7. Diskussion
7.1 Resultatdiskussion
Jag har strukturerat upp resultatdiskussionen utifrån forskningsfrågorna samt kopplat det mitt teoretiska ramverk PCK och Shulmans sex processdelar.
Syftet med studien var att undersöka vad sex lågstadielärare har för inställning till NO och hur de arbetar med läromedel i NO. Där följande forskningsfrågor var huvudfokus för studien:
- Vad har ämneslärare och klasslärare för inställning till NO?, vilka läromedel används och hur påverkar lärarens inställning processen av val av läromedel? - Vilka övriga faktorer påverkar valet av läromedel i NO?
7.1.1 Vad har ämneslärare och klasslärare för inställning till NO?, vilka
läromedel används och hur påverkar lärarens inställning processen
av val av läromedel?
Lärare behöver enligt Shulmans (1987) första procesdel av PCK-modellen en förståelse för syftet med lektionen. Lärare behöver kunskap om ämnesområdet, vilken struktur som ska användas i undervisningen samt ha egna idéer för metoder och arbetssätt. När de intervjuade lärarna fick definiera sina intressen inom området NO var meningarna delade. Men av det som resultatet visat finns ett samband mellan vad som läraren tycker är roligt, intressant, inspirerande och vilka ämneskunskaper de besitter och vad de har bäst inställning till att undervisa i. Det har även visat sig att när dessa faktorer finns, och inställningen till ämnet är positiv ökar engagemanget och tiden lärarna lägger för att hitta, titta igenom, reflektera och använda läromedel inom området. Vid ökat intresse för olika områden uttrycker lärarna även att det ökar inställningen till och intresset för användning av flertalet läromedel i undervisningen, där en varierad undervisning möjliggörs. När lärarna uttryckt att de själva har svårigheter i att förstå ämnet, bristande ämneskunskaper och att de anser att NO har varit tråkigt, går det att koppla till vad de helst inte undervisar i. Lärarna har även uttryckt att de inte lägger ner tid och energi på att leta rätt på läromedel inom området och därmed kan delar av de eleverna ska bemöta i undervisningen bli bortprioriterade. Enligt Stridsmans (2014) studie har det i flertalet fall framkommit att lärare inte upplever att de har tillräckligt med tid, framförallt när det kommer till tiden att värdera och kvalitetsgranska läromedel. Granskningen har även visat att tidsbristen är störst för lärare i grundskolans tidigare åldrar. Skolverket kan med tydliga styrdokument ge stöd så att lärarna har något att förhålla sig till. Dock hjälper det inte om lärarna inte har tid att granska läromedlen. Det är viktigt att lärarna vet och kan avgöra vad som är ett bra läromedel. Stridsman menar att det är lärarnas ansvar att välja rimliga läromedel för elevers lärande och det är viktigt att lärarna får tid till det (Stridsman, 2014).
27
Enligt Shulmans (1987) andra del i PCK motellen behöver lärare kompetensen att kunna omvandla första processens kunskaper till planering av lektionen. Lärare ska kunna tolka läroplanen och textböcker, ha kunskap om hur man presenterar nya områden och vilka metoder som kan användas. Dessutom krävs kunskaper om hur en lektion anpassas efter elevers förmågor och intressen. Även om de flesta lärare i undersökningen anser att NO är ett svårt område att planera så menar alla ämneslärare att NO-undervisningen är mer inspirerande än andra ämnena. Ämnet bidrar till större valmöjligheter att bestämma själv hur undervisningen ska se ut. I planeringen av NO upplever de en större valfrihet i val av läromedel, material och varierade undervisningsmetoder. På frågan om vilket läromedel lärarna använder har svaren varit varierande, allt från att lärarna arbetar med eget material till att de gör undersökningar, arbetar med läroböcker eller ser på film. I läroplanen som Skolverket (2019) presenterat står det att undervisningen i NO ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i kemi, fysik och biologi har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör de olika delarna som NO-undervisningen ska omfatta.
Det finns i intervjuerna ett uttalat ökat engagemang om de intervjuade lärarna var ämneslärare i NO och ett mindre engagemang om de var klasslärare. Genom att vara ämneslärare skulle möjligheten till större variation i undervisningen
öka
då läraren enbart har fokus på begränsade ämnesområden. Enligt Shulmans (1987) modell ska läraren ges möjlighet till ökad kunskap om hur man presenterar nya områden och vilka metoder som kan användas. Genom att vara ämneslärare skulle även möjligheten till kunskap om hur en lektion anpassas efter elevers förmågor och intressen möjliggöras. Engagemanget i valet av läromedel hade även påverkat förutsättningen att anpassa undervisningen utifrån olika elevers nivåer vilket inte alltid förekommer idag. I dagsläget menar alla de intervjuade lärarna att individualiseringen som sker i exempelvis svensk och matematik-undervisningen inte förekommer NO-matematik-undervisningen utan där sker en gemensam undervisning för alla elever oavsett nivå. Detta går även att koppla till Skolinspektionens granskning (2011) som visat att läromedlen anpassas i allt för liten utsträckning till elevernas varierande förutsättningar och behov. Wikman (2004) presenterar framförallt svårigheter gällande den optimala svårighetsnivån. I en klass varierar kapaciteten hos eleverna samtidigt som läroboken som läromedel är anpassad till en tänkt elevgrupp. Eftersom elevgruppen består av individer och läromedelsförfattare väljer en viss svårighetsnivå vilket kan leda till att läroboken kan vara omotiverade genom att vara antingen för svår eller för lätt (Wikman, 2004). Nelson (2006) har också framfört kritik mot läroböckernas åldersinriktning vilket även lärare i intervjun påpekade. Nelson (2006) menar även att den inte heller håller jämna steg med ämnesforskningen och att läroboken inte är uppdaterad med avseende på forskningsresultat inom pedagogik och didaktik samt att kopplingen till senaste kursplanerna delvis saknas.28
Ovanstående faktorer är även något som påverkar lärares möjlighet till att anpassa undervisningssituationen. PCKs tredje del innefattar enligt Shulman (1987) lärares förmåga att anpassa undervisningssituationen. Det är i denna process som Shulman menar att de mest kritiska aspekterna av pedagogik inkluderas, nämligen lärares kunskap om val av arbetssätt, hur frågeställningar ställs samt hur man organiserar och hanterar klassrummet och elever under lektionen. En fördel med att göra eget läromedel uttrycks som att det är väldigt fritt och man kan göra det som passar undervisningssituationen för dagen eller för temat som man arbetar med. Lärarna kan använda sin kunskap till valet av arbetssätt och därmed tänka utanför ramarna och genom ett arbetssätt med eget läromedel får barnen en varierad undervisning. Detta är något som Skolinspektionens granskning (2011) och Wikman (2004) menar att läromedlen gör i allt för liten utsträckning. En ytterligare fördel som är uttalad är användandet av läroböcker, där alla NO-ämnen ingår i samma bok. Läroböckerna uppmanar till en varierande undervisning som ger utlopp för att arbeta med olika metoder. Genom undervisningen i NO ska eleverna enligt det som föreskrivs i Läroplanen (2019) utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.
Genom att göra eget läromedel så har det uttryckts en upplevelse att det finns risk att läraren missar något som ska undervisas i och att det kan kopplas till en intressefråga. Det kan leda till att undervisningen inte alltid är förankrad i styrdokumenten. Lärarna upplever att det finns en risk att man gör det man själv tycker om mest. En ytterligare nackdel är att läroboken inte alltid är uppdaterad och tidsenlig. Användningen av läroböcker som läromedel har i undersökningen varit varierad. Wikman (2004) förespråkar lärobokens användning i skolan och menar att positiva resultat kan framkomma om läroböckerna lyckas orientera undervisningen mot de mål som läroplanen förutsätter. Han menar att läroboken har en viktig position i dagens skola även om digitala medier utvecklats och har många fördelar jämfört med traditionella läroböcker. I de digitala medierna finns möjlighet till inlärning genom rörliga bilder och med ljud ökar graden av konkretion. Han menar dock att det också behövs texter i digitala läromedel när abstraktionsnivån på den presenterade informationen stiger. Med hjälp av digitala verktyg som läromedel i undervisning menar Haelermans (2017) att möjligheterna till individualisering och maximerad inlärning hos varje barn ökar och läraren ges möjlighet till ett ytterligare läromedel för att på ett lättillgängligt sätt få insyn i barnens utveckling för att utforma en arbetsplan för klassen. Trots att dagens samhälle går mot en mer digitaliserad värld, både vad det gäller vardag och skola framför Oates (2014) om det tryckta läromedlets relevans i undervisningen att det är viktigt att inte avfärda alla pappers-baserade läromedel när de digitala materialen får en större roll. Oates menar att många tryckta läromedel har spelat en avgörande roll när det gäller att förbättra undervisningens innehåll och att förlusten skulle bli stor om de genomtänkta läromedlen bortprioriteras (Oates, 2014). Även Nelson (2006) menar att det även finns fördelaktiga aspekter med användning av läroboken. Där han nämner att Healy och Ilbery (1993 i
29
Nelson 2006) anser att en fördel med en lärobok som läromedel är att elever har all fakta samlad på ett ställe. På detta sätt sparas tid som annars hade behövts för att leta reda på motsvarande information. Nelson (2006) menar dock att detta förutsätter att boken täcker kursplanens innehåll. Även fast läroböcker finns som läromedel på arbetsplatserna så används de inte alltid då de har upplevts att böckerna inte behandlar det som står i läroplanen. Detta är även en faktor som skolinspektionens rapport visar, då lärare litar på att läroböcker följer styrdokumentens riktlinjer. Både urval och användning av läromedel i relation till utbudet på den avreglerade läromedelsmarknaden, sker sporadiskt utifrån läromedlens utformning och layout snarare än på innehållsmässiga grunder (Skolverket, 2006 i Skolinspektionen 2011).
Den läraren som tycker att det är lätt att planera och bedriva NO-undervisning har även uttryckt ett stort intresse och kunskap ämnet och att det innefattar ämnen som de tycker är roliga och spännande. NO-undervisningen bedrivs i alternativa lärmiljöer, exempelvis utomhus där det möjliggörs för eleverna att vara i en inspirerande miljö. Här utvecklas även en möjlighet till intresse av reflektion och utveckling för läraren. En stor utmaning för skolan i framtiden handlar enligt Tiberg (2007) om att ta hjälp av ny teknik och nya kommunikationsmönster, som dagens skolelever oftast redan behärskar, för att utveckla ny pedagogik och göra undervisningen mer stimulerande. Annars riskerar man att förlora i kampen om elevernas uppmärksamhet (Tiberg, 2007). Här skapas möjlighet för läraren som har stort intresse, ämneskunskap och engagemang att utveckla delar av PCK. En ytterligare aspekt som det teoretiska ramverket innefattar är PCK:s fjärde del som innefattar lärares förmåga att kunna kontrollera elevers förståelse under lektionens gång. Processen behandlar även lärares kunskap att kunna bedöma elevers förståelse efter undervisningssituationen med hjälp av olika metoder och frågeställningar (Shulman, 1987). För att kunna uppnå den process där lärarens kunskaper att bemöda elevers förståelse behövs först och främst vi se tillbaka på den inställning och engagemang som tidigare nämnts. I denna undersökning har det visat sig att klasslärare ska planera lektioner, genomföra lektioner, reflektera kring lärande och bedöma elevers förståelse i fler ämnen än ämneslärare. Genom detta har engagemanget i NO minskat. Lärarna har även uttalat att fördelen med att vara ämneslärare är att det finns mer tid till att lära sig ett specifikt läromedel och bli väldigt kunnig i NO-ämnet. En ytterligare påtalad fördel är att genom att vara ämneslärare hade det påverkat hur förberedd läraren är för lektioner. Läraren kan både vara förberedd när det gäller vilket läromedel man ska använda och hur man ska få ut det mesta av läromedlet för att eleverna ska förstå vad man gör för dagen men också i det långa loppet förberedd på vad man har tänkt ut att man ska göra vid de aktuella tillfällena och vilket läromedel som då passar bäst. Här sätts också bedömning och utvärderingsfaktorn på sin spets där läraren måste hitta ett sätt att utvärdera både elevernas kunskaper men vilka metoder som används för att nå elevernas kunskap. Skolinspektionens granskning visar att skolorna inte genomför några systematiska
30
utvärderingar av läromedlen. Eleverna används i mycket få fall som en kunskapskälla kring läromedlens funktion och ges oftast inte heller möjlighet att utvärdera läromedlen eller delta, efter mognad och ålder, när skolan köper in eller tar fram nya läromedel (Skolinspektionen, 2011). Genom att vara ämneslärare menar lärare i undersökningen att det skulle finnas möjlighet att fördjupa sig i fler läromedel och mer i varje ämnesområde. Detta skulle då behandla Shulmans (1987) femte del i PCK som innefattar lärares förmåga att kritiskt kunna analysera sitt eget och elevers arbete för att se vad som behöver utvecklas till nästa lektionstillfälle för att eleverna ska få ut så mycket som möjligt.
Shulman (1987) har även framfört att lärare ska ha förmåga att kunna ta till sig av den sjätte processdelen av PCK där nya erfarenheter man fått under de tidigare processdelarna och ta med sig detta till vidare lektionsplaneringar. Lärare ska kunna skapa en ny förståelse och få mer kunskap från tidigare erfarenheter för att sedan utveckla nya lektionsupplägg (Shulman, 1987). Detta är något som jag upplevt av intervjuerna kan vara en svår process i NO-undervisningen. Det finns många faktorer som påverkar för att läraren ska ha möjlighet till att skapa ny förståelse, kunskap och utveckla förmågan för vilka läromedel som finns och hur de används. I Shulmans process handlar det om att läraren ska ha förmågan, i många fall finns säkerligen förmågan där, men hur arbetar man för att använda förmågan? Här kommer intressefråga, ämneskunskapsfrågan, resursfrågan, den ekonomiska frågan att bli stora faktorer för hur PCK utvecklas.
7.1.2 Vilka övriga faktorer påverkar valet av läromedel i NO?
Det finns även en uttalad tidsaspekt i valet att använda experiment och undersökningar som läromedel. Det upplevs ta längre tid att leta och hitta materialet som är tänkt att använda än vad hela lektionstiden innefattar. Uttalade faktorer för minskad användning av undersökningar och experiment som läromedel och undervisningsmetod i NO är att det inte finns resurser, material eller tid. I läroplanen (Skolverket (2019) går det att läsa att undervisningen i NO ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i kemi, fysik och biologi har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, miljö, hälsa, teknik, naturbruk samhälle och ekologisk hållbarhet. Skolverkets mål och visioner, är något som lärarna strävar efter att uppnå men upplever att det finns flertalet hinder för att nå. Det finns en bortprioritering från skolans sida som gör att läromedel och särskilt läroböcker i NO inte är prioriterad vilket gör att planeringen och inställningen till NO i sin tur inte är prioriterad. I flertalet intervjuer har praktiskt material kommit på tal som något som efterfrågas för att kunna utveckla NO-undervisningen men som är en bristvara på arbetsplatserna. Det krävs stöd från rektorer och kollegor, tid, pengar, engagemang och struktur för att kunna bygga upp ett förråd av praktiskt material samt teoretiskt material att tillgå på arbetsplatserna och enligt intervjupersonerna så har detta
31
inte varit tillgängligt. Det innebär att det blir svårare att planera och bedriva och utveckla NO-undervisning. Inställställningen till NO är bristfällig och inte prioriterad, varken av rektor eller lärare. I läroplanen framgår dock att det är rektorns ansvarar att skolans arbetsmiljö utformas så att alla elever, själva ska kunna söka och utveckla kunskaper och att lärarna ges aktivt stöd och har tillgång till och förutsättningar att använda läromedel (Skolverket,2019). Av undersökningen framgår det att det finns en upplevelse att rektorer inte erbjuder varken aktivt stöd eller förutsättningar för kvalitativa NO-läromedel.