriatrics in the ultra-endurance age.
Extreme Physiology & Medicine, 3(1), ss. 1-3.
WTC, World Triathlon Corporation (2014). Ironman Announces New Kona Swim Start for 2014, and Changes for 2015.
http://eu.ironman.com/triathlon/news/articles/2014/08/ironman-announcements.aspx#axzz4ePqJBvQm [2017-04-16]
WTC, World Triathlon Corporation (2015). Pro Field Split in Kalmar and Copenhagen. http://eu.ironman.com/triathlon-news/articles/2015/12/pro-field-change-swe-den.aspx#axzz4VRXlhd5C [2017-01-11]
WTC, World Triathlon Corporation (2017a). Race filters:.
http://eu.ironman.com/events/triathlon-races.aspx?d=ironman#axzz4ZmRqdeQ0 [2017-02-26]
WTC, World Triathlon Corporation (2017b). Woman For Tri.
http://eu.ironman.com/triathlon/organizations/women-for-tri.aspx#ixzz4cnaA3xmy [2017-03-30]
Zaryski C. & Smith D. J. (2005). Training principles and issues for ultra-endurance athletes. Current Sports Medicine Reports, 4(3), ss. 165-170.
Zingg M., Knechtle B., Rüst C. A.,Rosemann T. & LepersR. (2013). Age and gender difference in non-drafting ultra-endurance cycling performance - the ‘Swiss Cycling Marathon. Extreme Physiology & Medicine, 2(6), ss. 1-18.
Zingg M. A., Karner-Rezek K., Rosemann T., Knechtle B., Lepers R. & Rüst C. A. (2014a). Will women outrun men in ultra-marathon road races from 50 km to 1,000 km? SpringerPlus, 3, ss. 97-109.
Zingg M. A., Rüst C. A., Rosemann T., Lepers R. & Knechtle B. (2014b). Analysis of sex differences in open-water ultra-distance swimming performances in the FINA World Cup races in 5 km, 10 km and 25 km from 2000 to 2012. BMC Sports Science, Medicine and Rehabilitation, 6(7), ss. 1-18.
Bilaga 1
Kod för webscraping
{"startUrl":"http://eu.ironman.com/triathlon/events/emea/ironman/kalmar/results.aspx?race=k almar&rd=20150815&sex=F","selectors":[{"parentSelectors":["_root","next_page"],"type":" SelectorLink","multiple":true,"id":"athlete","selector":"a.athlete","delay":""},{"parentSelector s":["athlete"],"type":"SelectorText","multiple":false,"id":"athlete name","selector":"div.rail4 h1","regex":"","delay":""},{"parentSelectors":["athlete"],"type":"SelectorText","multiple":tru e,"id":"athlete_age","selector":"tr:contains('Age') td:nth-of-type(2)","regex":"","delay":""},{"parentSelectors":["athlete"],"type":"SelectorText","multiple ":false,"id":"athlete_country","selector":"tr:contains('Country') td:nth-of-type(2)","regex":"","delay":""},{"parentSelectors":["athlete"],"type":"SelectorText","multiple ":false,"id":"athlete_bib","selector":"tr:contains('BIB') td:nth-of-type(2)","regex":"","delay":""},{"parentSelectors":["athlete"],"type":"SelectorText","multiple ":false,"id":"athlete_gender_rank","selector":"div#gen-rank","regex":"[0-9]+","delay":""},{"parentSelectors":["athlete"],"type":"SelectorText","multiple":false,"id":"at hlete_div_rank","selector":"div#rank","regex":"[0-9]+","delay":""},{"parentSelectors":["athlete"],"type":"SelectorText","multiple":false,"id":"at hlete_overall_rank","selector":"div#div-rank","regex":"[OVERALL RANK:][0-9]+","delay":""},{"parentSelectors":["athlete"],"type":"SelectorText","multiple":false,"id":"at hlete_swim","selector":"table.right tr:contains('Swim')td:nth-of-type(2)","regex":"","delay":""},{"parentSelectors":["athlete"],"type":"SelectorText","multiple ":false,"id":"athlete_bike","selector":"table.right tr:contains('Bike')
td:nth-of-type(2)","regex":"","delay":""},{"parentSelectors":["athlete"],"type":"SelectorText","multiple ":false,"id":"athlete_run","selector":"tr:contains('Run') td:nth-of-type(2)","regex":"","delay":""},{"parentSelectors":["athlete"],"type":"SelectorText","multiple ":false,"id":"athlete_overall","selector":"tr:contains('Overall') td:nth-of-type(2)","regex":"","delay":""},{"parentSelectors":["_root","next_page"],"type":"SelectorLin k","multiple":false,"id":"next_page","selector":"a.nextPage","delay":""}],"_id":"ironman_fem ale_2015"}
Bilaga 2
Kvinnligt deltagande - utveckling för fem tävlingar
Figur 1. Utvecklingen av kvinnligt deltagande i fem officiella IM tävlingar mellan 2002-2016.
Hawaii Florida Wisconsin Lake Placid Nya Zeeland
Årtal Kvinnor Deltagande totalt Andel kvinnor Kvinnor Deltagande totalt Andel kvinnor Kvinnor Deltagande totalt Andel kvinnor Kvinnor Deltagande totalt Andel kvinnor Kvinnor Deltagande totalt Andel kvinnor 2002 378 1605 23,6% 454 2288 19,8% 456 2137 21,3% 336 2062 16,3% 178 824 21,6% 2003 408 1713 23,8% 475 2283 20,8% 413 2012 20,5% 450 2066 21,8% 186 1093 17,0% 2004 454 1797 25,3% 522 2423 21,5% 571 2495 22,9% 486 2277 21,3% 271 1344 20,2% 2005 478 1797 26,6% 521 2387 21,8% 544 2245 24,2% 498 2208 22,6% 227 1175 19,3% 2006 476 1786 26,7% 584 2538 23,0% 656 2692 24,4% 533 2446 21,8% 306 1400 21,9% 2007 497 1836 27,1% 584 2609 22,4% 555 2472 22,5% 618 2528 24,4% 205 1005 20,4% 2008 502 1808 27,8% 634 2606 24,3% 654 2445 26,7% 683 2587 26,4% 248 1163 21,3% 2009 510 1853 27,5% 676 2880 23,5% 634 2699 23,5% 641 2566 25,0% 285 1358 21,0% 2010 531 1927 27,6% 671 2854 23,5% 757 2912 26,0% 703 3013 23,3% 288 1253 23,0% 2011 523 1918 27,3% 639 2921 21,9% 721 2797 25,8% 701 2902 24,2% 289 1312 22,0% 2012 574 2038 28,2% 787 3061 25,7% 745 2827 26,4% 711 2896 24,6% 352 1514 23,2% 2013 565 2134 26,5% 832 3282 25,4% 638 2544 25,1% 642 2538 25,3% 341 1432 23,8% 2014 622 2187 28,4% 673 2680 25,1% 737 2826 26,1% 690 2764 25,0% 416 1616 25,7% 2015 649 2308 28,1% 792 2980 26,6% 793 2990 26,5% 735 2799 26,3% 285 1131 25,2% 2016 699 2316 30,2% 547 2247 24,3% 906 2881 31,4% 861 3055 28,2% 326 1253 26,0% Procentuell förändring: 6,6% 4,5% 10,1% 11,9% 4,4% Chi2 test p<0,01 p<0,01 p<0,01 p<0,01 p=0,072