För det första så spelade årstiden säkerligen en roll för studien. Jag hade ett par gånger noterat att jag ville ta mig inomhus för att mina händer var frusna. Eftersom spelet också i huvudsak utspelar sig utomhus blir väder och vind en avgörande faktor för om man
vill spela det då Pokémon ”finns ute”. Detta kan kringgås med att sätta ut ett bete och försöka locka Pokémon till en men vissa av spelmekanikerna (som äggkläckning och Pokémon stop) uppmuntrar till att man rör sig. Antingen mellan platser (som för Pokémon stop) eller vissa distanser (som för äggkläckning).
För det andra var det min tidigare missuppfattning (som nämns i metoddiskussionen) som ledde till att det blev mindre material att analysera. Detta försvagar validiteten av de analyser som gjorts då dessa riskerar att ha gjorts på otillräcklig data. Dock
upprepades vissa observationer så pass många gånger att de kunde tydligt identifieras med begrepp (orientering är ett exempel). Detta tyder på att materialet kan vara tillräckligt men det är osäkert.
För det tredje är det möjligt att den data jag utgått från kan vara bristfällig. Det är möjligt att vissa företeelser eller händelser inte har blivit ihågkomna på rätt sätt. En annan möjlighet är att vissa har glömts bort helt och hållet. Detta har försökts undvikas genom att föra fältanteckningar och skriva ner allt i en loggbok, med hjälp av en guide, så snabbt som möjligt.
Slutligen är det möjligt att mina analyser var bristfälliga och att någonting således missats eller misstolkats. Detta har jag försökt att minska riskera för genom att kontinuerligt jämföra begrepp och kategorier med varandra och med källmaterialet (loggboken), använda en guide för att fylla i loggboken, samt föra dokumentation över hur begrepp och kategorier definieras och är relaterade till varandra.
6 Slutsats
Syftet med den här studien var att besvara frågan: om och i så fall hur kan kod
kontrollera människors rörelse i offentliga rum? Vilka slutsatser kan då dras i relation till det? Det är i huvudsak två stycken som kan dras.
Den första slutsatsen är att kod kan kontrollera människors rörelse men att detta är beroende av ett antal olika faktorer. Med en ontogenetisk rumsuppfattning kan kod tolkas som medskapande av rum. Detta leder till att spelet kan påverka det rum som människor rör sig i genom att skapa platser vilka en människa kan tänka sig resa sig till eller incitament för att förflytta sig. För den kod som interagerades med (spelet
Pokémon GO) innebar detta att belöningar kunde fås av spelet genom att röra sig vissa distanser eller till vissa platser och utföra en handling i spelet. Det observerades också att rörelsemönster berodde direkt på hur platser i spelet var orienterade gentemot varandra. Men även om koden till stor del påverkade rörelser kunde den fysiska omgivningen leda påverka vilka vägar som togs (som till exempel den gamla stadsmuren).
Den andra slutsatsen är att, med utgångspunkt i transduktion, kod kan kontrollera genom att skapa ”problem” som endast existerar i relation till koden. Pokémon GO modifierade platser i det offentliga rummet och gav dessa värden som enbart existerade i förhållande till spelet. Problemen handlade då oftast om hur en spelare skulle kunna ta sig till (spelets) olika platser för att kunna få ut belöningar för att ha besökt de. Detta var dock inte enkla processer. Andra faktorer, som väder, kunde orsaka problem som i sin tur ledde till andra lösningar.
Avslutningsvis är det två saker som jag skulle rekommendera för framtida
undersökningar inom området. Den här undersökningen har fokuserat på en person med ett aktivt engagemang med kod. För det första kan det vara viktigt att få en bredd på undersökningspersoner för att undersöka hur olika människors interaktion med kod kan skilja sig och vad för utfall dessa skillnader får. För det andra rekommenderas att undersöka mer passiva interaktioner med kod. Detta skulle kunna leda till insikter i hur långvariga och omedvetna interaktioner med kod kan förändra människors förhållande till rum.
7 Sammanfattning
Denna studie undersöker frågan: om och i så fall hur kan kod kontrollera människors rörelse i offentliga rum? Anledningen till detta är för tekniks ökande kapacitet och agens som kan leda till att teknik påverkar mänskligt beteende. Detta borde undersökas ur ett geografiskt perspektiv och ledde till syftet: att undersöka om och i så fall hur kod kontrollerar människors rörelse i offentliga rum. Tidigare forskning på området togs fram genom en systematisk litteratursökning. Detta gav relativt få resultat. Dessa resultat beskrev dock nya teoretiska begrepp och filosofiska grunder som olika forskare argumenterade för. Viktigt här blev: teknicitet, transduktion och ontogenetisk
rumsuppfattning, som sedan beskrevs i avsnittet teoretiska begrepp.
De metoder som valdes för att genomföra studien var kvalitativa metoder med en etnografisk ansats. Detta för att tidigare forskare hade argument för etnografiska ansatser. De specifika metoderna som användes var introspektion och självobservation. Detta ledde till att jag själv var den enda informanten. I urvalet valdes spelet Pokémon GO som kod och som offentligt rum valdes Kalmar stad. Datainsamling skedde genom att vid tre tillfällen spela spelet i olika stadsdelar av Kalmar, föra fältanteckningar och därefter skriva en loggbok. Loggboken utjorde det material som sedan analyserades. De teoretiska begrepp som användes i studien var; kod och mjukvara, teknicitet, transduktion och virtuella geografier. Mjukvara består av rader av kod. Kod är tydliga instruktioner som berättar för en dator hur den ska hantera data. Teknicitet är ett filosofiskt begrepp som beskriver hur människa, rum och teknik ömsesidigt skapar varandra genom sina förhållanden till varandra. Transduktion är ett begrepp som beskriver hur rum konstant skapas för att lösa relationella problem. Virtuella geografier beskriver hur området förändras till förmån för nya begrepp och definierar en
ontogenetisk rumsuppfattning som hur rum formas av olika förhållanden mellan människor och objekt med och inom rum.
Analysen av loggboken gav ett antal begrepp som sedan kom att inkluderas i fyra olika kategorier som dock delade många begrepp med varandra. Dessa fyra kategorier var: kontext; begrepp som markerade olika rumsliga och personliga sammanhang, kod; begrepp som på en tydlig koppling till kod, rum; begrepp som relaterade till rumsliga processer eller sammanhang, transduktion; användas för att spåra möjliga
transduktionsprocesser. Dessa analyserades enligt tidigare teoretiska begrepp och delades in i tre kategorier; teknicitet, transduktion och ontogenetiska rum. Det
konstaterades att dessa begrepp kunde förklara olika företeelser som observerats vilka ledde till slutsatserna att kod kan kontrollera mänsklig rörelse, om än beroende av olika faktorer, och att kod kan kontrollera genom att skapa ”problem”, som modifierar rum, och dessa existerar endast i relation till koden.
Referenser
Bryman, Alan. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 1:2. Malmö: Liber. Crang, Mike. (2015). The promises and perils of a digital geohumanities. cultural
geographies Vol. 22(2): 351-360.
Crang, Mike och Cook, Ian. (2007). Doing Ethnographies. London: SAGE Publications.
Eneroth, Bo. (1984). Hur mäter man ”vackert”? Grundbok i kvalitativ metod. Göteborg: Akademilitteratur.
Fakulteten för konst och humaniora. (2014). Etiska riktlinjer för självständiga arbeten i
utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid fakulteten för konst och humaniora.
Kalmar: Linnéuniversitetet.
Graham, Stephen. (2009). Virtual Geographies. I Derek Gregory, Ron Johnston,
Geraldine Pratt, Michael J. Watts och Sarah Whatmore (red.). The Dictionary of Human
Geography 5:e upplagan. Chichester: Wiley-Blackwell. 799-800.
Gren, Martin och Hallin Per-Olof. (2013). Kulturgeografi – en ämnesteoretisk
introduktion. Upplaga 1:2. Stockholm: Liber.
Kitchin, Rob och Dodge, Martin. (2011). Code/space: software and everyday life. London: The MIT Press.
Kinsley, Samuel. (2014). The matter of ’virtual’ geographies. Progress in Human
Geography Vol. 38(3): 364-384.
Leszczynski, Agnieszka. (2015). Spatial media/tion. Progress in Human Geography Vol. 39(6): 729-751.
Vetenskapsrådet. (1990). Forskningsetiska principer inom
Bilagor
Bilaga A Loggboksguide
Lokalisera området ◦ Var i Kalmar?
◦ Vad har området för karaktär?
Beskriv den fysiska omgivningen i området ◦ Vilka byggnader finns det?
◦ Vilka verksamheter?
◦ Är området tätt eller glest bebyggt?
Beskriva min interaktion med undersökningsområdet ◦ Hur tog jag mig dit?
◦ Vad gjorde jag där?
◦ Vad och hur såg och hörde jag där? ◦ Hur förändrades min rörelse över tid?
◦ Vad och hur avgjorde jag förändringar i rörelse? ◦ Hur beskriver jag för att sätta läsaren i mina skor? Reflektera över processen
◦ Vad var mina första intryck? ◦ Vad hade jag för förväntningar?
◦ Reflekterade mina resultat mina förväntningar? ◦ Blev det några överraskningar?
◦ Blev mina beskrivningar tillräckliga? ◦ Blev det eller uppdagades problem? Självreflektioner
◦ Hur hanterade jag forskningsmetoden? ◦ Lyckades jag hålla självdistans till arbetet? ◦ Påverkades jag av förförståelser?
◦ Om och hur påverkades jag av spelet?
◦ Var det något i omgivningen som påverkade mig?
Bilaga B Datamatris
Denna datamatris listar varje begrepp och tar upp exempel ur loggboken från respektive tillfälle, den tar dock inte upp varje exempel utan bara ett eller två representativa. Meningen är att läsaren ska få en förståelse för hur begreppen definierats och tagits fram.
Begrepp \ Tillfälle Kvarnholmen 22/12 Malmen och Norrgård 23/12 Gamla staden 25/12
Omgivning ”Gatan längs med stadsmuren inåt Kvarnholmens kärna brukar vara ganska lugn. Men jag fick av en händelse syn på trappan upp till stadsmurens krön och gick upp och följde muren istället.”
”Vid [Fredriksskans]brons
mittpunkt finns en liten holme med monument på där ett Pokémon stop var. Så först gick jag dit och
jämförde sedan hur läget såg ut mellan Malmen och Kvarnholmen. Det var mycket mindre Pokémon stop på Malmen än på
Kvarnholmen. Men jag kunde snabbt se att det fanns flera stycken i närheten västerut, längs med vattnet.”
”Jag startade spelet och såg att det fanns många Pokémon stop i Stadsparken, vid slottet och i Gamla kyrkogården. Precis där jag börjat fanns ett Pokémon stop så jag gick direkt till det och när jag besökte det fick jag samma meddelande som igår: att jag inte kunde göra något här för att jag hade för många saker i spelet. Detta ledde till att jag vandrade runt i parken och la mer uppmärksamhet på min omgivning än vid tidigare tillfällen.”
Omvärldsmedveten ”När jag sedan närmade mig [Elevatorkajen] och [Kalmar Länsmuseum] började jag gå i sicksack för att Pokémon stop låg ganska nära varandra men på motsatta sidor [av gatan]. Jag kan tänka mig att detta sett lite underligt ut när jag går fram och tillbaka med mobiltelefonen i handen, stirrandes på
[mobiltelefonen].”
”Här kunde jag se att det fanns fler Pokémon stop inne på skolgården till Stagneliusskolan. Men jag valde att inte gå in till dem. Jag fortsatte västerut men en kraftig vindpust blåste av mig hatten som landade i vattnet. Turligt nog blåste den in till strandkanten så att jag kunde fiska upp den men det var ett litet avbrott i själva undersökningen.”
”Så mitt nya mål blev nu att försöka hitta Pokémon jag inte sett innan. Detta ledde mig in till ett kapell i mitten av Gamla kyrkogården. Jag kände mig här obekväm med att spela spelet på en kyrkogård, särskilt eftersom det fanns andra i kyrkogården. Jag oroade mig över om de fann det förolämpande att jag gick runt med min telefon i handen, uppenbart inte där för att besöka någon av gravarna. Att gå in på
kyrkogården ledde också till en oväntad upptäckt: en av
gravstenarna är ett Pokémon stop vilket fick mig att undra vad levande släktingar skulle tycka om det.”
Ontogenetiskt rum ”Jag besökte ett Pokémon stop som kunde nås från [stads]muren men fick gå ner vid en annan trappa senare för att nå ett annat [Pokémon stop]. När jag sedan närmade mig [Elevatorkajen] och [Kalmar Länsmuseum] började jag gå i sicksack för att Pokémon stop låg ganska nära varandra men på motsatta sidor [av gatan].” ”Nu var jag egentligen mer
intresserad av att stanna någonstans och värma mig då mina händer kändes ganska kalla. Så jag försökte inte hitta fler Pokémon stop att gå till. Men jag visste att det var i alla fall ett som kunde nås inifrån ett konditori.”
”Här fick jag göra ett val i min destination: jag kunde antingen gå mot Norrgård och rikta in mig på de Pokémon stop jag kunde eller utforska Malmen mer och se vad som fanns bortom horisonten i spelet. Jag valde först att gå mot Norrgård men ändrade mig då jag såg att det fanns ett par närliggande på Malmen. Då började komma in på smågator på Malmen och jag gick vid ett tillfälle lite vilse när jag letade efter ett Pokémon stop. Detta visade sig ligga inne på en innergård till några hyreshus, när jag väl hittat vart jag gått fel så gick jag in där.”
”Att gå in på kyrkogården ledde också till en oväntad upptäckt: en av gravstenarna är ett Pokémon stop vilket fick mig att undra vad levande släktingar skulle tycka om det.” ”Jag blev betydligt mer fokuserad på spelet och vad det gav mig för information när jag upptäckte att indikatorn var mer användbar än vad jag tidigare trott. Detta ledde till att jag satte upp mål och
destinationer på ungefär samma sätt som när jag vandrat mellan
Pokémon stop. Men istället för att Pokémon stop är mål och
destination så är de destinationen där målet finns.”
”… [J]ag [kände] mig obekväm för att jag gick runt och spelade spel på en [kyrkogård] som är traditionellt till för att sörja och minnas. Det blev inte bättre av att jag kände som att några av de andra som var där
tittade på mig. Det här var inte samma känsla av obehaglig självmedvetenhet som vid första tillfällen utan mer som att jag bröt mot ett tabu eller deltog i
oacceptabelt beteende.”
Optimal väg ”Vid Stortorget besökt[e] jag fyra Pokémon stop som alla befann sig på varsin sida av det fyrkantiga torget: ett vid östra sidan, ett vid norra sidan (Domkyrkan), ett vid södra och ett vid västra. Jag tog det östra först [eftersom det var
närmast] och gick sedan till
Domkyrkan (som var närmast efter det)[.]”
”Det som verkligen står ut annat än det är hur karaktären av min rörelse ändrats efter att jag upptäckt att Pokémon stop var oanvändbara för mig. Jag var mer benägen att korsa gator och ta avstickare och småvägar för att ta mig till ett specifikt Pokémon stop. Men när jag inte hade något behov av dem utan bara satte en destination så gick jag raka vägen och hoppades bara på att jag skulle stöta på Pokémon att fånga.”
”Efter det kollade jag indikatorn och försökte hitta fler som jag inte redan hade. Det var en lite längre bort och satte det Pokémon stop som var i närheten till min destination och gick dit och fångade den. Ett smärre irritationsmoment var att
markeringen försvann när jag fick ett meddelande om att den Pokémon jag var på väg för att fånga hade flytt. Jag fortsatte dock till samma destination och en Pokémon av samma typ dök upp på indikatorn igen.”
Orientering ”… [N]är jag startade spelet fick jag försöka orientera mig genom spelet. När (spel)kartan hade laddats ... fick jag snurra runt på den och
undersöka min omgivning. … Jag märkte också att det fanns två Pokémon stop i närheten, precis vid porten i stadsmuren, och det blev min första destination.”
”Vid [Fredriksskans]brons
mittpunkt finns en liten holme med monument på där ett Pokémon stop var. Så först gick jag dit och
jämförde sedan hur läget såg ut mellan Malmen och Kvarnholmen. Det var mycket mindre Pokémon stop på Malmen än på
Kvarnholmen. Men jag kunde
”Indikatorn visar vilka Pokémon som finns i närheten och vilket Pokémon stop som är närmast dem. Detta trodde jag första var mindre användbart eftersom jag inte kände igen alla Pokémon stop. Men om man tryckte på ett Pokémon stop i indikatorn så markerade spelet det med en annan färg. Detta gjorde det
snabbt se att det fanns flera stycken i närheten västerut, längs med vattnet.”
avsevärt lättare för mig att hitta till platserna där det fanns Pokémon som jag inte fångat tidigare. Så mitt nya mål blev nu att försöka hitta Pokémon jag inte sett innan. Detta ledde mig in till ett kapell i mitten av Gamla kyrkogården.”
Spelbunden utforskning Användes ej då jag kände till Kvarnholmen sedan tidigare.
”Jag fortsatte västerut till en annan bro, den som kopplar ihop
Esplanaden med Södra Kanalgatan. Här fanns också ett Pokémon stop ungefär på mitten av bron som jag besökte. Här kunde jag också jämföra hur många Pokémon stop det fanns i min närhet i de
respektive områdena (Malmen och Norrgård). Jag såg att det var fler i Norrgård och färre på Malmen.”
”Jag försökte hela tiden hålla koll på indikatorn men inga nya Pokémon (Pokémon jag inte redan fångat) dök upp. Detta ledde till att jag gick passerad genom ett grönområde där Kalmars gamla domkyrka en gång låg. På andra sidan valde jag ett håll och kom fram till en korsning. Efter lite velande och ha undersökt indikatorn och inte sett några Pokémon jag inte redan hade gick jag mot parken igen men följde den här gången Slottsvägen söderut istället för att gå igenom parken.”
Spelmedveten ”När jag försökte fånga Pokémon eller försökte räkna ut en kurs var jag mycket mer fokuserad på telefonens skärm än min omgivning. Detta uppmärksammade jag varje gång jag skulle korsa en gata eller som när jag började sicksacka fram vid [Kalmar Länsmuseum].”
”Det finns en indikator i spelet på Pokémon som har ”setts” i närheten och brukar ofta ha en liten bild på det Pokémon stop som är närmast platsen de ”siktas”. Hade jag varit mer inriktad på specifika Pokémon kanske jag hade använt den men i det här fallet ignorerade jag den och
”Något intressant var att jag till en början höll mer intresse vid omgivningen än vid spelet. Men detta kan ha varit skenbart då jag faktiskt fångade alla Pokémon jag mötte då och med hörlurarna kunde jag ha höra det lilla ljud som spelet ger när en Pokémon siktas i
gick för leta efter fler Pokémon stop (som jag inte kunde använda) för framtida referens.”
närheten.”
Spelmekanik ”Uppe på [stads]muren och efter att jag hade gått några meter kläcktes ett Pokémon ägg (dessa kläcks efter att de placerats i en så kallad
inkubator och man har gått en viss distans).”
”Vid äventyrsbadet kläcktes ett ägg och jag fick lägga in ett nytt i inkubatorn.”
”Det som verkligen står ut annat än det är hur karaktären av min rörelse ändrats efter att jag upptäckt att Pokémon stop var oanvändbara för mig. Jag var mer benägen att korsa gator och ta avstickare och
småvägar för att ta mig till ett specifikt Pokémon stop. Men när jag inte hade något behov av dem utan bara satte en destination så gick jag raka vägen och hoppades bara på att jag skulle stöta på Pokémon att fånga.”
”Indikatorn visar vilka Pokémon som finns i närheten och vilket Pokémon stop som är närmast dem. Detta trodde jag första var mindre användbart eftersom jag inte kände igen alla Pokémon stop. Men om man tryckte på ett Pokémon stop i indikatorn så markerade spelet det med en annan färg. Detta gjorde det avsevärt lättare för mig att hitta till platserna där det fanns Pokémon som jag inte fångat tidigare. Så mitt nya mål blev nu att försöka hitta Pokémon jag inte sett innan.”
Stadsdelsprofil ”[Kvarnholmen] är [tätbebygd] med många låga hus, det finns några som är högre än två våningar men överlag håller de flesta kvarter en låg profil. Den högsta är den gamla ångkvarnen som numera inhyser Kalmar Länsmuseum och diverse andra verksamheter. Andra framstående byggnadsverk är
”I jämförelse med Kvarnholmen hade både Malmen och Norrgård bredare gator. Malmen hade dock fler bostadshus än Norrgård (i alla fall om jag jämför med de delarna där jag rörde mig). Malmen låg närmre inpå vattnet (Kalmar sund) och det fanns en större