7.1.1 Vad uppfattas som en konflikt enligt de intervjuade pedagogerna?
Liksom Malten (1998) skriver om konflikter visade det sig att en konflikt även i vår studie är något som sker dagligen i vardagen och att det är något naturligt som uppstår eftersom att det är situationer som är oundvikliga. Dock kunde vi i samband med att pedagogerna beskrev och återgav sin syn på konfliktbegreppet tydligt uppfatta två olika sätt att se på konflikter. Det första förhållningssättet var att se på konflikter som något obehagligt och något som bör lösas. Det andra förhållningssättet var att se konflikter som en möjlighet för lärande och utveckling. Samtliga informanter menade att de ser en konflikt på ett sätt, men när det väl kommer till praktiken uppstår ett annat förhållningssätt. Precis som i Szklarskis (2007) studie kunde vi tyda att en del av informanterna har ett undvikande tillvägagångssätt. Vi förstår det som att informanterna inte medvetet vill undvika situationerna, utan det finns en underliggande orsak till detta förhållningssätt. Informanterna påpekar att det inte finns tillräckligt med
reflektionstid för arbetslaget och de saknar ett forum för att kunna diskutera och reflektera kring området konflikt. Det är precis som Vestal och Jones (2004) nämner, att utbildning inom konflikthantering till stor del saknas i förskolan. Detta leder till att pedagogerna inte har något tydligt verktyg att använda sig av i konfliktsituationer mer än sin egen erfarenhet. Pedagogerna får en timme i veckan och inom denna timme ska de hinna diskutera allt som rör verksamheten. Informanterna påpekar problematiken i detta och nämner att en gemensam strategi för konflikter inte finns. Det skulle kunna ses som att verksamheten inte uppmuntrar till reflektion inom området och med det fria tolkningsutrymmet i läroplanen för förskolan så kan alla möta konflikter på olika sätt beroende på dess erfarenheter. Liksom Öhman (2003) skriver kan vi i vår studie se att informanterna poängterar vikten av att diskutera konflikter för att kunna tillgodose barnens behov. Utifrån vad informanterna nämnt kan vi konstatera att de
37
inte alltid tillgodoser barnens behov och liksom Öhman (2003) nämner inte heller jobbar för ett målinriktat arbete.
Det andra förhållningssättet till konflikter var mer ur ett möjlighetsperspektiv där möjligheten för lärande och utveckling stod i fokus. Precis som Penn (1999) menar kan vi i vår studie se att informanterna vill bemöta barnens åsikter för att de anser att det leder till ett lärande. De vill finnas tillgängliga för barnen så att de kan få en positiv erfarenhet och menar att genom konfliktsituationer kan barnen utvecklas i att förstå sig själva, samt att de uppmärksammar varandras olikheter.
7.1.2 Hur ser/använder pedagogerna konflikter som ett demokratiskt
lärotillfälle?
Majoriteten ser konflikter som ett demokratiskt lärotillfälle och menar att det blir ett
demokratiskt lärotillfälle när barnen får göra sin röst hörd och att barnen får försöka komma fram till en egen lösning. Här kan man dra paralleller till Westlunds (2011) studie om
demokrati med fokus på barns inflytande och delaktighet. Hon nämner liksom informanterna i vår studie att barns inflytande är en central del i arbetet med demokrati i förskolan, samt att det finns olika arbetsformer som används. Informanterna nämner också att vuxna kan vara väldigt snabba med att säga vad barnen får och inte får göra och tillfället för att lyssna på barnet försvinner. Här kan vi ytterligare koppla in Westlund som menar att pedagogernas personliga förhållningssätt kring vad inflytande innebär har stor inverkan på hur inflytande arbetas med på förskolan. Vi har som tidigare nämnts fått fram att informanterna saknar tid för diskussion och reflektion kring konflikter och att det leder till en personlig tolkning över hur situationer ska bemötas. Precis som Westlund nämner kan vi i vår studie se ett dilemma i arbetet med inflytande vilket är en tidsbrist samt personalbrist. Personalen upplever att de inte har tid eller tillräckligt med kunskap vilket leder till att de inte kan låta barnen få inflytande till det som de upplever barnen ha rätt till. Westlund menar också att för att kunna arbeta med demokrati med fokus på inflytande krävs det att varje enskilt arbetslag definierar vad det innebär för dem. Utifrån informanternas uttalande kan vi konstatera att tiden för samtal kring demokrati i konflikter är liten.
Det vi kan se som positivt är att informanterna är medvetna och de vill gärna jobba med konflikter som ett demokratiskt lärotillfälle. Qvarsell (2011) menar i sin artikel att demokrati för de yngsta barnen i förskolan inte primärt handlar om inflytande. För dem är demokrati att bli mött med respekt, möjlighet för att utveckla sin förmåga att uttrycka sig och få möjligheter
38
till att uttrycka sig. Hennes tolkning av demokrati kan vi i vår studie se att informanterna förhåller sig till och det ger hopp om att en demokrati för mångfald finns i förskolan.
7.1.3 Hur resonerar pedagoger kring den av oss utvalda konfliktsituation som
utspelar sig mellan barn på en förskola?
Tanken med den formade konfliktsituationen var att försöka sätta in konflikten i ett
sammanhang så att informanterna hade ett konkret exempel att resonera kring. Vi ville genom detta försöka synliggöra hur informanterna såg på situationen som ett demokratisk
lärotillfälle.
Det som framkom var att alla informanterna såg ett demokratiskt lärotillfälle i denna situation, det som avgjorde om det blev ett lärotillfälle eller inte var om alla barnen fick uttrycka sin åsikt. De nämner även att konflikten kan vara ett lärotillfälle för barnen genom att de reder ut den själva och att det är något barnen behöver lära sig. Precis som Stevahn, Johnson, Johnson, Oberle och Wahl (2000) menar kan vi i vår studie se att några av informanterna gärna vill vara närvarande under situationen så att barnen går ur situationen med en positiv känsla, vilket de menar är avgörande för andra situationer. Barnen är engagerade i konflikterna och hanteringen av dessa om pedagogerna är närvarande, stöttar och hjälper barnen i sin
utveckling. Det är viktigt att barnen blir lyssnade på och att de inte är ledsna i onödan. En av informanterna nämner att det är viktigt att vara observant och att hon ibland måste “bita sig i tungan” för att inte ge sig in i en situation där ett lärande mellan barnen kan ske. Hon vill gärna vara med men förstår också att hennes handlande kan vara avgörande i en demokratisk lärandesituation.