I detta avsnitt kommer resultatet diskuteras och analyseras i relation till skolans styrdokument, studiens bakgrund, studiens teoretiska utgångpunkt och tidigare forskning. Diskussionen tar sin utgångspunkt i studiens forskningsfrågor; Hur arbetar lärare med kooperativt lärande i förhållande till läsförståelseundervisning? Vilka möjligheter samt utmaningar tycker lärarna det finns med kooperativt lärande i läsförståelseundervisningen?
7.1 Hur beskriver lärare att de arbetar med kooperativt lärande i förhållande till läsförståelseundervisning?
För att kooperativt lärande ska ge en god effekt krävs det att lärarna har kunskap om metoden och dess strukturer. Lärarna har en stor och viktig roll genom att komponera grupper, vägleda och stötta elevernas i deras arbete. Vid intervjuerna diskuterades grupperingens betydelse för ett gynnsamt kooperativt lärande där alla lärare har en betydande roll att ta hänsyn till elevernas ämneskunskaper och sociala färdigheter. Heterogena grupper resulterar i att elever har olika ambitionsnivåer vilket också kan leda till att elever upplever det som problematiskt när andra inte har samma ambitionsnivå som än själv (Forslund & Frynkedal, 2008). Därför, anser jag, betydelsen att läraren väcker nyfikenheten hos samtliga elever för att få alla elever delaktiga för att inte landa i att andra elever behöver göra mer i arbetet. Några begrepp som återkom vid ett flertal tillfällen i studien var samspel, samarbete och ömsesidigt beroende. Dessa begrepp är huvudsakliga inom kooperativt lärande vilket även kan kopplas till Vygotskijs sociokulturella teori. Sociokulturella teorin understryker människors interaktion och samspel med varandra som viktiga beståndsdelar för att utveckla förmågan att tänka och resonera (Vygotskij, 1999).
Lärare 2 beskriver betydelsen att kunna arbeta med olika individer och inte bara några få. Detta kan även kopplas till läroplanen och kursplanen i svenska (Skolverket, 2019) som tar upp att eleverna ska utveckla sin förmåga att samarbeta. En av lärarna beskriver att det ska finnas en i varje grupp som ”driver lärandet framåt” (Lärare 4, 22 april, 2021) och som kan ta initiativ men undviker förstora kunskapsskillnader i gruppen. Strukturen inom kooperativt lärande är grundläggande eftersom det är gruppens resultat som räknas och inte den enskilda individens resultat. Ingen av lärarna beskriver att de använder sig av långvariga grupper utan ofta tillfälliga men med noggrant planerade sammansättningar. Lärare 1 utmärker sig genom att ge exempel på användningen av glasspinnar vid gruppindelningar med motiveringen att
eleverna tränar på att arbeta med flera olika och får förhålla sig till andra, därmed skapar eleverna bättre relationer sinsemellan (Kagan & Stenlev, 2017). Det kan upplevas som en motsats till vad övriga lärare menar med homogena grupper eftersom kunskapsnivån kan skilja mellan eleverna. Likväl uttrycker två av lärarna att de inte är rädda för att bryta in i grupper där det inte finns ett gott samarbete eller en god energi och skulle kunna relateras till oplanerade grupperingar genom exempelvis glasspinnar. Eftersom lärarna grundar grupperingarna efter kunskapsnivåer och sociala färdigheter ska det undvikas att vara för stora skillnader eller likheter mellan elevernas förmågor eftersom det kan ha verkan på den individuella proximala utvecklingszonen Vygotskij (1999).
De fem grundprinciperna som genomsyrar kooperativt lärande har de fyra lärarna olika uppfattningar om. Lärare 1 och 4 menar på att de fem grundprinciperna vävs in i all undervisning, inte bara läsförståelseundervisningen. De övriga två lärarna menar på att det skulle krävas en större justering av deras undervisning om de skulle implantera kooperativt lärande i all undervisning. Outtalat skulle dock grundprinciperna som Fohlin et al (2017) beskriver kunna urskiljas i lärare 2 och 3 intervjuer då de beskriver betydelsen att arbeta med elevernas samarbetsförmågor, det positiva ömsesidiga beroendet, att kunna ta eget ansvar över sitt arbete och lärande samt lyssna på varandra och alla kommer till tals. Trots att lärare 2 och 3 inte utgår det de fem grundprinciperna i deras planering uppfattar de det kooperativa lärandet som givande.
Lärare 4 redogör för vinningen i det kooperativa arbetet när eleverna använder varandra som läranderesurser innan de räcker upp handen och frågan läraren om hjälp. Det upplevs av läraren att det skapar mer tid till eleverna som har andra svårigheter eftersom övriga elever hjälper varandra. När eleverna agerar läranderesurser för varandra utvecklar det även förmågorna resonera, motivera och tänka högt vilket leder till en bättre läsförståelse. Dessa förmågor står tydligt beskrivet i Läroplanen (Skolverket, 2019), likaså menar det sociokulturella perspektivet att inre och yttre tal främjar förståelsen (Vygotskij, 1999).
7.2 Vilka möjligheter samt utmaningar anser lärare det finns med kooperativt lärande i läsförståelseundervisning?
Resultatet av studien visade på övervägande positiva effekter av kooperativt lärande i läsförståelseundervisningen. Samtliga lärare hade positiva uppfattningar om kooperativt lärande och ser en ökad motivation hos eleverna. Det kooperativa arbetet ger goda effekter
på såväl kunskaper som sociala färdigheter. Exempelvis menar samtliga lärare att kooperativt arbete i klassen skapar en god stämning och bättre relationer eleverna emellan. En tolkning av resultatet visar på positiv påverkan för både elev och lärare. Lärare 4 förklarar att genom kooperativt arbete får läraren mer tid till elever som behöver extra stöd eftersom i kooperativa grupper frågar de kompisen eller gruppmedlemmarna innan de räcker upp handen. Även en god stämning i klassen är en fördel för läraren.
En av de främsta fördelarna med kooperativt lärande i läsförståelseundervisningen enligt samtliga lärare, var elevernas aktivitet i arbetet. Genom ett gott samarbete i gruppen utvecklar eleverna sina kunskaper på ett sätt som är ogenomförbart vid en lärarcentrerad undervisning. Lärare 3 förklarar att eleverna får större möjlighet att utveckla deras språkliga medvetenhet, ökad kunskapsinhämtning samt repetition och upprepning av redan tillägnade kunskaper när eleverna tar hjälp av varandra. Genom ett aktivt deltagande, diskussion och resonemang utvecklar eleverna i kooperativa grupper större positiv effekt av deras läsförståelse än om eleverna hade suttit och läst tyst för sig själv (Stevens & Slavin, 1995). Oavsett vilken nivå eleverna befinner sig på stöttar gruppmedlemmarna varandra. Högpresterande elever får en bredare kunskap när de ger förklaringar och de lågpresterande eleverna får ett större antal läranderesurser. Lärare 3 redogör för att lågpresterande elever får träna extra mycket på att beskriva, förklara och resonera medan högpresterande elever kan förklara och resonera på ett mer avancerat sätt som bidrar till större ordförråd och begreppsförståelse. Det kan kopplas till den sociokulturella teorin till följd av att elevernas förkunskaper varierar. I samspel med andra utvecklas även människans lärande (Säljö, 2010). Utöver det nämner även alla informanter elevernas positiva utveckling av deras sociala färdigheter i arbetet med kooperativt lärande. Kooperativt lärande utövar det sociokulturella perspektivets grundläggande uppfattning genom tydliga strukturer. Lärare 4 förklarar att efter flera års arbete med kooperativt lärande i klassrummet så ser hen en bättre sammanhållning vilket även medför bättre relationer eleverna sinsemellan som i sin tur leder till att det inte uppmärksammas vem eller vilka som hamnar med varandra i en grupp.
Till följd av tydliga strukturer och gruppindelningar upptäcker eleverna nya kompisar och nya relationer. Detta kan resultera i mindre konflikter sinsemellan. Detta stämmer överens med den sociokulturella teorin som syftar på att kommunikation och sociala relationer är förenad med en god lärmiljö som är en väsentlig del i undervisningen (Vygotskij, 1999). Ett aktivt deltagande i gruppen, tror jag, även resulterar i ett större eget ansvar för gruppen och
nå det gemensamma målet vilket även kommer leda till utvecklat lärande i gruppen. När elever ges möjligheten att sätta ord och förklara sin egen kunskap synliggör de även sin förtrogenhet till sin kunskap. Förtrogenhet är, enligt Skolverket (2002) en av de fyra kunskapsformerna och svarar på frågan ”varför”.
I intervjuerna synliggjordes även några utmaningar med kooperativt lärande i undervisningen, exempel lärarens förkunskaper kring metoden samt anpassningen efter elevers individuella behov. Lärare 2 och 3 menar att kooperativt lärande är en metod som kräver att man är väl insatt i dess strukturer och att det oftast görs inslag att det kooperativa i deras undervisningen men inte utför det fullt ut, med anledning av tidsbrist eller mycket planering som behövs läggas på arbetet med metoden för att bli trygg. En annan anledning kan vara att läraren inte finner motivation eller inspiration att pröva ett nytt arbetssätt om det redan finns ett verkande. Utöver lärarens förkunskaper så beskriver lärare 4 utmaningen med att möta elevernas individuella behov som exempelvis enskilt arbete. För dessa elever upplevs inte en ökat lärande i lika stor grad, dock stimuleras deras sociala färdigheter.
7.3 Framtida yrkesliv
Efter att ha genomfört denna studie har jag fått en positiv bild och en bredare kännedom av kooperativt lärande i läsförståelseundervisningen. De fyra informanterna hade likartade uppfattningar kring kooperativt lärande fast med individuella erfarenheter. Detta indikerar att det är genomförbart på olika sätt med olika förutsättningar.
En av de största vinsterna enligt resultatet av min studie om kooperativt lärande i läsförståelseundervisningen och som jag tar med mig till kommande yrkesliv, är elevernas ökade aktivitet som leder till ökad motivation och samhörighet i klassen. Detta kan ses som både en fördel för eleverna men även för läraren. Kooperativt lärande är även något som kan ha påverkan på elevernas kunskapsutveckling och sociala färdigheter, vilket uppfattas av mig som en gynnsam undervisning. Dock finns det undantag för elever som kräver en mer lärarcentrerad undervisning för en ökad kunskapsutveckling. Men jag anser, efter vad forskning och resultat visar, att det finns strategier och metoder att använda sig av för att möta elevers individuella behov.
7.4 Vidare forskning
Denna studie belyser fyra lärares uppfattningar uppfattning om kooperativt lärande i läsförståelseundervisning samt vilka fördelar och utmaningar lärarna tycker det finns med metoden. I samband med intervjuerna framkom det olika synvinklar från lärarna om deras uppfattningar som vore givande för vidare forskning. Bland annat så skilde det sig på lärarnas uppfattningar när det gäller i hur stor utsträckning de använde sig av kooperativt lärande i läsförståelseundervisningen. Det som kunde urskiljas var lärarnas kännedom och kunskap om metoden. Därav skulle det vara av intresse att forska vidare inom valet av kooperativt lärande i undervisningen eller ej.
Därefter kan det vara intresseväckande att undersöka elevers upplevelser av kooperativt lärande i undervisningen. Vid läsning av litteratur och forskning redovisas mestadels lärarnas uppfattning och sällan elevens uppfattning. Därför anser jag det som gynnsamt att forska vidare om elevens uppfattning och belysa det i större omfattning.